Jag är uppvuxen i och utanför Norrköping och har bott i Luleå och Gävle. Alla tre städer vid havet. Men inte i någon av de städerna kändes havet så nära som här i Karlshamn. Däremot när vi bodde i Karlskrona, också i Blekinge, dessförinnan var havet också ständigt närvarande.
Att sitta på en klippa slipad av inlandsisen med fötterna i Östersjöns bräckta vatten och låta tårna kittlas av blåstången. Samma blåstång som verkade vara på väg att försvinna för några år sedan men som nu är på väg tillbaka. Att sitta där. Med ett par barnfötter i vattnet intill de egna. Det är harmoni för själen och en lyx som inget har att göra med pengar.
Halloj världen! 
SV: Tackar!
Mitt önskeboende är vid havet. En dag ska jag bo där :-)
Ja gör det! Bosätt dig vid havet en dag.
Här är uthavet, grinigare och nyckfullare men ack så vackert och förtrollande. Jag har den otroliga lyxen att bo så att jag har utsikt över hamnen, Faxaflóa, Snæfellsglaciären och om jorden inte böjde sig skulle vi se till Newfoundland (fast då fick det allt vara väldigt klart väder haha!) – eller ja, om man åker härifrån rakt ut hamnar man till slut i Kanada, det är inget emellan, bara Havet.Men Havet. Det är en urkraft, jordens andetag. Jag älskar det, vackert blått och guppande i en svensk sommardag eller rytande galet i en isländsk vinterstorm.
Havsutsikt har inte vi. Det är skönt bara att ha promenadavstånd till havet. Men visst vore det ännu härligare att kunna se horisonten genom fönsten!
Jag är född i Fiskarnas tecken, har haft förmånen att bo i Göteborg och Uddevalla. Nära Marstrand på somrarna. Tror du att jag håller med dig?Jag fullständigt äe besatt av varma klippor och salta vindar;)
Ja havet är underbart. Även Östersjöns bräckta vatten.
Älskar också havet, hela min släkt kommer längst utifr en litet samhälle i Bohuslän.
Ja, det är fint på västkusten också!