Etikettarkiv: världen

Glöm inte bort Greta Thunberg och klimatkrisen när Mellon drar igång!

– Krönika –

Första gången jag hörde talas om växthuseffekten och klimatfrågan var 1988 på hösten, eller möjligen på vårterminen samma år. Jag läste till civilingenjör i Samhällsbyggnadsteknik i Luleå. Kursen hette ”ekologi och miljövård I”. Det är över 30 år sedan.

Frågan var alltså redan då avgjord rent vetenskapligt. Däremot var prognoserna lite fel. Enligt mina läroböcker skulle vi, om ingenting gjordes åt saken, vara ungefär där vi är idag om ytterligare 20 år. Alltså runt 2040. Jag skulle då vara runt 70 år gammal.

Jag såg det som att den tidsperiod mänskligheten hade på sig att proaktivt förebygga allvarliga klimatförändringar sammanföll med den där jag skulle tillbringa mitt yrkesliv. Detta ville jag jobba med!

Det blev inte riktigt så. Trots att jag jobbat med miljöfrågor hela mitt yrkesliv så här långt. Jag hade tänkt mig att jobba direkt i industrin, eller som konsult, för att hjälpa till med den nödvändiga omställningen. Samtidigt hoppades jag kunna hjälp till lite i andra miljöfrågor som ozonhålet, försurning, miljögifter och övergödning.

Det var en bra utbildning. Vi lärde oss om kretsloppsteknik och energifrågornas koppling till miljöfrågorna. Om entropi och exergi. Jag gjorde min praktik på LKAB:s malmhamn i Luleå men begrep ju att gruvindustrin inte kan ha en stor roll i ett cirkulärt samhälle.

Jag var färdig civilingenjör med inriktning mot teknisk miljövård 1992. Det var lågkonjunktur. Det var bara staten som anställde. Och knappt det. Det blev först länsstyrelsen i Gävle för min del. Och sedan Karlskrona. På den tiden fick man inte ta upp energi- och klimatfrågorna vid miljöprövning och tillsyn. Det ansågs vara ett för storskaligt problem för att lösas av enskilda företag i Sverige.

Jag skänkte 20 kr/månad till Greenpeace. De ringde upp och ville ha mer pengar. Jag påpekade att jag ville att de inte bara skulle köra runt i gummibåtar mot oljeindustrin utan jobba med systemnivån. Jobba för högre bensinpriser. Den person som pratade med mig hävdade att de haft frågan uppe men inte kunde ta tag i den eftersom det skulle bli impopulärt bland allmänheten och de då skulle förlora i stöd. De fick då inte heller mer pengar av mig.

Några år in på 1990-talet kom en period när media började skriva om växthuseffekten. Nu händer det! Tänkte jag. Men det gjorde det inte. ”Business as usual” fortsatte i stort. Biogasen kom dock och en del kommunal verksamhet började köras på den. Och fjärrvärmesystemen i några svenska städer gick över till förnybart. Annars inget. Jag började jobba som VA-chef.

Under en period i slutet på 00-talet blev det populärt med etanolbilar som en del-lösning på problemet. Vi köpte en privat som vi fortfarande kör med. Men sedan sablades den tekniken ner och ”alla” började köra på fossil diesel istället under etiketten ”miljöbil”. Så dumt! Sen hette det att elbilar är det nya gröna som kommer att komma stort. Men inte mycket hände i verkligheten.

Och där ungefär är vi nu. Jag har precis börjat jobba som utvecklingsstrateg på en teknisk förvaltning. Och så kommer då anti-flyg-rörelsen och nu också Greta Thunberg. Och det är i mångt och mycket så oerhört hoppingivande.

Samtidigt måste jag erkänna att jag är luttrad. Jag hoppas, hoppas verkligen att något ändras på riktigt den här gången! Och ändå flyger jag. Hur går det ihop?

Ja för det första är inte flyget den största boven när det gäller klimatfrågan – egentligen. Men bidrar så klart. Och jag bestämde mig därför att inte flyga inrikes redan på 80-talet. Och det löftet till mig själv har jag i stort sett kunnat hålla. Utom en period när barnen var riktigt små och jag såg det som värdefullt att kunna vara hemma och natta, har jag inte flugit inrikes. Oftast blir det tåg och övernattning istället i tjänsten. Och privat kör vi mycket med etanol-bilen när vi reser inrikes. Eller tar tåget. En gång per år brukar vi åka tåg från Blekinge till Lappland.

Utrikes blir det inte lika ofta tåg. Till Danmark, så klart. Och tre tågsemestrar bortom Norden det blivit sedan 80-talet. Annars har det tyvärr blivit mycket flyg. Det har att göra med hur transportsystemet förändrats. Pris. Bokningssystem. Tidtabeller. Att resa med tåg i Europa var enkelt på 80-talet. Det blev efterhand svårare och svårare. Och flyget billigare.

Ett par gånger genom alla år har jag erbjudits att klimatkompensera flygresan när jag bokat, och har då gjort det. Men de allra, allra flesta gånger har inte alternativet funnits. Från och med 2016 har jag tagit saken i egna händer och sett till att klimatkompensera alla våra flygresor på egen hand. Genom att låta plantera träd i VI-skogen.

Till den som undrar varför jag inte bara slutar flyga istället när jag vetat om det här sedan 80-talet? Just därför! Att resa har varit mitt största intresse i livet. Och mitt liv passerar medan transportsystemen ställs om (eller inte ställs om). Det kommer säkert ta 20 år eller mer innan tåget på riktigt är ett alternativ för det stora flertalet semesterresor inom Europa. Hittills har utvecklingen gått åt fel håll.

Och jag är inte en sådan person som lovar att sluta flyga i januari för att börja smygflyga igen i mars. Eller som postar en debattartikel från ett flygplan där jag ber statsministern höja priset på flygresor så att vanliga människor inte ska få råd att resa.

Självklart brottas mitt samvete med hur mycket jag ska tillåta mig att flyga. Trots att jag klimatkompenserar.

Men det som oroar mig allra mest just nu är att alla de här influerarna som nu slåss om att bli en ny ”Greta Senior” och dra trafik till sina plattformar, redan innan detta året är slut ska sucka, himla med ögonen, och säga: ”Klimatfrågan – är inte den sååå 2018?” 🙄

För den är inte det. Den är inte ”sååå 2018” eller ens ”sååå 2019”. Klimatfrågan är inte en fluga. Antingen löser vi den. Eller så går vi under.

Så sluta gärna flyga. Men se då till att du verkligen menar det. Och skulle du börja smygflyga igen – kanske redan i mars, se då i alla fall till att klimatkompensera. Och kräv gärna av våra politiker att de höjer skatten på flyget. Men var då beredd att ta konsekvenserna. Utgår du ifrån att det ändå inte blir av eller att det är någon annan som betalar dina fortsatta flygresor, som du inte heller tänker dra ner på, kan du faktiskt lika bra hålla tyst om att du anser att ”vanligt folk” inte borde få lov att resa.

Men framförallt. Tappa inte fokus. Fortsätt engagera dig i klimatfrågan. Fortsätt stötta Greta Thunberg och hennes likar – även när media skriver mindre om frågan och mer om Melodifestivalen. För vi har faktiskt inte råd med att denna ödesfråga för mänskligheten ännu en gång blir nästan helt bortglömd. Vi kunde ha löst frågan redan på 80-talet, men vi lät bli – för ingen ville betala oss ingenjörer som gärna hade velat jobba med frågan redan då. Nu är klockan fem i tolv. Som tur är finns det nya pigga människor med olika utbildningar som behövs för att lösa klimatfrågan. Någon måste anställa dem för att jobba med detta. För vi måste lösa frågan nu.

Och att lösa den kräver uthållighet. Och ständigt närvarande opinion. Så håll ut. Glöm inte inte bort Greta Thunberg och klimatkrisen så snart Mellon drar igång. Lova mig det!

2 kommentarer

Under hållbart resande, historia, influerare, krönikor, livet, media, miljö, mitt jobb, resor, samhälle och politik

10 år efter jordenruntresan

Det är nu 10 år och några dagar sedan vi landade på Arlanda efter att ha rest jorden runt med två små barn, då tre och fem år gamla. Om själva resan har jag skrivit en hel del. Men hur har jag upplevt det i efterhand? Hur var det att komma hem till vardagen i mitten av januari efter 79 dagar i varmare länder? Och hur känner jag det nu, så här långt efteråt? Var det värt det?

Vi reste jorden runt på 79 dagar. Gav oss av i slutet av oktober 2008 och kom hem i mitten av januari 2009. Albin, som nu är 13 år, fyllde tre år på Fiji och Anton, som är 15 år nu, fyllde 5 år i Australien.

Drömresa
Jag hade länge drömt om att få göra en sådan resa. I säkert 20 år. Drev igenom det. Innan det blev slutgiltigt bestämt var min sambo tvekam: ”Man kommer ju ändå tillbaka.”

Och det gjorde vi ju. Först var det roligt att komma hem. Träffa alla. Sova i sin egen säng. Känna sig lite stolta över att ha genomfört äventyret. Barnen var otroligt uppspelta över att komma hem till sitt rum och sina leksaker.

Tomhet
Men frös gjorde vi. Och ganska snabbt infann sig en tomhet. Det var tungt att komma hem till den grå vardagen i mitten av januari.

Ganska snart efter resan samlade jag ihop foton och nedtecknade minnen i en fotobok om resan. Den tittade vi i många gånger. ”Jag längtar till Fiji”, sa Albin ofta. Länge, länge hade de egna minnen från resan. Vi kunde fråga om sådant som inte fanns dokumenterat och de kom ihåg. Men så småningom gick det trögare att minnas. Minstingens minnen bleknade först. Idag minns de bara sånt som finns med i boken och annat som vi pratat om regelbundet.

Bär med sig
Jag vill ändå tro att de bär med sig något från resan. Relationen till varandra om inte annat. De fick mycket tid att leka tillsammans och prata med varandra. Och en öppenhet för nya intryck. En nyfikenhet på världen. De har alltid tyckt om och varit väldigt med bekväma med att resa. Jordenruntresan bidrog nog särskilt mycket till det.

Och själv ångrar jag varken pengarna eller tiden vi la på jordenruntresan. Den kostade ungefär som en ny bil. Men jag är övertygad om att den finns kvar mycket längre tid än en bil. Inuti oss. Och tiden. 79 dagar är nästan ingenting jämfört med all vardag i livet. Men däremot hinner du med att göra en rejäl resa på den tiden. Så nej, jag ångrar det inte. Det enda jag möjligen ångrar är att vi inte gjort fler sådana resor…

Men vi har gjort många andra fantastiska resor. Korta men innehållsrika. Under de tio år som gått har vi varit tillbaka till Australien men inte till Thailand. Till USA men inte till Fiji eller Nya Zeeland. Och vi har besökt många andra länder och platser. Både Spanienresan på höstlovet och Kuba-resan vi var på nyss blev på sätt och vis jubileumsresor. Vi har alltså rest tre av de 11 veckorna den här vintern. Så jag ska verkligen inte klaga!

Det är bättre att ha en jordenruntresa framför sig än att ha den bakom sig. Men det bästa är att vara mitt uppe i den. Sämre än att ha den bakom sig vore att drömmen aldrig hade blivit av.

5 kommentarer

Under jorden runt, resa med barn, resor

Populäraste resmålen på jullovet

Jag ställde en fråga i en grupp på Facebook: ”Vart reser ni på årets jullov?” Trots att detta var i en grupp för folk som gillar att resa så ska drygt hälften av de 426 som svarat på enkäten inte resa någonstans. Populärast är annars att resa inom Sverige. Jag gissar att många reser hem till sina föräldrar som bor på annat håll i landet. Därefter kommer Thailand. Hela 11 % av de som svarat på enkäten reser till detta sydostasiatiska land.

Det är fler än som reser till resten av Asien. Fler än som reser till Nord- och Sydamerika sammantaget, fler än som reser till Europa utom Sverige. Det sägs att Thailand tappat i popularitet. Det är möjligt. Men landet är fortfarande sjukt populärt för resor under jullovet. Mina 10 bästa tips för en jullovsresa hittar du här.

Så här fördelade sig svaren:

Ingenstans: 216 röster, 51 %
Sverige: 61 röster, 14 %
Thailand: 45 röster, 11 %
Europa (utom Medelhavet och Sverige): 19 röster, 4%
Nordamerika (utom Karibien): 19 röster, 4 %
Karibien: 18 röster, 4 %
Asien (utom Sydostasien): 12 röster, 3 %
Kanarieöarna: 9 röster, 2 %
Afrika (utom Kanarieöarna eller Medelhavet): 9 röster, 2 %
Medelhavet: 8 röster, 2 %
Sydostasien (utom Thailand): 6 röster, 1%
Australien, Nya Zeeland eller Söderhavet: 3 röster, 1%
Sydamerika: 1 röst, 0%

Bilderna är ifrån senast vi var i Thailand. Koh Chang och Bangkok. Det är tio år sedan. Vi var där från dagarna mellan jul och nyår till en bit efter trettonhelgen.

1 kommentar

Under lista, resor, världen

Visste du att de vilda djuren håller på att ta slut?

– Krönika –

Tänk att någonting först är hundra procent. Helt. Tänk dig till exempel en hel tårta. Tänk dig sedan att du har 4 procent kvar, en knapp 20-del. Det är väl ungefär så mycket som blir kvar när ingen vill ta den sista biten, och det som är kvar därför redan har delats ett par gånger. En pytteliten bit. Skulle du anse att den tårtan höll på att ta slut? Det skulle jag.

För några veckor sedan kom WWF Living Planet Report 2018 som granskar tillståndet på planeten. Denna inventering visar att bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60 procent mellan 1970 – 2014.

Någon har alltså precis nyss tagit drygt hälften av den tårtbit som då fanns kvar. Denna någon som snart har ätit upp tårtan brukar kallas mänskligheten.

Jordens alla vilda däggdjur, allt ifrån elefanter, älgar och tigrar till ekorrar och möss står idag för bara fyra procent av alla däggdjurs samlade biomassa. Alltså om någon skulle väga alla däggdjur, precis alla, och lägga ihop vikten. Resterande 96 procent är människor (36 procent) och våra tamboskap (60 procent). Före människans intåg på planeten stod de vilda däggdjuren för nästan all biomassa.

Förlusterna av ryggradsdjur under de senaste årtiondena är tydligast i tropiskerna. Allra värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent. Sötvattendjur (t ex groddjur) har minskat med hela 83 procent.

Detta är det största av alla miljöproblem som människan skapat. Större än övergödningen. Större än miljögifter.Större än klimathotet. Större än allt annat.

Själva problemet med miljöproblemen är ju just att djur och övrig natur är hotad. Ändå är detta nästan ett helt okänt problem: Att de vilda djuren håller på att ta slut! En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar just det. Att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att de vilda djuren har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit.

Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig därför inte för den.

Vad gör vi då åt detta? Ekoturism är en del av svaret. Så att djuren får ett högre ekonomiskt värde levande än döda. Det är en bra början. Men det får inte stanna där. Vi behöver mer skyddad natur. Nationalparker och naturskyddsområden. Och biosfärsområden där människan lever i bättre samklang med naturen. Som Kristianstad Vattenrike och Blekinge Arkipelag.

Den biologiska mångfalden påverkas annars i första hand av det vi människor konsumerar. Och inte minst då av vad vi äter. Palmolja, till exempel, som ingår i många populära godsaker som Nutella och Orios tränger undan orangutangerna på Borneo. Kött från Amazonas i Brasilien tränger undan både de träd som tar upp koldioxid och djuren och människorna som lever i skogen.

Det måste till stora ansträngningar om vi ska kunna vända på det här. Vi behöver alla sätta tryck på företag och andra beslutsfattare.

Till skillnad från en tårta kan den biologiska mångfalden ändå reparera sig själv i viss mån så länge inte hela djurarter utrotas. Men då måste vi ge de vilda djuren en chans. Men för att kunna göra det måste vi till att börja med veta om problemet: De håller på att ta slut.

Visste du det? Nu gör du. Men vet dina vänner och bekanta? Berätta för dem!

Bilderna föreställer ekoturister och en elefant i Ngorongoro i Tanzania samt en ekorre i USA.

7 kommentarer

Under hållbart resande, krönikor, miljö, natur, resor, samhälle och politik, världen

7 strategier att undvika klimatångest för flyget

I veckan har frågan om flyget och klimatångesten varit på tapeten. Mer och mindre begåvade förslag på hur individer kan och bör hantera frågan har framställts. Jag har här sammanstäält en lista på sju olika strategier som du kan använda om du vill undvika klimatångest för flyget.

1. Sluta flyga helt och hållet
De är faktiskt fler än du tror. Personerna som anslutit sig till #jagstannarpåmarken och slutat flyga helt och hållet.

Och det går inte att komma ifrån. Det bästa sättet att undvika klimatångest för eget flygande är att avstå ifrån att flyga. Det är dock inte helt omöjligt att din klimatångest för andras flygande kan komma att öka med den här metoden.

2. Undvik att flyga när det är möjligt
Vill eller kan du av olika skäl inte avstå helt ifrån att flyga så kan du i alla fall minimera ditt flygande. Avstå ifrån vissa resor. Men inte minst: välj andra färdmedel när det är möjligt. Tåg är bekvämt och bra. Särskilt inrikes är tåget dessutom helt överlägset flyget vad gäller klimatpåverkan. Nästan inga utsläpp alls!

Inom Europa är det tyvärr ofta lika bra, eller nästan lika bra att köra fossildriven bil, förutsatt att ni är minst fyra i bilen. Det beror på att många länder i Europa kör tågen på diesel eller el som producerats delvis med fossila bränslen. Buss är också ett relativt klimatsmart alternativ för resor inom Europa.

Det som ger mig ganska mest klimatångest för egen del är att jag väljer att resa så pass mycket som jag gör. Och det värsta är att jag gärna skulle vilja resa ännu mer…

3. Välj närmare resmål
Väljer du mellan Norge och Nya Zeeland och har ännu inte besökt något av länderna? Eller har du redan besökt båda och funderar på ett andra besök i något av länderna? Välj Norge! En resa dit orsakar, oavsett färdsätt, naturligtvis betydligt mindre utsläpp än en resa till Nya Zeeland.

Har du varit på Phuket i Thailand ett antal gånger och funderar på att resa dit igen? Fråga dig om det verkligen inte finns något närmare resmål för sol och bad den här gången.

En flygresa till Medelhavet orsakar ungefär en tredjedel så mycket klimatpåverkan som en Thailandsresa.

När du ändå väljer att flyga långt bort, fundera på om du har möjlighet att vara borta länge och ”se klart” landet eller värdsdelen ifråga.

4. Klimatkompensera
Det här är tillsammans med punkterna 2 och 3 ovan, mitt sätt! Jag klimatkompenserar våra resor genom att skänka en gåva till VI-skogen. Jag räknar ut för varje resa hur mycket jag behöver skänka för att något överkompensera för just den flygresan.

Det finns andra sätt. Du kan själv plantera träd på egen mark, skänka pengar till, eller investera i förnybar energi, till exempel.

Det jag tycker är bra med just VI-skogen är att det är en aktör som jag litar på. Eftersom huvudsyftet inte ens är klimatkompensation utan snarare social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i stort, genom agroforestry, så kan jag lita på att mina pengar inte tränger undan lokalbefolkning i syfte att åstadkomma högsta möjliga koldioxidupptag för minsta möjliga peng. Mitt sätt blir kanske lite dyrare än andra sätt men jag känner mig trygg med att det gör verklig nytta. För en resa tur och retur till Medelhavsländerna brukar det handla om ungefär 125 kronor per person. Det är ändå ganska lite pengar för ett bättre klimatsamvete, kan jag tycka.

5. Betala för biobränsle
Vissa flygbolag erbjuder på vissa flygplatser möjligheten att tanka med biobränsle. Det är en bra idé, men erbjuds än så länge inte för så många resor. Men det här är en intressant utveckling!

6. Lev klimatsmart liv i övrigt
Flyg är en stor källa till utsläpp av växthusgaser, men problemet är tyvärr mycket större än så. Oavsett om du väljer att avstå ifrån att flyga eller inte så finns det all anledning att se över sitt liv i övrigt om du vill slippa klimatångest för din egen miljöpåverkan.

Ditt viktigaste livsstilsvalet vad gäller klimatpåverkan är hur många barn du har. Varje barn motsvarar ungefär 20 resor tur och retur till Thailand per år!

Att leva bilfritt motsvarar ungefär en Thailandsresa per år och att enbart äta vegetariskt motsvarar ungefär en flygresa tur och retur till Medelhavet.

Den genomsnittliga boytan i Sverige är 41 kvadratmeteter per person. Kan du bo på halva denna yta motsvarar det nära på en Medelhavsresa med flyg per år. Hur bostaden värms är dock helt avgörande. Siffrorna ovan bygger på ett genomsnitt. Oljepanna är så klart sämst. Fjärrvärme baserad på spillvärme eller biobränsle är bäst.

7. Blunda och håll för öronen
Jag skrev ju igår om SVT:s inslag i veckan som ungefär gick ut på att du kan lindra din klimatångest för flyget genom att sila mygg och svälja kameler. Bland det de föreslog fanns att packa lätt, köpa stora vattenflaskor och ta bussen från flygplatsen. Men inget av det där kan ju ens marginellt kompensera för själva flygresan.

Lika väl som att följa SVT:s råd kan du faktiskt blunda hårt, hålla för öronen och sjunga ”la,la,la,la…” så högt och länge du orkar. Gärna under själva flygresan. ;)

Bilden föreställer två flickor som badade vid Stenshuvud i Skåne tidigare i oktober i år.

14 kommentarer

Under lista, miljö, resor

Vart reser resebloggare på höstlovet 2018?

Behöver du tips på nya annorlunda destinationer för höstlovet? Varför inte hämta inspiration från olika resebloggare? Här är några exempel på vart de ska resa vecka 44 och däromkring just i år:

1. Senegal
Familjen Lif på valde mellan olika destinationer i Afrika innan valet till slut föll på Senegal i västra Afrika. Det är till och med det land som ligger allra längst väster ut på det afrikanska fastlandet och är grannland med bland annat Gambia. På bloggen Lifsresor kommer du att kunna läsa om äventyret. Senegal har jag själv aldrig besökt så det ska bli spännande läsning!

2. San Fransisco, Las Vegas och Hongkong
Linda som driver bloggen ”resa medvetet” ska till San Fransisco tillsammans med Erik. för att uppleva som hon skriver ”kisel, guld och litium”. Vad hon menar med det kan du läsa mer om här.

Johan som driver bloggen ”Grattis Världen” planerar också att resa till samma stad på den amerikanska västkusten men dessutom till den stora spelstaden i Nevada och den forna brittiska kolonin i Kina. Snacka om intensivt program!

Hongkong har jag själv aldrig besökt och San Fransisco och Las Vegas har jag inte varit i sedan 1979 så jag ska nog ligga lågt med goda råd…

3. Guadeloupe
Lisa som bloggar på ”Livet från den ljusa sidan” åker med sin familj till detta franskt departement i Västindien under höstlovet. Det är det stränderna som lockar dem till just Guadeloupe. De ska vara helt fantastiska, med vit sand och turkost vatten.

Det här är ännu ett resmål som jag själv har kvar att besöka.

4. Barbados och Tobago
Till Västindien ska även Cathinka som driver bloggen ”på vift”. Om än inte exakt på höstlovet, men ändå nära i tid. Även dessa båda länder har jag för egen del obesökta.

5. New York
Anna, som driver bloggen ”New York – My Bite of the Big Apple & other Bites of the World” återvänder till sitt älskade NY än en gång. Anna, som är expert på New York behöver inga goda råd av mig. :)

6. Israel
Maria som skriver ”Marias memoarer” reser till Israel. Hon förväntar sig att uppleva vissa spänningar i form av stränga kontroller och åtminstone ana motsättningar folkgrupper emellan, men hoppas på att även se judar, muslimer och kristna som klarar av att leva i samförstånd, för hon tror fortfarande på att det är något som är möjligt. Hon vill dessutom äta god mat och träffa vänliga och intressanta människor. Inte heller Israel har jag besökt.

7. Madeira
Gunilla, som driver bloggen ”4000 mil”, har beslutat att bege sig på höstresa till Madeira. Hon skriver: ”Atlantöar. Visst är det något vansinnigt lockande med dem? Otillgängliga, ofta lite lagom vulkaniska. Karga. Omgivna av den skummande väldiga och egensinniga Atlanten.”

Madeira har jag själv besökt på en sommarresa tillsammans med min sambo, hans syster och hennes då tioåriga son. Det är länge sedan. Sommarresor hit är nog ganska ovanligt annars, eftersom ön är mest känd för sina vackra vandringar, bland annat längs så kallade levador, vattenkanaler, som slingrar sig fram i landskapet. Det är nog ganska perfekt för en höstresa skulle jag tro.

Ni får ett tips på vägen: missa inte att smaka den ovanliga djuphavsfisken espada som tillagas med banan!

8. Valencia, Torrevieja och Madrid
Själva gör vi en höstresa till Spanien. Vi börjar med en dag i Valencia. Sedan blir det kompissemester med några av våra vänner några dagar i Torrevieja med omgivningar och sist ett dygn i Madrid. Ska bli skönt att komma iväg!

9. Seoul
Gustav mede resesällskap som driver bloggen ”The Whole Map” reser till Koreas huvudstad. Också den har jag kvar att uppleva.

10. Norsborg och Montenegro
Johnny som är reseledare och dessutom bloggar på sin egen ”Johnnybajdzjan – resor till Långtbortistan” kommer att befinna sig på mindre exotiska platser än de han brukar resa till, i höst, nämligen Norsborg och Montenegro. Inte heller i det fallet har jag några goda råd att bjuda på, tyvärr.

11. Maldiverna och Dubai
Fanny, Tony och Leia som driver en vlogg om resor på Youtube ska också iväg nu i höst. De brukar lägga upp ungefär ett klipp i veckan och självklart planerar de att vlogga från höstresan till Maldiverna också. Mitt tips till familjen är att inte missa gamla stan bland allt det ultramoderna i Dubai.

12. Hua Hin
Jessica som driver bloggen ”Ahls på resa” åker med sin familj till Hua Hin i Thailand.

13. Lanavaara
Katarina som skriver ”Kattas betraktelser” är just nu i Montenegro, men kommer runt tiden för höstlovet att befinna sig nästan så långt norr ut du kan komma i det här landet, i Lanavaara i Kiruna kommun. Där ska hon gå en veckas avrostningskurs i silversmide. Hon höll på med det då hon bodde i Asien. Låt mig gissa på att det blir snö och kyla utöver silversmide.

14. Egypten
Karin ska till El Gouna (snorkling och kitesurfing) och Giza (pyramiderna – du vet) i Egypten. Verkligen ett häftigt land att resa i om du frågar mig!

15. Med tåg till Italien
Charlotta som har bloggen ”Bara Brittiskt” ska tågluffa med siktet inställt på Italien. Både spännande och miljövänligt!

16. Liten by i Thailand
Solveig som skriver Veiken’s blogg reser ”hem” till den lilla byn Plong Saway i Rayongområdet, Thailand.

Bilden är ifrån Guadeloupe och gratissajten Pixabay. I mitt fall hittad på Livet från den ljusa sidan.

15 kommentarer

Under blogg, resor

Lista – 30 påstått överskattade turistfällor

Nättidningen FAR & WIDE har nyligen listat 30 populära sevärdheter som de tycker är övervärderade turistfällor som bör undvikas till varje pris. Själv har jag besökt ungefär en tredjedel av platserna och jag håller inte alltid med. Här nedan följer nättidningens lista med mina kommentarer.

1. Plymouth Rock
En sten i USA som jag inte ens hört talas om.

2. Blarney Stone
Ännu en sten som jag inte hört talas om. Den här gången på Irland. Det här börjar ju inte så bra…

3. Stonehenge
Hit har jag länge velat åka men här påstås de vara mindre än vad du tror och trängseln för stor.

4. Niagarafallen
Här har jag nyss varit. Håller inte alls med om att kommersen runt fallen är ett så stort problem att de hör hemma på en sådan här lista. Tvärt om! Bör ses!

5. Times Square
Här var vi så klart också i samband med vårt New York-besök nyligen. Och vi har varit där förut. Om du undviker platsen för att det är trångt, högljutt och för mycket dålig smak har du inte fattat någonting. Det är ju det som är grejen! Sen att det snabbt blir lite väl mycket är en annan sak. Måste upplevas!

6. Four Corners
Platsen där fyra delstater möts. Den har jag inte besökt och den finns inte heller med bland mina drömresmål. Och då har jag ändå många.

7. Taj Mahal
Har jag länge velat besöka, men förstår att vitsen blir allt mindre allt eftersom trängseln ökar…

8. Det lutande tornet i Pisa
Har jag besökt när jag tågluffade ensam i Europa påsken 1987. Lite av en besvikelse, faktiskt. Lutade inte ens lika mycket som det ser ut på bild. Och mina bilder därifrån försvann dessutom med en stulen kamera i Rom…

9. Westminster Abbey
Har besökt London flera gånger men aldrig denna kyrka. Blir säkert av någon gång. Eller inte.

10. Madame Tussauds
Aldrig besökt något av dessa museer runt om i världen. Aldrig känt för att besöka heller.

11. Versailles
Har jag eller har jag inte besökt detta slott utanför Paris på någon av ungdomens tågluffar? Jag minns inte riktigt. Så då kan det nog lika gärna kvitta?

12. Wall Drug Store
En butik i South Dakota som jag aldrig tidigare hört talas om.

13. South of the Border
Ytterligare en turistattraktion som jag inte hört talas om.

14. Manneken Pis
Belgiens stolthet. Eller nåt. Statyn av en liten pojke som kissar. Den är mindre än du tror. Och ganska meningslös. Faktiskt.

15. Mona Lisa i Louvren
Redan på 80-talet var det välkänt bland oss tågluffare att det var en liten tavla och massor av turister. Trots flera besök i Paris var jag aldrig där. Tavlan lär inte ha blivit större. Eller turisterna färre.

16. Empire State Building
Jo. Besök den här skyskrapan i New York som är ikonisk och en gång var världens högsta byggnad. Både utsikten och arkitekturen är speciell. Hör inte hemma på en sådan här lista. Men kom direkt när de öppnar på morgonen för att undvika köer och trängsel.

17. Pyramiderna i Giza
Alltså. Va?! Det här är en av mina favoritsevärdheter i hela världen. 5000 år gamla. Det enda av de ursprungliga världens sju underverk från antiken som står kvar än idag. Dock, liksom många tavlor, ses de bäst på avstånd. Och att krypa i gångarna innuti är egentligen inte alls nödvändigt. Och visst är det många aggressiva försäljare runt denna sevärdhet. Men ändå. Egyptens pyramider. Måste. Ses.

20121115-180316.jpg

18. Fontana di Trevi
Också en av de där sevärdheterna som var populär och känd redan under 80-talets tågluffar. Ja,jag har vadat i fontänen. Trots att det var förbjudet redan då. :) Fontana di Trevi hade redan blivit en av de där riktigt kända symbolerna för Rom, särskilt sedan Anita Ekberg satt strålkastarna på fontänen i en odödlig filmscen på 60-talet. La Dolce Vita. När vi var där senast var den avstängd för reparation. Men ändå var det knökfullt med turister. Och det är just det som är problemet. Trängseln som blivit så mycket värre numera.

19. Hollywood Walk of Fame
Stenläggning i form av stjärnor prydda med kända namn. Möjligen var vi här 1979. Att jag inte riktigt minns borde jag vara förlåten eftersom jag bara var 12 år gammal. Men varken 2001 eller 2008, när jag också varit i Los Angeles, har vi brytt oss om denna ”sevärdhet”. Måste erkänna att jag inte riktigt fattat grejen.

20. The Alamo
Ännu en sevärdhet i USA som jag har missat att ens höra talas om.

21. Towern i London
Har jag endast gått förbi och sett från utsidan. Hade planerat att gå in en gång. Men köerna var för långa…

22. Lille Havefrue
Köpenhamns berömda sjöjungfru är verkligen ganska mycket ett överskattat turistjippo. Själva statyn är egentligen ganska fin men också förvånansvärt liten och omgivningarna ganska meningslösa. Och lägg därtill att trängseln är stor så räcker det egentligen att ha sett den på bild.

23. Mount Rushmore
Berget med de uthuggna presidenterna. Skulle jag gärna se om jag hade vägarna förbi. Frågan är dock om jag någonsin kommer att ha vägarna förbi just där.

24. Colosseum
Köerna till biljettförsäljningen vid den antika amfiteatern i Rom är oftast timslånga. Det kan handla om flera timmar i kö innan du är framme.Men det finns knep för att ta sig förbi den värsta kön. Och även om Colosseum är vackrast från utsidan så är det ändå en upplevelse att se den från insidan också.

25. Grand Canyon Skywalk
Den här utskiktsplattformen med glasgolv fanns inte när jag var här 1979. Kanske lika bra det.

26. Frihetsgudinnan
Här avses båtutflykterna ut till själva Liberty Island och att gå upp i statyn. Det har jag aldrig provat men kan mycket väl tänka mig att det känns som en turistfälla. Att se frihetsgudinnan från Staten Island Ferry är dock gratis. Och alls inte någon fälla.

27. Valskådning
Känns ju lite märkligt att dissa sådär generellt. Jag har varit på valskådning två gånger (om vi inte ska räkna tumlarsafari på Kullen också). På Island var det höga vågor och knappt en skymt av en val. Men fina lunnefåglar. På Nya Zeeland var det kaskelotter, delfiner, sälar och sjöfågel. Och knappt några vågor. Den senare var en fantastisk upplevelse.

28. Venedig
Jaha, ja. Nu är vi där igen. Trängsel. Men det beror faktiskt lite på när på året du besöker den italienska staden med alla kanalerna. När vi var här senast var det februari och alls ingen trängsel. Och igen. Det här är något som absolut bör ses.

29. French Quarter, New Orleans
Fattar jag inte alls varför det är med på den här listan. Här är jättemysigt så snart du lämnar Bourbon Street. Men det är klart. Vi var här mitt i hetaste sommaren. Och det är lite av lågsäsong då.

30. Las Vegas Strip
Här har jag inte heller varit sedan 1979. Lika bra det.

Alla bilder i detta inlägg är mina egna.

Vad säger du om listan? Har du besökt någon/några av platserna? Håller du med om epitetet ”turistfälla”?

17 kommentarer

Under lista, resor

”Världen – det är jag!”

– Kortkrönika –

Det heter att du är vad du äter. Det är sant. Men lika sant är att du är en del av din omgivning. Du är den plats där du bor. De människor du interagerar med, det landskap du har omkring dig, vädret, klimatet på platsen, infrastrukturen.

Allting påverkar dig i den du är. Vad du säger, vad du gör, vad du har på dig, vad du tänker. Vem du är.

När du byter plats ändras också du en aning. Du säger andra saker, gör andra saker, har på dig andra kläder, tänker andra tankar.

Men platser där du tidigare bott och verkat, platser du bara besökt. Alla bär du med dig inom dig likt årsringar hos ett träd.

Varje plats jag bott på eller besökt är nu en del av mig. Av den jag är. Jag är Norrköping, Luleå och stranden Lalomanu på Samoa. Jag är Gävle, Blekinge och New York. Kiruna, Kristianstad och Kendwa på Zanzibar. För att bara nämna någraav de platser som bor i mig. Som är jag.

En av mina drivkrafter är att jag hela tiden vill lära mig mer och försöka förstå världen. Det är därför jag reser. Och bit för bit blir världen min. Tills jag en dag kan säga ”Världen? Det är jag.” Men jag kommer nog att säga det tyst för mig själv. För riktigt sådär kaxig blir jag nog aldrig.

——————–

Bilden: Jag på Zanzibar.

15 kommentarer

Under krönikor, resor

Dyraste och billigaste semesterstäderna – Hela listan

Vad det kostar att semestra i olika städer är väldigt olika. I den billigaste staden på listan får du mellan fyra och fem gånger så mycket för pengarna jämfört med i den dyraste staden. En eller ett par gånger om året publiceras det en lista över de dyraste och billigaste semesterstäderna. Här är hela listan för våren 2018.

Det är FOREX som jämför vad det kostar att semestra i drygt 80 olika storstäder och andra viktigare turiststäder. Jämfört med förra årets lista har Reykjavik blivit dyrare och toppar nu listan över världens dyraste städer att semestra i. Förra årets etta, New York, har däremot blivit billigare och ligger nu femma.

Säger en del
En sådan här lista bygger på indata och dessa kan så klart bli mindre representativa, beroende på metod. Då blir utdata också något missvisande. Ändå. Jag är övertygad om att listan säger en hel del om prisläget i de olika storstäderna.

Men att Köpenhamn ska ha blivit billigare sedan hösten 2017 och nu bara är 6% dyrare än Stockholm förvånas jag över. Vi var där mellan jul och nyår och tyckte att allting blivit sjukt dyrt. Hur mycket kan det ha hunnit hända på bara ett par månader?

Undersökningen
Sammanställningen visar vad det kostar att semestra i respektive stad jämfört med Stockholm som fått index = 100. Prisläget avser våren 2018. Förutom valutakurser tar FOREX semesterindex hänsyn till vad det faktiskt kostar att bo på hotell, äta och ta sig runt i de olika städerna.

Vad det kostar att resa till staden i fråga ligger dock utanför index men har i vekligheten större betydelse ju jortare tid du är iväg. Och storstadsresor är ju inte sällan weekendresor. Men i alla fall.

Här är hela listan från dyraste till billigaste storstad 2018:

Stad, index
Reykjavik, 143
Genéve, 136
San Fransisco, 124
Los Angeles, 123
New York, 119
Oslo, 114
Sydney, 111
London, 110
Venedig, 107
Köpenhamn, 106
Amsterdam, 106
Dubai, 104
Milano, 100
Stockholm, 100
Paris, 100
Helsingfors, 99
Tel Aviv, 98
Dublin, 96
Toronto, 95
Vancouver, 94
Brygge, 93
Kapstaden, 93
Singapore, 91
Manchester, 91
Tokyo, 90
Chicago, 90
Las Vegas, 86
Edinburgh, 84
Bryssel, 84
München, 82
Saltzburg, 80
Hong Kong, 78
Lyon, 78
Madrid, 77
Hamburg, 76
Barcelona, 75
Wien, 75
Florens, 74
Miami, 73
Berlin, 70
Rom, 64
Lissabon, 64
Aten, 60
Dubrovnik, 60
Seoul, 58
Rio de Janeiro, 57
Tallin, 56
Taipei, 56
Mexico City, 56
Ljubljana, 55
Pisa, 55
Shanghai, 54
Buenos Aires, 52
Peking, 50
Prag, 50
Sao Paulo, 49
Moskva, 49
Zagreb, 48
Warszawa, 47
Vilnius, 47
Budapest, 46
Bombay, 46
Colombo, 46
Kairo, 44
Riga, 43
Lima, 43
Bangkok, 42
Podgorica, 42
Gdansk, 41
Tirana, 41
Krakow, 41
Jakarta, 40
Sofia, 39
Istanbul, 39
Belgrad, 38
Sarajevo, 38
Kuala Lumpur, 36
Dehli, 35
St Petersburg, 34
Ho Chi Minh City (Saigon), 32
Manila, 31

5 kommentarer

Under listor, resor

Lista – 19 vackraste solnedgångarna i världen

I går blev jag inspirerad att plocka fram en lista över världens vackraste solnedgångar. Och efter mycket funderande och plockande med bilder har du den här: listan över världens 19 vackraste platser att njuta vackra solnedgångar. Och så en plats som inte alls är så märkvärdig som det sägs.

Var finns världens vackraste solnedgångar? Förvånansvärt ofta är svaret som levereras på den frågan Oia, på Santorini i Grekland. Jag håller inte alls med. Där är för mycket trängsel för att det ska vara behagligt. Och det finns fler än jag som har bloggat om ”den där jävla solnedgången”.

Lita inte på listor
Egentligen tycker jag därför inte att man ska lita för mycket på listor över vackra solnedgångar. Ändå kommer en sådan lista strax. Min lista. :) Men solen går ner överallt på jorden – varje dag (vare sig den syns eller inte). Och de listade platserna över särskilt vackra solnedgångar riskerar att visa sig vara fullsmockade i solnedgångstid. Så hur gör du för att hitta den perfekta solnedgången?

Titta på kartan
Mitt bästa tips är att titta på kartan. Beroende på tid på året och breddgrad – ta gärna reda på exakt väderstreck och tidpunkt för solnedgången för just din resa – så går solen ner i väster. Under sommarmånaderna på norra halvklotet i nordväst. För en vacker solnedgång vill du helst ha en trång vik med blankt vatten men med fri horisont mot solnedgången. Gärna med något vackert i förgrunden som palmer eller andra träd. Men ibland räcker det med en äng, eller utsikten från ett berg.

Ha koll på vädret
Sen har vi det här med vädret. Platser med nära hundraprocentigt klart väder har ju garanterat flest solnedgångar med solskivan synlig. Men å andra sidan blir himlen då aldrig lika vacker som när det är lagom mycket molnskyar. Och det viktigaste för en vacker solnedgång är ändå himlen, färgerna och hur du mår just då. Så håll alltid ögonen öppna för en vacker solnedgång just där du är när solen går ner. Den vackraste solnedgången är alltid den du har framför dig och som du tar dig tid att uppskatta!

Men om du ändå vill ha några konkreta tips på vackra solnedgångar runt om i världen så kommer min lista här:

19. Paros, Grekland
Paros är en grekisk ö i Egeiska havet som ligger i södra delen av ögruppen Kykladerna, mellan Naxos och Antiparos. Huvudorten Parikia ligger på västra sidan av ön. I Parikia söder om öns hamn, ligger ett antal restauranger utmed vägen, med utsikt över vattnet på andra sidan vägen. Även om förgrunden är lite torftig kan solnedgångarna bli vackra här. Bildens knaggiga kvalitet beror på att det är en avfotograferad diabild från 2002:

18. Ko Chang, Thailand
På stranden Klong Prao bodde vi när vi var på jordenruntresa med barnen för tio år sedan. Ön ligger i östra delen av Siambukten och dess kartbild sägs påminna om ett elefantöra. Därav ska ön ha fått sitt namn. Chang ska betyda elefant på Thai. Klong Prao ligger på västkusten och har en långgrund strand med vackra solnedgångar:

17. Torrevieja, Spanien
I södra utkanten av ”svenskbyn” Torrevieja på Costa Blanca löper en smal grusväg, Calle Acantilado, en ganska kort sträcka längs Medelhavet, som ligger i öster. På andra sidan av vägen finns ett plantage med dadelpalmer som utgör en vacker fond mot solnedgångarna i väster. Här besökte vi vänner som har tillgång till en lägenhet i området, sommaren 2015:

16. Mölle, Skåne
På Kullahalvön i Skåne ligger denna turistort som från början var ett fiskeläge, men kom att spela en stor roll i den framväxande turismen i Sverige i slutet av 1800-talet. Till detta bidrog – och bidrar – Mölles natursköna läge vid Öresund, med Kullaberg som bakgrund. Gemensamhetsbad för män och kvinnor introducerades här i början av 1900-talet. Storhetstiden som turistort inträffade strax före första världskriget, men även under mellankrigstiden var turistströmmarna stora. Vi var här och såg solnedgången i början av augusti 2014 efter att först ha varit på en tumlarsafari med gummibåt havet utanför halvön:

15. Färjan från Manly till Sydney, Australien
Manly är en badort som nås lättast med färja från Circular Quay intill det berömda Operahuset mitt inne i Sydney. Du får inte missa att göra en utflykt hit när du är i Sydney. Färjorna anländer till Manly Wharf på den västra sidan och redan där finns ett par små stränder. Men stanna inte där. Följ istället huvudgågatan rakt igenom den lilla badorten tills du kommer till den östra stranden. Det är den som kallas Manly Beach. Där är ofta höga vågor och gott om surfare. Söker du lugnare vatten kan du vandra vidare till Shelly Beach.

Om du sedan tajmar återresan rätt får du dessutom, som extra bonus, chansen att se Sydneys fina skyline i solnedgången:

14. Kendwa Rocks, Zanzibar
Kendwa ligger längst i norr på västkusten av Zanzibar, en ö i Indiska Oceanen med visst självstyre som tillhör Tanzania. Stranden här tillhör hotellet och den hålls ren från sjögräs och även havsbotten består av pudervit sand och här är badbart alla tider på dagen, oavsett tidvattnet. I sanden har kokospalmer planterats för, utgår jag ifrån, turisternas skull. De är inte så höga än men solnedgångarna här är ändå mycket vackra:

13. Sternö Sandvik, Blekinge
Grässtrån i solnedgången. Två pojkar på badbryggan i bakgrunden. Mina pojkar. Hit kommer vi ofta för att njuta av de vackraste solnedgångarna i Karlshamn, Blekinge. Vore det inte för de tre skortstenar som tillhör det oljeeldade reservkraftverket och den ensamma skorsten som tillhör Mörrums bruk skulle platsen hamna ännu högre upp på min lista. Här är långgrunt och vattnet inte sällan stilla. Just det här tillfället var vid mitten av september 2009. Och så länge kan faktiskt sommaren vara i Blekinge vissa år. :)

12. First Landing, Fiji
Hotellet First Landing på Fiji har en väldigt fin trädgård och stranden är väldigt vacker när det är högvatten. När det är lågvatten blir det bara korallsten och grus kvar – inte lika fint. Den fot-formade ö de låtit bygga är inte heller jättesnygg. Men solnedgångarna är oftast mycket vackra. Hotellet ligger på ön Viti Levu, en bit norr om den internationella flygplatsen i Nadi, strax intill Vuda Marina:

11. Ronda, Spanien
Ronda måste vara småstaden med Andalusiens och kanske hela Spaniens häftigaste läge. Staden delas av en 120 meter djup ravin av kanjon-typ. Staden skymtar dessutom förbi i Kalle och hans vänner varje julafton när Ferdinand är på väg till Madrid och tjurfäktningen. Till huvudstaden är det dock i verkligheten en bra bit att åka i kärra. Solnedgången bidrar till bildskönheten:

10. Port de Sóller, Mallorca
Staden Sóller, som ligger 5 km inåt land förbinds med sin hamn med både väg och, roligare, en gammaldags spårvagn. Turistorten ligger naturligt väl skyddad av omgivande berg i en havsvik där det öppna havet skymtas i en horisontlinje åt nordväst. Ett idealiskt läge för vackra solnedgångar under sommarhalvåret. Vi var här senast 2017 då vi firade en 50-åring:

9. Alghero, Sardinien
På Sardiniens västkust ligger den mysiga gamla katalanska staden Alghero med sin stadsmur, sina medeltida gränder, sina vackra vita stränder med turkost vatten, en småbåtshamn och massor av turister. I alla fall i augusti. Vi var här senast sommaren 2017 och kunde då konstatera att det blivit väldigt mycket trängsel på stränder och restauranger. Men också att solnedgångarna fortfarande är lika vackra som sist:

8. San Marino
Ett land på en klippa som har hävdat sin självständighet från 300-talet och genom medeltiden ända tills idag. San Marino är världens äldsta republik. När vi var här i juli 2016 var solnedgången alldeles bedårande vacker med alla borgar, tinnar och torn i förgrunden och ett fantastiskt bergslanskap insvept i ett lätt dis i bakgruden.

7. Los Angeles, USA
LA. Kaliforniens största metropol. Full av låg bebyggelse, biltrafik, pooler och kändisar. Men framförallt finns det stora Stilla Havet här. Med lååånga stränder och strandpromenader. Hur mycket västkust som helst. Sufrin USA. Mest sydvästkust, i och för sig, men många vackra solnedgångar blir det. Bilden är en avfotograferad diabild från ett besök i Santa Monica 2001 som inte fullt ut gör strandpromenaden rättvisa. Men något kan det kanske anas hur vackert där är?

6. Kristianstad, Skåne
Kristianstad är renässansstaden som grundades av den danska kungen Christian 4 på 1600-talet. Helge å, tillsammans med en befästning med bastioner och vallgravar, skulle skydda staden mot svenskarna som flera gånger bränt ner den medeltida staden Vä. De delar av staden som vetter mot Helge å kom så småningom att betraktas som vattensjuka. Avlopp gick rakt ut. Tippen, som på 1960-talet placerades granne med ån, gjorde inte Helgeåvattnet bättre. Och staden vände ryggen mot vattnet. Men miljöarbete ledde till bättre vattenkvalitet och människorna i staden fick på nytt upp ögonen för den blå och gröna natur som döptes till Kristianstads Vattenrike och blev biosfärsområde utsett av UNESCO. Naturum öppnade 2010. Från den vackra gamla Tivoliparken som ligger mitt i staden syns ofta fantastiskt vackra solnedgångar över Helge å och vattenriket.

5. Ipanema, Rio de Janeiro, Brasilien
Det är lite Oia-varning på solnedgångarna vid stranden Ipanema i Rio de Janeiro. Vore det inte så mycket folk hade vyerna här hamnat ännu högre på listan. För den som vill och orkar promenera hela vägen i värmen är det möjligt att gå hela vägen längs Copacabana till Ipanema. De båda berömda stränderna skiljs bara åt av en liten halvö. Där sitter hundratals, ja kanske tusentals, människor varje kväll och tittar på solnedgången. Det är fantastiskt vackert. Men lite trångt.

4. Uluru, Australien
Det finns något som gör att det är värt att flyga tre timmar från Sydney och vistas i 45 gradig värme och den torraste luft du någonsin upplevt för att se på en 600 miljoner år gammal sandstensklippa.

Vad är då detta något?

Jag vet inte. Men jag tror att det har något att göra med den sammanlagda effekten av färg, form, storlek (den är nästan en mil i omkrets) och det omgivande landskapet som har gjort att bilden av Ayers Rock har fotograferats och visats om och om igen genom decennierna. Tills dess att du själv bara måste dit för att fotografera den. I solnedgången. Och visa bilderna. Vi var hör i januari 2013. :)

3. Aitutaki, Cooköarna
Aitutaki tillhör Cooköarna som i sin tur tillhör Nya Zeeland. Aitutaki är namnet på såväl atollen som på den största ön där hela befolkningen bor. ”Hela befolkningen” är drygt 2000 personer. Även om ön är liten är det ingen trängsel. De flesta logialternativen ligger på den västra sidan av ön. Vi bodde här i en enkel hydda 2001 och kunde se delar av lokalbefolkningen fiska innanför revet i solnedgången. Ännu en avfotograferad diabild.

2. Staten Island Ferry, New York
Billigaste sättet att se frihetsgudinnan är att ta gratisfärjan från sydligaste Manhattan till Staten Island. Denna är en relativt småstadsaktig ö som tillhör New York City så det har alltså inget med landet Island att göra. Tar du dessutom färjan vid tiden för solnedgången så får du vara med om en av världens allra häftigaste solnedgångsvyer. Använd gärna zoom när du fotograferar. Gammal diabild igen. Från 2001. Två veckor innan 11 september.

1. Cinque Terre, Italien
Vi besökte de fem berömda italienska byarna i Ligurien på höstlovet 2017. Så många bilder jag fotograferade av solnedgångarna här! Som den översta bilden i det här inlägget som är från Manarola och bilden nedan från Riomaggiore. Italien har mycket västkust. Men Cinque Terre måste vara det allra vackraste stället att beskåda solnedgången!

Att jag alls kom att tänka på solnedgångar just i går när jag började skriva på denna text beror på ett annat blogginlägg om ”alla dessa fantastiska grekiska solnedgångar – hur ska man orka med så mycket skönhet?” Och att Gunilla som skriver bloggen 4000 mil frågade på Facebook: ”Vilket är ditt favoritland för solnedgångar?”

17 kommentarer

Under fotografi, lista, listor, natur, resor, vackra platser

7 vackra öar som förstörts av turism


Igår publicerade brittiska Telegraph en lista med sju vackra öar som författaren menar förstörts av turism. I artikeln påpekas att just öar är extra sårbara för turism eftersom de är naturligt begränsade till ytan. När turismen ökar till mer än vad en ö egentligen klarar av så finns det inte mer utrymme att ta till för att svälja horderna.

Här är listan på sju öar som författaren menar förstörts av turismen, tillsammans med ett par av mina egna bilder och några från Instagram:

1. Phi Phi-öarna, Thailand
Vi var här vid mitten av 90-talet och redan då hade turisterna börjat hitta hit. Vi kom med en dagstur med snabbåt från Ao Nang, Krabi. Så att som i artikeln påstå att de här från början undersköna öarna var orörda för 20 år sedan, innan filmen the Beach spelades in här, är att överdriva det hela en smula. Ändå. Jag har förstått att öarna på senare år fullkomligt svämmats över av turister. Och då särskilt Maya Bay där det den gången bara låg ett par longtailbåtar utöver vår båt. Och inte en enda människa var på stranden. Alla besökare den gången var där för att snorkla. Nu ska tydligen Maya Bay stängas helt för turister under perioden 1 juni till 30 september i år för att ge naturen en paus från turisterna och en chans att återhämta sig. Då detta ändå är lågsäsong kan jag ju fundera över hur mycket nytta det gör i praktiken. Kanske är det mest en symbolisk gest och en billig eftergift till dem som skrikit att något måste göras?

2. Boracay, Filippinerna
Här har jag aldrig varit, men jag har många gånger sett bilder härifrån och tänkt att jag någon gång måste besöka platsen. Frågan är om det redan är för sent? Filippinerna består av 7600 öar men en tredjedel av alla turister som besöker landet åker till samma ö. Nämligen just denna ö och särskilt då White Sand Beach. Ön har nu blivit så skräpig och havet förstört av orenat avlopp att myndigheterna beslutat att helt stänga ön för turister med start om ett par veckor. Den som hyser förhoppningar om att ön kommer att återuppstå i sin forna naturskönhet tar nig tyvärr miste. Staten ska ha sålt en stor bit mark till ett kasino som ska öppna här. Och kanske är det just detta som är hela syftet med stängningen? Att under förevändning att skydda miljön kasta ut lokala och andra småföretagare för att ersätta med stora internationellt ägda komplex. Kanske med en bättre avloppshantering men med en helt annan inriktning och profil än den tidigare naturnära. Och med ännu fler turister som följd…

3. Cozumel, Mexico
Den här ön vid Mexikos Yucatan-halvö, var en gång en sömnig plats med få besökare skriver artikelförfattaren, och sen kom kryssningsfartygen…

Jag har aldrig själv besökt Cozumel, men däremot Isla Mujeres som inte ligger så långt därifrån. Det var 1999. Lite turistiskt men ändå jättemysigt. Numera har jag hört att det är helt överexploaterat och att Cozumel ska vara bättre, men när jag läser det här undrar jag ju.

4. Venedig, Italien
Venedig har varit ett resmål, inte bara i årtionden, utan i århundraden. Venedig borde därför inte kunna förstöras av turism. Men antalet besökare fortsätter att öka och öka med följd att antalet invånare minskar och minskar. Det senaste budet från Venedigs politiker är att helt förbjuda besökare som inte övernattar i staden, eller i vart fall införa en avgift även för dagsbesökarna. Om det blir verklighet återstår att se, men opinionen i Venedig har i flera år varit högljudd att något måste göras innan staden kvävs under tyngden av turister som älskar denna vackra stad på öar till döds.

Venedig har jag besökt i både hög- och lågsäsong och jag kan verkligen rekommendera att välja att besöka denna unika plats just i lågsäsong.


Turister vid Rialto, Venedig.

5. Bali, Indonesien
Bali är en ö som länge varit populär för resenärer inte minst från Australien. Ön har en i huvudsak hinduisk befolkning med spännande tempel och traditioner. Lägg därtill god mat, vita och svarta stränder, vajande kokospalmer, perfekta surfvågor och bäst väder när Australien har vinter (och vi har sommar) och du har en stor del av förklaringen. Men nu börjar ön bli så populär bland turister från jordens alla hörn att stränderna översvämmas av plastskräp. Mot slutet av förra året deklarerade myndigheterna ”garbage emergency” och skickade arbetare till stränderna som plockade upp till hundra ton skräp på stränderna. Om dagen!

6. Big Cay, Bahamas
På den här obebodda ön finns det förvildade grisar. Men det har blivit så populärt att åka hit för att ta selfies ihop med de söta grisarna att dessa numera stressas till döds av turisterna. Oh nej! Låt grisarna vara i fred!

7. Mallorca, Spanien
Att säga att Mallorca är förstört av turismen vore fel, men stora delar av ön får numera ta emot fler besökare än de klarar av. Totalt besöker 10 miljoner resenärer ön varje år. Inte ens ett välsmort turistmaskineri som det på Mallorca klarar av att ta emot alla dessa utan att det uppstår köer och andra problem. I vart fall i perioder. Precis som i Venedig har allt större delar av befolkningen börjat protestera och även här lyssnar politikerna. I det här fallet föreslår de en högre övernattningsskatt för hotellgäster under värsta högsäsong. Det finns även ett förslag om att turister inte ska få åka till ön i egna bilar.

Vi har besökt Mallorca flera gånger, senast i somras och jag tycker att det är att ta i att ha med ön på en sådan här lista. Dock kan jag hålla med om att där är trångt på sina ställen.


Turister på Mallorca.

10 kommentarer

Under hållbart resande, listor, resor, vackra platser

Städer större än Stockholm – hela listan


Vet du hur många städer det finns som är större än vår huvudstad? Jag måste erkänna att jag häpnade över antalet. Jag förvånades också över hur många städer på listan som jag inte hört talas om innan, eller vars namn jag i vart fall inte lagt på minnet.

Lite matt
Jag blir faktiskt lite matt när jag inser hur oerhört många intressanta platser, både städer, stora och små, och andra ställen, som det måste finnas på den här planeten och som jag aldrig kommer hinna se. (För att inte tala om hur matt jag blev av att skriva av hela listan…)

Första okända staden
Men åter till innehållet på listan med världens största storstadsområden. Den första staden på listan som jag inte kände igen namnet på var nummer 24. Hur långt ner på listan behöver du gå för att hitta en för dig okänd stad?

Här är hela listan:

1. Tokyo, Japan 38 miljoner inv.
2. Jakarta, Indonesien 32 miljoner inv.
3. Delhi, Indien, 27 miljoner inv.
4. Manila, Filippinerna, 25 miljoner inv.
5. Seul, Sydkorea, 24 miljoner inv.
6. Shanghai, 24 miljoner inv.
7. Mumbai (Bombay), Indien, 23 miljoner inv.
8. New York, USA, 22 miljoner inv.
9. Bejing (Peking), Kina, 21 miljoner inv.
10. Sao Paulo, Brasilien, 21 miljoner inv.
11. Mexico City, Mexico, 21 miljoner inv.
12. Guangzhou (Kanton), Kina, 20 miljoner inv.
13. Dhaka, Bangladesh, 17 miljoner inv.
14. Osaka-Kobe-Kyoto, 17 miljoner inv.
15. Moskva, Ryssland, 17 miljoner inv.
16. Kairo, Egypten 17 miljoner inv.
17. Bangkok, Thailand, 16 miljoner inv.
18. Los Angeles, USA, 16 miljoner inv.
19. Buenos Aires, Argentina, 16 miljoner inv.
20. Kolkata (Calcutta), Indien, 15 miljoner inv.
21. Istanbul, Turkiet, 14 miljoner inv.
22. Teheran, Iran, 14 miljoner inv.
23. Lagos, Nigeria, 14 miljoner inv.
24. Tianjin (Tientsin), Kina, 14 miljoner inv.
25. Karachi, Pakistan, 13 miljoner inv.
26. Shenzhen (Shumchün), 13 miljoner inv.
27. Kinshasa, Kongo, 12 miljoner inv.
28. Rio de Janeiro, Brasilien, 12 miljoner inv.
29. Chengdu, Kina, 11 miljoner inv.
30. Lima, Peru, 11 miljoner inv.
31. Lahore, Pakistan, 11 miljoner inv.
32. Paris, Frankrike, 11 miljoner inv.
33. Bangalore, Indien 11 miljoner inv.
34. Ho Ch Minh City (Saigon), Vietnam, 11 miljoner inv.
35. London, Storbritannien, 11 miljoner inv.
36. Chennai, Indien, 11 miljoner inv.
37. Nagoya, Japan, 10 miljoner inv.
38. Bogota, Colombia, 10 miljoner inv.
39. Hyderabad, Indien, 10 miljoner inv.
40. Chicago, USA, 9 miljoner inv.
41. Johannesburg, Sydafrika, 9 miljoner inv.
42. Chongqing (Chungking), Kina, 9 miljoner inv.
43. Taipei, Taiwan, 9 miljoner inv.
44. Dongguan (Tungkung), 8 miljoner inv.
45. Hanoi, Vietnam, 8 miljoner inv.
46. Shenyang, Kina, 8 miljoner inv.
47. Wuhan, Kina, 8 miljoner inv.
48. Ahmedabad, Indien, 8 miljoner inv.
49. Onitsha, Nigeria, 8 miljoner inv.
50. Kuala Lumpur, Malaysia, 8 miljoner inv.
51. Luanda, Angola, 8 miljoner inv.
52. Hong Kong, Kina, 7 miljoner inv.
53. Boston, USA, 7 miljoner inv.
54. Bagdad, Irak, 7 miljoner inv.
55. Hangzhou, Kina, 7 miljoner inv.
56. Zhengzhou (Chengchow), Kina, 7 miljoner inv.
57. Quanzhou, Kina, 7 miljoner inv.
58. Düsseldorf, Tyskland, 7 miljoner inv.
59. Toronto, Kanada, 7 miljoner inv.
60. Dallas, USA, 7 miljoner inv.
61. San Francisco, 7 miljoner inv.
62. Nanjing, Kina, 7 miljoner inv.
63. Madrid, Spanien, 6 miljoner inv.
64. Santiago, Chile, 6 miljoner inv.
65. Houston, USA, 6 miljoner inv.
66. Riadh, Saudiarabien, 6 miljoner inv.
67. Surat, Indien, 6 miljoner inv.
68. Miami, USA, 6 miljoner inv.
69. Suzhou, Kina, 6 miljoner inv.
70. Pune, Indien, 6 miljoner inv.
71. Bandung, Indonesien, 6 miljoner inv.
72. Qingdao, Kina, 6 miljoner inv.
73. Singapore, 6 miljoner inv.
74. Xi’an, Kina, 6 miljoner inv.
75. Nairobi, Kenya, 6 miljoner inv.
76. Filadelfia, USA, 6 miljoner inv.
77. Rangoon, Burma, 6 miljoner inv.
78. Khartoum, Sudan, 5 miljoner inv.
79. Fuzhou, Kina 5 miljoner inv.
80. Atlanta, USA, 5 miljoner inv.
81. Milano, Italien, 5 miljoner inv.
82. Washington DC, 5 miljoner inv.
83. St. Petersburg, Ryssland, 5 miljoner inv.
84. Abidjan, Elfenbenskusten, 5 miljoner inv.
85. Harbin, Kina, 5 miljoner inv.
86. Amman, Jordanien, 5 miljoner inv.
87. Dar es Salaam, Tanzania, 5 miljoner inv.
88. Alexandria, Egypten, 5 miljoner inv.
89. Kuwait, Kuwait, 5 miljoner inv.
90. Ankara, Turkiet, 5 miljoner inv.
91. Barcelona, Spanien, 5 miljoner inv.
92. Guadalajara, Mexico, 5 miljoner inv.
93. Belo Horizonte, Brasilien, 5 miljoner inv.
94. Dalian, Kina, 5 miljoner inv.
95. Guiyang, Kina, 5 miljoner inv.
96. Wenzhou, Kina, 5 miljoner inv.
97. Casablanca, Marocko, 4 miljoner inv.
98. Sydney, Australien, 4 miljoner inv.
99. Phoenix, USA, 4 miljoner inv.
100. Surabaya, Indonesien, 4 miljoner inv.
101. Melbourne, Australien, 4 miljoner inv.
102. Monterrey, Mexico, 4 miljoner inv.
103. Xiamen, Kina, 4 miljoner inv.
104. Accra, Ghana, 4 miljoner inv.
105. Colombo, Sri Lanka, 4 miljoner inv.
106. Islamabad, Pakistan, 4 miljoner inv.
107. Berlin, Tyskland, 4 miljoner inv.
108. Changsha, Kina, 4 miljoner inv.
109. Medellin, Colombia, 4 miljoner inv.
110. Dubai, Förenade Arabemiraten, 4 miljoner inv.
111. Kabul, Afghanistan, 4 miljoner inv.
112. Kapstaden, Sydafrika, 4 miljoner inv.
113. Jiddah, Saudiarabien, 4 miljoner inv.
114. Rom, Italien, 4 miljoner inv.
115. Jinan, Kina 4 miljoner inv.
116. Taiyuan, Kina, 4 miljoner inv.
117. Kunming, Kina, 4 miljoner inv.
118. Aleppo, Syrien, 4 miljoner inv.
119. Kano, Nigeria, 4 miljoner inv.
120. Hefei, Kina, 4 miljoner inv.
121. Seattle, USA, 4 miljoner inv.
122. Wuxi, Kina, 4 miljoner inv.
123. Santo Domingo, Dominkanska Republiken, 4 miljoner inv.
124. Algiers, Algeriet, 4 miljoner inv.
125. Changzhou, Kina, 4 miljoner inv.
126. Shijiazhuang, 4 miljoner inv.
127. Ningbo, 4 miljoner inv.
128. Detroit, USA, 4 miljoner inv.
129. Neapel, Italien, 4 miljoner inv.
130. Jaipur, Indien, 4 miljoner inv.
131. Addis Abeba, Etiopien, 4 miljoner inv.
132. Zhangjiagang, 4 miljoner inv.
133. Montreal, Kanada, 4 miljoner inv.
134. Fortaleza, Brasilien, 4 miljoner inv.
135. Changchun, Kina, 4 miljoner inv.
136. Urumqi, Kina, 4 miljoner inv.
137. Zhongshan, Kina, 4 miljoner inv.
138. Mashhad, Iran, 4 miljoner inv.
139. Yaounde, Kamerun, 4 miljoner inv.
140. Durban, Sydafrika, 4 miljoner inv.
141. Porto Alegre, Brasilien, 3 miljoner inv.
142. Aten, Grekland, 3 miljoner inv.
143. Tel Aviv, Israel, 3 miljoner inv.
144. Bamako, Mali, 3 miljoner inv.
145. Dakar, Senegal, 3 miljoner inv.
146. Recife, Brasilien, 3 miljoner inv.
147. Sana, Jemen, 3 miljoner inv.
148. Lucknow, Indien, 3 miljoner inv.
149. Chittagong, Bangladesh, 3 miljoner inv.
150. Medan, Indonesien, 3 miljoner inv.
151. Salvador, Brasilien, 3 miljoner inv.
152. Douala, Kamerun, 3 miljoner inv.
153. Faisalabad, Pakistan, 3 miljoner inv.
154. Brasilia, Brasilien, 3 miljoner inv.
155. Curitiba, Brasilien, 3 miljoner inv.
156. Izmir, Turkiet, 3 miljoner inv.
157. San Diego, USA, 3 miljoner inv.
158. Kumasi, Ghana, 3 miljoner inv.
159. Pretoria, Sydafrika 3 miljoner inv.
160. Ougadougou, Burkina Faso, 3 miljoner inv.
161. Busan, Sydkorea, 3 miljoner inv.
162. Kanpur, Indien, 3 miljoner inv.
163. Ibadan, Nigeria, 3 miljoner inv.
164. Nanning, Kina, 3 miljoner inv.
165. Kathmandu, Nepal, 3 miljoner inv.
166. Nanchang, Kina, 3 miljoner inv.
167. Lusaka, Zambia, 3 miljoner inv.
168. Lanzhou, Kina, 3 miljoner inv.
169. Guayaquil, Ecuador, 3 miljoner inv.
170. Caracas, Venezuela, 3 miljoner inv.
171. Pyongyang, Nordkorea, 3 miljoner inv.
172. Minneapolis, USA, 3 miljoner inv.
173. Baku, Azerbajdzjan, 3 miljoner inv.
174. Asuncion, Paraguay, 3 miljoner inv.
175. Chaoyang, Kina, 3 miljoner inv.
176. Port-au-Prince, Haiti, 3 miljoner inv.
177. Kiev, Ukraina, 3 miljoner inv.
178. Nagpur, Indien, 3 miljoner inv.
179. Campinas, Brasilien, 3 miljoner inv.
180. Coimbatore, Indien, 3 miljoner inv.
181. Denver, USA, 3 miljoner inv.
182. Maputo, Mozambique, 3 miljoner inv.
183. Tampa, USA, 3 miljoner inv.
184. Lissabon, Portugal, 3 miljoner inv.
185. Kozhikode, Indien, 3 miljoner inv.
186. Manchester, Storbritannien, 3 miljoner inv.
187. Damaskus, Syrien, 3 miljoner inv.
188. Antananarivo, Madagaskar, 3 miljoner inv.
189. Rotterdam – Haag, Nederländerna, 3 miljoner inv.
190. Linyi, Kina, 3 miljoner inv.
191. Kampala, Uganda, 3 miljoner inv.
192. Fukuoka, Japan, 3 miljoner inv.
193. Cebu, Filippinerna, 3 miljoner inv.
194. Shaoxing, Kina, 3 miljoner inv.
195. Abuja, Nigeria, 3 miljoner inv.
196. Zibo, Kina, 3 miljoner inv.
197. Indore, Indien, 3 miljoner inv.
198. Taichung, Taiwan, 3 miljoner inv.
199. Tangshan, Kina, 3 miljoner inv.
200. Mogadishu, Somalia, 3 miljoner inv.
201. Kochi, Indien, 3 miljoner inv.
202. Thrissur, Indien, 3 miljoner inv.
203. Yinchuan, Kina, 3 miljoner inv.
204. Birmingham, Storbritannien, 3 miljoner inv.
205. Kaohsiung, Taiwan, 3 miljoner inv.
206. Cali, Colombia, 3 miljoner inv.
207. Esfahan, Iran, 3 miljoner inv.
208. Shantou, Kina 3 miljoner inv.
209. Guatemala City, Guatemala, 3 miljoner inv.
210. Budapest, Ungern, 2,5 miljoner inv.
211. Malappuram, Indien, 2,5 miljoner inv.
212. Hohhot, Kina, 2,5 miljoner inv.
213. Quito, Ecuador, 2,4 miljoner inv.
214. Baotou, Kina, 2,4 miljoner inv.
215. Luoyang, Kina, 2,4 miljoner inv.
216. Kannur, Indien 2,4 miljoner inv.
217. Sapporo, Japan, 2,4 miljoner inv.
218. Daegu, Sydkorea, 2,4 miljoner inv.
219. Vancouver, Kanada, 2,3 miljoner inv.
220. Baltimore, USA, 2,3 miljoner inv.
221. Santa Cruz de la Sierra, Bolivia, 2,3 miljoner inv.
222. Patna, Indien, 2,3 miljoner inv.
223. Yantai, Kina, 2,3 miljoner inv.
224. Tashkent, Uzbekistan, 2,3 miljoner inv.
225. Libanon, Beirut, 2,3 miljoner inv.
226. Warszawa, Polen, 2,3 miljoner inv.
227. Mbuji-Mayi, Kongo, 2,3 miljoner inv.
228. Tunis, Tunisien, 2,3 miljoner inv.
229. Salt Lake City, USA, 2,3 miljoner inv.
230. Gujranwala, Pakistan, 2,3 miljoner inv.
231. Lubumbashi, Kongo, 2,3 miljoner inv.
232. Harare, Zimbabwe, 2,3 miljoner inv.
233. Haikou, Kina, 2,2 miljoner inv.
234. Savar, Bangladesh, 2,2 miljoner inv.
235. Goiania, Brasilien, 2,2 miljoner inv.
236. Uyo, Nigeria, 2,2 miljoner inv.
237. Bhopal, Indien, 2,2 miljoner inv.
238. Orlando, USA, 2,2 miljoner inv.
239. Puebla, Mexico, 2,2 miljoner inv.
240. Köln-Bonn, Tyskland, 2,2 miljoner inv.
241. St Louis, USA, 2,2 miljoner inv.
242. Katowice m.fl, Polen, 2,2 miljoner inv.
243. Brüssel, Belgien, 2,1 miljoner inv.
244. San Juan, Puerto Rico, 2,1 miljoner inv.
245. Las Vegas, USA, 2,1 miljoner inv.
246. Maracaibo, Venezuela, 2,1 miljoner inv.
247. Brisbane, Australien, 2,1 miljoner inv.
248. Hamburg, Tyskland, 2,1 miljoner inv.
249. Thiruvananthapuram, Indien, 2,1 miljoner inv.
250. Bukarest, Rumänien, 2,1 miljoner inv.
251. Rabat, Marocko, 2,1 miljoner inv.
252. Putian, Kina, 2,1 miljoner inv.
253. Agra, Indien, 2,1 miljoner inv.
254. Vadodara, Indien, 2,1 miljoner inv.
255. Portland, USA, 2,1 miljoner inv.
256. San Antonio, USA, 2,1 miljoner inv.
257. Belem, Brasilien, 2,1 miljoner inv.
258. Shiraz, Iran, 2,1 miljoner inv.
259. Port Harcourt, Nigeria, 2,1 miljoner inv.
260. Peshawar, Pakistan, 2,1 miljoner inv.
261. Kunshan, Kina, 2,1 miljoner inv.
262. Handan, Kina, 2,0 miljoner inv.
263. Brazzaville, Kongo, 2,0 miljoner inv.
264. München, Tyskland, 2,0 miljoner inv.
265. Huizhou, Kina, 2,0 miljoner inv.
266. Manaus, Brasilien, 2,0 miljoner inv.
267. Havanna, Kuba, 2,0 miljoner inv.
268. Toluca, Mexico, 2,0 miljoner inv.
269. Minsk, Vitryssland, 2,0 miljoner inv.
270. Hyderabad, Pakistan, 2,0 miljoner inv.
271. Bursa, Turkiet, 2,0 miljoner inv.
272. La Paz, Bolivia, 2,0 miljoner inv.
273. Leeds – Bradford, Storbritannien, 2,0 miljoner inv.
274. Phnom Penh, Kambodja, 2,0 miljoner inv.
275. Datong, Kina, 2,0 miljoner inv.
276. Frankfurt, Tyskland, 2,0 miljoner inv.
277. Perth, Australien, 1,9 miljoner inv.
278. Yiwu, Kina, 1,9 miljoner inv.
279. Nashik, Indien, 1,9 miljoner inv.
280. Vijayawada, Indien, 1,9 miljoner inv.
281. Visakhapatnam, Indien, 1,9 miljoner inv.
282. Multan, Pakistan, 1,9 miljoner inv.
283. Sacramento, USA, 1,9 miljoner inv.
284. Yogyakarta, Indonesien, 1,9 miljoner inv.
285. Nsukka, Nigeria, 1,8 miljoner inv.
286. Lome, Togo, 1,8 miljoner inv.
287. Mosul, Irak, 1,8 miljoner inv.
288. Abu Djabi, Förenade Arabemiraten, 1,8 miljoner inv.
289. Barranquilla, Colombia, 1,8 miljoner inv.
290. Johor Bahru, Malaysia, 1,8 miljoner inv.
291. Wien, Österrike, 1,8 miljoner inv.
292. Ludhiana, Indien, 1,8 miljoner inv.
293. Conakry, Guinea, 1,8 miljoner inv.
294. Huaian, Kina, 1,8 miljoner inv.
295. Tabriz, Iran, 1,8 miljoner inv.
296. Weifang, Kina, 1,8 miljoner inv.
297. San Jose, Costa Rica, 1,8 miljoner inv.
298. Cleveland, USA, 1,8 miljoner inv.
299. Mecka, Saudiarabien, 1,8 miljoner inv.
300. Freetown, Sierra Leone, 1,8 miljoner inv.
301. Zhangzhou, Kina, 1,8 miljoner inv.
302. Kitakyushu, Japan, 1,7 miljoner inv.
303. Doha, Qatar, 1,7 miljoner inv.
304. Puning, Kina, 1,7 miljoner inv.
305. Pittsburgh, USA, 1,7 miljoner inv.
306. Taizhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
307. Rajkot, Indien, 1,7 miljoner inv.
308. Cixi, Kina, 1,7 miljoner inv.
309. Austin, USA, 1,7 miljoner inv.
310. Liuzhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
311. Santos, Brasilien, 1,7 miljoner inv.
312. Semarang, Indonesien, 1,7 miljoner inv.
313. Jilin, Kina, 1,7 miljoner inv.
314. Yingkou, Kina, 1,7 miljoner inv.
315. Madurai, Indien, 1,7 miljoner inv.
316. Wuhu, Kina, 1,7 miljoner inv.
317. Cicinnati, USA, 1,7 miljoner inv.
318. Yangzhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
319. Lyon, Frankrike, 1,7 miljoner inv.
320. Zhuhai, Kina, 1,7 miljoner inv.
321. Leon, Mexico, 1,7 miljoner inv.
322. Amsterdam, Nederländerna, 1,7 miljoner inv.
323. Novosibirsk, Ryssland, 1,7 miljoner inv.
324. Homs, Syrien, 1,6 miljoner inv.
325. Meerut, Indien, 1,6 miljoner inv.
326. Marseille, Frankrike, 1,6 miljoner inv.
327. Indianapolis, USA, 1,6 miljoner inv.
328. Cordoba, Argentina, 1,6 miljoner inv.
329. Varanasi, Indien, 1,6 miljoner inv.
330. Kansas City, USA, 1,6 miljoner inv.
331. Panama City, Panama, 1,6 miljoner inv.
332. Valencia, Spanien, 1,6 miljoner inv.
333. Makassar, Indonesien, 1,6 miljoner inv.
334. Kharkov, Ukraina, 1,6 miljoner inv.
335. Ganzhou, Kina, 1,6 miljoner inv.
336. Daqing, Kina, 1,6 miljoner inv.
337. Chaozhou, Kina, 1,6 miljoner inv.
338. Kollam, Indien, 1,6 miljoner inv.

Och sedan har vi då på plats:
339. Stockholm, Sverige, 1,6 miljoner inv.

Förvånad?
Blev du också förvånad? Och då har ändå Stockholm vuxit häftigt på senare år och är numera större än till exempel Köpenhamn som med ”bara” 1,3 miljoner invånare hamnar på plats 408 på listan över världens största städer.

Källa: Demographia World Urban Areas 201804, demographia.com

7 kommentarer

Under resor, världen

Trots flygresorna: turismen kan rädda planeten


Det här året har börjat med mycket fokus på flygets bidrag till växthuseffekten. Det är bra att det uppmärksammas. Ska vi kunna rädda den här planeten vi bor på, den enda vi har, så måste även reseindustrin bidra. Så långt är allt gott och väl. Men. Om det blir en snabbt växande trend i västvärlden att miljömedvetna människor helt avstår ifrån att flyga så riskerar det faktiskt att göra mer skada än nytta.

Ekoturism
Jag tänker på ekoturismen som behöver överleva om vi ska kunna rädda många arters överlevnad. Och arternas överlevnad, däribland människans, tänker jag är det övergripande syftet med att vi alls ska bry oss om att göra något åt klimathotet.

Den sista hannen dog
I slutet av mars dog den sista hannen av den nordliga trubbnoshörningen. Nu finns bara två honor kvar. Den totala utrotningen är inte långt borta även om stamceller har sparats. Trubbnoshörning förekommer i ytterligare en underart vilken sannolikt delades från den nordliga för mer än 500 000 år sedan. Den sydliga underarten är för närvarande nära att vara hotad, men det finns ändå över 8 000 exemplar. Den jagas för hornen.

Akut hotad
I Afrika finns ytterligare en art av noshörningar, spetsnoshörningen. Den anses vara akut hotad. Även den jagas för hornen som används i traditionell asiatisk medicin och anses ha läkande egenskaper, vilket är rent nonsens eftersom hornen består av samma ämne som våra naglar. Den som tror sig bli frisk av keratin kan lika gärna bita på naglarna. Men nu tjuvjagas alltså dessa utrotningshotade noshörningar för hornens skull. Som i viss mån också används till konstföremål.

Mer värda levande än döda
Vapnet mot denna tjuvjakt är nationalparker och parkvakter. Med risk för sina egna liv jagar dessa undan tjuvjägarna. För att vinna kampen måste de vara tillräckligt många. För att de fattiga länder i Afrika där spetsnoshörningarna lever ska ha råd att anställa parkvakter i tillräckligt antal behövs inkomster. De här inkomsterna kommer från turisterna. På så sätt bidrar ekoturismen till arters överlevnad här och nu. Djuren överlever därför att de är värda mer levande än döda.

Vattenhål
Sak samma med den afrikanska savannens verkliga jättar, elefanterna. Savannelefanten betraktas som en sårbar art. Eftertraktad att se på levande men också eftertraktad död för sina betars skull. De sydafrikanska populationerna är stabila, medan de nordligare starkt decimerats genom tjuvjakt. I södra Afrika ökar antalet elefanter med tillgången på vatten, framför allt tack vare de vattenhål som anlagts för att turisterna skall kunna komma närmare djuren. Ekoturismen bidrar alltså även på så sätt till att hålla arten vid liv.

Djurens konung
Lejonstammen är också sårbar, den minskar i stora delar av Afrika. Något mindre dramatiskt i Östafrika jämfört med i Centralafrika. Däremot ökar populationerna även i detta fallet i södra Afrika. Också lejonen är intressanta för såväl safariturister som för jakt. Och lejonet ingår liksom noshörningen och elefanten i ”the Big Five”. Även här gäller det att djuren måste vara mer värda levande än döda om de ska överleva.

Flyg till rätt ställe!
Så om du på riktigt bryr dig om den här planetens överlevnad genom den biologiska mångfalden ska du inte nödvändigtvis avstå ifrån att flyga. Däremot ska du se till att stötta rätt sorts turism. Att besöka nationalparker i Afrika är en sådan insats du kan göra som ger lika mycket tillbaka till dig själv som till den här planeten. Ngorongoro i Tanzania är en sådan nationalpark. Om du sedan väljer att dessutom klimatkompensera dina flygresor: desto bättre!

6 kommentarer

Under hållbart resande, resor

Kanin och Kojala


Anders rensade rejält bland pojkarnas kramdjur förra helgen. Kanin och Kojala fick dock bli kvar i minstingens säng. Idag fick de ett välbehövligt bad i tvättmaskinen på 30 grader.

Kanin har rest jorden runt. Kojala träffade han halvvägs, när minstingen, då tre år gammal, fått honom i julklapp i Sydney. Sedan dess är de som ler och långhalm. Här poserar de efter badet.

3 kommentarer

Under jorden runt, livet, resa med barn, resor

Ni har fel och jag har rätt! om att klimatkompensera flygresor


”Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip.” Ett klassiskt citat av en skidlegendar som handlade om helt andra saker. Men det är verkligen inte lönt att förklara för folk som inte begriper. Som kanske inte ens vill begripa. Men jag ska göra ett sista försök. Sedan får ni gå där i er egen bubbla av okunskap om ni vill.

Så här är det
Så fort du pratar om att klimatkompensera så möts du av två sorters människor. De som skiter i vilket och de som envist hävdar att det inte går. (Ja, och så en tredje sort: några få som blir nyfikna på möjligheten och faktiskt slår till på att stötta till exempel VI-skogens verksamhet i Afrika med några egna träd.) De som skiter i vilket kommer jag aldrig att nå. Det vet jag. Men de som hävdar att det inte går att kompensera gör mig frustrerad. Ja rent av förbannad på ren franska. Det är visst fullt möjligt att klimatkompensera flygresor genom att låta plantera träd! Även annan konsumtion som leder till utsläpp av växthusgaser kan så klart, för den som vill, kompenseras på samma sätt.

Orddravel
Om vi börjar med betydelsen av ett ord. Att kompensera är detsamma som att ersätta, gottgöra, uppväga. Det betyder inte att göra ogjort. Att påstå att flygresor inte kan kompenseras eftersom ”kompensationen inte kommer att minska utsläppen från själva flygresan” eller nåt i den stilen är alltså bara orddravel. Det är det ingen som har påstått. Så. Då är vi klara med semantiken.

Kretsloppet inget argument
Ett annat vanligt argument är att eftersom träd ingår i kolets kretslopp så kommer allt kol som ett träd upptar att avges igen och då är det ett nollsummespel. Ett alldeles för förenklat resonemang. Om ett trädplanteringsprojekt bidrar till att biomassan på jorden varaktigt ökar så har det tagit ett netto av kol ur atmosfären som inte ställs tillbaka. Var skulle annars biomassan i träden ha kommit ifrån? Ingen materia uppstår ur intet. Om det är ett bra projekt kommer skogen att föryngras den dagen teäden blivit för gamla.

Forskare har nyligen påvisat att mänsklig markanvändning som jord- och skogsbruk har avgett betydligt mer koldioxid till atmosfären än vad som tidigare varit känt. Netto. Om jorden kunde återbeskogas med naturliga ekosystem till 90% så skulle det motsvara 14 år av utsläpp av växthusgaser på nuvarande nivå. Det är så klart ingen lätt sak att ordna. Men varje trädplantering är ett steg i rätt riktning.

Positivt netto
Markanvändning är alltså inget nollsummespel. Det finns nettoeffekter som kan beräknas. Beroende vad vi gör med marken så kan nettot bli positivt eller negativt. Om vi hugger ner naturliga skogar blir nettot negativt. Om vi återplanterar träd i områden som historiskt avskogats så bidrar vi till ett positivt netto för klimatet. Alltså mindre koldioxid i atmosfären.

En liknelse
Så har vi de som tycker att de själva kan flyga utan att de kompenserar ”eftersom det inte går”, men att jag borde både avstå från att flyga OCH ändå kompensera genom att köpa träd. Eftersom annars ”dövar jag bara samvetet.” En liknelse: Det är lite som om det hade blivit populärt att ta med sig matsäck och ha picknick på stranden men lämna allt skräpet kvar. Säg då att det uppstår en motrörelse som anser att alla borde ta ansvar och låta bli att ta med sig matsäck till stranden. Och låt säga att jag sa att ”jag tänker ändå ta med mig matsäck, men jag kommer att ta med mig mitt skräp hem.” Och någon svarade ”du borde låta bli att ta med dig matsäck och ändå ta med dig skräp hem, först då gör du en insats på riktigt” men ”själv kommer jag att ta med mig matsäck lite mer sällan kanske, men ändå inte ta med skräpet hem. Skräp och matsäck är ju inte samma sak och jag kan ju inte göra matsäcken ogjord genom att ta med skräpet hem.”

Tränger inte undan jordbruk
Trots att jag berättat att jag klimatkompenserar genom att stötta just VI-skogens arbete med trädplantering runt Victoriasjön i Afrika så har flera personer pekat på att det finns eller har funnits andra trädplanteringsprojekt i tredje världen som inte varit bra och som har trängt undan lokalbefolkningens möjlighet att försörja sig på jordbruk. Jaha. Jag vet inget om de exemplen. De finns säkert. Men vad har de med VI-skogens arbete att göra? VI-skogen jobbar med agroforestry där både träden och utbildning bidrar till att öka avkastningen i det lokala jordbruket. Jag kan inte förstå varför den insatsen ska belastas med effekterna av helt andra projekt?

Orsakar välstånd
Alltså. Jag har till och med fått en länk till en artikel av en forskare som hävdar att klimatkompensera är fel – det gällde i och för sig genom ett vindkraftsprojekt i Indien – vad nu det har med VI-skogen att göra – eftersom klimatkompensationen kan bidra till välstånd. Och den här forskaren hävdar då att det inte är bra om människor i tredje världen får det bra för då kanske de kan köpa en moped och orsaka ännu mer utsläpp. Det är så att man häpnar. När en forskare fått det till att mer välstånd i fattiga länder är en dålig sak att bidra till med sina pengar, så ska han nog titta djupt in i sin egen navel och fråga sig hur han kunde hamna där han nu är. Snacka om empatilöshet! Och jag kan ju undra vad han lägger sina lönepengar och forskningspengar på som inte orsakar ekonomisk tillväxt? Men det är kanske okej så länge den sker hemma i England och inte sker i tredje världen? Ja, mycket dumt ska en läsa innan ögonen trillar ur. Men jo, det är nog så att VI-skogen bidrar till utveckling och välstånd. Det måste medges.

Men oljan då?
Det är tyvärr sant att vi måste ställa om samhället och helt sluta använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Det är alla vettiga människor överens om. Vi borde egentligen redan ha gjort det. Men kan vi göra det imorgon? Nej, inte ens om alla på hela jorden slutar att flyga för alltid med start ifrån imorgon. Flyget står för mindre än fem procent av problemet. Hela samhället är beroende av den tekniska infrastruktur vi har. Vi kan inte lägga ner och sluta använda bara så där. Det tror jag också alla vettiga människor är överens om. Och det handlar då alltså till mer än 95 % om annat än flyg. Vi måste ställa om. Omställning börjar med utbildning, forskning, teknikutveckling och investeringar. Politiska beslut kan och måste stödja den processen. Likaså enskildas livsval, konsumentpåverkan, hur vi röstar och vilka aktier och fonder vi pensionssparar i. Glöm inte bort det sista. Det är kanske viktigast av allt. Glöm inte bort att omställning börjar med att vi investerar rätt.

Hur lång tid tar det?
Det finns ingen som vet hur lång tid det kommer ta för samhället att bli fossil-fritt. Men ingen med insikt i teknikutveckling tror nog att det kan gå på kortare tid än 20 år. Och det är om vi sätter en jäkla fart. Vilket vi inte gjort så här långt.

Vad kan vi göra under tiden?
Jo vi kan faktiskt klimatkompensera. Så länge det finns ytor kvar på den här jorden att plantera träd på. ”Yes, we can!” Köp träd för hundra kronor så kompenserar du en flygresa tur och retur till Mallorca. Det är det väl värt? Det kostar inte mer än ett par extra latte på stan.

Bilderna är ifrån Tanzania, Afrika. Kom inte och säg att det inte finns plats för fler träd på den här jorden!

14 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor

Sluta-flyga-trenden är bra (men jag tänker inte göra det)

Jag skrev för ett år sedan ett blogginlägg med utgångspunkt i en tidningskolumn om flyget och klimatet. Redan då duggade de tätt de där kolumnerna. Bland annat var det Isobel Hadley-Kamptz som skrev om att hon slutat flyga helt sedan ett och ett halvt år och att hennes avund på oss som fortfarande flyger inte visste några gränser.

Bäst men fel om England
Det är Påspåret-Isobel, ni vet och det hon skrivit är det bästa inlägget i den här debatten hittills. Även om hon nog har fel om tågresor till England. Det är troligen inte krångligare att göra sådana än att göra tågresor till Italien.

Disneykoraller
Isobel hänvisar i sin tur till Jens Liljestrand som skrev i samma veva om hur han är trött på att visa sitt barn en döende värld. De hade flugit till Kenya för att snorkla på ett korallrev och blivit besvikna över att det inte var lika färgglatt som i en Disneyfilm.

Rätt och fel
Det är en bra text rent retoriskt. Han har dessutom i stora stycken rätt i sak. Rätt och fel. Miljöproblemen är faktiskt i det mesta mindre i dag än för 25 år sedan. Tänk på försurningen av land och sjöar till exempel. Och badvattenkvaliteten i och runt våra städer var redan då bättre än på 40-talet när allt bajs gick mer eller mindre rakt ut i närmaste vattendrag.

Behöver agera nu
Men han har rätt i att växthuseffekten är en av få miljöfrågor som är på väg åt fel håll. Det kan vara på väg att vända nu men framtiden är osäker. Vi behöver agera nu om detta alls ska gå att vända. Gör vi tillräckligt?

Dålig research?
Sedan undrar jag om han gjort dålig research innan resan och inte visste vilka utsläpp den skulle orsaka redan innan han bokade? Och även dålig research vad gäller valet av korallrev. Även om sådana aldrig sett ut riktigt som i Disneys filmer – det gör för övrigt inte riktiga prinsessor heller – så finns det många vackra koraller kvar att se.

Utmålar världen som körd
Men. Alla rev är hotade och korallblekning pågår. Jag skulle ändå tippa att han snorklat på ett dött rev beroende på dynamitfiske eller liknade. Alternativt haft helt orealistiska förväntningar. Hur som helst. Har det betydelse om vi beskriver alla rev som blekta när de inte är det? I vart fall inte än. Ja, jag tror att om vi utmålar världen som körd och naturen som färglös, ful och döende så finns det liksom ingen anledning att bry sig om att rädda den här planeten. Den enda vi har.

Men det är inte kört
Och för egen del är jag övertygad om att det går att rädda världen. Annars hade jag aldrig valt att utbilda mig till miljöingenjör. Resan till en räddad värld är dock betydligt längre än vad jag någonsin trodde då på 1980-talet. När jag för första gången fick reda på hur mycket flyget släpper ut. Och vilka effekter det orsakar. Det är ingen nyhet precis.

Greta Thunberg
Sedan januari 2018 har även Greta Thunberg dykt upp som en ny spelare på planen. Det började med att hon ensam skolstrejkade på fredagar utanför riksdagshuset i Stockholm. Nu har hon fått med sig ungdomar runt om i hela världen som skolstrejkar mot att för lite görs i klimatfrågan och för sin framtid. Greta har nu talat inför både FN:s ledare i Polen och världens ekonomiska elit i Schweiz. Till mötena har Greta åkt tåg. Hon flyger nämligen inte, hon heller.

Bra att kändisarna avstår flyg
Och det är bra att flera debattörer nu öppet deklarerar att de inte ska flyga mer. Malena Ernman, operasångerska och mamma till Greta, är ett annat exempel på en kändis som högljutt nobbar flyget. Det här sätter press på flygindustrin. Och inte bara på den. Det sätter också press på EU-politikerna att skapa ett regelverk som gör att det blir lika enkelt att åka tåg genom Europa som att flyga. Det behövs bland annat fler nattåg och gemensamma bokningssidor där det går att boka i alla fall ett år i förväg. Som med flyget. Press behövs alltså. För även om flyget och turismen står för några få procent av vår klimatpåverkan så är problemet med turismen är att det är ett växande miljöproblem. Och växande problem är alltid ett extra bekymmer.

Klimatkompenserar
För egen del har jag valt att klimatkompensera mina flygresor genom att stötta VI-skogen och på så sätt plantera träd i Afrika. Jag kompenserar 125 kg koldioxid med ett träd. Det betyder 4-5 träd per person för en resa tur och retur till Medelhavet. Till Italien till exempel. Jag har vänt mig till VI-skogen för att få bekräftat att jag räknat rätt. De svarade den 17 januari 2018 att de räknar att sex träd lagrar ett ton koldioxid. Alltså tycks det som att jag överkompenserar något. Jag kommer ändå att hålla mig till mina siffror. Varje träd kostar 20 kronor. Det behövs och det finns utrymme för betydligt mer kol bunden i biomassa på det här jordklotet. Det är också en sak som vi människor ställt till med. Därför är det fullt möjligt här och nu att kompensera varje flygresa med träd. Men det kommer inte att vara möjligt för all framtid. Och då behövs nya transportsystem. Och mer tid. Ibland undrar jag om inte vår inbillade ständiga tidsbrist är det största miljöhotet. Många anser sig inte ha tid att åka tåg till exempel.

Bäst text
Nåväl. Jag gillar Isobel text bäst av de jag länkat till här därför att hon inte först reser iväg och sedan gör avbön i syfte att få andra att avstå ifrån att göra något hon själv just gjort. Tvärt om har hon själv avstått ifrån att flyga i ett och ett halvt år innan hon skriver. Och hon skriver att hon måste leva efter det hon kommit fram till är rätt. Men att hon aldrig kräver det av andra. Det är bra. För själv tänker jag inte avstå ifrån att flyga. I vart fall inte än på några år. Men under tiden så tänker jag fortsätta klimatkompensera för de flygresor jag och min familj gör. Och jag tänker fortsätta välja tåget i första hand, när det alternativet fungerar.

Uppdaterad 2019-01-28. Bild från Manarola, Italien. #nofilter och allt sånt.

15 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor

Jag kan inte skylla på att jag inte visste, men har en bättre ursäkt att ändå flyga

Läser en artikel av Julia Mjörnstedt Karlsten. Hon startade det nya året på Bali.  Tillsammans med sina föräldrar och syskon med familjer spenderade hon dagarna i klarblått vatten, på milslånga stränder och i grönska så grön att hon nästan fick ont i ögonen. Allt enligt hennes egen text. Hon beskriver vidare hur hon inte visste hur mycket klimateffekt en flygresa till Bali orsakar och hur chockad hon blev när hon fick detta klart för sig.

Nog visste hon?
Jag tror kanske inte riktigt att Julia inte har vetat på riktigt. Det här lärs ju ut redan i grundskolan idag. Dessutom har frågan debatterats intensivt på senare år. Den som är aktiv på sociala medier kan väl ändå inte ha missat frågan? Kanske ska påståendet att hon inte visste mer ses som ett retoriskt grepp? Att vi alla tycks agera som om vi inte visste. Trots att vi vet. Men vad vet jag om vad hon visste?

Jag har vetat länge
Men vad gäller själva sakfrågan kan för min del inte påstå att jag inte visste. Jag har vetat sedan andra halvan av 1980-talet när jag läste till civilingenjör med inriktning mot teknisk miljövård i Luleå.

Åker hellre tåg
Det är därför jag väljer att i första hand åka tåg när det är praktiskt möjligt. Jag tycker också att det är trevligare att åka tåg än att flyga. Vi brukar göra ungefär en resa med nattåg per år. Oftast till Lappland. Men vi har också besökt Prag, Berlin, Dresden och Lübeck på en minitågluff härom året. Men tyvärr har det blivit svårare och svårare att resa på längre semesterresor med tåg i Europa. Nattåget vi tog till Prag finns till exempel inte längre. Och att boka är inte heller helt enkelt. Du måste vara beredd att boka direkt på de utländska tågbolagens sidor. Det finns inga gemensamma bokningsplattformar på svenska, som för flyget. Jag har en idé om att åka tåg till Frankrike i sommar. Vi får se om det är praktiskt genomförbart.

Avstår ändå inte flyg
Men att avstå flyg helt och vänta tills det finns andra realistiska alternativ för att göra längre resor har jag faktiskt inte tid med. Att ställa om hela transportsystemet så att det är möjligt att göra klimatanpassade långresor lär ta decennier. Frågan är om världssamhället ens har börjat den omställningen?

Kompenserar flygresorna
Det har länge skavt i mig att jag flyger, trots att jag vet vad det gör med planeten. Men sedan 2016 har jag hittat ett sätt att kompensera för att jag flyger. Jag skänker pengar till VI-skogen i Afrika. Eftersom de inte själva har angett någon uppgift har jag själv beräknat att ett planterat träd kompenserar 125 kg koldioxid utsläppt på höghöjd, och inklusive de kondensstrimmor som bildas av flyget. Ett träd kostar 20 kr. Det betyder att per kg koldioxid som mina och min familjs resor orsakar skänker jag 0,16 kr till VI-skogen. Rätt eller fel räknat? Jag har räknat med så stora säkerhetsmarginaler att det är mer troligt att jag överkompenserar än underkompenserar våra flygresor. Det är i vilket fall bättre att göra något än att göra inget.

Hur jag gör – räkneexempel
Ta en flygresa till Venedig till exempel. Vi flyger dit med mellanlandning i Frankfurt för att ta oss till Dolomiterna för att åka skidor längre fram i vinter. Jag kollar på flygresor.se hur mycket koldioxid den resan orsakar. Tänk på att utsläppet som anges är per person även om du sökt resa för flera personer. Vår resa kostar för en enkel resa 254 kg koldioxidutsläpp för miljön. Tur och retur för fyra personer blir det 2032 kg. Enligt mina beräkningar behöver jag då plantera träd i t.ex. Afrika för 325 kr för att kompensera för den resan. Avrundat uppåt till hela träd blir det då 17 stycken för 340 kr. Är det mycket pengar? Nej. Inte jämfört med vad resan kostar i övrigt.

Jag lämnade nyss mitt bidrag till dessa 17 träd här.

11 kommentarer

Under miljö, resor

En backpackersjäl i en mellanchef

Jag älskar den långsamma resan! Den långa och långsamma. Den som tar mig till ständigt nya platser och som varar länge. Jag behöver inte leva lyxliv. Jag är hellre borta länge och ser och upplever mer än bor dyrt och vräkigt. Det har med klimatpåverkan att göra också. Att kunna resa och se mycket utan att behöva flyga mycket.

Drömmar
Jag fantiserar ibland om att jag kunde ta med mig min familj på en resa som varade i flera år. Där vi stannade på olika platser i veckor, eller månader i taget men där vi också ständigt bröt upp för att uppleva nya saker. Kanske åkte vi mest tåg mellan platserna. Vandrade mycket. Men det är ett önskemål som vare sig kan kombineras med mitt jobb som avdelningschef i en kommun eller med våra ungdomarnas skolgång. Det får det ibland att nästan skrika i mig. Är jag bortskämd? Javisst! Jag är mycket väl medveten om det. Och att det jag önskar dessutom är att både ha och äta kakan.

Reste jorden runt
Den längsta resa, i både avstånd och tid, som jag gjort är när barnen var små, de fyllde tre och fem år under resan, och vi reste jorden runt på 79 dagar. Vi besökte Kalifornien, Fiji, Nya Zeeland, Australien och Thailand på samma resa. Annars får vi gå tillbaka till min ungdoms resor för att hitta resor på runt månaden. Tågluffarna i Europa och ett par rundresor i Sydostasien. På senare år har det hänt att vi varit iväg som längst runt tre veckor. Men mycket vill ha mer!

Digitala nomader
Jag avundas dagens unga digitala nomader. På nätet umgås jag i resebloggarkretsar. De flesta har som jag ett fast jobb på hemmaplan och reser på semestrarna. Några är egna företagare där resebloggandet ingår som en del. Många tar sig tid att låta sig bjudas med på press- och bloggresor till olika resmål. Något som jag själv i dagsläget inte har någon tid alls över för att göra. Några tjänar pengar på samarbeten. Oftast småslantar. Men så har vi de digitala nomaderna. De som reser på heltid. Jobbar digitalt i sin bransch. Sitter uppkopplade på publik wi-fi i världens alla hörn. Eller som försörjer sig som dyk- och skidskolelärare och liknande. Några ytterligt få försörjer sig på att enbart resa och berätta om det. Med populära sidor på Facebook, stora konton på Instagram och välbesökta bloggar är de intressanta som marknadsförare för världens alla destinationer, varor och tjänster. Så klart är jag avundsjuk på dem.

Svår kombo
Men en av mina viktigaste drivkrafter är att få bidra och göra samhällsnytta. Men jag kan tycka att det borde gå att resa och jobba även i min bransch. Jag jobbar med kommunala vattentjänster. Vatten- och avlopp finns i hela världen. Men olika språk och olika regelverk i olika länder blir som en barriär som är svår att ta sig över även om tekniken många gånger är densamma. Ett alternativ vore att jobba mot den svenska VA-branschen men på distans. Som någon slags konsult. Problemet är att det jag kan i branschen är att vara chef, jag har jobbat som VA-chef i 20 år, och att vara chef på distans tror jag inte på. Inte ett smack. Ändå tror jag att det kanske kan finnas nischer. Sätt att jobba på distans där min kompetens och mina förmågor tas tillvara. Å andra sidan är mina andra två drivkrafter att få utvecklas och ha roligt tillsammans med andra. Och det blir ju lite klurigare på distans.

Inte nu
Det är hur som helst inte aktuellt just nu. Men någon gång i en avlägsen framtid skulle jag vilja leva ett liv betydligt mer på resande fot än idag. Eller bo utomlands en period.

Men i framtiden
Jag vet att framtiden alltid är osäker. Vem vet om jag och min familj får ha hälsan och må bra? Om det kommer att vara ekonomiskt möjligt? Om jag ens kommer att ha samma önskan då som nu? Jag kommer ju att vilja finnas där för mina barn också även sedan de flyttat hemifrån. Kan vi som föräldrar finnas där på distans?

Hur som helst. Jag vill inte ha några lyxprylar. Eller drömmar om villor i Lyckan med stillastående liv. Jag vill bara vara på väg genom natten. Gärna med tåg. Ett långsamt tåg. Långsamt, långt och länge. Eller sitta på en stock på en tropisk sandstrand. Med min älskade sambo och se gryningen komma. Med diamanter i skyn.

Han och jag. Tänk att kunna få åldras så!

Bilden är dock inte från någon stock på en tropisk strand utan föreställer en brygga på Mallorca. Det kan också duga fint.

5 kommentarer

Under livet, personligt, resor

Billigaste länderna att semestra i – hela listan


Ett semesterindex visar att Nepal är världens just nu billigaste land att semestra i. Landets prisnivå är drygt 75 procent lägre än den i Sverige. Landet följs av Makedonien, Kambodja och Burma.

Jämför genomsnittspriser
Detta semesterindex jämför genomsnittspriser på en rad produkter i 82 länder världen över och tas fram av FOREX Bank. Exempel på produkter som jämförs är en hotellnatt, ett restaurangbesök, en taxiresa, en cappuccino och en halvliter öl. I det senaste indexet, för vintern 2018/2019, tar Nepal hem förstaplatsen med ett prisindex på 24 jämfört med Sveriges 100. Makedonien (index 29), Kambodja (index 30), Burma (index 32), Indien (index 32), Filippinerna (index 34) och Bulgarien (index 35) följer tätt efter.

Ett spännande resmål
Nepal verkar vara ett spännande resmål. ”Lonely Planet rankade landet som topp tio på sin ‘Best in Travel’-lista för 2017. Förutom den låga prisnivån så finns här fantastiska landskap och ett rikt kulturliv”, sa Tom Friberg, kommunikationschef på FOREX, för ett år sedan. Och det stämmer nog fortfarande.

Förändringar från förra året
Nepal var billigast även förra året. Men har i år blivit ännu billigare jämfört med prisnivån i Sverige. Andra länder har både blivit märkbart billigare och klättrat på listan. Bland dessa märks många länder i Asien, Amerika och Afrika. Däremot har flera länder i Europa blivit dyrare att semestra i.

Mina erfarenheter
Använd listan med förnuft. Tänk på att resan till länderna kostar olika mycket. (Och också påverkar miljön olika mycket.) Och tänk också på att storstäder och särskilt huvudstäder ofta är dyra att semestra i och att en resa till huvudstaden därför kan bli dyr även om landet i övrigt är billigt, säger jag. Och inser samtidigt att jag är dålig på att välja billiga länder själv. Bilden ovan är ifrån ett det billigaste landet vi besökte 2017, ett land ganska långt ner på listan. Kan du gissa vilket land det är? Och det billigaste landet vi besökte 2018 var Turkiet. Och där var vi bara ett dygn. Så jag kan helt klart bli bättre på att välja billiga resmål. Men billigheten är å andra sidan inte det enda viktiga här i världen.

Listan
Här är hela listan på alla länder som är billigare än Sverige med semesterindex och förändringar jämfört med förra året. Första pilen anger om landet klättrat, ligger ungefär stilla eller faller på listan. Andra pilen anger om prisnivån blivit billigare (pil uppåt), ligger ungefär stilla eller blivit dyrare (pil nedåt). Siffrorna inom parentes är föra årets placering på listan och förra årets semesterindex.

1. Nepal 24 ➡️ ⬆️ (1. 31)
2. Makedonien 29 ➡️ ⬆️ (3. 36)
3. Kambodja 30 ⬆️ ⬆️ (13. 44)
4. Burma (Myanmar) 32 ➡️ ⬆️ (22. 53)
5. Indien 32 ➡️ ⬆️ (5. 39)
6. Filippinerna 34 ⬆️ ⬆️ (14. 45)
7. Bulgarien 35 ➡️ ➡️ (4. 37)
8. Malaysia 37 ➡️ ➡️ (6. 40)
9. Peru 40 ⬆️ ⬆️ (16. 47)
10. Turkiet 41 ➡️ ➡️ (15. 46)
11. Serbien 41 ➡️ ➡️ (10. 42)
12. Argentina 42 ⬆️ ⬆️ (40. 67)
13. Indonesien 42 ⬆️ ⬆️ (36. 64)
14. Mexiko 42 ⬆️ ⬆️ (45. 75)
15. Marocko 42. ⬆️ ⬆️ (31. 57)
16. Etiopien 42 ⬆️ ⬆️ (33. 60)
17. Vietnam 43 ⬇️ ⬇️ (2. 35)
18. Ryssland 43 ⬇️ ➡️ (9. 42)
19. Brasilien 44 ⬆️ ⬆️ (27. 55)
20. Colombia 44 ➡️ ⬆️ (19. 52)
21. Montenegro 46 ⬇️ ➡️ (7. 41)
22. Slovakien 47 ➡️ ⬆️ (24. 54)
23. Albanien 48 ⬇️ ➡️ (12. 43)
24. Sri Lanka 49 ➡️ ⬆️ (26. 55)
25. Polen 49 ⬇️ ⬇️ (11. 43)
26. Rumänien 50 ⬇️ ⬇️ (8. 42)
27. Mongoliet 51 ➡️ ⬆️ (30. 57)
28. Thailand 51 ⬇️ ➡️ (21. 52)
29. Uruguay 55 ⬆️ ⬆️ (47. 76)
30. Litauen 56 ⬇️ ⬇️ (17. 48)
31. Egypten 56 ⬇️ ➡️ (20. 52)
32. Chile 57 ⬆️ ⬆️ (41. 69)
33. Lettland 57 ⬇️ ⬇️ (18. 49)
34. Sydafrika 58 ⬆️ ⬆️ (50. 81)
35. Costa Rica 59 ⬆️ ⬆️ (44. 74)
36. Kina 60 ⬇️ ⬇️ (23. 54)
37. Ungern 61 ⬆️ ⬆️ (25. 55)
38. Tjeckien 61 ➡️ ➡️ (34. 63)
39. Jordanien 63 ⬆️ ⬆️ (46. 75)
40. Kuba 64 ⬆️ ⬆️ (-. 108)
41. Slovenien 66 ➡️ ➡️ (37. 64)
42. Sydkorea 67 ➡️ ➡️ (39. 66)
43. Oman 68 ⬆️ ⬆️ (-. 103)
44. Tanzania 68 ⬆️ ⬆️ (58. 97)
45. Namibia 68 ➡️ ⬆️ (49. 81)
46. Estland 69 ⬇️ ⬇️ (35. 63)
47. Kenya 69 ⬆️ ⬆️ (-. 101)
48. Cypern 70 ⬇️ ⬇️ (29. 57)
49. Japan 72 ⬆️ ⬆️ (-, 112)
50. Portugal 75 ⬇️ ⬇️ (32. 58)
51. Grekland 75 ⬇️ ⬇️ (38. 65)
52. Spanien 77 ⬇️ ➡️ (43. 74)
53. Nya Zeeland 80 ⬆️ ⬆️ (-. 100)
54. Dominikanska republiken 82 ⬆️ ⬆️ (-. 107)
55. Förenade Arabemiraten 85 ⬆️ ⬆️ (-. 117)
56. Hong Kong 90 ⬆️ ⬆️ (-. 109)
57. Jamaica 90 ⬆️ ⬆️ (-. 107)
58. Belgien 90 ➡️ ➡️ (53. 88)
59. Österrike 91 ➡️ ⬆️ (59. 99)
60. Malta 92 ⬇️ ⬇️ (42. 71)
61. Italien 92 ⬇️ ⬇️ (51. 83)
62. Kroatien 92 ⬇️ ⬇️ (28. 55)
63. Frankrike 96 ⬇️ ➡️ (54. 91)
64. Storbritannien 96 ⬆️ ⬆️ (-. 106)
65. Australien 97 ⬆️ ⬆️ (-. 105)
66. Tyskland 98 ⬇️ ⬇️ (48. 80)
67. Sverige 100 ⬇️ ➡️ (60, 100)



Om Semesterindex
Sammanställningen visar vad det kostar att semestra i respektive land jämfört med i Sverige (Sverige = Index 100). Förutom hänsyn till valutakursernas förhållande tar FOREX Banks Semesterindex hänsyn till olika länders prisnivåer för vanliga semesterutgifter. Uppgifterna om hotellpriser kommer från Trivago.

Listan över de dyraste länderna har jag också publicerat.

Uppdaterat med senaste listan 2019-02-09.

11 kommentarer

Under listor, resor

Dyraste länderna att semestra i – Hela listan


Semesterindex. Bermuda följt av Monaco och Schweiz är världens just nu dyraste länder att semestra i. Det visar ett semesterindex för vintern 2018/2019.

Jämför genomsnittspriser
Semesterindex jämför genomsnittspriser på en rad produkter i 82 länder världen över och tas fram av FOREX Bank. Exempel på produkter som jämförs är en hotellnatt, ett restaurangbesök, en taxiresa, en cappuccino och en halvliter öl. I det senaste indexet, för vintern 2018/2019 är de dyraste länderna Bermuda (index 326), Monaco (index 226) , Schweiz (index 148) och Island (index 129).

Jämfört med förra året har de två dyraste länderna blivit dyrare men samtidigt har fler länder blivit billigare och listan över länder som är dyrare än Sverige har kortats från 21 länder förra året till 15 länder i år. Och då har ändå Island tillkommit i semesterindex sedan förra året. Totalt är det tio länder som förra året var dyrare att semestra i, som nu blivit billigare än Sverige. Och fyra som förra året var billigare men som nu blivit dyrare: Nederländerna, Irland, Kanada och Finland.

Länder på listan som vi besökt under 2017 är Norge och Danmark. Fördelen är att det inte är så långt att resa dit. Så själva resan behöver inte bli så dyr beroende på var i Sverige du bor. Under 2018 har vi besökt USA  och jag upplevde prisnivån där som ungefär lika som i Sverige, vilket i och för sig stämmer väl med index. Bermuda däremot har jag aldrig besökt och det låter ju inte heller särskilt prisvärt; mer än tre gånger så höga priser som i Sverige.

Att tänka på
Tänk på att det inte bara är skillnader i prisnivå mellan länder utan också mellan regioner och mellan storstäder och småorter. Ofta är huvudstäder dyrast att semestra i. Var också observant på att det finns turistorter som drar till sig Jetset-människor och de orterna är så klart också dyrare. Italien är inte ett av de länder som finns med på listan men ändå kan det bli dyrare att turista i till exempel Rom eller på Costa Smeralda på Sardinien jämfört med hemma i Karlshamn. Dessutom tillkommer ju resan.

Bilden är ifrån ett av länderna på listan över dyraste länderna att semestra i. Kan du gissa vilket?

Här är hela listan över länder där det är dyrare att semestra jämfört med Sverige. Första pilen anger om landet klättrat, ligger ungefär stilla eller faller på listan. Andra pilen anger om prisnivån blivit dyrare (pil uppåt), ligger ungefär stilla eller blivit billigare (pil nedåt). Siffrorna inom parentes är föra årets placering på listan och förra årets semesterindex.

1. Bermuda 326 ➡️ ⬆️ (1. 235)
2. Monaco 226 ➡️ ⬆️ (2. 191)
3. Schweiz 148 ➡️ ➡️ (4. 145)
4. Island 129 ✳️ ✳️ (-. -)
5. Danmark 128 ➡️ ⬆️ (9. 113)
6. Norge 126 ➡️ ⬆️ (7. 116)
7. Maldiverna 120 ➡️ ⬇️ (3. 158)
8. Nederländerna 120 ⬆️ ⬆️ (-. 94)
9. Israel 117 ➡️ ➡️ (8. 116)
10. Irland 114 ⬆️ ⬆️ (-. 95)
11. Kanada 111 ⬆️ ⬆️ (-. 85)
12. USA 110 ⬇️ ⬇️ (5. 126)
13. Luxemburg 107 ⬆️ ⬆️ (19. 101)
14. Singapore 107 ➡️ ➡️ (17. 104)
15. Finland 101 ⬆️ ➡️ (-. 97)
16. Sverige 100 ⬆️ ➡️ (22. 100)

Har du besökt något av länderna på listan på senare tid? Tyckte du att det var dyrt?

Jag har också publicerat listan över de billigaste länderna att semestra i.

Uppdaterad: 2019-02-09.

15 kommentarer

Under listor, resor