Category Archives: vackra platser

15 av Europas vackraste platser

Funderar du på vart du ska resa i sommar? Kanske vill du besöka någon av Europas allra vackraste platser? Men vilka är de? Här är en lista över några av mina favoriter. Du som brukar läsa min blogg kommer kanske ihåg att jag förra året publicerade en lista med 7 av Europas allra vackraste platser. De är så klart med på den här listan också, som nu utökats med ytterligare 8 platser. Vi börjar bakifrån:

15. Reine, Lofoten, Norge
Längst ut på Lofoten, långt uppe i norr i Norge, väster om Narvik, längs vägen mot Å, passerar du de vackraste vyer som du ser längs väg E10 på Lofoten. Och det säger inte lite. Särskilt i Reine är det otroligt vackert. De små röda och gula fiskebodarna på pelare, som kallas rorbuer, speglar sig i vattnet. Allra sist passerar du Å, som är den sista byn längs vägen, innan alla vägar tar slut i en parkeringsplats vid världens ände. Å är också en fin by, men inte riktigt lika hänförande som Reine. Reinebrinken har blivit ”the place to be” på Lofoten tack vare bilder på sociala medier. Utsikten ska vara fantastisk. Men stigen upp har blivit så söndertrampad att det rent av blivit farligt att gå upp där.

14. Burano, Italien
Venedig är en väldigt vacker stad. Men jag tycker faktiskt att lillasyster Burano är snäppet vackrare med sina enklare men också fäggladare hus. Du tar vattenbuss Vaporetto nr 12 som går från Fondamente Nove inne i Venedig för att ta dig hit.

13. Tavolara, Sardinien
Vacker som en tavla är hon. Ön Tavolara. Turisterna börjar redan hitta hit men inte i så jättestor omfattning. Och än är det mest inhemska turister som kommer hit för att bada en dag och häpna över naturskönheten. Italienare. För Tavolara är en liten ö som ligger utanför den italienska ön Sardinien. På den nord-östra sidan. En gång i tiden var ön ett eget konungarike. ”Världens minsta” till och med.

12. Björkliden, Lappland
Ibland undrar jag om det kan finnas en finare plats att åka skidor utför än i Björkliden, Lappland. Vyerna mot Torne träsk och inte minst Lapporten. Sex år i rad åkte vi skidor här på vårvintern. Åkte nattåg fram och tillbaka från Blekinge. Mer än ett dygn i vardera riktningen. Men så blev det inte år. Men nästa år. Då hoppas jag att vi kan återvända igen.

Även på sommaren, och på hösten, antar jag, är de nämnda vyerna lika vackra. Då tillkommer också Silverfallet vid platsen där Rakkasjokk rinner ut i Torne träsk och som är mycket vackert. Det ser mer ut som om det vore placerat i ett tropiskt land än i Lappland. Men det är här i norr som det klaraste vatten faller ner som ett vitt skum mellan klippkanterna till en turkos lagun där det möter sjön vid en klapperstensstrand.

11. Knäbäckshusens strand i Skåne
Det måste vara Sveriges vackraste strand. Och en av Europas vackraste platser. I alla fall om du gillar åsynen av tropiska stränder. Sanden är fin och ljus. Lätt rosa i tonen. Lövträd växer tätt inpå och vattnet har inslag av turkost i färgskalan. I bakgrunden syns ett grönt berg på en udde ut mot havet. Det enda som saknas är värmen i vattnet. Annars hade det lätt kunnat tas för en fin naturstrand i Thailand eller Brasilien.

Men det är i Skåne. Stranden ligger på Österlen, i Simrishamns kommun, strax söder om nationalparken Stens Huvud vid Knäbäckshusen.

10. Santorini, Grekland
Det finns så många vackra öar i Grekland: Kreta, Rhodos, Zakynthos, Lefkas, Korfu, Naxos och Paros för att bara nämna några. Allra vackrast är nog ändå Santorini. Så är den också ett populärt stopp för både kryssningsfartyg och amerikanska turister. Ön som sprack vid ett vulkanutbrott som också orsakade den tsunami som har anklagats för den minoiska kulturen på Kretas undergång. Men vackert är det!

9. Riomaggiore, Italien
Husen på klipporna ovanför hamnen klamrar sig fast på ett alldeles orimligt sätt som trotsade de tyngdlagen fullständigt. Men vem bryr sig om Newtons lagar när en stor strålande apelsin sänker sig i Medelhavet och färgar himlen rosa? Riomaggiore är den sydligaste av byarna som räknas till Cinque Terre, i norra Italien och den är alldeles fantastiskt vacker. Inte minst i solnedgången.

8. Plitvicesjöarna i Kroatien
Du kan enkelt själv ta dig till denna en av Europas vackraste platser för att se vattenfallen och det turkosa vattnet med egna ögon. Plitvicesjöarna. Nationalpark sedan 1949. Världsarv (UNESCO) sedan 1979. Ofta med på listor över Kroatiens, Balkans, Europas eller hela världens vackraste platser.

7. Ronda i Andalucien
Ronda måste vara småstaden med Andalusiens och kanske hela Spaniens häftigaste läge. Staden delas av en 120 meter djup ravin av kanjon-typ. Platsen ligger 10 mil från Malaga. Husen klänger längst uppe på branterna och där bor 37 000 personer. Runt omkring är det däremot ett glesbefolkat och ganska kuperat landsbygdslandskap.

6. Lavendelfälten i Provance
Har du som jag sett bilder på böljande lavendelfält i Provence i Frankrike och fått föreställningen att det är väl bara att köra runt lite så hittar du massor av blommande lavendel? Men den föreställningen är tyvärr fel, kan jag berätta. Det krävs normalt ett visst förarbete för att hitta ett ”eget” lavendelfält i Provence att fotografera.

Lavendelfälten vid klostret Sénanque nära byn Gordes i Provence är fantastiskt vackra. Men räkna inte med att vara ensam här. Tvärt om. Och räkna inte heller med att kunna ströva fritt på alla fälten.

5. Manarola, Italien
Jag har fortfarande inte lyckats prestera ett riktigt blogginlägg om Manarola i Cinque Terre, Italien. Det vore väl på tiden snart, tänker jag. Men det är i vart fall en mycket vacker by som konkurrerar om att vara den vackraste i området. Byn består av hus målade i relativt klara pastellfärger på en klippa med utsikt mot havet. Det är mysigt att vandra i bland gränderna i byn. Här finns också en liten hamn, med möjlighet till klippbad och en strandpromenad med utsikt över byn och solnedgångarna.

4. Lago di Braies, Italien
Pragser Wildsee heter den bildsköna sjön på tyska. Lago di Braies på italienska. Den ligger i Sydtyrolen som ligger i den italienska delen av Alperna. Det största djupet är 36 meter, längden är 1,2 km och bredden 300-400 meter. Sjön ligger vid foten av en bergvägg som reser sig 2810 meter över havet och 1300 meter över sjöns yta. Platsen ligger i naturreservatet Fanes – Sennes och Braies. Hotellet här är som en fläkt från en svunnen tid. Det mesta andas 50-tal. Möbler, tavlor och upplägg. Halvpension med gemensam middagstid klockan sju på kvällen till exempel.

3. Positano, Italien
Kanske är detta inte bara Europas utan till och med hela världens vackraste stad? Positano på Amalfikusten syns på översta bilden i inlägget och blev världskänd redan 1953 genom en essä av författaren John Steinbeck. Han skrev bland annat: ”Positano bites deep. It is a dream place that isn’t quite real when you are there and becomes beckoningly real after you have gone.”

2. Haukland Beach, Lofoten, Norge
Hauklandstranda, som den heter på norska, ligger på Lofoten i Nordnorge och är delad i två. Längs den första delen står långliggande husvagnar uppställda på privata, inhägnade gräsplättar. Här finns utöver det inga bra parkeringsmöjligheter. Men kör vidare en kort bit på vägen som går mot Uttakleiv och precis innan tunneln kommer du till den lilla byn Haukland och den andra delen av stranden. Här är jättevackert! Vit sand, turkost vatten och höga berg. Lite kallt i vattnet bara…

1. Vernazza, Italien
Byarna i Cinque Terre i Ligurien, Italien är alla vackra och det är inte helt enkelt att ranka dem inbördes. Många skulle nog sätta Manarola först men min favorit får ändå bli Vernazza som visade sig som allra vackrast vid skymningen kvällen då vi anlände i höstas. Vernazza är den andra staden räknat norrifrån. Det är den enda naturliga hamnen i Cinque Terre och är en av de äldsta ”fiskebyarna” på den italienska Rivieran. Jag har skrivit om ett par dagar och nätter i Vernazza.

38150106696_fa4f9d9e4d_h

Det här var min lista över några av mina favoriter bland Europas vackraste platser. Men vilka är dina?

4 kommentarer

Filed under listor, resor, vackra platser

Nära havet vill jag bo

Det händer ganska ofta att jag längtar bort från Karlshamn. Att jag vill lämna för kortare eller längre resor.

Men det händer också att jag längtar efter att flytta härifrån för gott. Det finns så många andra platser att se. Så många andra platser att bo på.

Ibland längtar jag ifrån Karlshamn. Andra gånger, som en stilla vacker sommarkväll, fattar jag inte varför jag skulle vilja lämna den här platsen överhuvudtaget.

Och hur det än blir med resor och bostadsort i framtiden. En sak vet jag: Nära havet vill jag bo…

7 kommentarer

Filed under Blekinge, Karlshamn, resor, sommar, vackra platser, vatten

Underbara Stenshuvud nationalpark!


Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Sandstranden mellan Stenshuvud och Knäbäckshusen är Sveriges vackraste!

Idag blev det en utflykt till Österlen på Skånes östkust. Vi stannade först till vid Kiviks musteri för lite inköp i butiken och sedan lättlunch på Stinas café.

Sedan vidare till Stenshuvud. Mest för den vackra stranden och ett dopp i havet. Men också för den vackra naturen. Som den fantastiska orkidéängen. Underbar!

Lite fakta
Stenshuvud är nationalpark sedan 1986. Den är 390 hektar stor. Parkens kärna är det 97 meter höga berg som skjuter ut i havet. Till största del består parken av lövskog, i synnerhet avenbok och bok. Från mitten av maj fram till midsommar kvittrar fåglarna och orkidéerna färgar fuktängen nedanför naturum lila. Blommar gör också kaprifol, nyponrosor och backtimjan. Bland annat.

Och ovanpå detta: Sveriges vackraste strand. Inte ens jättekallt i vattnet var det idag.

Bad och barfotavandring
Enligt legenden fick berget sitt namn efter jätten Sten (förr kallad Stenhogubben) som bodde i Stenhogubbens grotta på bergets branta nordsida.

Nu gick inte vi för att hälsa på jätten utan valde istället att möta havet. Barfotavandrade kanske fem hundra meter söderut tills vi hittade en plats för oss själva. Sedan vi doppat oss och solat lite barfotavandrade jag och Anders, min sambo, hela vägen till trappan vid Knäbäckshusen och tillbaka, kanske en och en halv kilometer till i vardera riktningen, medan pojkarna vaktade våra grejer. Så totalt fyra kilometer barfotavandring blev det nog. Härligt!

Bildfrossa
Massor av bilder kommer här. Alla fotograferade och redigerade med iPhone.











Sist en liten film först publicerad på Instagram:

Underbara #Stenshuvud! (Lyssna på ljudet också.)

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

8 kommentarer

Filed under fotografi, instagram, iPhone, natur, resor, Skåne, sommar, vackra platser, Vandra

Lista – 19 vackraste solnedgångarna i världen

I går blev jag inspirerad att plocka fram en lista över världens vackraste solnedgångar. Och efter mycket funderande och plockande med bilder har du den här: listan över världens 19 vackraste platser att njuta vackra solnedgångar. Och så en plats som inte alls är så märkvärdig som det sägs.

Var finns världens vackraste solnedgångar? Förvånansvärt ofta är svaret som levereras på den frågan Oia, på Santorini i Grekland. Jag håller inte alls med. Där är för mycket trängsel för att det ska vara behagligt. Och det finns fler än jag som har bloggat om ”den där jävla solnedgången”.

Lita inte på listor
Egentligen tycker jag därför inte att man ska lita för mycket på listor över vackra solnedgångar. Ändå kommer en sådan lista strax. Min lista. :) Men solen går ner överallt på jorden – varje dag (vare sig den syns eller inte). Och de listade platserna över särskilt vackra solnedgångar riskerar att visa sig vara fullsmockade i solnedgångstid. Så hur gör du för att hitta den perfekta solnedgången?

Titta på kartan
Mitt bästa tips är att titta på kartan. Beroende på tid på året och breddgrad – ta gärna reda på exakt väderstreck och tidpunkt för solnedgången för just din resa – så går solen ner i väster. Under sommarmånaderna på norra halvklotet i nordväst. För en vacker solnedgång vill du helst ha en trång vik med blankt vatten men med fri horisont mot solnedgången. Gärna med något vackert i förgrunden som palmer eller andra träd. Men ibland räcker det med en äng, eller utsikten från ett berg.

Ha koll på vädret
Sen har vi det här med vädret. Platser med nära hundraprocentigt klart väder har ju garanterat flest solnedgångar med solskivan synlig. Men å andra sidan blir himlen då aldrig lika vacker som när det är lagom mycket molnskyar. Och det viktigaste för en vacker solnedgång är ändå himlen, färgerna och hur du mår just då. Så håll alltid ögonen öppna för en vacker solnedgång just där du är när solen går ner. Den vackraste solnedgången är alltid den du har framför dig och som du tar dig tid att uppskatta!

Men om du ändå vill ha några konkreta tips på vackra solnedgångar runt om i världen så kommer min lista här:

19. Paros, Grekland
Paros är en grekisk ö i Egeiska havet som ligger i södra delen av ögruppen Kykladerna, mellan Naxos och Antiparos. Huvudorten Parikia ligger på västra sidan av ön. I Parikia söder om öns hamn, ligger ett antal restauranger utmed vägen, med utsikt över vattnet på andra sidan vägen. Även om förgrunden är lite torftig kan solnedgångarna bli vackra här. Bildens knaggiga kvalitet beror på att det är en avfotograferad diabild från 2002:

18. Ko Chang, Thailand
På stranden Klong Prao bodde vi när vi var på jordenruntresa med barnen för tio år sedan. Ön ligger i östra delen av Siambukten och dess kartbild sägs påminna om ett elefantöra. Därav ska ön ha fått sitt namn. Chang ska betyda elefant på Thai. Klong Prao ligger på västkusten och har en långgrund strand med vackra solnedgångar:

17. Torrevieja, Spanien
I södra utkanten av ”svenskbyn” Torrevieja på Costa Blanca löper en smal grusväg, Calle Acantilado, en ganska kort sträcka längs Medelhavet, som ligger i öster. På andra sidan av vägen finns ett plantage med dadelpalmer som utgör en vacker fond mot solnedgångarna i väster. Här besökte vi vänner som har tillgång till en lägenhet i området, sommaren 2015:

16. Mölle, Skåne
På Kullahalvön i Skåne ligger denna turistort som från början var ett fiskeläge, men kom att spela en stor roll i den framväxande turismen i Sverige i slutet av 1800-talet. Till detta bidrog – och bidrar – Mölles natursköna läge vid Öresund, med Kullaberg som bakgrund. Gemensamhetsbad för män och kvinnor introducerades här i början av 1900-talet. Storhetstiden som turistort inträffade strax före första världskriget, men även under mellankrigstiden var turistströmmarna stora. Vi var här och såg solnedgången i början av augusti 2014 efter att först ha varit på en tumlarsafari med gummibåt havet utanför halvön:

15. Färjan från Manly till Sydney, Australien
Manly är en badort som nås lättast med färja från Circular Quay intill det berömda Operahuset mitt inne i Sydney. Du får inte missa att göra en utflykt hit när du är i Sydney. Färjorna anländer till Manly Wharf på den västra sidan och redan där finns ett par små stränder. Men stanna inte där. Följ istället huvudgågatan rakt igenom den lilla badorten tills du kommer till den östra stranden. Det är den som kallas Manly Beach. Där är ofta höga vågor och gott om surfare. Söker du lugnare vatten kan du vandra vidare till Shelly Beach.

Om du sedan tajmar återresan rätt får du dessutom, som extra bonus, chansen att se Sydneys fina skyline i solnedgången:

14. Kendwa Rocks, Zanzibar
Kendwa ligger längst i norr på västkusten av Zanzibar, en ö i Indiska Oceanen med visst självstyre som tillhör Tanzania. Stranden här tillhör hotellet och den hålls ren från sjögräs och även havsbotten består av pudervit sand och här är badbart alla tider på dagen, oavsett tidvattnet. I sanden har kokospalmer planterats för, utgår jag ifrån, turisternas skull. De är inte så höga än men solnedgångarna här är ändå mycket vackra:

13. Sternö Sandvik, Blekinge
Grässtrån i solnedgången. Två pojkar på badbryggan i bakgrunden. Mina pojkar. Hit kommer vi ofta för att njuta av de vackraste solnedgångarna i Karlshamn, Blekinge. Vore det inte för de tre skortstenar som tillhör det oljeeldade reservkraftverket och den ensamma skorsten som tillhör Mörrums bruk skulle platsen hamna ännu högre upp på min lista. Här är långgrunt och vattnet inte sällan stilla. Just det här tillfället var vid mitten av september 2009. Och så länge kan faktiskt sommaren vara i Blekinge vissa år. :)

12. First Landing, Fiji
Hotellet First Landing på Fiji har en väldigt fin trädgård och stranden är väldigt vacker när det är högvatten. När det är lågvatten blir det bara korallsten och grus kvar – inte lika fint. Den fot-formade ö de låtit bygga är inte heller jättesnygg. Men solnedgångarna är oftast mycket vackra. Hotellet ligger på ön Viti Levu, en bit norr om den internationella flygplatsen i Nadi, strax intill Vuda Marina:

11. Ronda, Spanien
Ronda måste vara småstaden med Andalusiens och kanske hela Spaniens häftigaste läge. Staden delas av en 120 meter djup ravin av kanjon-typ. Staden skymtar dessutom förbi i Kalle och hans vänner varje julafton när Ferdinand är på väg till Madrid och tjurfäktningen. Till huvudstaden är det dock i verkligheten en bra bit att åka i kärra. Solnedgången bidrar till bildskönheten:

10. Port de Sóller, Mallorca
Staden Sóller, som ligger 5 km inåt land förbinds med sin hamn med både väg och, roligare, en gammaldags spårvagn. Turistorten ligger naturligt väl skyddad av omgivande berg i en havsvik där det öppna havet skymtas i en horisontlinje åt nordväst. Ett idealiskt läge för vackra solnedgångar under sommarhalvåret. Vi var här senast 2017 då vi firade en 50-åring:

9. Alghero, Sardinien
På Sardiniens västkust ligger den mysiga gamla katalanska staden Alghero med sin stadsmur, sina medeltida gränder, sina vackra vita stränder med turkost vatten, en småbåtshamn och massor av turister. I alla fall i augusti. Vi var här senast sommaren 2017 och kunde då konstatera att det blivit väldigt mycket trängsel på stränder och restauranger. Men också att solnedgångarna fortfarande är lika vackra som sist:

8. San Marino
Ett land på en klippa som har hävdat sin självständighet från 300-talet och genom medeltiden ända tills idag. San Marino är världens äldsta republik. När vi var här i juli 2016 var solnedgången alldeles bedårande vacker med alla borgar, tinnar och torn i förgrunden och ett fantastiskt bergslanskap insvept i ett lätt dis i bakgruden.

7. Los Angeles, USA
LA. Kaliforniens största metropol. Full av låg bebyggelse, biltrafik, pooler och kändisar. Men framförallt finns det stora Stilla Havet här. Med lååånga stränder och strandpromenader. Hur mycket västkust som helst. Sufrin USA. Mest sydvästkust, i och för sig, men många vackra solnedgångar blir det. Bilden är en avfotograferad diabild från ett besök i Santa Monica 2001 som inte fullt ut gör strandpromenaden rättvisa. Men något kan det kanske anas hur vackert där är?

6. Kristianstad, Skåne
Kristianstad är renässansstaden som grundades av den danska kungen Christian 4 på 1600-talet. Helge å, tillsammans med en befästning med bastioner och vallgravar, skulle skydda staden mot svenskarna som flera gånger bränt ner den medeltida staden Vä. De delar av staden som vetter mot Helge å kom så småningom att betraktas som vattensjuka. Avlopp gick rakt ut. Tippen, som på 1960-talet placerades granne med ån, gjorde inte Helgeåvattnet bättre. Och staden vände ryggen mot vattnet. Men miljöarbete ledde till bättre vattenkvalitet och människorna i staden fick på nytt upp ögonen för den blå och gröna natur som döptes till Kristianstads Vattenrike och blev biosfärsområde utsett av UNESCO. Naturum öppnade 2010. Från den vackra gamla Tivoliparken som ligger mitt i staden syns ofta fantastiskt vackra solnedgångar över Helge å och vattenriket.

5. Ipanema, Rio de Janeiro, Brasilien
Det är lite Oia-varning på solnedgångarna vid stranden Ipanema i Rio de Janeiro. Vore det inte så mycket folk hade vyerna här hamnat ännu högre på listan. För den som vill och orkar promenera hela vägen i värmen är det möjligt att gå hela vägen längs Copacabana till Ipanema. De båda berömda stränderna skiljs bara åt av en liten halvö. Där sitter hundratals, ja kanske tusentals, människor varje kväll och tittar på solnedgången. Det är fantastiskt vackert. Men lite trångt.

4. Uluru, Australien
Det finns något som gör att det är värt att flyga tre timmar från Sydney och vistas i 45 gradig värme och den torraste luft du någonsin upplevt för att se på en 600 miljoner år gammal sandstensklippa.

Vad är då detta något?

Jag vet inte. Men jag tror att det har något att göra med den sammanlagda effekten av färg, form, storlek (den är nästan en mil i omkrets) och det omgivande landskapet som har gjort att bilden av Ayers Rock har fotograferats och visats om och om igen genom decennierna. Tills dess att du själv bara måste dit för att fotografera den. I solnedgången. Och visa bilderna. Vi var hör i januari 2013. :)

3. Aitutaki, Cooköarna
Aitutaki tillhör Cooköarna som i sin tur tillhör Nya Zeeland. Aitutaki är namnet på såväl atollen som på den största ön där hela befolkningen bor. ”Hela befolkningen” är drygt 2000 personer. Även om ön är liten är det ingen trängsel. De flesta logialternativen ligger på den västra sidan av ön. Vi bodde här i en enkel hydda 2001 och kunde se delar av lokalbefolkningen fiska innanför revet i solnedgången. Ännu en avfotograferad diabild.

2. Staten Island Ferry, New York
Billigaste sättet att se frihetsgudinnan är att ta gratisfärjan från sydligaste Manhattan till Staten Island. Denna är en relativt småstadsaktig ö som tillhör New York City så det har alltså inget med landet Island att göra. Tar du dessutom färjan vid tiden för solnedgången så får du vara med om en av världens allra häftigaste solnedgångsvyer. Använd gärna zoom när du fotograferar. Gammal diabild igen. Från 2001. Två veckor innan 11 september.

1. Cinque Terre, Italien
Vi besökte de fem berömda italienska byarna i Ligurien på höstlovet 2017. Så många bilder jag fotograferade av solnedgångarna här! Som den översta bilden i det här inlägget som är från Manarola och bilden nedan från Riomaggiore. Italien har mycket västkust. Men Cinque Terre måste vara det allra vackraste stället att beskåda solnedgången!

Att jag alls kom att tänka på solnedgångar just i går när jag började skriva på denna text beror på ett annat blogginlägg om ”alla dessa fantastiska grekiska solnedgångar – hur ska man orka med så mycket skönhet?” Och att Gunilla som skriver bloggen 4000 mil frågade på Facebook: ”Vilket är ditt favoritland för solnedgångar?”

17 kommentarer

Filed under fotografi, listor, resor, vackra platser

Som på Mallorca. Men i Blekinge…


Ljus sand. Turkost hav. 30 grader i luften och behaglig temperatur i vattnet. Mallorca? Nej, det är i Sverige. I Blekinge närmare bestämt. Vilket väder vi har nu i början av juni 2018!

Sandviken på Listerlandet i Sölvesborgs kommun är många blekingars favoritstrand.

Trångt
Det märks en dag som denna. Det är trångt på både parkeringsplatser och på stranden. Men inte i vattnet. Här finns nämligen gott om vatten. Det är väääldigt långgrunt.

Vackert
Det är inte märkligt att så många är just här just idag. Vackert som en strand på Mallorca. Men varmare. Och mer sol.

Som Mallis
Då blir det också lika trångt som på Mallorca. Hela intrycket påminner faktisk mycket om Mallis en dag som idag. Men utan solstolar till uthyrning. Och utan strandförsäljare. Men ett café finns det!




7 kommentarer

Filed under Blekinge, resor, sommar, vackra platser

Vackra Hällevik


På Listerlandet finns några av Blekinges vackraste stränder. Vi besökte en av dem idag.

Vi började med att äta lunch på Dagmars Hamnkrog. Rökt lax. Fisk och rökerier har varit ett med Hällevik i långa tider.

Speciell historia
Fiskeläget ligger längst i söder på Listerlandet, en del av Blekinge som är mycket speciell. Idag är det en halvö men förr var det en ö. På 600-talet tros det till och med ha varit ett eget vikingarike som hette Nihua och där en av kungarna/hövdingarna hette Hådulf. Senare blev det ett eget län i Danmark och var så ända in på 1570-talet.

Listerlandet har än idag en alldeles egen och för oss andra svårbegriplig dialekt.

Fyren och Hanöhus
Efter lunchen promenerade vi förbi fyren Helleviks Ledfyr , även kallad ”Dän wide gåbben”, som uppfördes 1892, och vidare förbi Hanöhus. Det senare byggdes vid mitten av 50-talet och byggdes om och ut i slutet av både 60- och 70-talet. Hanöhus har varit hotell, konferensanläggning och danshak. Sedan flyktingförläggning. Och nu är det precis på gång att åter öppna som restaurang och nattklubb.

Stranden och bryggan
Stranden är fin men var full av tång idag. Vi gick ut på bryggan och satte oss på en bänk. Trots att det då var mulet hoppade pojkarna i vattnet. Efterhand klarnade det upp och solen tittade fram. Vinden friskade i där ute på bryggan men det var lugnare inne vid land.

Jag provade att vada lite i vattnet med kläderna på. (Shorts.) Och det var faktiskt ändå inte så jättekallt där inne vid det allra grundaste.









6 kommentarer

Filed under Blekinge, historia, resor, vackra platser

Världens bästa Boardwalk finns i Newport Beach, Kalifornien


Nu är det så där igen. Någon har ställt en fråga på Facebook och min hjärna går igång. Den här gången gäller det världens bästa och mysigaste Boardwalk. Och min första tanke är Ocean Boardwalk i Newport Beach söder om Los Angeles i Karlifornien.

Konkurenterna
Vi har en jättefin strandpromenad här hemma i Karlshamn och jag har besökt många andra runt om i världen. Både Copacabana och Ipanema i Rio Janeiro är ju jättefina. Santa Monica, också i LA är en annan favorit. Men måste jag välja så blir det en strandpromenad en bit söder om LA.

Drömhus
Oceanfront Boardwalk börjar i västra Newport Beach i slutet av 36th Street och går nästan fem kilometer söderut på halvön Balboa. Längs strandpromenaden, en gång- och cykelväg, ligger strandvillor med utsikt över havet och sanden. Många är nog exklusiva sommarvillor. Jag minns när vi gick där och först passerade ett hus med den lilla trädgården inredd i hippiestil och nästa i strikt militärt marin stil, att jag tänkte att här har många olika rika människor investerat sina pengar var och en i sin egen dröm om hur livet borde vara. Och nu står alla dessa materialiserade drömmar på rad längs havet. Och när vi var här, i lågsäsong, dessutom för tillfället mestadels övergivna.

Pirerna
Några sevärdheter längs promenaden är den historiska Balboa Pier, som byggdes för över 100 år sedan, och Newport Pier, med utsikt över den vackra stranden. Det finns några få restauranger så se ut lägena i förväg.

Motivering
Vi var här vid månadsskiftet oktober/november för tio år sedan. Det är svårt att säga vad det är med en plats som gör att du tycker att den är särskilt vacker, bra och mysig. Kanske är det för att vi var här off season. Kanske är det för att vi var här de första dagarna på vår jordenruntresa. Kanske är det för den breda stranden. Kanske är det för fåglarna och sjölejonen. Eller för det enorma Stilla havet och solnedgångarna. Men ja, av alla strandpromenader i världen vill jag särskilt rekomendera den här.








2 kommentarer

Filed under resor, vackra platser

Boön och Sternö


Idag blev det en utflykt i det soliga försommarvädret till Boön och Sternö.

Cyklade
Vi cyklade alla fyra hemifrån Karlshamn till Boön där vi ställde våra cyklar på andra sidan bron för att vandra runt ön. Med oss hade vi lunch som vi fikade på en vindstilla plats med utsikt över havet.

Vandrade
På den lilla ön blommar nu slån och en enstaka trift hade också redan börjat blomma.

Badade
När vi var färdiga med Boön ville 12-åringen hem medan 14-åringen ville vidare till Sternö Sandvik för att doppa sig. Så vi delade på oss. Det blev 14-åringens andra dopp i havet för i år. Stollerier, om du frågar mig, men han är gammal nog att stå sitt kast och får så klart doppa sig om han vill.

Och cyklade igen
På hemvägen cyklade vi igenom den nyss utslagna bokskogen, förbi kraftverket med de tre skorstenarna som finns i reserv för dagar då det råder elbrist i landet. Det gjorde det inte i dag. Så ingen rök kom ur skorstenarna.





Lämna en kommentar

Filed under årstider, Blekinge, Karlshamn, natur, resor, sommar, vackra platser, Vandra

Solnedgångsutflykt till Sternö Sandvik


Det blev en solnedgångsutflykt till Sternö Sandvik ikväll. Jag och Anders kollade på solnedgången. Pojkarna spelade boll på gräsytan mellan parkeringen och havet.






2 kommentarer

Filed under Blekinge, Karlshamn, natur, resor, vackra platser

7 vackra öar som förstörts av turism


Igår publicerade brittiska Telegraph en lista med sju vackra öar som författaren menar förstörts av turism. I artikeln påpekas att just öar är extra sårbara för turism eftersom de är naturligt begränsade till ytan. När turismen ökar till mer än vad en ö egentligen klarar av så finns det inte mer utrymme att ta till för att svälja horderna.

Här är listan på sju öar som författaren menar förstörts av turismen, tillsammans med ett par av mina egna bilder och några från Instagram:

1. Phi Phi-öarna, Thailand
Vi var här vid mitten av 90-talet och redan då hade turisterna börjat hitta hit. Vi kom med en dagstur med snabbåt från Ao Nang, Krabi. Så att som i artikeln påstå att de här från början undersköna öarna var orörda för 20 år sedan, innan filmen the Beach spelades in här, är att överdriva det hela en smula. Ändå. Jag har förstått att öarna på senare år fullkomligt svämmats över av turister. Och då särskilt Maya Bay där det den gången bara låg ett par longtailbåtar utöver vår båt. Och inte en enda människa var på stranden. Alla besökare den gången var där för att snorkla. Nu ska tydligen Maya Bay stängas helt för turister under perioden 1 juni till 30 september i år för att ge naturen en paus från turisterna och en chans att återhämta sig. Då detta ändå är lågsäsong kan jag ju fundera över hur mycket nytta det gör i praktiken. Kanske är det mest en symbolisk gest och en billig eftergift till dem som skrikit att något måste göras?

2. Boracay, Filippinerna
Här har jag aldrig varit, men jag har många gånger sett bilder härifrån och tänkt att jag någon gång måste besöka platsen. Frågan är om det redan är för sent? Filippinerna består av 7600 öar men en tredjedel av alla turister som besöker landet åker till samma ö. Nämligen just denna ö och särskilt då White Sand Beach. Ön har nu blivit så skräpig och havet förstört av orenat avlopp att myndigheterna beslutat att helt stänga ön för turister med start om ett par veckor. Den som hyser förhoppningar om att ön kommer att återuppstå i sin forna naturskönhet tar nig tyvärr miste. Staten ska ha sålt en stor bit mark till ett kasino som ska öppna här. Och kanske är det just detta som är hela syftet med stängningen? Att under förevändning att skydda miljön kasta ut lokala och andra småföretagare för att ersätta med stora internationellt ägda komplex. Kanske med en bättre avloppshantering men med en helt annan inriktning och profil än den tidigare naturnära. Och med ännu fler turister som följd…

A post shared by Bhem Pickerill (@bhem_bhem83) on

3. Cozumel, Mexico
Den här ön vid Mexikos Yucatan-halvö, var en gång en sömnig plats med få besökare skriver artikelförfattaren, och sen kom kryssningsfartygen…

Jag har aldrig själv besökt Cozumel, men däremot Isla Mujeres som inte ligger så långt därifrån. Det var 1999. Lite turistiskt men ändå jättemysigt. Numera har jag hört att det är helt överexploaterat och att Cozumel ska vara bättre, men när jag läser det här undrar jag ju.

4. Venedig, Italien
Venedig har varit ett resmål, inte bara i årtionden, utan i århundraden. Venedig borde därför inte kunna förstöras av turism. Men antalet besökare fortsätter att öka och öka med följd att antalet invånare minskar och minskar. Det senaste budet från Venedigs politiker är att helt förbjuda besökare som inte övernattar i staden, eller i vart fall införa en avgift även för dagsbesökarna. Om det blir verklighet återstår att se, men opinionen i Venedig har i flera år varit högljudd att något måste göras innan staden kvävs under tyngden av turister som älskar denna vackra stad på öar till döds.

Venedig har jag besökt i både hög- och lågsäsong och jag kan verkligen rekommendera att välja att besöka denna unika plats just i lågsäsong.


Turister vid Rialto, Venedig.

5. Bali, Indonesien
Bali är en ö som länge varit populär för resenärer inte minst från Australien. Ön har en i huvudsak hinduisk befolkning med spännande tempel och traditioner. Lägg därtill god mat, vita och svarta stränder, vajande kokospalmer, perfekta surfvågor och bäst väder när Australien har vinter (och vi har sommar) och du har en stor del av förklaringen. Men nu börjar ön bli så populär bland turister från jordens alla hörn att stränderna översvämmas av plastskräp. Mot slutet av förra året deklarerade myndigheterna ”garbage emergency” och skickade arbetare till stränderna som plockade upp till hundra ton skräp på stränderna. Om dagen!

6. Big Cay, Bahamas
På den här obebodda ön finns det förvildade grisar. Men det har blivit så populärt att åka hit för att ta selfies ihop med de söta grisarna att dessa numera stressas till döds av turisterna. Oh nej! Låt grisarna vara i fred!

Any chance they’d want to switch island life with city life?

A post shared by Arminé Gambaryan (@armine_g) on

7. Mallorca, Spanien
Att säga att Mallorca är förstört av turismen vore fel, men stora delar av ön får numera ta emot fler besökare än de klarar av. Totalt besöker 10 miljoner resenärer ön varje år. Inte ens ett välsmort turistmaskineri som det på Mallorca klarar av att ta emot alla dessa utan att det uppstår köer och andra problem. I vart fall i perioder. Precis som i Venedig har allt större delar av befolkningen börjat protestera och även här lyssnar politikerna. I det här fallet föreslår de en högre övernattningsskatt för hotellgäster under värsta högsäsong. Det finns även ett förslag om att turister inte ska få åka till ön i egna bilar.

Vi har besökt Mallorca flera gånger, senast i somras och jag tycker att det är att ta i att ha med ön på en sådan här lista. Dock kan jag hålla med om att där är trångt på sina ställen.


Turister på Mallorca.

9 kommentarer

Filed under hållbart resande, listor, resor, vackra platser

Boön en lördag i mars

Fotopromenad igår. I långsam, långsam takt. Till Boön. Och Boön runt.

10 kommentarer

Filed under Blekinge, Karlshamn, resor, vackra platser, Vandra, vår

När ska man åka till Venedig? Åsikter om Venedig – månad för månad

IMG_6492.JPG
Jag har nyligen varit i Venedig för tredje gången. Den här gången blev det ett kort besök på en natt och några timmar. På höstlovet 2013 var vi här fyra nätter. 1985 var jag här över dagen i augusti, under en tågluff. Andra resenärer har besökt den unika staden med alla kanalerna vid andra tider på året.

Synpunkter på Facebook
När jag berättade om vårt februaribesök i staden i en grupp på Facebook för personer som gillar att resa så fick jag en hel del reaktioner om valet av årstid. Mest initierat skrev Staffan Lindqvist: ”Jag har varit i Venedig fyra gånger på olika årstider. April, Juni, september, februari. Naturligtvis olika år med stort mellanrum i mellan. Vi tycker idag att det är bäst att undvika de heta somrarna med ett myller av turister. I februari gillade jag dimman över lagunen på en tidig kall morgon. Det gav staden en magisk stämning. Dimman sedan lättade under förmiddagen. Vädret i april och september är naturligtvis varmare. Man ska absolut bo ute i Venedig och inte på fastlandet så man kan njuta av promenader på kvällen när alla dagsturister har lämnat. Vi gillar att bo på Accademia där det är lite lugnare och det finns bra restauranger till acceptabelt pris. Sedan är Burano en hit men det vet väl alla.”

Sabina Focic skrev ”April funkar också bra” och Solveig Lindqvist ”Maj var bra”. Allt medan Ann Winkrantz menade att oktober är perfekt.

Så när ska man åka till Venedig? Hur är vädret vid olika tider på året? När inträffar olika kända events? Och hur är det med trängseln? Mitt förslag är att välja lågsäsong men alla månader har sina för- och nackdelar. Häng med!

Januari – om du vill slippa trängsel
Årets första månad är den genomsnittliga dagstemperaturen 6 grader och soltimmarna i snitt två per dag. Nattemperaturen kan gå under nollan och det förekommer att det snöar men för det mesta är det barmark och vattnet i havet och kanalerna är långt ifrån att frysa till is. Däremot är det god chans att få se staden insvept i den berömda dimman över den turkosa lagunen. Men det regnar bara en dag av fyra. I millimeter är januari faktiskt stadens regnfattigaste månad.

Det här är månaden att besöka Venedig för den som vill slippa trängas. Särskilt efter trettonhelgen. Folktomt är det dock inte men i alla fall gott och väl mindre än hälften så många besökare som under de mest intensiva sommarmånaderna.

En populär aktivitet är att åka skridskor på Campo San Polo. ”Isrinken är tillbaka” skrev Venedigs flygplats på Instagram.

Februari – med eller utan karneval
Det här är en månad med två ansikten i Venedig. Med eller utan mask. Eller för att tala klartext: med eller utan karneval. Den berömda karnevalen fyller staden med turister och i vimlet syns också utklädda karnevalsdeltagare i de mest fantastiska dräkter.

Du kan räkna ut när karnevalen infaller nästa gång genom att utgå ifrån fettisdagen. De två sista helgerna innan och under själva fettisdagen äger festivalens flesta aktiviteter rum. Jag har kikat på filmklipp på Youtube från tidigare års karnevaler och konstaterat att de flesta som deltar inte är utklädda utan går omkring och fotograferar de ändå hyggligt många som orkat fixa en dräkt. Känslan tycks vara mer teater, kuliss och utomhusmuseum än en riktig fest. Jag kan nog tycka att om man nu ska åka hit och trängas med alla människor under karnevalen så kan man väl kosta på att klä ut sig? Men kanske är det krångligt, besvärligt och dyrt? Olika år har olika teman men dräkterna är alltid inspirerade av dekadensens 1700-tal.

Februari utanför karnevalen är däremot lågsäsong. Vi var som sagt här nyss och hade lite tur med vädret: ”Det är fint väder. Solen skiner och det är runt tio grader varmt. Det är en bra tid att besöka Venedig. Inte för mycket trängsel”, skrev jag då. Genomsnittlig dagstemperatur är annars 8 grader och soltimmarna tre per dag. Årets andra månad är den på året när det är minst risk för regn. Ungefär en dag av fem regnar det.

Vi såg inte jättemånga turister. Utom på Rialto, bron som numera tycks ha blivit centrum för turismen i Venedig och det självklara valet för selfiefotografering. Inte för att jag riktigt förstår varför. Det är bron som är anmärkningsvärt vacker. Utsikten är inte vackrare än från någon annan av Venedigs många broar. Av de fåtaliga broarna över Canal Grande är utsikten från Ponte dell’Accademia normalt klart vackrare, men dock inte just nu, eftersom reparationsarbeten stängt av utsikten till juni 2018.

IMG_6496.JPG
Vaporetto vid Rialto

Mars – den perfekta månaden?
Det sägs att Venus och Mars är olika planeter. Men hur är det egentligen med ”Venice and Mars”? ;) Jag tror att de passar riktigt bra ihop! I mars har den genomsnittliga dagstemperaturen stigit till 12 grader och det regnar fortfarande ganska lite. Dessutom är det fortfarande bara drygt hälften så många turister i Venedig jämfört med högsäsong.

Jag kan tänka mig att det är en väldigt bra månad att besöka staden. Vid mitten av mars månad blommar de japanska körsbärsträden här och vid slutet av månaden blommar magnolian. Vårkänsla jämfört med Sverige men precis innan anstormningen börjar.

En brasklapp: Wenche Fox skrev på Facebook: ”Mars är okay men det kan vara dimmigt och kallt.” Hon föredrar därför april, maj, september och oktober.

IMG_6561.PNG

”Igår regn och gråhimmel, idag vår” skrev Francesca Lanzini på italienska den 23 mars förra året, men de första rosa körsbärsträden dök upp på Instagram redan vid mitten av månaden. Däremot är soltimmarna fortfarande bara tre per dag i snitt.

April – värmen och turismen ökar
I april ökar turismen markant. Dagstemperaturen har då i snitt också stigit till 16 grader och soltimmarna är i snitt sju per dag, vilket förklarar en hel del. Men det har också börjat regna betydligt oftare och mer, nästan varannan dag kommer det en skur.

Bloggaren Malin Lundsten har besökt Venedig i april. Hon skrev: ”I Venedig hoppade vi direkt på en båtbuss och tuffade så långt ut i Venedig man kommer med buss, till San Marco. Där möttes vi av ett galet folkhav. Människor överallt som köade in till någon av Venedigs huvudattraktioner, Basilica di San Marco eller Campanile di San Marco, vilket är ett utkikstorn bredvid San Marco Piazzan. Vi flydde istället och vandrade iväg innåt stan längs de smala gatorna. Den flesta biten måste vi armbåga oss fram, men då vi kommit iväg från San Marco bliv det lugnt och fint på gatorna.”

Maj – sommar och full fart
Nu börjar det bli högsäsong på riktigt. Maj och juni har nästan lika många övernattningar som juli och augusti. Ungefär 90 % mot när det är som mest. Den genomsnittliga dagstemperaturen har ökat till 21 grader och soltimmarna är uppe i 11 per dag. Samtidigt fortsätter det regna en hel del.

Tina Axelsson skrev ”Gick upp hyfsat tidigt och virrade runt bland broar och gränder på ”lugna gatan”, hittade en mataffär och shoppade lite frukost i form av ost, bröd, vin och prosecco som vi intog vid vattnet. Frukostpicknick. Bra uppladdning inför dagens projekt: VENEDIGBIENNALEN – den 57:e i ordningen. Biennal betyder att det är vartannat år.” De år det är biennal så öppnar den i maj månad. Och eftersom det var konstutställning förra året betyder det alltså att det är dags i maj 2019 igen. För ordningens skull ska jag nämna att Tina besökte Venedig och biennalen i oktober månad.

Juni – den regnrikaste månaden
Lina Björkskog skrev: ”Jag måste säga att jag inte blev besviken på Venedig. Staden var precis lika vacker som jag hade föreställt mig, för det är verkligen annorlunda med de små kanalerna och alla båtarna och gondolerna. Visst är det väldigt mycket turister där (det var exempelvis det enda stället vi hörde finlandssvenska under hela resan), men det stör inte, utan det hör på något vis till.”

“Möt mig på Rialto i ett ljummet regn” sjunger Ulf Lundell. ”Och det var precis det vi gjorde vår första eftermiddag i Venedig” skrev Ann-Louise Paulsson som också var i den italienska staden i slutet av juni. Och hon fortsätter: ”Vi stod där mitt under en helt galen åskskur men det var fortfarande 30 grader varmt och minst sagt ljummet.”

Gunilla Yourstone som var här i slutet av juni skrev: ”Vi rullar in i parkeringshuset där vår hyrbil ska lämnas samtidigt som ett riktigt regnoväder bryter ur. Det blir till att springa för livet där upp på taket med väskor och allt på släp. Eftersom detta är Venedig råder förstås strålande sol redan mindre än en timme senare då vi angör vår nya hemmabrygga i Venedigs vattenbuss-system.”

Juli – nu peakar det
I juli peakar både temperaturen och antalet besökare. Temperaturen på 28 grader som medelvärde på dagen och antalet övernattande besökare på en bit över miljonen. Därtill kommer de som besöker staden över dagen. Det blir väldigt fullt… (Och fortfarande regnar det en hel del.)

Lena Löfblad skrev ”Vi går den stora bron över Canale Grande och kommer in i stadsdelen Santa Croce. Här är det mindre turister i gränderna och serveringarna på torgen mindre”

IMG_6562.JPG
Foto: Lena Löfblad

Augusti – Intesitet och filmfestival
Även om medeltemperaturen går ner en grad och besöksantalet sjunker något ytte, pytte litet, så är augusti i princip en precis lika het och intensiv månad som juli.

Marlene Rindå Jikita var i Venedig på bröllopsresa, som ett av stoppen på en medelhavskryssning. Hon skrev: ”När vi kom till Venedig var vi vakna under inseglingen och kunde sitta på balkongen och njuta av utsikten. Man blir nämligen bogserad in genom staden och det tar sin lilla tid att komma till hamnen där man parkerar. Så under de kanske 2 timmarna det tog att segla genom staden satt vi och njöt på vår balkong i strålande eftermiddagssol.”

”Du var där i augusti 2016? Var det inte väldigt trångt?”, undrade jag. ”Faktiskt inte! Vi var riktigt överraskade 😃” svarade Marlene.

Johnny Normark Friskilä har däremot upplevt mer av trängsel. Han skrev ”det känns som att gå i teaterkulissor. Vykortsmotiven avlöser varandra. Fotografens våta dröm utspelar sig framför ögonen. Hata, för att jag inte är den enda som upptäckt vilken stad det här egentligen är. En stad i en liga där bara den spelar. Eller så vill jag bara mörda, för att det även är augusti, varmt och jag blir till en myra i en myrstack i de trånga gatorna och längs kanalerna.” Och vidare om att ”komma undan selfiepinnarna och barnvagnarna. Barnvagnar på Venedigs gatustenar och broar! Vad tänker foräldrar egentligen?!?”

Filmfestivalen i Venedig är världens äldsta filmfestival. Det började 1932 och sedan dess har den ägt rum varje år i sena augusti eller tidiga september på ön Lido. Filmvisningarna äger rum i den gamla biografen Palazzo del Cinema på Lungomare Marconi.

September – fortfarande högsommar
Även om turismen har peakat så håller högsäsongen i hela september och större delen av oktober. Och liksom i maj månad är övernattningstrycket ungefär 90% jämfört med den allra intensivaste perioden. Däremot kan jag tänka mig att dagsbesökarna är något färre. Vädret är fortfarande sommarvarmt med dagstemperaturen runt 24 grader och regnar gör det fortsatt en dag av tre.

Ulrica Hållén: Jag var där i höstas på en endagstur” Hon skrev om Markusplatsen: ”Och det var så himla mycket folk, men ändå kändes det bra. I alla fall här ska jag tillägga. I gränderna var det ibland ganska trångt och då hade jag önskat att få strosa i tysthet med bara kameran och mitt egna resesällskap. Kan man boka Venedig för sig själv för en dag?”

Berit Wahlström skrev om bedårande Venedig: ”Bästa tiden här sägs vara på våren och hösten, så september tyckte vi passade
bra. Visst var det jättemycket folk nu också, men ändå bara en bråkdel om man jämför med högsäsongen.”

Oktober – sensommar
Genomsnittstemperaturen är nu nere på 18 grader men med svenska mått mätt känns det som sommar. Särskilt om man jämför med hur oktober är hemma. Och mmot slutet av månaden börjar besökstrycket äntligen lätta.

Sofia Zetterqvist skrev: ”Vi började med det delikata torget Campiello de la Scuole och de gamla judiska kvarteren däromkring. Överallt vilade ett slags ljummet lugn. Jag tror Venedig är perfekt just sådär i september-oktober.”

Själv har jag som sagt besökt Venedig även på höstlovet: ”Sista veckan i oktober är precis i slutet av turistsäsongen i Venedig. På många sätt är det därför den perfekta tidpunkten för ett besök i en stad som i högsäsong får ta emot fler besökare än den egentligen klarar av. Vädermässigt är höstlovet generellt sett också en bra tidpunkt att besöka städer i Sydeuropa. Du undviker sommarens hetta som kan bli jobbig när du promenerar mycket, så som man gärna gör i städer. Och det är ännu tillräckligt varmt för att du ska klara dig utan tunga ytterkläder. Runt 20 grader som högsta dagstemperatur känns som behaglig värme om man jämför med vädret där hemma.

Jag tror att vi de här dagarna som vi precis har bakom oss hade ganska typiskt väder för den här tiden på året i Venedig: Lite dis och dimma, lite solsken, lite mulet, en enstaka åskskur och så soldis igen.”

Snapseed.jpg
Burano i slutet av oktober.

November – temperaturen sjunker
I november sjunker temperaturerna och dagstemperaturen snittar på 11 grader. Antalet soltimmar går också ner. Till i snitt tre per dag. Vi är nu inne i den mörka tiden. Men regnandet avtar faktiskt något.

Nu är det lågsäsong igen och tillfälle för den som vill uppleva ett Venedig så som det en gång var. Efter storhetstiderna under medeltiden och 1700-talets dekadens men innan det upptäcktes av det stora flöde av turister som numera intar staden under sommarmånaderna.

Moniqa skrev: ”Mestre är den lite trista industristaden på fastlandet, som hänger ihop med Venedig genom en bilväg och en järnvägsförbindelse. Det lättaste för oss var att ta tåget till Venedig, så vi  köpte biljetter och stämplade dem i en maskin på perrongen, hoppade på tåget och inom bara några minuter klev vi av på stationen i Venedig. Solen sken från en klarblå himmel, men i skuggorna var luften kylig. Det var trots allt mitten på november.”

December – jul och nyår
I december är dagmedeltemperaturen 7 grader och soltimmarna fortfarande tre per dag. Regnandet avtar ytterligare något men dimman ligger ofta tät.

Det vore naturligt att tänka sig att Venedig skulle vara fullt av julskyltning och julmarknader för att dra till sig turister även under december månad eftersom det då är lågsäsong. Men det verkar som att staden behöver den här tiden för återhämtning och att ganska lite görs för att locka turister under den här perioden. Isrinken som nämndes under januari månad brukar i och för sig öppna redan någon vecka in i december och håller sedan öppet till mitten av februari. Och visst finns där juldekorationer i staden, men alla större julmarknader i området hålls utanför Venedigs stadskärna.

Författaren till Venedigbloggen skrev ”I går var det lite dimma på morgonen, men solen fanns därbakom och dimman hade skingrats redan på förmiddagen. Men i dag … i dag har det varit dimma hela dagen. Man kan höra båtarnas mistlurar (vem vet, de kanske har något modernare numera) både dag och natt, på ett helt annat sätt än när det är klart. Det är fantastiskt vackert, men temperaturen faller direkt (eller det känns kanske så på grund av fuktigheten och att solen är borta) och fortsätter det så här i två månader är det kanske inte så romantiskt och spännande längre. Har verkligen uppskattat solen de här senaste veckorna.”

#christmasinvenice #christmaslights #venice

A post shared by Louise McKay (@the_polaroid_bear) on

Platsen att vaka in det nya året och se fyrverkeri är Markusplatsen.

Slutsatser
Venedig är ett resmål som kan besökas hela året. Stan är sig i huvudsak lik oberoende av årstid: Vackra gamla hus, turkosa kanaler, gondoler, regn, dimma och solsken om vartannat och, inte minst, många turister. Det som skiljer sig är hur mycket kläder du och gondoljärerna behöver ha på er. Och – faktiskt – graden av trängsel och konkurrens om de bästa hotellrummen och restaurangborden. Det finns därför anledning att välja att besöka staden vid en tidpunkt när inte alla gör det. Och det finns därför en sida där du kan kolla dag för dag hur besökstrycket förväntas bli i Venedig. Smart drag av kommunen!

Men de flesta som besöker staden är, trots trängsel, mycket nöjda med sitt besök – också de som gjort sitt besök under intensivaste högsäsong – och vill gärna återvända. Så också jag.

6 kommentarer

Filed under årstider, resor, vackra platser

En helt ny värld – skidåkning i Arabba, Dolomiterna


För första gången har jag och min familj varit på skidsemester i alperna. Här kommer en första rapport med utgångspunkt i resans sista skiddag.

Dimmorna lättar
Vi har just klivit ur ”äggliften” och tagit på oss skidorna när dimmorna lättar likt älvor som dansar i vinden, den blå himlen visar sig och solen tränger igenom för fullt. Landskapet framför oss, som redan innan var bedårande är nu om möjligt än mer intagande med ett mjukt täcke av lös och torr nysnö som gnistrar på backar, granar och barrlösa lärkträd.

Nedför backen
En efter en skjuter vi ifrån med stavarna så att skidorna börjar glida och ta oss med ut i det vita. Ut och nedför. Farten får det att kittla lite i magen när lutningen ökar. Min svägerska hjälper min minsting med tips om hur han ska ta sig ner för backen när den blir brantare.

Stort liftsystem
Vi befinner oss i Dolomiterna. Den italienska delen av Alperna. Närmare bestämt i Arabba. Det är en liten skidort men med ett stort liftsystem. Arabba ligger vid Dolomiternas högsta berg, Marmolada, och ingår i det berömda Sellaronda – en skidtur som kan åkas antingen med- eller motsols via ett nät av liftar och pister och som är totalt fyra mil inklusive liftturer och nedfarter och normalt tar en hel dag att åka. Dolomiti SuperSki är ett liftkort som kan användas i 12 byar, 464 skidliftar och 1220 km pistad pist med samma liftkort.

Udda språk
Arabba ligger 1600 meter över havet och i Arabbadalen talas ett litet udda språk – ladinska – av ungefär 40 % av befolkningen och vägskyltar anger ortsnamn på både italienska och ladinska. Närheten till det tyska språkområdet märks bland annat genom umpa-bumpa-musiken som spelas i alpstugornas högtalare. Men servicepersonal i affärer, restauranger, liftar och så vidare pratar i första hand italienska. Någon gång hör jag personer prata med varandra på ett latinskt språk som jag inte känner igen. Det skulle kunna vara ladinska de talar. Arabba tillhör Veneto, den italienska region som har Venedig som huvudort, men gränsar till två andra italienska regioner.

Vädret
Det är vår sista skiddag och väderprognoserna hade utlovat snöfall och mulet väder hela dagen, men verkligheten vill något annat. Vi har tur och får en strålande dag. Ännu en. Bara gårdagen var i huvudsak mulen med snöväder. Ändå syntes solskivan också den dagen allt som oftast, men då som ett soldis genom snöfallet.

Sittliftar och linbanor
Vi är ett gäng på tio personer i blandade åldrar och med olika åkfärdigheter som först har tagit Burz-liften upp från den lilla alpbyn och sedan, när vi nästan tagit oss ner för hela den backen igen har åkt tvärsöverliften till ”äggliften”. De två första är sittliftar för fyra personer åt gången och den senare är en linbana med fack på utsidan för skidorna. Allt det här är nytt för fyra av oss. För mig och min familj. Det är vår första vintervecka i alperna. Vi har varit vana vid knapp- och släpliftarna i Björkliden i de svenska Lapplandsfjällen. Det här är något helt annat. En helt ny värld som öppnar sig.

Sellaronda eller inte
Övriga delar av sällskapet har åkt Sellaronda redan på resans andra dag men vi har tagit det lugnare och helt hoppat över den långa rundan. Istället har vi rört oss mellan antingen Arabba och Corvara eller mellan Arabba och Passo Pordi. En knapp mil åt vardera hållet runt byn vi bor i. Corvara ligger i den italienska regionen Sydtyrolen. Vi åker i många olika liftar och backar och provar minst någon ny varje dag. Ändå hinner vi prova en bråkdel av de hundratals som vi har tillgång till. Mitt intryck är att det är just i de liftar och backar som ingår i Sellaronda som det är trängsel. I övrigt är det inte alls mycket folk.

Kullerbytta över staket
Skidsällskapet den här sista skiddagen är min bror med familj samt en bekant till dem och hans son. Vi är igen på väg mot Passo Pordoi, ett bergspass mellan Marmolada och Sellamassiven. Här befinner vi oss i en tredje region. Nämligen i regionen Trientino-Alto Adinge. Trots att jag nu börjar bli rejält trött i knän och benen i övrigt, och trots att jag gör en rejäl kullerbytta över staketet i slutet av ”fun park”-backen: Vår sista skiddag blir allt annat än en skitdag!




Dagens äventyr i #backarna.

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

11 kommentarer

Filed under resa med barn, resor, vackra platser, vinter

Venedig i mitten av februari


Vi har ungefär fyra timmar i Venedig en lördag vid mitten av februari. Från det att vi ätit frukost och checkat ut från hotellet klockan 10 på förmiddagen tills dess vi ger oss av med hyrbilen klockan 14:14.

Kommer ifrån varandra
Vi går ut från hotellet och ner till Canal Grande. Vi kommer ner just där kanalen delar sig vid San Germiakyrkan som ligger mitt över kanalen. Jag filmar en Vapporetto som rör sig på vattnet från Canal Grande, förbi kyrkan och in på den mindre kanalen. Vi bestämmer oss för att vända och gå mot Markusplatsen. Jag stannar till för att lägga ut min lilla filmsnutt på Instagram. Innan jag blinkat är de andra borta. Jag går åt det håll jag gissar att de gått. Följer gränden framåt, tar åt vänster där den slutar i ett T-kors, bara för att upptäcka att gränden slutar i en återvändsgränd mot en kanal. Jag vänder och provar en annan gränd. Samma sak där. Då ringer telefonen. Anton, min äldsta som undrar var jag blev av. Ja, vad svarar man? Vi kommer överens om att ses på Markusplatsen. Så kommer det sig att jag vandrar ensam genom Venedig i en dryg timme.

Lagom planlöst
Det är fint väder. Solen skiner och det är runt tio grader varmt. Det är en bra tid att besöka Venedig. Inte för mycket trängsel. Jag som är lite väl varmt klädd i täckjacka strosar lagom planlöst mot Rialtobron för att ta mig över Canal Grande. Ibland följer jag skyltningen mot bron, då möter jag relativt många turister. Ibland väljer jag en annan gränd och är då nästan ensam. När jag kommit till Rialtobron ringer Anton igen. De är på Markusplatsen och ska ta en fika. Jag går mycket långsammare än de andra. Det är nog för att jag stannar så ofta för att fotografera.

Markusplatsen
När jag kommer fram har de fikat färdigt. En kaffe latte kostade 11 Euro. Men då fick de å andra sidan sitta utomhus i solen på ett av Europas mest kända torg en lördag i februari. Nu får vi skynda oss att hämta ut bilen vi har hyrt. På vägen fångar jag ändå en och annan bild. Som gondolen ovan. För jo, gondolerna är igång nu också. Trots att det är februari och karnevalen är över.

När bilen är hämtad ska den parkeras och vi ska äta lunch innan vi lämnar Venedig.



11 kommentarer

Filed under resor, vackra platser, vår, vinter

Mest gillade utlandsbilderna på Instagram 2017


Här är de av mina bilder, fotograferade utomlands under 2017, som fick flest likes på Instagram. Sorterade i den ordning som de gillades mest.

Sverige populärast
Jag har bloggat förut om mitt Sverige 2017 på Instagram. Jag
nämnde då att en av mina bilder från utlandet faktiskt lyckades ta sig in bland mina mest gillade bilder på Instagram den här gången. Annars brukar det enbart bli bilder från Sverige på listan.

Nummer åtta blev etta
Den bild som blev nummer åtta totalt bland mina foton på Instagram 2017 och etta bland de utländska är en bild av soluppgången på Playa del Muro. Den fotograferade jag när vi var en chartervecka på Mallorca i juni månad. Tvåa bland de utländska bilderna blev tre får i solnedgången på Lofoten, Norge i augusti. Bild nummer tre är från samma resa. Fyra kom Vernazza strax efter solnedgången. Det var på höstlovet som vi besökte Cinque Terre i Italien. Femman och sexan kommer båda från samma strand på Zanzibar i januari för ett år sedan. Bild nummer sju är från ön Tavolara utanför Sardinien och åttan är från Corniglia i Ligurien. Den sista bilden så, av de nio, är från samma strand på Mallorca som den första.

Vad som funkar och inte funkar
Även om jag tycker att jag börjar få ganska bra koll på vad som går hem och inte hos mina följare kan jag fortfarande förvånas över några saker. Att bilder från Sverige generellt funkar bättre än utländska motiv är en sådan sak. Att bilder på vilda djur generellt funkar sämre än bilder på landskap är en annan. De senare är ju så mycket enklare att fotografera. Vad som funkar bäst i bilder från utlandet är hav, gärna turkost – eller i solnedgång. Gärna med något fint i förgrunden.

2 kommentarer

Filed under fotografi, instagram, listor, resor, vackra platser

Köpenhamn – slottsholmen i gråväder

Det är 2017 års sista lördag och vi promenerar i duggregnet genom Köpenhamn.

Prins Jørgens Gård
Vi har promenerat från Hotel Tiffany strax bakom centralstationen, Københavns Hovedbanegård, förbi Tivoli och Glypoteket och över till Slottsholmen.

Strosar över Prins Jørgens Gård. Och där står hon den romerska gudinnan Minerva, med sin uggla.

På vägen ut från gårdsplanen passerar vi genom en port med små ovala reliefer. På en av dem syns bland annat en katt. Jag fastnar för den.

C4 och Børsen
Sigillet med C4 syns på en av tegelfasaderna. Samma sigill som finns i Kristianstads stadsvapen.

Børsen på Slotsholmen var bara ett av alla skrytbyggen som byggdes på uppdrag av Kristian IV för pappas pengar innan han förlorade Skåne och Blekinge till Sverige. Köpenhamn skulle bli en av Europas vackraste huvudstäder. Just Børsen är nog annars mest känd för tornspiran som består av fyra sammantvinnade drakar.

Knippelsbro
Vi förvirrar oss så över Knippelsbro. Men får vända tillbaka eftersom vi är på väg mot Lille Havfrue. När vi går över bron igen passar jag på att fotografera kulturtårnet. Vad nu det kan vara som gömmer sig där inne?

1 kommentar

Filed under resor, vackra platser

Bingo Rimér har rätt i kritiken av turismen i Thailand

Kändisfotografen Bingo Rimér är på semester. Igår publicerade han ett inlägg på Instagram som väckt stor debatt i sociala medier där han är kritisk mot den stora mängden andra turister på den strand där filmen ”the Beach” spelades in. Platsen ligger på ögruppen med namnet Phi Phi mellan ön Phuket och Krabi på fastlandet i södra Thailand.

Thailand överexploaterat
Själv följer jag få kändisar på Instagram och Bingo är ingen av dem. Men jag uppmärksammades på Instagram-inlägget via Twitter tidigare idag. Bingo skriver bland annat: ”Låt mig säga så här. Vi är inte ensamma. Det känns onekligen som att stora delar av Thailand är totalt överexploaterat. Någon måste dra i bromsen snart.”

Del i problemet
Av debatten får jag intrycket att många tycker att det är fånigt att som turist klaga på att det finns för många andra turister på en plats. Som turist är du ju själv en del av problemet.

Borde vetat?
Jo. Det är ju det enkla avfärdandet av kritiken. Svårt att säga emot. Ett annat tema i kritiken mot kritiken är att Bingo borde vetat om att det är mycket turister i Thailand. Och ja, det kan man ju tycka. Och det kan jag också tycka. Men samtidigt beror det lite på hur van resenär du är. Och hur påläst. Dessutom undrar jag om det inte varit en dramatisk ökning av turismen på många håll i världen just i år. Kanske också i Thailand?

Bilder som lurar
Jag tycker vidare inte att det är så märkligt att turister kan känna sig lurade utifrån vilka bilder som sprids. Postade själv två olika bilder av Lille Havfrue i Köpenhamn igår. En på Instagram och en här på bloggen. Samma motiv. Två helt olika bilder. Den typ av bilder där andra turister inte syns är ju den typ av bilder som vi vanligen, jag också, väljer att sprida. Man kan ju fundera över varför vi gör så. Men sannolikt har det att göra med att vi tycker att de bilderna bli finare och att vi gärna vill se och sprida just positiva bilder. Av våra resor. Av våra liv.

Bingo har rätt
Så rent allmänt vill jag ge Bingo rätt här. Jag är själv sådan som inte gillar för mycket trängsel och långa köer. Jag försöker därför att undvika att resa dit alla andra reser, i vart fall i högsäsong när alla andra reser dit. Vem vill behöva gå upp i soluppgången för att markera solstolar till exempel? Inte jag! Och då tycker jag att det är rätt att berätta om sin besvikelse över trängseln. Den som inte berättar om detta och istället väljer att skildra platser de besöker som om de vore ensamma där, även om trängseln egentligen är stor, är ju de som i första hand bidrar till att förvärra problemet. Inte de som, likt Bingo, ärligt berättar hur det är.

Ironin i det hela
‪Sedan finns det ju en ironi i att denna kritik kommer just mot stranden i ”the Beach”. Jag gillade inte filmen. Men boken gillade jag, och bokens tema är ju just hur sökandet efter orörda stränder utan turister leder till att inga orörda stränder blir kvar. ‬

Så vad gör vi?
Och det leder vidare mot den verkligt svåra frågeställningen i allt detta: Hur undviker vi att alla vackra platser på jorden förfulas av turismen? För egen del tror jag att svaret är nationalparker och annan skyddad natur, strandskydd och liknande. Jag tror också att flyget och turismen i övrigt måste börja tvingas att bära sina miljökostnader. ‬

‪Vad tror du? ‬

3 kommentarer

Filed under influerare, instagram, miljö, resor, sociala media, vackra platser

Mitt Sverige 2017 på Instagram


Jo, jag har också gjort ett sådant där kollage med mina mest gillade bilder på Instagram 2017. Som vanligt noterar jag att det mest är bilder från Sverige som hamnar på listan över mina populäraste bilder. Här har jag lyft bort en utlandsbild som lyckades ta sig in på listan. Lyft in ytterligare en Sverigebild och sorterat bilderna efter årstiderna istället.

Bilderna i kollaget
Karlshamn i dimman fotograferade jag vid Sparbanken i slutet av januari. Paret på bilden bidrar till stämningen i bilden. Liksom lamporna och vinterbelysningen i träden. Ljuset som sprids i dimman.

Stationsbyn i Björkliden med Lapporten i bakgrunden fotograferade jag i april när vi var på skidsemester i Lapplandsfjällen. Röda stugor, snö och Sveriges kanske mest kända fjällvy.

Det ensamma trädet på Vesan i Blekinge fotograferar jag ofta från tåget när jag pendlar mellan hemmet i Karlshamn och jobbet i Kristianstad.

En kvinnas händer och mobiltelefon när hon fotograferar de blommande körsbärsträden i Kungsträdgården i Stockholm blev min allra mest gillade bild på Instagram 2017. Den är fotograferad dagen efter Lapporten i vinterskrud. Handskens och kappans färger går ton i ton med trädet. En bild att känna igen sig i för alla som liksom jag trivs med att fotografera och dela med sig av vackra ögonblick.

En rönn i knopp i solnedgången vid Stärnö Sandvik i Karlshamns kommun när försommaren var som vackrast. Den första skira grönskan i en bokskog. Också den på Stärnö i maj månad.

En röd stuga speglar sig i vattnet vid sjön Näkten i Östergötland en vacker sommardag i slutet av juli månad.

Lapporten igen men nu i sommarskrud i början av augusti månad. Min familj, min sambo och våra pojkar som fjällvandrar. Men vi kallade det ”promenad” eftersom minstingen inte ville fjällvandra.

Och så några höstlöv mot ett plank längs en gata hemma i Karlshamn. Då hade det hunnit bli oktober månad.

Min Sverigebild
Den bilden av Sverige som jag visar upp på Instagram stämmer i mångt och mycket med min inre bild av landet vi bor i. Eller i vart fall med det jag mest gillar med Sverige. Den vackra naturen och årstidernas skiftningar.

Jag tänker att om vi bodde i ett land där det alltid var varmt och skönt skulle vi inte uppskatta det på samma sätt som vi nu uppskattar sommaren när vi har blöta och kalla vinterdagar att jämföra med. Men också i detta blöta och kalla finns det, i alla fall ibland, något vackert som jag inte helt skulle vilja vara utan.

12 kommentarer

Filed under Blekinge, instagram, Karlshamn, listor, resor, vackra platser

Vad du behöver veta om Cinque Terres 6 mest kända vyer

De här vyerna har du sett många gånger på bild och kanske är det just några av dem som lockar dig att resa till Cinque Terre i Ligurien? Men vilken vy är från vilken av de fem byarna? Och var finns de olika utsiktsplatserna? När på dygnet är ljuset bäst? Och hur hittar du dit? Här har du mina svar på de frågorna och lite till. Med kartor och mina egna foton från platserna.

Om du bildgooglar ”Cinque Terre” så kommer du att se att just de här vyerna är de som vanligast får symbolisera det här världsarvet och nationalparken i norra Italien. Det är lätt att förstå varför. De är alla mycket bildsköna utsikter. Här listar jag dem i omvänd ordning med den mest kända vyn sist. Visar kartbilder och berättar om platserna.

6. Eden-klippan och Fegina-stranden i Monterosso al Mare
Monterosso al Mare är den nordligaste och den största av de fem byarna och det är här som områdets enda två sandstränder finns. Båda är bildsköna men den här är den som oftast förekommer på bild. Klippan kallas ibland ”Eden Rock” på engelska och stranden kallas på italienska antingen Bagni Eden eller Spiaggia di Fegina. Klippan, som också egentligen är delad i två, ligger inte långt från järnvägsstationen och fotograferas oftast från den östra sidan, precis där tunneln som gatan Via Fegina går igenom mynnar. Den här tunneln går du igenom om du tagit dig till fots till Monterosso från Vernazza. Klippan är större än du tror, vilket framgår om du jämför med storleken på de människor som syns på stranden.

Eftersom stranden vätter mot söder har du fint ljus över stranden under större delen av dagen.


Eden-klippan och Fegina-stranden i Monterosso al Mare

5. Utsikten från hamnpiren i Vernazza
Inte mindre än tre olika vyer över Vernazza, som är den andra byn räknat från norr, finns med på listan över de sex mest kända vyerna i Cinque Terre. Det här är den minst vanliga av dessa tre, men ändå en som du ofta ser på bild. Härifrån ser du byns lilla torg, Piazza Marconi med den lilla fiskehamnen och stranden i förgrunden.

Min bild är fotograferad efter solnedgången, i blå timmen, och det funkar ju bra. Annars är här bäst ljus på eftermiddagen och kvällen.


Utsikten från hamnpiren i Vernazza

4. Fiskehamnen i Riomaggiore
Kommer du med tåg till den sydligaste av byarna, Riomaggiore, och vill ta dig till den fjärde mest kända vyn i området måste du först gå igenom en gångtunnel för att ta dig till den östra delen av byn. Från det lilla torget vid fiskehamnen följer du Via San Giacomo en bit längs den östra sidan av viken så kommer du till den här utsiktsplatsen över byn. Sannolikt är platsen mycket vacker från soluppgången och i förmiddagsljuset, men vi var här vid solnedgången och tyckte att det var vackert då.


Vid fiskehamnen i Riomaggiore

3. Vernazza med borgen i förgrunden
Borgen i Vernazza heter officiellt Castello dei Doria men kallas lokalt för Belforte. Det är en medeltida försvarsanläggning med ett torn som kan besökas av turister. Många av de bilder som i olika sammanhang respresenterar hela Cinque Terre föreställer Vernazza med det här tornet i förgrunden och havet i bakgrunden.

När vi först kom till Cinque Terre gav jag mig ut för att se om jag kunde hitta en gångväg till den stenstrand som vi kunde se från vårt hotellrum. Det kunde jag inte, trots att jag följde gångvägen mot Corniglia genom gränder och uppför trappor längre och längre söderut. Men däremot hittade jag den här fantastiska vyn precis efter solnedgången. Platsen ligger strax före betalstationen för vandringen från Vernazza till Corniglia. Den som besöker Vernazza på morgonen eller förmiddagen får sannolikt de vackraste bilderna härifrån.


Vernazza med borgen i förgrunden

2. Vernazza med kyrkan i förgrunden
Den här vyn hittar du norr om Vernazza, längs gångstigen mot Monterosso al Mare. Bilden nedan är fotograferad strax innan betalstationen. Det finns även fina vyer lite längre upp, en bit efter betalstationen. Kyrkan som syns i bilden heter Santa Margherita di Antiochia. Du hittar stigen mot Monterosso om du går upp för den trappa som går uppåt med start vid torgets, Piazza Marconis nordöstra hörn, och sedan tar åt vänster där det är skyltat mot Monterosso.

Eftersom den här vyn är från norr och rakt mot söder och eftersom hamnen med den lilla stranden ligger i skugga på morgonen och förmiddagen och himlen lätt blir för ljus och utfrätt så är bästa tid att fotografera från den här platsen sen eftermiddag och tidig kväll.


Vernazza med kyrkan i förgrunden

1. Manarola sett från nordväst
Den överlägset mest kända vyn från Cinque Terre föreställer den andra byn räknat söder ifrån. Manarola heter den och liksom i Vernazza och Riomaggiore är det en liten fiskehamn som är i blickfånget. Och precis som i de byarna är det också de färgglada hus som klättrar upp från havet på de branta klipporna som bidrar till bildskönheten. Eftersom det här är den mest kända vyn i hela området är det också hit som flest turister strömmar in hela dagen. Men precis som nummer två på listan ovan är det här en plats som är som vackrast i kvällsljuset. Här är det tiden en liten stund innan solnedgången som ljuset är som vackrast.

När du kommer med tåget passerar du först igenom en gångtunnel, sedan följer du bygatan åt vänster ner mot havet, passerar den lilla fiskehamnen och följer strandpromenaden mot nordväst.


Manarola

4 kommentarer

Filed under listor, resor, tåg, vackra platser

Dyker från klippa i Manarola men skriver absolut inte om skrivkramp


En okänd person dyker från en klippa i Manarola, Ligurien. Det är höstlov och vi är i Italien. Jag fotograferar. Lite senare är det jag som dyker från klippan. Vattnet är svalt men lent och skönt mot huden.

En och en halv månad senare sitter jag hemma och tänker att jag borde skriva något om Manarola. Jag har inre gjort det än. Vi bodde här två nätter och det är sannolikt den bildskönaste av alla bildsköna byar i Cinque Terre. Och ja, kanske hela Italien?

Men jag vet inte vilka bilder jag ska välja. Eller var jag ska börja berätta. Vad vill jag ha sagt? Jag tycker inget vidare om texter som handlar om skrivkramp. Om det inte är Bodil Malmstens texter om skrivkramp. Men jag är inte Bodil Malmsten. Så det här är inte en text om skrivkramp. Absolut inte. Det är en första bild och några första ord om Manarola. Jag har mer att berätta en annan dag. Jag ska bara ta reda på vad så återkommer jag i ämnet.

10 kommentarer

Filed under blogg, resa med barn, resor, vackra platser