Flygskam eller vilken skam väljer du?

– Krönika –

Flygskam, bondeskam, köttskam, kräftskam, alkolholskam, kaffeskam eller skamtomtar, förlåt; skumtomte-skam? Vad väljer du att skämmas för? Eller lever du helt skamlöst som om det inte fanns någon morgondag?

För mig är det självklart att vi behöver bry oss om planeten, men också att vi inte kan skamma varandra till förändring. Låt mig berätta varför.

Vi – hela den så kallade mänskligheten på planeten Tellus – befinner oss mitt i en långsam klimatkris. Om vi inte hanterar den rätt kan den bli slutet för civilisationen så som vi känner den. Det är fakta och det är tuff skit. Vi behöver agera. Om detta är alla kloka människor överens.

I frustration över att utvecklingen trots detta fortsätter att gå åt fel håll lanserade några miljöengagerade svenskar för inte så länge sedan begreppet ”flygskam”. Ett begrepp som har fått allt mer luft under vingarna (pun intended) de senaste två åren. Det svenska ordet har till och med börjat användas internationellt.

Men nu räcker det inte med att skämmas för flyget längre. Med en ny IPCC-rapport i bakfickan proklamerades för en vecka sedan att nu bör alla lantbrukare skämmas – och detta ska då kallas bondeskam.

Och som om detta inte skulle räcka; för några dagar sedan kom rapporten som säger att godis, kaffe och alkohol är tickande miljöbomber. Särskilt illa ska det vara med skumtomtar. Som konsument uppmanas du att minska ditt klimatavtryck rejält genom att dra ner på fika och drinkar. Att dra ner på detta är till och med bättre än att sluta äta kött.

Se där. Nu kan miljörörelsen proklamera alkolholskam, kaffeskam och tomteskam på ett bräde. För köttskam är ju redan påbjuden. Den också. Och varför inte kräftskam?

Jag läste också i veckan att priserna på sommarstugor gått upp mer än bostadsmarknaden i övrigt. Och att detta troddes bero på att många slutat flyga på grund av flygskam.

Men vänta nu? Om folk köper hus istället för att flyga. Vad händer då med nybyggnationer? Den borde öka eller hur? Och då ska vi veta att tillverkning av betong och stål som det går åt mycket av i byggbranschen är några av de värsta miljöbovarna. Det är inte lätt att göra rätt.

Det finns forskning som genom beräkningar kommit fram till att de livsstilsval som påverkar klimatet mest åt det sämre hållet är att skaffa barn och att äga en vanlig bil. En annan rapport som presenterades nyligen listar vilka åtgärder som har bäst effekt för att stoppa klimatförändringarna. På den listan kommer utbyte och bättre hantering av de kemikalier som används i kylanläggningar och värmepumpar (köldmedier) överst. Före att installera mer vindkraft, att minska matavfallet (vi borde köpa mindre mat och godis!), att byta till en växtbaserad kost och att restaurera regnskogar.

Och då tänker jag på vår fina miljöbil som drivs på etanol. Där har vår AC-anläggning pajat i sommar. Mest troligt har köldmediet pyst ut. Men vet jag om ifall det var klimatskadlig gas i vår anläggning? Svaret är nej. Det frågade jag aldrig om när vi köpte bilen. Det är inte lätt att göra rätt! Och då är jag ändå utbildad civilingenjör med inriktning mot teknisk miljövård. Hur ska då den som saknar utbildning på miljöområdet ha en chans att göra rätt?

Nu kan vi lägga kylskåpsskam, AC-skam, elskam, matköpsskam, och regnskogsskam till listan. Jag menar: när restaurerade du en regnskog senast?

Ser du vart det här leder? Vi måste snart skämmas för allt som vi gör och inte gör. Och vad är då effekten utöver att vi mår dåligt?

På listan finns totalt 17 åtgärder som ger bättre effekt än att sluta flyga. Och nio som har sämre effekt. Har du koll på vilka som är vilka? Du kan göra en quiz här.

Att rädda världen är en tuff uppgift. Det är mycket vi behöver göra. Och vi behöver göra det tillsammans. Det vettigaste borde vara att börja med flera saker. Att göra allt vi kan och tyar. Men samtidigt ändå i första hand fokusera mest på det som har störst effekt.

Jag tycker att det är jättebra att alla som tycker att det lättaste första steget att ta på vår resa mot planetens långsiktiga överlevnad är att sluta flyga gör just det – slutar flyga. Kanon!

Men jag tycker att det är precis lika bra att andra väljer att arbeta med utfasning av dåliga köldmedier, att ytterligare andra väljer att inte skaffa barn eller nöja sig med ett, att någon väljer att investera sitt pensionssparande i vindkraft och någon ytterligare annan väljer att köpa grön el, att någon avstår att köpa en sommarstuga för att avlasta bostadsmarknaden från onödigt behov av nyproduktion, att några slutar köpa hem för mycket mat, och någon slutar med alkohol och kaffe och drar ner på skumtomtarna medan några andra väljer att inte köpa en ny bil när den gamla är slut – eller väljer en elbil. Någon väljer att bli vegan medan andra väljer att bli vegetarianer. Någon drar ner på köttätandet medan någon annan nöjer sig med att dra ner på mängden nötkött, särskilt från utlandet. Och att några väljer att lämna bidrag till restaurering av regnskog, trädplantering i länder utsatta för avskogning, information om familjeplanering eller för flickors rätt till skolgång. Eller vilket ditt första steg nu än är.

Jo. Vi vet att det inte kommer att räcka med ett första steg. Vi kommer att behöva ta flera. Kanske landar den resan i att alla vi måste sluta flyga mer eller mindre helt och hållet. Men det vet vi faktiskt inte än.

Och för att orka ta steg efter steg i rätt riktning behöver vi styrka, goda förebilder och rätt incitament. (Det behöver bli billigare att göra rätt för klimatet och dyrare att göra fel.)

Men vi behöver verkligen inte skämmas för att vi inte förmår förändra allting på en gång. Så mitt förslag är att du väljer att ta ett första steg om du orkar och kan. Eller nästa steg om du redan är på väg. Men mitt råd är också att du väljer bort skammen. För den leder ingenstans.

12 kommentarer

Under flyg, hållbart resande, klimat, krönikor, miljö

11 saker du behöver veta om grekiska ön Folegandros

3174ce62-38bc-4dd7-854c-8979f7842acf

Folegandros är en liten och karg ö som nog vill se sig själv som ett lite lugnare och exklusivare alternativ till Santorini varifrån mycket av båttrafiken till ön går. Jag utsåg nyligen ön till den näst vackraste i Kykladena.

1. Läget
Precis som Amorgos tillhör Folegandros ögruppen Kykladerna som ligger mitt i den grekiska övärlden, i Egeiska havet. Hela ögruppen är känd för att vara som själva sinnebilden av Grekland. De vita husen med platta tak och blå fönster och dörrar. Många kyrkor. Blommor som hibiskus och pelargoner i krukor eller planterade vid dörrar, grindar och portaler. Många katter. Och därtill Medelhavets turkosa och marinblå vatten. Folegandros ligger ganska långt söder ut i ögruppen. Söder om Paros men nordväst om Santorini.

6b864254-cd5a-45d8-a7a1-3e06cf450bf0

Många kyrkor är typiskt för Kykladerna. Denna finns i Chora på Folegandros.

2. Klimatet
Klimatet på Folegandros är är torrt, med ytterst lite regn. Ön är extremt utsatt för starka nordanvindar. Ett karakteristiskt kännetecken för vindarnas intensitet är hur flera av de fåtaliga träden lutar. Speciellt på vintern når vindarna en  intensitet som till och med hindrar fartyg från att närma sig ön. För att skydda jordbruksgrödorna har terrasser konstruerats men många av dessa har på senare år övergivits och odlas inte längre.

Sydliga vindar är ovanligare på ön. De kommer oftast om våren. När detta händer åtföljs vinden  av dimma som är mer intensiv på land än till sjöss.

Terassodlingar har anlagts på sluttningarna runt Agkali, på västkusten.

3. Torra landskap
Det här är en torr och bergig ö med mestadels klippig kust. De högsta topparna är Aghios Eleftherios som ligger strax söder om byn Chora (415 meter över havet) och Panagia som ligger strax öster om Chora (365 meter över havet). Det är på sluttningen av  berget Panagia som det ligger ett ganska spektakulärt kloster. Det har samma namn som berget.

Det finns inga stora floder, utan bara små bäckar som fylls med vatten när det regnar. Det finns ont om färskvatten och vattenbehovet täcks av vattentankar. Torkan märks också på att växtligheten till stora delar är låg och brunbränd under sommarmånaderna. Kustlinjen runt Folegandros är cirka 32 km lång, och växlar mellan klippor och stränder.

Klippig kust vid Chora på Folegandros.

3. Stränderna
Det finns flera fina stränder runt om Folegandros även om ön inte är känd som något strand-paradis. Vid hamnen ligger Karavostasis-stranden och lite öster om byn ligger Vardia. I sydost är Livadi en populär strand. Längre söderut finns Katergo. Intill byn och bukten Angali på öns västra sida finns tre stränder, Fira , Galifos och Agios Nikolaos. I norr finns stränderna Livadaki, Ampeli, och Agios Georgios. Under högsäsong går det badbåtar från Karavostasis till flera av öns stränder. Båten passerar också vacker klippkust.

Agios Nikolaos var den enda stranden där vi hann bada under vårt korta besök. En vacker naturstrand utan solstolar och parasol men med några skuggande träd och en restaurang på platsen. Vi vandrade hit från Chora. Som ett alternativ kan du ta bussen till Angali och gå norrut längs vattnet därifrån. Vi valde istället att ta bussen tillbaka efter vårt eftermiddagsdopp i Medelhavet. Det kostade 2 Euro per person.

Stranden Agios Nikolaos.

4. Turismen på ön – karaktär och prisläge
Även om turismen har börjat ta fart på Folegandros är här inte i närheten så många besökare som på många andra öar i Kykladerna. Karaktären på turismen här är individuellt resande i prisläget mellanklass. Det betyder att priset på boende och mat är relativt högt om du brukar resa billigt. Andra öar har ofta ett större utbud av billiga boenden och restauranger. Dock kan prisläget inte jämföras med Santorini där priserna på i vart fall hotellen är betydligt högre. Riktigt dyra lyxboenden saknas också på Folegandros.

Inriktningen på besöksnäringen på ön betyder också att många hotell och restauranger andas en instagram-chic elegans som är svår att motstå.

Baksidan är att man lärt sig dra fördel av turisterna. Byns resebyrå tar inte bara ut den högsta tillåtna avgiften för att skriva ut förhandsbokade båtbiljetter (på Amorgos var detta gratis). De tar dessutom extra betalt för att du betalar med kontokort. 50 kronor kostade det här att skriva ut de redan betalda båtbiljetterna för en familj på fyra.

Miljöerna är ofta lätt tillrättalagda för turisterna – men vackra.

5. Två turistorter
Hotellinfrastrukturen har utvecklats kraftigt under senare år utan att det markant har påverkat öns karaktär. Karavostasis heter den ort där öns hamn ligger. Här är husen, som överallt, mestadels vita och havsvattnet turkost. Och här väljer många av de turister som kommer till ön att bo.

Men kanske ännu fler turister väljer också att bo i huvudorten Chora, trots att denna saknar egen strand. Det beror på att byn är fantastiskt bildskön och i mångt och mycket ÄR Folegandros.

Karovostasis heter byn där hamnen ligger.

6. Boka boende
Det finns boende för lite olika  smaker i Chora och Karavostasis. Som tidigare nämnt handlar det till största delen om boenden i mellanklassen. Rena lyxhotell saknas och det är ont om budgetalternativ. Det finns även ett fåtal boenden i Agali, Ano Meria och runt om på ön. Bokningssajten hotels har tio alternativ i Chora, fem i Karavostasis och ytterligare en handfull runt om på ön. Booking har något fler alternativ. Airbnb något färre. Vi bodde på Aspalathras White Hotel som vi gillade mycket.

Var ute i god tid. Många av boendena blir fullbokade.

Här bodde vi!

7. Ta dig hit
Det finns ett antal alternativ för den som vill åka båt från Atens hamnstad Pireus. Billigast biljettpriser har Zante Ferries vars färja under högsäsong avgår tidig morgon upp till tre dagar i veckan från just Pireus. Turen tar 6,5 timmar. Deras tidtabeller hittar du här.

Golden Star Ferries är dyrare men avgår dagligen och tar dig på 4,5 timmar från Pireus till Folegandros. Också de går tidigt på morgonen.

Sea Jets har under högsäsong två båtar dagligen som avgår från Pireus i samma prisläge som Golden Star Ferries. En som avgår på morgonen och som tar 4 timmar och en som avgår på eftermiddagen och tar 5,5 timmar.

Samma tre företag har också i olika utsträckning avresor från Santorini dit du kan flyga eller göra ett annat stopp på en båtluff. Därifrån blir resorna kortare och billigare. Zante Ferries tar då nära tre timmar på sig men är å andra sidan klart billigare än de två andra som tar ungefär en timme.

Flera andra öar finns också på rutterna.

Passagerarbåt i Folegandros hamn.

8. Öns historia
Det första omnämnandet av ön är i grekisk mytologi, där det sägs att den först beboddes av herdar från västra Grekland som letade efter betesmarker. Och eftersom dessa herdar var män fick ön namnet Polyandros som betyder ”många män”. Ett senare forntida namn som användes bland sjömännen var Polykandros. Senare, enligt mytologin, kom de minoiska kretaensarna till ön. Bland dem Minos Folegandros, son till Kungen av Kreta, vars namn fick ge namn åt ön.

Nu lämnar vi myten. Det är känt från historiska texter att ön under den minoiska tiden var en fristad för fredlösa från Kreta.

Folegandros användes också av feniciska köpmän, från nuvarande Libanon, under de första åren av det första årtusendet f.Kr. som ett ankringsställe och en station under handelsresor i hela Medelhavet. De sägs ha kallat ön ”Phelekgundari”, ett namn som på deras språk betydde ”klippigt land”.

Från inskriptioner som hittats på ön har man dragit slutsatsen att invånarna på Folegandros vid den här tiden var dorer som kommit hit från Santorini.

År 425 f.Kr. påstås ön redan ha underordnats athenerna och de betalade då en årlig skatt på 2 000 drachmer, enligt en inskription som hittats på Akropolis i Aten . En annan historisk referens kommer från en inskription som hittats i Delphi under fjärde århundradet f.Kr. Där sägs att Folegandros bidrog ekonomiskt till reparationen av Apollo-templet.

Romarna använde sedan ön som ett exiliskt ställe.

Under Venedig tillhörde Folegandros hertigdömet Egeiska havet. Det erövrades av Markos Sanoudos, en framstående venetiansk adelsman, 1212. Han byggde en stor fästning på den högsta punkten i Chora, där sedan tidigare den antika staden låg. Ön förblev under venetianskt styre fram till 1566. 1617 intog turkarna ön och styrde den fram till 1821. År 1715 plundrades och övergavs Folegandros av Pasha Janum Hoxha som dödade och förslavade många av öns invånare.

Under deportationsperioden, det vill säga mellan 1928 och 1971, användes totalt 29 Egeiska öar som fängelse. Bland dem Folegandros. En händelse från den tiden är när 190 kommunistiska fångar lyckades fly från ön den 20 maj 1941.

Här inne i byns skola lär sig barnen historia.

9. Du måste besöka Chora
Oavsett var på ön du väljer att bo så måste du bara, i alla fall någon gång, besöka Chora. Det är flera torg i byn. På torgen är det alldeles fullt av uteserveringar. Och hela byn är även i övrigt fantastiskt gullig. På kvällen är det nästan helt fullsatt på restaurangerna. Av den anledningen är det nästan mysigare att besöka byn vid lunchtid. Men kvällen har också sin särskilda charm.

Chora ligger på en klippkant 200 meter över havet och cirka 3 kilometer från hamnen på ön. Det är en av Kykladernas äldsta medeltida byar. Gränderna är smala, vindlande och i stora delar slipper du därför biltrafik. På ett par platser kan du titta ut över havet och solnedgången.

En typisk grind i Chora.

Turister strosar i Chora vid lunchtid.

9. Se solnedgången från kyrkan
En sak som de flesta gör minst en gång under sin vistelse på Folegandros är att vandra stigen och trappan upp mot Panagiakyrkan, som ligger ovanför Chora, vid tiden för solnedgången.

Kyrkan är tillägnad jungfru Maria och är den största på ön. Den ligger mycket bildskönt på berget som har samma namn som kyrkan med en vitkalkad mur som går i zickzack längs trappan upp mot kyrkan, som är ett tidigare nunnekloster anlagd på samma plats där det ännu tidigare stod ett antikt tempel.

Från den här utsiktspunkten har du fina vyer över byn som klättrar på en klippkant, bergen, havet, öar vid horisonten och solnedgången.

Ett par på väg ner från kyrkan.

Utsikten från stigen upp mot klostret, strax efter solnedgången.

10. Var du kan äta
Det finns gott om restauranger i Chora och några att välja på även i Karavostasi. Många har anpassat sig till vad en internationell publik kan tänkas efterfråga både vad gäller mat och inredning. Många av restaurangerna vet att ta betalt. Prisläget är ungefär som hemma i Sverige.

Vi provade tre restauranger under vårt korta besök på ön. Första kvällen åt vi på Blue Cuisine som ligger lite i utkanten av Chora och där du, som vi, kan välja att sitta i deras lilla trädgård. Där serveras medelhavsmat med internationell touch och modernt snitt. Till förrätt tog vi in hårt bröd med tre olika dippsåser. Spännande och gott. Jag åt sedan en saffransrisotto som smakade bra och serverades i riklig mängd.

Till lunch andra dagen åt vi på Pounta som jag fått för mig skulle vara en typiskt grekisk restaurang men som visade sig vara ännu en med ett mer internationellt snitt. Restaurangen ligger långt norrut i byn vid samma torg där byns skola ligger och där det också finns en utsiktsplats över branten och ut mot havet. Vi satt i deras trädgård på baksidan av huset. Här åt vi först grekisk sallad och sedan tog jag carpaccio gjord på tonfisk och till det så kallade zuccini balls. Det smakade mycket bra!

Den andra kvällen satte vi oss ner vid första bästa lediga bord – det fanns inte så många – på ett av torgen inne i byn. Miljön var jättemysig men maten inte så mycket att hurra för.

En traditionell rätt som annars ska vara typisk för just Folegandros men som vi missade att prova är är matsata, en lokal bandspaghetti som serveras med, mizithra, färskost från get eller får och tomatsås. Ibland också med en bit kött eller korv.

En grekisk sallad.

11. Vandra
Numera är det ganska enkelt att vandra utan andra kartor än den du har i mobiltelefonen. Du kan göra som vi gjorde; se ut en målpunkt, kolla vilken väg Google föreslår för gående och börja sedan bara gå. Vi valde att gå till stranden Agios Nikolaos från Chora. Vi började alltså att gå den väg som Google visade oss, längs den stora vägen på ön. Strax efter att vi passerat en kyrka (Saint Dimitrios) fick vi syn på skyltar som visade på en vandringsled ner mot stranden. Därefter följde vi den.

Det finns alltså väl skyltade vandringsleder att gå på. Fler tips på vandringar hittar du här.

Och möjligheten att vandra upp till det tidigare klostret, nu kyrka, ovanför Chora vid tiden för solnedgången har jag redan berättat om.

På vandring mot stranden Agios Nicholaos.

Det tidigare klostret, nu kyrka, som ligger ovanför Chora, vid tiden för solnedgången.

 

2 kommentarer

Under resor, vackra platser

Höstlovsresa – mina 10 bästa tips!

Nu har jag uppdaterat mitt blogginlägg om höstlovsresor. Vilket är ditt bästa höstlovstips?

Halloj världen!


För den som har barn i skolåldern kan höstlovet tyckas som en perfekt vecka att åka på utlandssemester. Barnen är lediga från skolan och här hemma har har löven fallit och vi har gått in i senhösten. Vädret är alltså inte det bästa för den som stannar i Sverige. Få är dessutom uppbundna av traditioner på hemmaplan kring höstlovet som många annars är kring till exempel jul och påsk. Men.

Det är bara ett ”litet” problem: ”alla” andra föräldrar tänker likadant. Och till skillnad mot sport- och påsklov har alla barn i hela landet lov precis samma vecka. Vilket innebär att charterresorna både är tidigt uppbokade och orimligt dyra. Så vad göra? Här är mina tio bästa råd. Fem allmänna och fem resmål.

1. Boka gärna tidigt
Egentligen ett självklart råd inför en vecka med extremt bokningstryck är att vara ute i mycket god tid. Särskilt om du trots priserna…

View original post 2 068 fler ord

1 kommentar

Under resor

Skriver om Folegandros

Nu är det så där igen. Att jag skriver på ett lite längre inlägg om en grekisk ö. Förra gången gällde det Amorgos. Jag skrev om 14 saker du behöver veta om Kykladernas vackraste ö.

Den här gången skriver jag om Folegandros. Exakt hur många saker du behöver veta om Folegandros vet jag inte än. Återkommer i den frågan.

Eventuellt återkommer jag innan dess även med en uppdatering av inlägget med mina bästa tips om höstlovsresor. Vi får se. Ha det gott så länge!

4 kommentarer

Under blogg, resor

Hällevik och jazzfestivalen

En gång om året förvandlas det gulliga fiskeläget Hällevik på Listerlandet i Blekinge till en lightvariant av New Orleans. Det är i alla fall vad vi hört sägas. I går var nämligen första gången som vi själva var med på jazzfestivalen i Hällevik.

Över 20 band har den här helgen underhållit publiken på 5 olika scener på gångavstånd från varandra.

Jazz och trerätters
Vi följde skylningen mot jazzfestivalen och parkerade där det var skyltat på ett gärde strax utanför Hälleviks Havsbad. Sedan strosade vi igenom festivalområdet, förbi ett par av scenerna innan vi betalade 300 kr var för att komma in till huvudscenen. Väl inne i tältet bestämde vi oss för att äta trerättersmiddagen som också kostade 300 kr per person. Till förrätt fick vi rödbetor med kantareller och mandelbitar. Till huvudrätt flankstek, tunt skivad färskpotatis och vattenkrasse och till efterrätt glass, hallon och blåbär, lemon curd, mandelbitar igen och något som påminde om tunna skivor av maräng. Alltihop smakade fantastiskt gott!

Under måltiden samtalade vi med varandra och med nya och gamla bekantskaper – mycket trevligt – och lyssnade på jazz så klart. En belgisk kvartett, Renault Crois Quartet, spelade och improviserade musikaliska lösningar när deras elpiano la av under ett skyfall som plötsligt drog in över festivalen. Pianisten improviserade då sång istället tills de fick igång pianot igen.

Det är nog inte fel att säga att det regnet måste ha känt av stämningen i Hällevik den kvällen. För nog var det neworleanskt alltid. Regnet också.

Härliga hällevik
Efter maten promenerade vi en runda i härliga Hällevik, lyssnade en stund till på det svängiga bandet på huvudscenen igen och gav oss sedan av hemåt.

I Hällevik finns flera fiskrökerier och Hälleviks fiskemuseum. Vid Hällevik ligger också Hällevikslägret, en anläggning där årligen sedan 1920-talet barnläger ordnas med gymnastik, lek och idrott som huvudprogram. Och i Hällevik ligger också den berömda Strandvallen, hemmaplan för fotbollsklubben Mjällby AIF.

Och varje år kommer det en helg på sommaren 10-15000 människor till Hällevik för att lyssna på musik, äta, dricka och umgås. Tradjazzfestivalen drivs av föreningen Jazz i Hällevik. 2019 var den 16:e gången i ordningen som den genomfördes.

Hälleviks badstrand.

Scenen vid Hanöhus.

En björk och Helleviks ledfyr.

Kristianstads storband spelade när vi kom till tältet.

Förrätt.

Himlen öppnade sig. Tur att vi var inne i tältet.

Efter regnet klarnade det upp igen.

Solnedgång i Hällevik.

Hennings rökeri har rejäla vedtravar vid parkeringen.

Månen och småbåtshamnen.

Segelbåtarnas vimplar speglade sig i havet.

I en liten fiskebod.

Ålen är nog tyvärr rökt i dubbel bemärkelse.

Renault Crois Quartet spelade på huvudscenen.

Utanför grindarna.

Amerikanska godsaker till försäljning.

Helleviks ledfyr.

Hanöhus.

Restaurang Hällevik Havsbad

 

5 kommentarer

Under mat, musik, resor, sommar

5 snabba (andra helgen i augusti 2019)

”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om de två flygplan från Göteborg och samma flygbolag som i morse tvingades nödlanda i Malmö, hur flygandet fortsätter minska, att Storbritannien inte lämnar InterRail, att Kalmar slott hamnat på en lista över världens vackraste och att sand stulen av turister nu läggs tillbaka på Sardiniens stränder.

1. Två plan från Göteborg till Medelhavet med samma motorproblem nödlandade i Malmö på lördagsmorgonen.
Två charterflygningar från Göteborg mot Kefalonia i Grekland respektive Split i Kroatien har behövt nödlanda på Sturup utanför Malmö. Om detta berättar bland annat Aftonbladet. Båda planen begav sig tidigt på morgonen idag, lördag, iväg från Göteborg. Båda tillhör det svenska flygbolaget BRA. Och båda har efter fel på en av fyra motorer tvingats nödlanda i Malmö.

Det är något tekniskt problem med motorerna, men piloterna har varit lugna och har inte deklarerat nöd.

Min kommentar: Sannolikheten för att två flygplan från samma flygplats och flygbolag på detta sätt råkar ut för samma problem i princip samtidigt om det inte finns något samband mellan händelserna är extremt låg. Ändå kan så klart inte slumpen utseslutas så länge vi inte vet. Men ändå. Inte undra på att flygbolaget sitter i krismöte just nu.

2. Minskning för flyget – färre resenärer på Sturup
På tal om Malmös flygplats, Sturup. Sydsvenskan har i veckan rapporterat att flygresandet minskar i landet. Och att bland Swedavias flygplatser i Sverige är Sturup en av de som tappat flest resenärer. Där har inrikesflygningarna minskat med tio procent.

Mellan januari och juli har antalet passagerare till och från Swedavias tio flygplatser minskat med fyra procent jämfört med samma period förra året. ”Vi har haft en avmattning generellt hittills i år och det håller i sig, det är framför allt inrikes som minskar, säger Robert Pletzin”, presschef på Swedavia till Sydsvenskan.

Skillnaden för Sturup är näst högst bland flygplatserna – åtta procent färre resenärer har lyft och landat där under månaderna som hittills passerat i år. På flygplatsen har antalet som tar inrikesflyg minskat med tio procent och utrikespassagerarna med sju procent. Det är inte bara antalet passagerare som minskar. Färre plan landar också på flygplatsen: femton procent färre inrikesplan och tretton procent färre utrikesplan.

Att fler resenärer börjat tänka på långsiktig hållbarhet kring sitt flygande är en av flera bidragande faktorer till att flygandet minskar.

3. Storbritannien lämnar inte InterRail
Några av dem som väljer att inte flyga, eller att flyga mindre än tidigare, för den ökande hållbarhetens skull väljer att tågluffa istället. För dem kan följande nyheter vara av intresse.

Först kom beskedet att Storbritannien skulle stänga möjligheten att tågluffa i landet med Interrailkort från och med den 1 januari 2020. Detta efter en dispyt mellan Eurail och de brittiska tågoperatörerna.

Sedan kom kontrabeskedet. De stannar i sammarbetet.

Lite väl mycket ”should I stay or should I go, now?” i Storbritannien för närvarande, i relationen till resten av Europa, kan jag tycka.

4. Kalmar slott på lista över världens vackraste
Andra som väljer att avstå flyg stannar i Sverige på semestern i stället, så kallad Svemester. De fick i veckan ett fint tips.

Den amerikanska tv-kanalen CNN har listat världens 21 vackraste slott. På listan finns det sagolika Neuschwanstein i Tyskland, riddarslottet Bodiam Castle i England och världsarvet Himeji i Japan.

Men också, och inte minst: Kalmar slott. Om detta skriver SvD. Men först och främst CNN själva så klart. Här är hela listan.

5. Stulen sand läggs tillbaka på Sardiniens stränder
De flesta som brukat flyga på semester fortsätter ändå att göra så. Några av oss klimatkompenserar vår flygresa. Men det finns andra aspekter på det här med hållbarhet. Att inte ta med något annat hem än minnen och foton brukar vara en minnesregel. Men alla klarar inte att hålla sig till det.

Det är SVT som rapporterat om att sand, stenar och snäckor från Sardiniens stränder har visat sig oemotståndlig för vissa besökare. Flera ton sand förloras varje år och de senaste tio åren har en flygplats på Sardinien beslagtagit cirka tio ton sand. ”Det ger en uppfattning om hur utbrett problemet med att ta sand från stränderna verkligen är”, säger Augusto Navone, chef för naturskyddet på ön Tavolara. En otroligt vacker ö som jag för övrigt verkligen kan rekommendera för ett besök. Men ta inte med dig sand! Att smuggla sand kan nämligen bli svindyrt – och straffas med böter upp till över 30000 svenska kronor.

Ändå fortsätter turister att plocka med sig av sanden. Så nu ska sand som beslagtagits ur turisternas resväskor tillbaka dit där den här hemma: till Sardiniens kustlinje. Redan har runt sex ton sand återlämnats till stranden vid Porto San Paolo.


Veckans vinjettbild är från ön Tavolara utanför Sardiniens kust.

8 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart resande, resor, vackra platser

Hallamölla – Skånes ”längsta” vattenfall


I lördags, när vi var på utflykt på Österlen i Skåne, svängde vi förbi det som kallas Skånes ”längsta” vattenfall.

Hallamölla ligger knappt en mil väster om Brösarp och ca fem kilometer, eller tio minuter med bil, öster om Kaffestugan Alunbruket.

Det här med ”Skånes längsta”: Jag vet inte riktigt, jag. Det kändes nog mer som flera små fall efter varandra. Men ändå.

Lite svårt var det också att se och uppleva alla de små fallen inne bland lövverket. Men ett fint stopp ändå. När vi är här badar flera familjer i fallet och andra grillar och fikar vid de anlagda grillplatserna. Fyra stjärnor av fem möjliga.

Fallet är en del av Verkaån, vars lopp är skyddat som naturreservat. Den totala fallhöjden är 23 meter. Namnet kommer från den kvarn (mölla på skånska) som finns och funnits på platsen sedan 1400-talet. Kvarnen har ett stort kvarnhjul, kvarnhus och drängkammare.

En ek på vägen mellan P-platsen och kvarnen.

Ett av del-fallen.

Björkar på andra sidan ån.

Fallet och kvarnen sett från andra sidan ån.

4 kommentarer

Under natur, resor, vackra platser

Grekiska katter på internationella kattdagen

Idag, den 8 augusti, är det internationella kattdagen. Dagen grundades 2002 i Kanada. Men när jag tänker på internationella katter tänker jag mest på Grekland. Och lite på ön Tabarca i Spanien. Men mest på Grekland ändå.

Så därför högtidlighåller jag dagen med ett antal kattbilder från vår resa till Kykladerna tidigare i sommar.

Vilket är ditt favoritresmål för kattskådning?

Söt trefärgad kattös på mur i Chora, Folegandros.

Trefärgad honkatt intill mur på Amorgos.

Rödvit katt spanar från trappa i Katapola, Amorgos.

Anton väjer för svartvit katt i Katapola, Amorgos.

Gråvit katt som gäspar stort i Katapola, Amorgos.

Gråvit katt på Donousa.

Gråvit katt i solnedgången på Donousa.

Katt vilar på golvet på restaurang Tzi Tzi Donousa.

Gråvit katt fönstershoppar i Paros stad.

Gråvit katt som tror han är en sfinx, på Paros.

6 kommentarer

Under resor

Fyrens dag – min favorit till fyr finns på Quai Valin i La Rochelle


Det är den 7 augusti idag. Då är det fyrens dag. I alla fall i USA. Det var den 7 augusti 1789 som kongressen i Washington D.C. beslutade att anta en lag till stöd för anläggande och bevarande av fyrar. 200 år senare beslutade de att den 7 augusti skulle vara ”National Lighthouse Day”. Men det fnns ju inget som hindrar att vi firar, vi också. Jag firar i alla fall idag genom att här berätta om min favoritfyr som finns i Frankrike.

Det är en väldigt okänd fyr.  Så okänd att den knappt ens har ett namn. Den heter ”Phare Quai Valin” på franska. Det betyder ”fyren på Quai Valin”. Denna kaj ligger i sin tur längst in i viken i den franska västkuststaden La Rochelle. En stad som i sin tur väldigt få svenskar hört talas om.

Fyren på Quai Valin är beläget i utkanten av yachtbassängen i La Rochelle, en av de tre bassängerna som utgör stadens historiska hamn, vars kanal ramas in av Tour de la Chaîne och Tour Saint-Nicolas. Fyren byggdes 1852 och höjdes 1855 från 18 till 24 meter för att den inte skulle förväxlas med gatlyktorna. Den är ett åttkantigt vitt slätt stentorn som är placerat i mitten av fasaden till ett tvåvåningshus, längs en av stadens gator. Det hela ser lite märkligt och ganska festligt ut. Inte minst som fyrtornet har ett fönster på varje våning på väg upp mot själva fyren som är automatiserad och lyser med vitt, blinkande ljus.

Detta är alltså min favoritfyr i världen, även om jag sett många andra fina. Vilken är din favorit till fyr?

2 kommentarer

Under historia, resor, vackra platser

Här bodde vi på Amorgos

Jag bokade vårt boende sent inpå vår resa och då hittade jag endast ett ledigt boendealternativ i Katapola för fyra personer, trots att jag provade att leta på både hotels,booking och Airbnb.

Det var på booking jag till slut hittade vårt boende.

Nu blev vi ändå väldigt nöjda med lägenheten vi hyrde. Vi betalade 145 Euro per natt för en lägenhet högt upp i den norra delen av Katapola. Lägenheten har två luftkonditionerade sovrum för totalt max fem personer, två badrum, två kylskåp, en kokvrå och två uteplatser. Från den ena uteplatsen, som var för två personer, kunde vi se havet. Den andra låg väl skyddad och har plats för minst fem personer.

Värden, som bor i Aten på vinterhalvåret, var väldigt trevlig och kom och mötte oss vid båten när vi anlände. Han kom också med färsk sockerkaka varje morgon.

Boendet heter Kaerati Apartments.

Ett av sovrummet hade dubbelsäng.

Det andra sovrummet hade tre enkelsängar, varav två var bäddade åt oss.

Värden kom med sockerkaka varje morgon.

En av uteplatserna har två stolar.

Den andra uteplatsen har rum för alla som bor i lägenheten.

Läs också: 14 saker du behöver veta om Greklands vackraste ö – Amorgos.

3 kommentarer

Under boende, resor

På Österlen finns äldsta kaffestugan i vacker trädgård

Vid Alunbruket på Österlen ligger Skånes äldsta kaffestuga i en fantastisk miljö med korsvirkeshus med halmtak och en helt underbar blomsterprakt. Vi svängde förbi här för en fika i lördags och blev oerhört imponerade av stället.

Vi har beställt och väntar på vår fika. Grabbarna har valt mackor med vildsvinssalami och trettonåringen därtill en bit chokladtårta. Jag tog också, men enbart, en bit chokladtårta. Och te till det. Min sambo Anders ett kakfat med blandade kakor. Han valde kaffe till och det gjorde en av pojkarna också.

Öppnade på 30-talet
Medan vi sitter och väntar läser Anders från internet om ställets historia: ”Korsvirkeslängan byggdes som arbetarbostad i början av 1700-talet och ligger vackert belägen omgiven av Verkeåns naturreservat. 1930 började Hilda Nilsson servera kaffe med hembakat i sitt hem. Hon var en uppskattad kalaskokerska och startade kaffestugan efter att de röda backarna i Alunbruket blivit ett populärt utflyktsmål. Kaffestugan drivs fortfarande av samma familj, nu i fjärde generation.”

Caféet ligger nära Christinehofs slott ungefär en mil väster om Brösarp. Just nu har de öppet alla dagar kl 11-17 till och med den 31 augusti. I september har de öppet lör-sön kl 11-17. Här finns riktigt många bord att välja på i trädgårdarna runt husen. Kanske att hela bussar brukar stanna till här? funderar jag. Men när vi är här en lördagseftermiddag i början av augusti är det ingen trängsel.

Måste upplevas
Min tårtbit och teet med smak av laktrits och frukt smakade bra, men det är framförallt platsen som måste upplevas. Korsvirkeshusen och blomsterprakten. Jag kunde inte låta bli att springa runt och fotografera blommor, fjärilar och humlor bland alla de vackra husen. Jag ger ställer fem stjärnor av fem möjliga!

Här finns gott om bord i trädgårdarna.

Lavendel och en trolig rovfjäril.

En kanna med te.

En bit chokladtårta med grädde.

Albin Hansson. fotograf: Anton Hansson

En blomma av sorten röd solhatt och en fluga.

Kaffestugan vid alunbruket.

2 kommentarer

Under blommor, fika, resa med ungdomar, resor, trädgård, vackra platser

Stenshuvud – Sveriges vackraste strand i fin nationalpark


Stenshuvud på Österlen i Skåne är nationalparken som både har Sveriges vackraste strand och fin natur i övrigt. Vi är ofta på besök och vi var här i lördags igen.

Det är vid den skånska östkusten strax söder om Kivik som Stenshuvud reser sig som en mäktig kontur där land möter hav. Berget är den sydostliga avslutningen på Linderödsåsens urbergshorst och det syns på flera mils avstånd längs stränderna från både norr och söder. Två kraftiga markerade höjder ligger inom nationalparken, varav den nordliga, det egentliga Stenshuvud, når högst med cirka 97 meter över havet. Det södra berget – Kortels huvud – är drygt 80 m högt. I övrigt kännetecknas landskapet av svagt sluttande marker ned mot havet.

Nästan som Medelhavet
Jag går ut i vattnet, mot horisonten, för att sedan simma in, precis som man ska, eftersom det kan vara farliga underströmmar här. Nu tror jag väl inte precis att det är några farliga strömmar just idag eftersom havet är mycket lugnt. Det är dessutom förvånansvärt varmt i vattnet, nästan som i Medelhavet tidigare på sommaren. Så här skönt är det nästan aldrig i vattnet här. Det måste bero på att det har varit en period med både mycket värme i luften och östliga vindar. Jag tackar och tar emot.

Sveriges vackraste
Det är ganska långgrunt. Lite längre ut är vattnet något svalare, men inte kallt. Medan jag långsamt simmar tillbaka in mot land tänker jag att det är förvånansvärt lite folk på stranden, så här bara några hundra meter från där gångstigen kommer ner från nationalparkens entré. Inte för att vi är helt ensamma, men det är heller verkligen inte någon trängsel. Ganska märkligt med tanke på att det är i början av augusti, solen skiner och att den här stranden, mellan Stenshuvud och hela vägen till Knäbäckshusen, är enligt mitt tycke Sveriges vackraste strand.

Men faktum är att det ändå var fullt på nationalparkens parkeringsplats när vi kom hit. Vi fick vända om, åka uppför backen, och genom den djungelartade lövskogen igen, för att parkera vid Café Annorlunda. Inget ont som inte har något gott med sig, ändå. Det blev en fikastund där innan vi vandrade ner mot vattnet genom nationalparken.

Livsmiljöer
Landskapet är, redan på den här relativt korta sträckan, en mycket varierad och artrik mosaik av olika naturtyper och livsmiljöer. Först ”djungel” av avenbok och vanlig bok, sedan, nedanför parkeringsplatsen och naturum; torra ängar och sandiga hedar och så lite ”djungel” igen. När vi gick där på spänger över den lite fuktigare marken hörde vi djurläten på avstånd. Med lite livlig fantasi skulle det ha kunnat varit elefanter som trumpetade på håll i djungeln. Men i verkligheten gissar jag att det var kor.

Syftet med att Stenshuvud är nationalpark är för att att bevara ett storslaget naturområde som som är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet och som har särskilda geologiska och biologiska skyddsvärden.

Djurliv
Det milda och skiftande klimatet, så här långt söderut ut i landet och vid havet, i kombination med de skiftande landskapstyperna gör att här finns ett rikt djurliv också. Här ska finnas bland annat hasselmus, lövgroda, långbensgroda, sandödla och hasselsnok. Och även större djur som rådjur, rävar och kaniner. Men vi ser inte mycket mer av djurlivet än några fjärilar som fladdrar i vinden och stim med fiskyngel som simmar i havet.

Som i tropikerna
Molnen på himlen, mörka långt bort mot norr och ljusa, höga och bulliga mot söder, gör tillsammans med alla gröna lövträd längs stranden, det lätt turkosa vattnet och det lummiga ”huvudet” att platsen påminner mer om tropikerna än både Sverige eller Medelhavet ändå.

Vi ligger en stund på våra handdukar som vi lagt ut i sanden och torkar i solen. Pratar lite och jag ritar lite i sanden. Sedan går jag en sväng i vattenbrynet, fortfarande i baddräkten innan det är dags att sola ännu en liten stund. Men nu börjar de mörka molnen närma sig från Blekinge. Åskan har hela tiden mullrat på avstånd.

Vi byter om och går tillbaka mot bilen. Och vilken tur vi har! Just som vi stänger bildörrarna öppnar sig himlen och regnet fullkomligt vräker ner! Som i tropikerna.

Längs vägen ner från Annorlunda finns en separat gångstig.

Där är som en djungel av avenbok.

Men också mer genomtränglig skog.

En uppstoppad kronhjort inne på naturum.

På väg ner mot havet är naturen varierande.

En spång går genom en fuktigare skog.

Även om marken är sandig och torr så växer här ängsblommor.

En man och en kvinna badar i det lätt turkosa vattnet.

Anders och Anton tar sig också ett dopp.

Mörka moln drar in från norr.

Typiskt skånska hus och en traktor, nere vid havet.

Kaprifolen blommar och doftar så gott.

Den här gången var det en annan dam än jag som bar hatt. Och snart öppnade sig himlen över Sveriges vackraste strand.

6 kommentarer

Under natur, resor, vackra platser

5 snabba (första helgen i augusti 2019)


”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om vart svenskarna reser för att förlänga sommaren, att Mallorca kan bli en skräphög mot slutet av månaden, Dubai – diktaturen som lockar turister, resebloggaren som inte är främmande för hemester och om Greta som igår tog morgontåget till New York och Santiago de Chile.

1. Hit reser svenskarna för att förlänga sommaren
Det är Aftonbladet som skriver om att. sommaren rör sig mot sitt slut och att mångas semestrar är över. Men de tycker inte att vi ska misströsta därför att än finns det möjligheter för äventyr. De listar hur svenskarna väljer att förlänga sommaren med resor i augusti och september. Enligt listan är de populäraste destinationerna med reguljärflyg Prag, Barcelona, Malaga, London, Rom, Palma de Mallorca, Paris, Alicante, New York och Lissabon. Med charter är det istället Mallorca, Rhodos, Chania på Kreta, Larnaca på Cypern, Split i Kroatien, Antalya i Turkiet, Kos, Preveza, Korfu och Zakynthos som är de populäraste flygplatserna att flyga till under augusti och september.

Jag tänker så här, om syftet med en resa är att förlänga sommaren så är inte augusti rätt månad att åka mer än möjligen från norra Norrland. För den som söker en billig resa för att komma ut och se sig om i Europa brukar andra halvan av augusti vara en bra period, även om jag inte kollat in priserna just i år. Andra halvan av september brukar sommaren vara definitivt slut även i södra Sverige, men då brukar å andra sidan priserna ha gått upp igen. September är också en bra månad att tågluffa för den som har tid. Oktober brukar också vara fint vid Medelhavet.

2. Mallorca kan bli en skräphög i slutet av månaden
På tal om det populära resmålet Mallorca så har Aftonbladet i veckan också berättat att personer som arbetar med att tömma soporna på den spanska ön hotar med strejk. Om strejken blir av ska den pågå på obestämd tid, och turister på platsen kan då förvänta sig rejält med sopor på gatorna. Från och med 22 augusti kan skräphögarna börja växa på platsen om strejken blir av. Det är större delen av ön som kan komma att drabbas, med undantag av kommunerna Palma och Calvia, vilket inkluderar Magaluf.

Det man vill är att löner och arbetsvillkor blir desamma för cirka 3 000 arbetare och att lönerna höjs så att förare ska få cirka 14 000 kronor i månaden och renhållningsarbetare runt 10 600 kronor i månaden.

På tisdag väntas en omröstning ske där man ska besluta om strejken blir av eller inte.

3. Dubai – diktaturen som lockar turister
På ytan är Dubai modernt, lyxigt och kan verka tolerant. Men i verkligheten är Dubai är en av världens mest konservativa länder där sharialagar tillämpas och där det finns lagstiftning som kan tolkas som att männen har rätt att misshandla sina fruar.
Per J Andersson från resetidningen Vagabond och Erika Butterworth, resebolaget Apollos Sverigechef, pratade i radion bland annat om kvinnornas och gästarbetarnas situation i landet men också om det som är häftigt med höga byggnader, stora gallerier, sol, bad och en annorlunda kultur.

Karin Bergkvist skriver på samma temma i Gefle Dagblad under rubriken ”En prinsessas flykt påminner om hur kvinnor blir förtryckta i Dubai.” Hon skriver bland annat ”Huruvida det är okej att semestra i en diktatur eller inte är inte en helt enkel fråga. Att besöka platser med nyfikenhet och ett öppet sinne är bättre än att isolera landet. Mycket gott kan uppstå i mötet mellan ett lands befolkning och turister. Men då gäller det att inte förblindas av glimrande fasader eller att nöja sig med att solen ger vacker bränna eller att paraplydrinkarna smakar gott även i en diktatur.” Jag instämmer i detta synsätt och skrev för flera år sedan ett blogginlägg om att semestra i den diktatur som Dubai är. Jag har bara putsat lite på några av formuleringarna idag.

4. Resebloggaren som inte är främmande för hemester
I kölvattnet av det senaste årets allt intensivare debatt om resande och klimatpåverkan har begreppen ”hemester” och ”Swemester” vunnit i popularitet. Att semestra på hemmaplan eller i vart fall i vårt hemland. Resebloggaren Gunilla Yourstone har rest till över sextio länder men är inte främmande för begreppet ”hemester”. Detta berättar hon om i ett radioinslag. Det har blivit många resor utomlands men på senare år har Gunilla Yourstone återupptäckt norra Sverige där hon semestrat mycket som barn.

Sverige har orörd natur, väglöst land och det är säkert och rent. Vildmarksvägen över Stekenjokk är en pärla i Västerbotten som Gunilla kan rekommendera. Nästa äventyr, som pågår just nu, är en roadtrip i Norrbotten tillsammans med familjen.

Mina tankar om Swemester och hemester är att det ena inte behöver utesluta det andra. Jag vet att det inte gör det för Gunilla och så heller inte för mig. Att semestra nära hemmet är trevligt inte minst på helgerna, i går var vi till exempel på Österlen i Skåne. Och Norrbotten och Lappland älskar jag. Jag har bott fem år i Luleå och Lappland brukar vi besöka en gång om året. Då tar vi tåget dit.

5. Greta tog morgontåget från Stockholm till New York och Santiago de Chile
På tal om tåg så gillar jag Greta Thunberg. I lördags meddelade hon på Twitter: ”On the morning train to New York and Santiago de Chile… #cop25 #UNClimateActionSummit #fridaysforfuture #climatestrike #schoolstrike4climate” till en bild där hon står med sin strejk-skylt utanför vad som ser ut att vara ett X2000 på Stockholms central.

Tåg till Nord- och Sydamerika alltså. Det går ju inte. Men Greta gör det omöjliga. Det var i måndags som bland annat Aftonbladet berättade att Greta ska segla från England till USA med en tävlingsbåt när den ändå transporteras över Atlanten inför en tävling. Det blir en tuff seglats och ingen turistresa, men Greta har ändå åkt på kritik. Den går ungefär ut på att segelbåtar görs av material och att tävlingsbåtar har sponsorer. På detta har Greta själv svarat: ”Självklart har Team Maliza (båten hon ska segla med – min kommentar) sponsorer. Men när det kommer till resan med mig till New York finns inga kommersiella sponsorer. Alla kommersiella sponsorers loggor har tagits bort. Inga pengar eller framtida betalningar är involverade. De erbjöd mig en gratis skjuts för att de stöder min sak.”

Och till England tar hon alltså tåget och hon är redan på väg.

Heja Greta! säger jag. Hoppas att du får en riktigt trevlig resa och att världens ledare inte bara lyssnar och förstår (och tar selfies med dig) den här gången utan att de också agerar mer kraftfullt än hittills. Lycka till!

Vinjettbilden föreställer den här gången en Palm i solnedgången i Dubai i januari 2013.

2 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart sparande, resor

De 9 bästa blogginläggen om resor i juni och juli


Jag fortsätter lista blogginlägg om resor som jag fastnat lite extra för under månaden som gått. Den här gången blir det dock två månader på en och samma gång eftersom jag var bortrest vid förra månadsskiftet och inte riktigt hann med.

Från juni och juli vill jag lyfta dessa:

1. En guide till Petra – en plats i mina drömmar
På månadens första dag publicerades en komplett guide till Petra i Jordanien på bloggen 4000 mil. En plats i mina drömmar!

Gunilla berättade mot slutet av inlägget historien bakom en footie som hon fotograferat: ”Där bakom finns en trappa. Vet inte så många om det här? Eller är det för jobbigt att gå upp? För 45 minuters uppåt här finns en av världens coolaste utsiktspunkter. Alltså seriöst. En av världens! Platsen är förstås paxad. En beduinfamilj har kallat marken för sin, satt upp ett tält och säljer förfriskningar. Vill man ha utsikten och selfien måste man köpa något. Fair enough, jag har inget problem med sådana arrangemang. Det blir ytterligare en färskpressad juice.”

2. Att bo i Airbnb – erfarenheter
Själv valde jag att prova att boka in oss bo på Airbnb-boenden för första gången förra sommaren.

Det var därför med stor nyfikenhet som jag läste Lite mer rosas inlägg från den 4 maj om denna boendeform på resa: ”Det kan vara så att jag haft tur, men vi har också aktivt letat efter Superhosts när vi bokat våra boenden. Det ger en viss garanti att det är ett bra boende du kommer till med en viss standard. Och jag bokar inte Airbnb för att få sämre kvalité…

Bra tips på boenden för den som är på väg till Paris, New York, Los Angeles. Eller Märsta. :)

3. Gud står inte över fransk byråkrati
Aftonbladets förra publisher Sofia OO skriver blogg. Ganska mycket om resor. Jag har följt den till och från i många år, sedan långt innan hon fick uppdraget som kombinerad chefredaktör och VD för Sveriges största tidning, och även nu efteråt. Sofias blogg är ganska fragmentarisk och blogginläggen ska nog egentligen inte läsas var för sig. Bilden av Sofia och hennes liv och resor skapas istället genom flödet av dessa fragment. I början av juni månad var hon tillsammans med sin man i Orléans i Frankrike. I ett inlägg den 6 juni skrev hon: ”Och i katedralens souvenirkiosk säljer de inga frimärken. ‘Det är så mycket krångel med auktorisation och stämplar att vi inte orkar bry oss om det. Gå till tobakisten på hörnet istället, han har’, säger killen i kiosken. Trodde gud stod över sådant som byråkrati.”

Och i juli var hon på Paros i Grekland ochskrev då bland annat om ”vackraste kyrkan med vackraste läget”.

4. Vandra i Åre – bästa dagsturerna i området
Daniel som driver bloggen ”Flying Dryden” bor i Jämtland. Det är alltså med mycket ”inside information” han den 10 juli tipsar om de bästa dagsturerna för vandring kring Åre: ”När det är sommar och höst är tiden perfekt för att vandra i Åre med omnejd. Dels har man Åreskutan som sådan men börjar man se sig om i området så ser man snart att möjligheterna nästan är oändliga. Det finns allt från enklare turer för hela familjen till lite mer krävande dagsturer för den som vill göra höjdmeter och ha svetten rinnandes längs ryggraden.”

5. Besöka slottet Predjama i Slovenien
Lifsresor har varit ute och tågluffat i sommar, hyrt bil och kört en sväng förbi det bildsköna slottet Predjama i Slovenien: ”På vår väg från Ljubljana till Bled körde vi en omväg via Predjama och Postojna, en omväg vi verkligen inte ångrade. Både slottet i Predjama och grottan i Postojna var riktigt imponerande.”

6. Utflykt från trängseln i Dubrovnik
”Marias memoarer” skrev den 28 juli: ”Lokrum är den obebodda ön som ligger närmast Dubrovnik. En kort båtfärd på ungefär 600 meter gör ön till ett trevligt besöksmål när man fått nog av trängseln i gamla stan. Ön, som även är ett naturreservat, har en del sevärdheter som t.ex. ruinerna av ett kloster, botanisk trädgård, badplatser och en fantastisk utsikt från borgen som är belägen på öns högsta punkt.” Och vill jag lägga till, utifrån inlägget, alldeles otroligt söta kaniner!

7. När Manarola tar andan ur en resebloggare
Den 30 juli skrev Eva på bloggen Rucksack om Manarola i Cique Terre i Ligurien och Italien: ”Det är tur att vi har gott om tid. För Manarola är populärt. Så populärt, att det känns som att man köar när man egentligen strosar.” men också ”Jag trodde inte att det skulle bli så här. Men där i vinden bland selfiesticks och starka havsvindar ser jag den. Tjusningen. Den som alla pratat om med Cinque Terre.”

Jag kom i detta sammanhang att tänka på mina egna 7 bästa tips inför en resa till Cinque Terre där det första är: ”undvik högsäsong”.

8. Vackra, generösa och varierade Skåne
Ia, som skriver bloggen ”Ia mitt i livet” publicerade den 31 juli ett inlägg om en vandring på skåneleden som hon gjort tio dagar tidigare: ”Jag uppskattade dels att få vandra i ett helt annat landskap än det jag vanligen vandrar i numera. Dels att få en vandring i kroppen under en period då det inte går att vandra på Kreta. Roligt att få dela en favoritsträcka med två personer som uppskattar natur och att de tyckte om sträckan! Vi kunde konstatera att Skåneledens avståndsinformation på etapp 4 är den gamla. Med de nya sträckningarna blir det längre.”

Lite festligt att Ia, som annars skriver mest om Grekland, skrev om Skåne, som jag brukar skriva en del om, samtidigt som jag skrev om Grekland. :)

9. Bra att veta om Greklands vackraste ö
Av mina egna blogginlägg under perioden tycker jag nog att just det inlägg som jag skrev då, mitt sammanfattande inlägg om Amorgos, är bäst. Jag skrev bland annat ”Amorgos har två badorter som båda är hamnstäder med regelbunden färjetrafik; Aegiali och Katapola. Det är den senare som formellt är öns huvudort men den första som är störst som turistort. Men båda saknar massturism. Här är det småskaligt som gäller.”

Och även: ”Förvänta dig en ö som är mer grekisk, men samtidigt då kanske mindre internationellt insmickrande instagram-chick, än många andra grekiska öar. Skönheten här ligger snarare i att det inte är tillrättalagt. Det här är Kykladerna på riktigt. Och de behövde egentligen aldrig förbättras.

Bilden ovan kommer från det inlägget och från platsen för det berömda klostret på ön.

13 kommentarer

Under resor

En första test av stjärnfilter HOYA 62mm STAR-SIX


För första gången har jag testat ett stjärnfilter till kameran. Efter några första tester kan jag konstatera att det nog inte är det mirakelmedel för mitt fotograferande som jag hoppades på. Men kanske kan det vara användbart då och då.

Jag har köpt ett nytt objektiv till kameran, min Canon EOS 70D. Objektivet är ett Tamron 18-200 mm. Det ska ersätta mitt gamla rese- och allround-objektiv som var skadat och inte sällan orsakade en irriterande ful liten fläck på bilderna.

Samtidigt passade jag på att köpa några filter. Bland annat ett stjärnfilter. Närmare bestämt ett HOYA 62 mm STAR-SIX. Jag hade en lite förhoppning att det skulle funka att ha på kameran i alla lägen. Jag är nämligen lite lat och inte så mycket för att hålla på och byta objektiv och filter och grejor.

Jag har nu testat filtret i tre foto-situationer här hemma i Karlshamn. En bild med en solreflektion, en med tända gatlyktor och så några foton i solnedgången vid Sternö Sandvik. Och jag säger nja. I vissa lägen kan det nog filtret addera något. Men det fungerar definitivt inte i alla lägen. Ibland blir det bara ”för mycket”. Så tja, vi får väl se hur mycket jag kommer att använda det framöver.

Här blev jag nöjd med effekten från filtret.

Här tycker jag att effekten är lite på gränsen.

Ännu en situation där filtereffekten är på gränsen.

Här blev det helt klart alldeles för mycket effekt.

I den här situationen fungerade det okej.

4 kommentarer

Under fotografi, resor

Över 11 000 besökare på ”Halloj världen!” i juli


Besöksstatistiken på den här bloggen fortsätter att öka. Det är så klart jätteroligt!

För andra gången någonsin har bloggen i juli 2019 haft fler än 10000 unika besökare på en månad. Närmare bestämt 11037 besökare som tillsammans har varit inne på bloggen totalt 14726 gånger.

Bara i april i år har bloggen haft fler besökare – 12394 stycken.

De mest lästa inläggen den här sommaren är ett par från förra året; ett om den spanska ön Tabarca och ett om den franska ön Mont-Saint-Michel.

Det är roligt, tycker jag, att det är ett par av mina mer genomarbetade inlägg från förra året som nu går bra.

På listan finns också en klassiker: Sveriges vackraste strand.

Det inlägg som gått bäst av de jag publicerade i juli i år är min lista över Kykladernas vackraste öar.

Mot slutet av månaden har jag noterat att intresset för höstlovsresor har ökat.

Att blogga vore tråkigt om ingen ville läsa. Så ett stort tack till dig som tar dig tid att kika på mina texter och bilder. 💕

15 kommentarer

Under blogg, resor

14 saker du behöver veta om Greklands vackraste ö – Amorgos


Nyligen utsåg jag Amorgos till Kykladernas vackraste ö. Eftersom ön på denna lista gick om Santorini som tidigare toppade min lista över hela Greklands vackraste öar måste detta betyda att Amorgos nu är hela Greklands vackraste ö. Eller hur? Såklart vill du då besöka denna fina ö. Men vad behöver du veta? Här är min lista:

1. Läget
Amorgos tillhör ögruppen Kykladerna som ligger mitt i den grekiska övärlden, i Egeiska havet. Hela ögruppen är känd för att vara själva sinnebilden av Grekland. De vita husen påminner om sockerbitar med blå fönster och dörrar, som ligger staplade i högar på varandra i det karga landskapet. Kyrkorna med sina blå kupoler. Blommor som hibiskus och bougainvillea i krukor eller planterade vid dörrar, grindar och portaler. Söta katter. Och därtill många vackra stränder med turkost vatten.

Amorgos är den av öarna i Kykladerna som ligger närmast den närbelägna ögruppen Tolvöarna. Den är drygt 126 km² stor och har nära 2000 invånare. Tidszon är en timme plus från Sverige.

Hibiskus och en blå dörr på Amorgos. Typiskt Kykladerna.

2. Klimatet
Inte helt oväntat råder här medelhavsklimat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 18 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 26 °C, och den kallaste är januari, med 10 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är 610 millimeter. Den regnigaste månaden är november, med i genomsnitt 132 millimeter, och den torraste är juli, med endast 1 millimeter nederbörd i snitt.

April månad påminner lite om juni i Sverige med behagliga temperaturer och vackra ängsblommor. I juni blommar vild timjan med lila blommor. Extrema värmeböljor är vanligast i juli och augusti. September och oktober påminner om svensk högsommar med hygglig värme och växlande väder. Och det är fortfarande varmt i vattnet.

Vild timjan står delvis fortfarande i blom vid månadsskiftet juni-juli.

3. Karaktär och prisläge
Amorgos är, märkligt nog, mindre turistiskt än många andra grekiska öar. Det är för mig obegripligt att den här vackra ön fortfarande besöks av relativt få resenärer. Å andra sidan är detta faktum en fördel för dem av oss som faktiskt ändå hittar hit.

Förvänta dig en ö som är mer grekisk, men samtidigt då kanske mindre internationellt insmickrande instagram-chick, än många andra grekiska öar. Skönheten här ligger snarare i att det inte är tillrättalagt. Det här är Kykladerna på riktigt. Och de behövde egentligen aldrig förbättras.

Jag har i flera årtionden saknat ett Grekland där det finns i alla fall enstaka restauranger där du kan få titta på maten innan du beställer, olivolja på bordet på i stort sett alla restaurangerna, där prisläget är bra, där det råder lugn och ro och där vardagslivet dominerar över turismen. Inga inkastare och få bilar. Ett Grekland vars karaktär är så som jag minns den från de joniska öarna Zakynthos och Lefkada var på 1980-talet.

Jag hittade allt detta i Katapola på Amorgos i sommar och är så nöjd!

Här finns internet och wi-fi och kontakt med omvärlden, menyer på engelska. Och turister, så klart. Men samtidigt är mycket oförändrat. Turismen är småskalig. Det betyder bland annat att det finns få taxibilar på ön och att du kanske inte får tag på en när du vill. Du bör även ha bokat ditt boende i förväg. Å andra sidan är det ingen trängsel i gränder eller på stränder och gott om lediga bord på restaurangerna. Där det nästan enbart serveras grekiska maträtter.

Stillheten råder på en gata i Katapola.

4. Badorterna
Amorgos har två badorter som båda är hamnstäder med regelbunden färjetrafik; Aegiali och Katapola. Det är den senare som formellt är öns huvudort men den första som är störst som turistort. Men båda saknar massturism. Här är det småskaligt som gäller.

Egentligen är det den by som ligger 400 meter över havet som heter Aegiali men det är i hamnorten som hotellen ligger. Den här hamnen ligger i den norra änden av ön. På den västra sidan. Terrängen runt Aegiali är huvudsakligen kuperad. Den högsta punkten i närheten är 668 meter över havet, 1,5 km öster om Aegiali. Orten har knappt 300 invånare.

Turistorten Aegali sedd från havet en tidig morgon.

Huvudorten Katapola rymmer bl.a. en kyrka som byggts på samma grund som ett antikt tempel helgat åt Apollon, en venetiansk borg och flera arkeologiska lämningar från förhistorisk tid. Även Katapola ligger på västkusten, men mer mitt på ön jämfört med Aegiali och därmed närmare öns stora sevärdheter.

Även runt Katapola är terrängen huvudsakligen kuperad, men åt nordväst är den platt. Den högsta punkten i närheten är 359 meter över havet, 1,6 km söder om byn. Katapola har drygt 400 invånare.

Området runt den största kyrkan i Katapola.

5. Så tar du dig hit
Vill du ta dig hit med stor färja från Atens hamnstad Pieus kan du åka med Blue Star Ferries båt ”Naxos”. Den avreser tidigt varje morgon och stannar under högsäsong fyra dagar i veckan i Aegiali och övriga tre dagar i Katapola. En enkelbiljett kostar 37,50 Euro sommaren 2019. Färjan går via Paros och Naxos för den som vill göra ett stopp på någon av de öarna på ut- eller hemresan. Någon dag i veckan stannar den även på några av de mindre öarna i Kykladerna. Från Naxos till Katapola kostar den 12,50 Euro. I för- och eftersäsong avgår istället färjan sent på eftermiddagen från Aten och anländer mitt i natten, tre dagar vardera i veckan, till Aegiali respektive Katapola. Tidtabellerna hittar du här.

På lördagar kan du under högsäsong ta dig till Katapola från Rhodos eller Kos med färjan Blue Star 2. Eller på natten från Pireus.

Seajets har flygbåtar som avgår dagligen, klockan 7 på morgonen från Pireus till Amorgos via flera andra öar i den grekiska övärlden, bland annat Folegandros och Santorini. Den resan kostar 70 Euro och du får inte lov att vistas ute på däck. Tidtabellen hittar du här.

Small Cyklades Lines kör med en mindre färja, i högsäsong sex dagar i veckan mellan Katapola och Naxos, via olika andra öar. Tre dagar i veckan stannar båten också i Aegiali. På söndagar går den istället mellan Katapola och Santorini. Tidtabellerna finns här. Resan från Naxos till Katapola kostar 12,30 Euro.

ce8aa12a-5eaa-4405-8ffb-26fae747c211

Båten Express Skopelitis, Small Cyklade Lines, på väg att lägga till i Katapola.

6. Boka boende
Vid Aegalis hamn finns alltifrån ett tämligen svindyrt lyxhotell till ganska många enklare pensionat via några få mellanklasshotell med pool. På hotels.com finns endast fyra av dessa hotell i området att boka. På booking är utbudet större. Det finns även några boenden i byarna ovanför hamnen. På Airbnb finns ett tiotal alternativ för den som vill bo hos en privatperson som hyresvärd.

I Katapola är hotell och pensionat enklare. Vad jag förstår finns här endast ett som har pool till exempel. Men det behöver inte nödvändigtvis vara en nackdel. Endast ett av hotellen finns på hotels. Och det är inte det med pool. Booking har ett större utbud och likaså Airbnb.

Jag bokade vårt boende sent inpå vår resa och då hittade jag endast ett ledigt boendealternativ i Katapola för fyra personer, trots att jag provade i alla tre apparna. Så ett råd är att vara ute i god tid. Nu blev vi ändå väldigt nöjda med lägenheten vi hyrde. Vi betalade 145 Euro per natt för en lägenhet högt upp i den norra delen av Katapola. Lägenheten har två sovrum för totalt max fem personer, två badrum, två kylskåp, en kokvrå och två uteplatser. Från den ena uteplatsen, som var för två personer, kunde vi se havet. Boendet heter Kaerati Apartments.

För den som vill bo utanför de två badorterna så finns det några, men inte så många, boendealternativ i Chora och mellan byarna också.

Utsikten från vårt boende i Katapola.

7. Öns historia
Amorgos har många rester av forntida civilisationer. Ön befolkades redan under stenåldern, på 4000-talet före vår tideräknings början, men hade sin storhetstid under bronsåldern. Ett dussintal centra har identifierats från den tidiga cykladiska perioden, runt år 3000 – 2000 f.Kr.

Semonides från Amorgos var en poet som levde på 700-talet f.Kr. och då ansågs skriva eleganta dikter, men som idag är mest känd för en kvinnoföraktande dikt där han delade in alla kvinnor och katalogiserade dem enligt ett schema där varje typ av kvinna representeras av ett djur vars egenskaper skulle vara karakteristiska för den andelen av den kvinnliga befolkningen. Han föddes i Minoa som idag är en ruin med fin utsikt över Katapola. Platsen var befolkad från 1000 f.Kr till 300 e.Kr och enligt myten hade Kung Minos från Kreta sitt sommarställe här. Oavsett sanningshalten i denna myt tror man, utifrån namnet på byn, att byn var en del av den minoiska kulturen.

Det här var vid tidpunkten för det arkaiska Grekland, den period som föregick den klassiska och som varade från 800 f.Kr. – 500 f.Kr. Då fanns det tre oberoende stadstater på Amorgos; Arkesini, Minoa och Melania. De var autonoma men använde samma valuta. Rester från den här perioden är murarna som omger staden Arkesini , de gamla torn vars rester är spridda över hela ön och likaså gamla gravar. Fynd har gjorts av stenverktyg, inskriptioner, vaser och andra antikviteter.

Stenmurarna på Amorgos kan vara mycket gamla. Här en mur utanför Chora.

Under den klassiska perioden ska det ha funnits ett tempel tillägnat den grekiska gudinnan Afrodite på ön. Amorgos deltog i de persiska krigen, särskilt i slaget vid Salamis år 480 f.Kr, där ön använde ett av sina fartyg. År 478 f.Kr. anslöt sig Amorgos till den Athenska alliansen. Efter det förlorade ön sin självständighet och tvingades betalade en årlig skatt till den ateniska staten.

År 337 f.Kr. dominerade makedonierna området: Amorgos blev en del av deras stat. Tvisterna om vem som skulle bli Alexander den Stores efterträdare förde Amorgos in under påverkan av den hellenistiska staten i Egypten, Ptolemeierna. Efter 200-talet f.Kr. tog istället romarna kontrollen över Amorgos.

Det var först i och med Romerrikets nedgång som de tre gamla städerna i Amorgos förlorade sin styrka. De förstördes och/eller förföll. Bland annat gick flera monument förlorade, till exempel det hellenistiska tornet i Arkesini . Det var också under de här åren som kristendomen etablerades på ön. Under den byzantinska perioden grundades dessutom Chora, i de centrala bergen på Amorgos, för att vara i skydd från pirater. Under 500-talet e.Kr. lydde Amorgos under en biskop Theodore. Och under 1000-talet grundades det berömda klostret Panagia Hozoviotissa av den bysantinska kejsaren Alexios Komninos.

En av kyrkorna i Chora, som grundades under den byzantiska perioden.

Året 1207 tog den venetianska familjen Gizi kontroll över Amorgos. Men de var dåliga på att skydda ön, så under de kommande två århundradena blev det ett permanent pirattillhåll. I desperation lämnade många människor sina hem och flydde till säkrare platser som Kreta.

Ön var sedan känd under namnet Yamurgi under det osmanska styret mellan 1566–1829. Den gången blev ön en liten självstyrd demokrati, kallad Amorgos, men beskattad av sultanen.

Mot slutet av den perioden blev många invånare på ön medlemmar i ett hemligt sällskap som förberedde den grekiska revolutionen. Efter denna blev Amorgos och alla Kykladerna en del av den grekiska staten. På Amorgos fanns då en av de första skolorna som fungerade i det fria Grekland (organiserat på initiativ av Hozoviotissa-klostret).

Den 9 juli 1956 inträffade en mycket stor jordbävning som genererade en lokal tsunami på upp till 30 m. Femtiotre personer dödades och 100 skadades.

8. Chora måste besökas
Den historiska huvudstaden på Amorgos, Chora, också kallad Amorgos, som ön, är känd för resterna av en venetiansk borg och ett antal väderkvarnar som tornar över byn som har 400 invånare. Att promenera längs gågatan genom byn är som att kliva in i ett vykort. Här har du allt du kan önska dig av Grekland; de vitmålade husen med färgglada detaljer, ofta i blått, stenlagda vindlande gränder och trappor med vitt mellan stenarna. Restauranger, barer, små affärer, blommor och katter. Vad mer kan du önska av en grekisk by?

4fe44749-8431-486f-b081-c897120034fe

En gatuvy från bildsköna Chora.

9. Klostret från 1000-talet
Amorgos mest kända sevärdhet kan vara klostret Hozoviotissa. Det är Greklands näst äldsta och det liksom klänger sig fast på bergväggen 300 meter upp. Klostret byggdes första gången 1017 och restaurerades 1088. Nedanför ser du det som sannolikt egentligen är Amorgos vackraste strand, men som omöjligt kan nås till fots. Vad jag vet går det heller inte några badbåtar hit. Men vackert är det. Vit sand och turkost hav.

Sägnen säger att det var när en helgonbild av Jungfru Maria flöt i land här som det beslutades att klostret skulle byggas just här. Efter att man misslyckats med att bygga klostret nere vid vattnet sågs det som guds vilja att man skulle välja bergväggen som byggplats istället.

För den som vill se klostret på insidan gäller det att komma i tid. Klostret stänger för allmänheten klockan 13:00. (Det öppnar i och för sig igen mellan 17:00 och 19:00, men det är kanske lite sent?) Du behöver också vara klädd i lång kjol om du är kvinna och långbyxor om du är man. Klostret är nämligen fortfarande aktivt. Det är munkarna som tar emot de turister som vill besöka klostret, och bjuder på ett smakprov av en lokal spritsort med smak av pepparkaka. Kortärmat accepteras på överkroppen men inte linne. Det kan finnas kläder att låna så hör dig för om du råkar komma hit felaktigt klädd.

Väl uppe vid klostret ska du, även om du inte ska gå in, inte missa att se klostret från ingångssidan också med havet i bakgrunden. En minst lika hänförande vy som att se klostret nerifrån.

Klostret ligger mitt på en klippa, högt över havet.

Den vackra stranden nedanför klostret är inte tillgänglig.

10. Vandra
Att vandra är, vid sidan om att bada, en av de allra populäraste aktiviteterna bland besökare på Amorgos. Där vi gick var det bra skyltat, även om några av skyltarna endast var med grekiska bokstäver.

Vi vandrade den populära turen från Katapola till Chora och vidare till det medeltida kloster som beskrivs närmare ovan. I teorin tar denna vandring drygt en och en halv timme. Men går du en varm sommardag behöver du troligen mer tid än så. För oss blev det nästan en heldagsutflykt. Enligt Google är vandringen sex kilometer men jag tror att det också är en underskattning. En vandring som varmt kan rekommenderas! Särskilt för den som bor i Katapola, även om stigningen kan bli lite tuff i den värsta sommarhettan. Ta med vatten! Men det ska du i och för sig alltid göra när du vandrar vid Medelhavet.

Om du bor i Aegiali kan du istället ta buss eller taxi till Chora och först vandra fram och tillbaka till klostret innan du vandrar ner mot Katapola och kanske vidare till den fina Maltezi-stranden för att sedan ta buss eller taxi tillbaka till Aegiali.

Det är också möjligt att ta sig till Chora och gå tillbaka till Aegiali, via klostret, men räkna då med minst fyra timmars vandring.

Från Katapola kan du också vandra en knapp timme eller så till den gamla antika ruinbyn Minoa. Sök på ”Ancient Minoa” i Google Maps.

Fler förslag på vandringar hittar du lätt på nätet genom att googla, eller till exempel här.

Att vandra är en av de populäraste aktiviteterna på Amorgos.

11. Finaste stränderna
I Katapola finns två helt okej stränder inne i byn, men de är ändå inte några av öns allra tjusigare. Däremot, på en halvtimmes promenadavstånd finns vad som måste vara Amorgos allra vackraste badstrand; Maltezi. Här finns en liten strandbar och några solstolar i ena hörnet, fin sand och turkost vatten i det andra. Att använda solstolarna kostade 4 Euro per styck sommaren 2019. Promenaden till stranden går längs med vattnet, förbi en söt kyrka (bild nederst i inlägget) och förbi flera klipp- och stenstränder där du också kan ta ett dopp om du vill. Alternativt kan du ta badbåten hit från Katapola.

Annars finns öns finaste stränder runt Aegiali, som Levrossos till exempel som ligger på drygt en halvtimmes promenadavstånd från hamnen där. Där ska också finnas en strandbar och solstolar.

Stranden Agia Anna, som ligger på ostkusten nedanför Chora, och som ofta påstås vara Amorgos vackraste strand, vågar jag påstå är överskattad. Den får för mycket besökare i förhållande till sin storlek och kan därför lätt hoppas över.

Den vackra stranden nedanför det medeltida klostret är tyvärr inte tillgängligt för bad, men den som söker fler stränder på Amorgos för ett dopp har ändå många att välja på. De flesta hotell och boenden tillhandahåller en karta med 17 olika stränder på ön utmarkerade och även foton från dessa.

Stranden Maltezi utanför Katapola.

12. Det stora blå
Det stora blå (fransk originaltitel: Le Grand Bleu) är en romantisk och sorglig dramafilm från 1988 i regi av Luc Besson. Den är baserad på den berömda fridykaren Jacques Mayols liv. Filmen är Luc Bessons första engelskspråkiga.

Amorgos fick tack vare denna närmast kultstatus bland filmens fans och på 90-talet kretsade mycket av turismen här runt den franska filmen. Jag har hört sägas att filmen visades för turister varje kväll under hela säsongen. Exakt var på ön detta var vet jag inte. Men att det finns bland annat ett café i Aegiali och ett pensionat i Katapola som fått sina namn efter filmen är jag klar över. Och än idag märks att både fransmän och dykare är överrepresenterade bland besökarna på ön.

Filmen är orsaken till att stranden vid kapellet Agia Anna av många anses som öns vackraste (även om jag inte håller med om det). Men vattnet är klar och havet stort och blått. Så visst är här vackert! Här spelades både miljö- och dykscener till den berömda filmen in. Huvudpersonerna i filmen, Jacque och Enzo lärde känna varandra när de semestrade på ön som barn. Och det var också på Amorgos som Jacque i vuxen ålder tävlade mot Enzo i, livsfarliga försök att ta världsrekordet i fridykning.

En film som alltså har präglat en ö, och som var den direkta orsaken till att även jag redan för många år sedan började längta efter att besöka Amorgos. Men som nu långsamt kanske börjar falla i glömska? Ett eller annat spår av filmen kommer du nog ändå att se när du är här.

eedab913-a546-4698-96a4-1ee9f176f3e2

Skylt i Katapola.

13. Äta ute
På Amorgos är maten i mångt och mycket väldigt grekisk. Detta gäller i vart fall i Katapola och i Chora, där vi åt ute under vår resa. Prisläget är också bra, billigare än hemma i Sverige och på många andra grekiska öar.

Youkali heter en restaurang som ligger i den norra delen av Katapola. Den har välförtjänta 4,6 i betyg på Google. Den grekiska salladen som serveras här innehåller bitar av bröd, vilket vi upplevde som lite annorlunda men lika gott som vanligt. Av övriga rätter kan köttfärsbiffarna lyftas fram som särskilt goda.

Restaurangen Capetan Dimos ligger nära vattnet i början av den södra delen av byn. Här provade jag en gryta med potatis och långkokt getkött. Riktigt gott men väl mycket kött. Kanske dela på två med en sallad som tillbehör?

Längre västerut längs kajen, i den södra delen, ligger en traditionell taverna precis innan du kommer till ett litet torg. Den heter felaktigt ”Veggera” på Googles karta, men restaurangen med det namnet finns på en annan plats i Katapola. Men tavernan vid torget serverar god mat. Jag nöjde mig med en liten och billig gyro i pitabröd som smakade mycket gott.

Ännu längre västerut ligger Mouragio Taverna som är en fiskerestaurang. Jag lyckades med konststycket att beställa in små räkor som visade sig vara friterade med skal och allt. Men det är sådant som händer där allting inte är helt turistanpassat. Det gick att äta och i övrigt var vi nöjda med maten här. När vi satt här kom ett gäng barn förbi. Ledaren gick i täten med en bläckfisk på en pinne. Alla tjoade och tjimmade. Som en scen ur en film om någons barndom i Grekland. Varför inte ur ”Det stora blå”?

Namnet på restaurangen där vi åt i Chora glömde jag att anteckna, men jag åt rödbetor med yoghurt och valnötter. Jättegott! Och ännu godare med feta-ost till.

cc4d63a1-60f7-4023-90c4-e5b082f6c40e

En gyro i pitabröd i Katapola.

14. Katterna
Precis som på de flesta grekiska öar finns det många katter på Amorgos. Och här kommer en nackdel med att ön är mindre turistisk än många andra. Jag upplevde det som att många av katterna här var mindre välmående än på andra håll. Många har skador och saknar till exempel delar av ett öra efter slagsmål. Andra katter hade uppenbart ägare, var märkta med katthalsband och mådde bra. Så det är inte bara elände med katterna. Söta kattungar såg vi också.

278895f0-9136-4798-9572-ed39c2d5cc2d

Kattunge uupe vid klostret Hozoviotissa.

1524d21c-9922-4842-a6f9-74f072b0e9aa

Avslutande vinjettbild: Kyrkan Agios Panteleimon passerar du på väg till vackraste stranden.

 

13 kommentarer

Under resor, vackra platser

5 snabba (i slutet av juli 2019)


”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om influensers som förstör lavendelfält i Frankrike, solstolar som paxas som vore det ett kosläpp på Mallorca, semesterorterna i Europa som förstörs av massturism, flygbränslet som tog slut på Amsterdams flygplats och varför ingen pratar om buss som klimatsmart.

1. Influensers som förstör lavendelfält
Motsatsen till hållbart resande är ohållbara beteenden på resa. Ett sådant ohållbart beteende är självutnämnda influncers och wannabees som just nu trampar sönder lavendelfälten i södra Frankrike. Några av dem stjäl dessutom lavendel direkt från fälten för att addera en fin blombukett till sina selfies. Andra har parkerat sina hyrbilar så att de blockerar trafiken.

Det är på sajten Petapixel som du i en krönika kan läsa: ”Vad krävs för att driva en bonde till den punkt där han känner att det enda sättet att få dem att sluta skada hans egendom är att skada dessa människors fotografier? … Jag antar att de som besöker lavendelfälten i Valensole i Provence, just fått reda på det.”

Vad bonden har gjort när det inte hjälpte att stängsla in ägorna? Han satte upp en stor skylt på ett fint träd, mitt i den vackraste vyn, med följande budskap: ”Var snäll och respektera vårt arbete!”

Men tror du influerare och andra fotografer brydde sig? Nej, de valde bara andra vyer. Och fortsatte trampa omkring och förstöra.

Så här kan vi inte ha det. Med anledning av detta har jag uppdaterat mitt eget blogginlägg om hur du hittar ditt ”eget” lavendelfält i Provance med ett avslutande PS med en uppmaning att inte förstöra. Egentligen borde det vara självklart.

2. Solstolarna paxas som på ett kosläpp – på Sunwing, Mallorca
På lite samma tema, ungefär ”för många besökare på samma ställe”, har Aftonbladet i veckan visat ett klipp som visar hur turister rusar in för att paxa solstolar på morgonen på Sunwing Cala Bona på Mallorca. Enligt han som filmat är det främst skandinaver som paxar solstolar. De börjar köa en timme innan poolområdet öppnas och klockan 11 är alla solstolar slut för dagen.

”Som ett kosläpp”, beskriver mannen upplevelsen. Crazy, säger jag. Hotell där du behöver paxa solstolar försöker jag undvika. Har dock bott på just Sunwing Cala Bona för 11 år sedan. Då behövde vi inte paxa våra platser i solen. Men så var det också före högsäsong.

3. Semesterorterna som förstörs av massturism
I ytterligare en artikel på samma tema har Svenska dagbladet berättat om hur turism kan påverka el- och vattenförsörjningen för lokalbor och förorena städer. Ja rent av förstöra semesterorter. Och att flera populära resmål runt om i Europa därför har behövt vidta åtgärder för att stoppa flödet av resenärer. Exemplen Mallorca och Venedig, som jag skrivit om tidigare i dessa sammanhang, finns båda med på listan. Ön Capri i Italien, som även den är ett populärt turistmål nämns också.

I Paris har staden ilsknat till mot de dubbeldäckare med turistlass som kör runt och förorenar. I ett uttalande sa borgmästaren nyligen att turistbussar är inte längre välkomna i centrala Paris. I stället uppmanade han turister i staden att välja mer miljövänliga alternativ, “som alla andra”. Som att promenera, cykla eller ta offentliga bussar och tunnelbanan i stället för dubbeldäckarna.

I Österrike finns en by så vacker att man valde att bygga en identisk kopia av den i kinesiska Louyang. Varje dag anländer nu cirka 80 bussar med turister till den lilla pittoreska byn Hallstatt i Österrike, och ut väller framförallt kineser som fotograferar idyllen vid alpsjön.

I Grekland påverkar turismen el- och vattenförbrukningen. Ett stort problem är kryssningsturisterna. Bland annat har Santorinis borgmästare tvingats begränsa passagerarna till 8 000 om dagen på den kända kykladiska ön.

4. Flygbränslet tog slut på Amsterdams flygplats
Över till ett annat hållbarhetstema. Hur vi transporterat oss. Ofta används teknikstrul och förseningar som ett argument mot tåget som färdmedel. Men att tekniska fel även orsakar flygförseningar har man ju hört talas om. Och drabbats av själv också för den delen.

Men sällan i sådan omfattning som på Amsterdams flygplats nu i veckan. Flera flyg från flygplatsen Schiphol ställdes in eller drabbades av allvarliga förseningar sedan bränslet tagit slut på flygplatsen i onsdags. Problemen berodde på ett tekniskt fel hos bränsleleverantören, som inte kunde tanka planen från lunchtid den dagen. ”Det känns hopplöst”, sa resenären Lena Johansson till Aftonbladet.

Vid tiotiden på kvällen meddelade flygplatsen att problemet var löst. Tio timmar utan bränsle till planen. Hej och hå!

5. Ingen pratar om buss som klimatsmart
Tågstrul är ju, som sagt, ett vanligt samtalsämne när det kommer till resandets miljöpåverkan. Europas tågnät är till och med i spillror, påstår Björn Werner, i en kulturkrönika i GP. Men han noterar samtidigt att, trots att bussen är både punktligare och billigare, pratar ingen om en klimatsmart busstur genom Europa.

Frånvaron av bussen i samtalet understryker, enligt skribenten att klimatdiskussionen är en exklusiv sådan: en för de välbeställda, som har råd och tid att resa för sitt höga nöjes skull – samtidigt som de i och med sitt resande helst också vill rädda världen.

Jag tänker att skribenten har både rätt och fel. Rätt i att här och nu kan buss på vissa sträckor vara väl så klimatsmart som tåg. I Europa drivs nämligen även många tåg med diesel och elen till de övriga produceras till del i kolkraftverk.

Han har rätt också i att tåg kan bli väldigt dyrt.

Men. Om vi tänker framåt blir det annorlunda I ett framtida transportsystem är det troligare med elektriska tåg försörjda på sol-el än långfärdsbussar på sol-eldrift. Vilka turister vill sitta och vänta medan batteriet laddas? Och biobränslen kommer tyvärr aldrig att kunna ersätta alla fossila bränslen i global skala. Den som utifrån dessa fakta vill signalera till politiker och privata investerare att det är tåg vi bör satsa på inför framtiden tar därför helst just tåget. Det går ju inte heller att bortse ifrån att tåg oftast är bekvämare än buss.

Men igen. I dagens transportsystem finns begränsningar i tågkapacitet på vissa sträckor. En tågsemester kan på andra sträckor bli orimligt dyr eller lång. Att då välja bussen är i sådana lägen helt klart ett bra alternativ. Så visst är det lite märkligt att nästan ingen pratar om bussturism i klimatdebatten.

Veckans vinjettbild föreställer selfie-fotografering i ett lavendelfält i Provense 2016.

11 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart resande, resor

Skriver om Amorgos


För den som till äventyrs undrar varför det är så tyst här på bloggen om vår senaste resa till Grekland: Det beror på att det är sommar i en sekund. Det gäller att ta vara på varje stund. Men. Det beror också på viss avsaknad av energi. Jag skriver oändligt långsamt. Men skriver gör jag. Just nu på ett utkast till blogginlägg om Amorgos.

7 kommentarer

Under blogg, resor

Söker bot mot efter-semestern-depp


Ett mörkt moln seglar in över den grekiska ön Amorgos just som vi lämnar ön. Det blåser och havet guppar. I just det ögonblicket har vi på ett guppigt hav vi lämnat Greklands förmodligen vackraste ö bakom oss, men har fem dagar av vår resa kvar, på öarna Donousa och Paros, att se fram emot.

De dagarna flyter också iväg och nu är vi hemma sedan en och en halv vecka. Och mitt humör speglar ganska väl den där sista bilden från Amorgos. Mörka moln som ligger och trycker över mitt mående.

Jag har alltid haft lite problem med det där. Att landa i vardagen efter en semesterresa. Ju längre och häftigare resa desto djupare depp. Men jag tycker ändå att det har blivit värre med åren. Eller kanske minns jag bara fel hur det brukar vara? För det borde inte vara så. Jag borde ha lärt mig. Hittat nycklar. Men inte.

Visst. Ett sätt är ju att tillåta sig att vara låg. Bara vänta på att det går över. De där mörka molnen som seglade in mot Amorgos var så klart tillfälliga. När det är högsommar i Grekland kommer solen snart tillbaka efter ett oväder.

Men jag känner mig mer otålig när det gäller mitt efter-semestern-humör och googlar efter snabba lösningar. ”Drick mycket vatten för att undvika jetlag och undvik att dricka mycket kaffe”, är det första rådet jag hittar. Nu dricker jag inte kaffe, så det är lätt avklarat. Check på den. Däremot, om vi ska vara ärliga, kompenserar jag tröttheten med att dricka mycket te, som också är både vätskedrivande och uppiggande. Så. Inga goda nyheter detta.

Att sova mycket är ett råd som jag något lättare tar till mig. I mångt och mycket är det å andra sidan redan avklarat. Men det gäller så klart att vara vaksam på att inte glida tillbaka in i sena kvällar igen.

Ett annat av råden, att komma hem några dagar innan semestern är slut, har jag faktiskt levt efter den här gången. Och jag tyckte faktiskt att det var behagligare att komma hem på en fredag än på en söndag, som vi annars brukar göra.

Likaså är rådet att spendera mycket tid utomhus i stora drag redan avbockat. Utom när jag är på jobbet då. För lika mycket utomhus som på semestern blir det ju aldrig i vardagen.

Att komma igång med motion är ytterligare ett råd. Det har gått sådär. Två pass i simbassängen som borde ha varit fyra är avklarade. Jag skyller på att det var Östersjöfestival hemma i Karlshamn förra veckan.

Bokat nästa resa har jag redan gjort. Det är annars ytterligare ett råd du får om du googlar; just att boka nästa resa. Men jag tycker att det känns skönt att inte ha all planering inför höstlovet hängandes över mig, faktiskt. Men läsa på kanske? Jag såg faktiskt en dokumentär om Borneo, dit vi ska, på SVT igår.

Så särskilt upplyftande var den dock inte.

Det sista rådet är att blicka tillbaka och minnas den resa du just varit på. Som resebloggare borde det vara enkelt. Jag har massor av inlägg om resan oskrivna. Men mitt i efter-semester-deppen tar till och med det emot. Men ändå. Jag tror att jag ska försöka börja där. Och kanske också planera en kortare utflykt, kanske rent av en vandring, till helgen. Om jag orkar.

Vilka är dina bästa råd för att hitta tillbaka till ork och glädje efter semestern?

7 kommentarer

Under personligt, resor