Knäbäckshusen – Stenshuvud – Österlens vackraste strand – bör undvikas i högsäsong

I fredags, på klämdagen, besökte vi Österlen. Bland annat vandrade vi ännu en gång längs det som är – enligt mig – Österlens, Skånes och hela Sveriges vackraste strand. En strand som på senare år har blivit så populär att den helt bör undvikas i högsäsong. Men så här i maj är där väldigt fint och den här gången hittade vi också en för oss ny stig att vandra.

Ärligt talat känns det numera lite dubbelbottnat att tipsa om den här stranden som jag tycker så mycket om. Media har flera gånger rapporterat om parkeringskaos här på sommaren. Så egentligen borde jag kanske inte skriva mer och visa fler bilder från den här platsen. För egentligen så vill jag ju inte bidra till ännu mer trängsel här.

Varför?

Ändå berättar jag alltså. Dessutom gång på gång. Varför? Därför att jag återigen vill vara ärlig mot er som läser min blogg. Det är helt enkelt denna strand som jag tycker är vackrast. Och som jag därför ofta återvänder till. Men samtidigt som jag är ärlig med hur fint det är här behöver jag ju också berätta att stranden numera faktiskt bör undvikas under dagar med fint väder under högsommaren. Det finns helt enkelt inte plats för alla som vill besöka stranden sådana dagar.

Men vi är alltså ännu en gång här just i maj – som har blivit vår favoritmånad att besöka den här platsen.

Vi har stämt träff på Österlen med min sambos syster och hennes son. Han är på besök hemma i Sverige från Nya Zeeland för att skaffa nytt pass sedan det gamla har löpt ut. Efter att vi har ätit lunch – jag återkommer till den – kör vi ner till havet och parkerar vid Knäbäckshusen. Det är faktiskt ganska många bilar parkerade ändå, trots att tiden på året är efter äppelblomningen men före sommarsäsongen. Och trots att vädret bara är halvstadigt.

Hotat kapell

Jag smiter först ner förbi Knäbäckshusens kapell. Jag har tidigare i år läst om att erosionen har förstört marken runt kapellet vid stranden. Och att kyrkorådet i Simrishamns församling därför har beslutat att utreda en flytt av kyrkobyggnaden, som även kallas Sankt Nikolai kapell. Som är en gammal och ombyggd ålabod. Och som är populär för bland annat bröllop.

Efter en snabbtitt där ansluter jag till de andra och trappan ner mot stranden. Precis intill trappan växer lövträden som allra närmast vattenlinjen. Dagar när havet står högre än den här gången kan det till och med bli knepigt att ta sig förbi här.

Här ligger också ett antal hyggligt stora stenar. De är rundade som av havet, men vi funderar ändå om de är ursprungliga på platsen. Det skulle också kunna vara fråga som någon har lagt dit i ett försöka att bromsa erosionen. Om du vet hur det ligger till så får du gärna berätta!

Totalt sex kilometer

Det är ungefär tre kilometers vandring från Knäbäckshusen till Stenshuvud och naturum i nationalparken. Väl där ser vi orkidéer och en hackspett och promenerar sedan upp till café Annorlunda som jag också planerar att återkomma till i ett separat inlägg.

På vägen tillbaka, som också är ungefär tre kilometer, vandrar vi längs Skåneleden tillbaka mot Knäbäckshusen. Men när vi kommer fram till Rörums norra å väljer vi att ta stigen ner mot vattnet istället för att gå igenom bebyggelsen tillbaka till parkeringsplatsen.

Här har vi inte vandrat förut. Stigen går genom bokskog och förbi öppen mark med dungar av bland annat ek. I bokskogen går det inte att missa ramslöken. Dels på grund av den speciella doften som drar lite åt vitlökshållet. Dels eftersom blommorna bildar en stor och tät grön och vit matta på marken.

På en av de öppna platserna finns en liten lund med gamla äppelträd. Tyvärr är de redan överblommande. Men bara för ett par veckor sedan måste de ha varit fantastiskt vackra.

Men ändå. Sammantaget är den här platsen nästan som en liten bit av paradiset som någon har fått för sig att placera just på denna plats på jorden.

Läs mer: Sveriges vackraste strand