De är nog överblommade nu. Det går så fort. Just de här växer intill badhuset i Kristianstad, i Tivoliparken vid Helge å.
För ett par år sedan satte jag ett par lökar utanför huset där vi bor. Men två bollar förslår liksom inte. Så jag skulle vilja fylla på med fler. Men jag vet ju inte vad de heter? Eller när på året som lökarna ska ner i jorden?
Det är lördag eftermiddag i mars månad. Äntligen lyser solen från en klarblå himmel. Vi följer en orange slinga (som jag tror) och vandrar genom bokskogen. Jag har läst i en folder från länsstyrelsen att det ska finnas blåsippor i naturreservatet på Ryssberget. Jag har i och för sig blåsippor i rabatten hemma men vill gärna se dem växa i skogen.
Det är därför som jag har googlat och hittat foldern som berättar om Blekinges natur. Och det är därför som jag tror att Ryssberget i Sölvesborg kan vara en lämplig plats att leta. Vi följer skyltningen mot naturreservatet när vi svängt av E22:an mot Sölvesborgs centrum och svänger höger och kör tillbaka mot och under E22 och upp mot Ryssberget. Naturreservatet finns inte med på Googles karta så det gäller att vara uppmärksam på skyltningen.
Marken i bokskogen är täckt med de rödbruna löven från i fjol. Det går att ana att nya löv snart är på gång. Solen lyser mellan träden. I början hör vi lite fågelkvitter och en hackspett hacka, men vi ser inga fåglar. Gångstigen är bitvis lerig, sönderkörd av terrängcyklar. Det enda gröna i skogen så här års är den mossa som växer på stenarna i skogen. Vi passerar också
en stenhög där någon byggt små torn av stenar. Jag tycker att det ser ut som en forntida strandlinje.
Efter en stund anar vi att stigen kanske inte är en runda. Kan det vara en vandringsled? Jag googlar och hittar en karta över naturreservatet. Och mycket riktigt. Så är det. Så när vi kommer fram till en skogsväg tar vi vänster istället för att fortsätta följa leden. Och i nästa trevägskors vänster igen. Sedan är vi tillbaka vid parkeringsplatsen. Hade vi fortsatt följa leden en bit till hade vi kommit till en utsiktspunkt, men det får bli en annan gång.
Några blåsippor ser vi aldrig. Inte några blåsippeblad heller. Förmodligen växer de på någon annan plats i reservatet. Jag får fortsätta att nöja mig med sipporna jag har här hemma.
Jag vet inte om du är sådan att du planerar utflykter månader i förväg. Jag gör det sällan. Jag brukar utgå ifrån väderprognoser innan jag planerar och då är det ju tätt inpå. Nästa lördag ser det ut att kunna bli fint väder men idag är det inte alls något utflyktsväder. Just nu sitter jag istället och försöker säkerhetskopiera bilder från maj förra året. Den första maj var det fint väder och vitsipporna blommade i Valjeviken.
Bilder och videoklipp från den dagen har automatiskt säkerhetskopierats från iPhonen till mitt konto på Flickr men jag blev aldrig färdig till att föra över dem till datorn och min externa hårddisk innan jag raderade dem från mobilen.
Och nu har jag valt ut 111 bilder och klipp från den dagen att föra över i efterhand. En zip-fil ska skapas men jag får börja om igen och igen när uppkopllingen bryts. Möjligen borde jag försöka att föra över färre bilder i taget.
Under tiden kan du, om du planerar utflykter till månadsskiftet april/maj titta på det här klippet som jag la ut på Youtube:
Den här söta fotograferade jag i hälsoträdgården i Kristianstad i förra veckan. vet du möjligen vad den heter? (För det gör inte jag.)
#49 i #blogg100
Filed under blommor, Kristianstad
Sipporna blommar nu. Både de blå och de vita. Och de gula. Typiska vårtecken är de. Sipporna. Läser på Wikipedia att de är giftiga och kan ge blåsor i mun och svalg om du äter dem. Så gör inte det. Ät dem inte!
#40 i #blogg100
Det är kul med sådana där små skyltar vid eller på växterna i botaniska trädgårdar tycker jag. Då kan du fotografera av skylten och läsa på mer efteråt. Just det här stora trädet med den fina rosa blomman växer i Sydney. Trädet heter Norfolk Island hibiscus på engelska. Men nån hibiskus är det ju inte. Egentligen. Det är istället ett träd som troligtvis är endemiskt för Queensland i Australien men som numera finns på fler håll, eftersom det är ett så fint prynadsträd. Sydney ligger ju till exempel som bekant i New South Wales. Naturligt växer trädet då längre norrut i Queenslands regnskogar. Bland annat på just Norfolk Island. Det är en ö som ligger långt från fastlandet, halvvägs till Nya Zeeland.
På latin heter trädet Lagunaria Patersonia. Lagunaria efter Andreas de Laguna. En spansk botaniker och läkare på 1600-talet. Patersonia efter 1700-talets överste William Patterson, en skotsk soldat, upptäcktsresande grundare av en tidig bosättning på Tasmanien och viceguvernör i New Soth Wales.
Ett träd som tillbringar sina nätter under det södra halvklotets stjärnor…
#25 i #blogg100
Det enkla är ofta det vackra.
En gång gick jag en kurs i naturfoto. Det var när vi bodde i Karlskrona, på den tiden jag fotograferade med diafilm. Kursledare var den kända Blekingefotografen Björn-Eyvind Swahn. Där fick jag lära mig att en bra naturbild ska innehålla förgrund, huvudmotiv och bakgrund. Och kan jag nån gång få till alla de där tre bra så håller jag med om att de bilderna blir bäst. Men ofta är det hopplöst att få till en sån bild. Skärpan på motivet. Både förgrund och bakgrund vackra. Inget skräp i nåt av hörnen. Och bilden ska vara snyggt balanserad vilket är nog så klurigt. Inte minst i Instagrams kvadratiska format. Då kan det vara enklare att sträva efter det helt enkla istället: huvudmotiv mot en neutral bakgrund.
Men också att få till det där enkla kan vara svårare än vad det först verkar. Tillvaron är full av störande objekt. Ibland är det omöjligt att få till en bild på en vacker blomma utan att det kommer med en lyktstolpe, en bil eller något annat störande. Då kan det vara lika bra att vänta tills nästa fototillfälle dyker upp.
Blommor och blad är tacksamma motiv när du strävar efter enkelhet på eller över gränsen till minimalism, men det enkla kan också användas i arkitekturbilder till exempel.
Den här bilden är fotograferad med den första versionen av iPhone. Därav den något kassa bildkvaliteten. Men kompositionen är jag nöjd med. Det var i september 2011 på kontoret och jag var inne i en period då jag fotograferade mycket med appen Hipstamatic. Jag fotograferade massor av versioner och en blev bra. Så är det ofta. I bästa fall blir i alla fall en bild bra. Det är då den jag lägger ut på Instagram. :)
Ungefär vid den här årstiden för tre år sedan. Kanske nån månad tidigare. Några nya lönnlöv på en gren. Mot trädets stam uppstår det där renodlade.
Den här är ännu mer minimalistisk. Det var förra året. Några klasar körsbärsblommor mot den blå himlen. Fotograferade nästan rakt underifrån.
Ett knep när du vill fotografera blommor mot en blå himmel är att vända mobilen uppochner så att kameran kommer ännu närmare marken. Det knepet har jag använt här när jag fotograferat bergsklint i Hälsoträdgården i Kristianstad. Också det för ett år sedan.
För lite sedan publicerade jag ”hela listan” över bilder som funkar på Instagram.
Hur kan maj redan vara slut? Vi har ju inte haft någon riktig värme än! En dag i mitten av maj var temperaturen 17 grader och syrenerna hade precis slagit ut och det kändes som att det var sommar (bilden nedan). Men sen vände det. Det har varit kallt. Fördelen är att syrenerna blommar länge. De på bilden ovan ligger nu och drar tillsammans med lime, socker och citronsyra. Det ska bli syrensaft. Jag använder ett recept jag hittat på nätet. Gott att blanda koncentratet med svart te i sommar. Det blir ett iste med smak av maj!
Bilden nedan blev också min mest gillade på Instagram i maj 2015 (så här långt):
Av detta lär vi att tidiga vår- och sommartecken uppskattas på Instagram. Hoppas att värmen kommer med juni!
Än har de inte blommat över. Inte överallt. Bild från igår och Kristianstad.
Filed under blommor
Bilder från förra lördagen hemma hos pappa och hans sambo.
Körsbärsblom är väl härligt?
Filed under blommor
klämdag. Men jag har jobbat idag. Tog lite extra lång lunch. Åt en korv på stan. I Kristianstad. Och en glass. Från Ottos glassfabrik i Yngsjö. Med smak av fläder och lime. Mums!
Och så har jag fotograferat syrenerna vid gamla fängelset. Andats in och njutit av doften.
Mina damer och herrar! Härmed förklarar jag sommaren 2015 för invigd!
Jo. Jag spammar Instagram, Twitter, Facebook och nu också bloggen med bilder på magnolior.
Jag vet inte hur jag skulle kunna låta bli.
Filed under årstider, blommor, sociala media
”Randigt är roligt” heter det ju. Jag tycker i vart fall om de här randiga krokusarna. De är nog snart överblommade dock. Bilden är ifrån helgen som gick.
Annars vet jag inte. Jag missade norrskenet i veckan trots att jag var ute och spanade ett par gånger. Förmodligen var jag för tidigt ute. Nu har jag ju sett ett antal norrsken i mitt liv under åren jag bodde i Luleå. Men ändå. Det hade varit kul.
Idag lär jag missa solförmörkelsen. Dels sitter jag i möte hela förmiddagen och dels är det ändå mulet.
Jag har i och för sig i veckan varit på en mycket inspirerande konferens på temat ”Urban Magma” som är ett koncept för innovationsutveckling inom de urbana systemen VA, värme, kyla och avfallshantering. Målet är hitta ett effektivt system för utveckling av produkter och tjänster som löser städers klimat- och miljöutmaningar. Spännande utblickar mot världen! Systemtänk.
Full av inspiration landade jag i går i det som ibland kallas ”verkligheten”. Fullt av frågor att hantera. Motgångar mest. I smått mest, i och för sig. Men ändå.
Just nu känner jag mig arg, trött och ledsen. Men det kommer nya dagar.
Den började blomma redan i november. Jag skrev om det redan då. Den har sedan blommat med enstaka blommor hela vintern.
Så här såg den ut i lördags när den fått sällskap av krokusarna. Jag tyckte att den såg lite skräpig ut så jag städade den på gamla vissna blommor innan jag la ut en bild på Instagram.
Tufft kämpat av en gullviva att blomma en hel vinter kan man tycka. Man kan också fundera på om det har något med växthuseffekten att göra eller om den bara blivit knäpp ändå.
Såg igår att koldioxidutsläppen inte ökade förra året. En god nyhet. Däremot fortsätter halten koldioxid öka i atmosfären enligt mätningarna på Hawaii. Jag följer dem på Twitter. Vi fortsätter ju trots allt att fylla på med mer koldioxid så det är ju inte så konstigt. Nu behöver vi minska utsläppen. Men att utsläppen nu har slutat öka år från år är faktiskt en riktigt god nyhet för den här planeten, trots allt.
Och den där gullvivan som blommade en hel vinter är ju riktigt söt. Ändå.
De är några av mina absoluta favoritblommor. För mig symboliserar de vår och inget annat. Ingen kommer att kunna ta det ifrån mig.
Idag visade sig solen i Kristianstad. Efter en sen lunch tog jag en kort promenad i Tivoliparkens hälsoträdgård. Jag spande efter vårtecken. Snödroppar såg jag. Och nån slags sälg med videkissar. Vintergäck. Och solen! :)
Det brukar alltid snöa i vecka 8. Men jag undrar jag om inte 2015 blir ett undantag. Det känns mer som om våren är på väg nu.
Filed under blommor, Kristianstad, vår
”Solitär” är veckans tema på Fototriss.
Här utanför, i rabatten, blommar en förvirrad och ensam gullviva. Det gjorde den förra året i november också. Vackert men knäppt. Ett tecken på klimatförändringarna?
Här i Karlshamn blommar flera sommarblommor också: rosor, tusensköna och kaprifol till exempel men annars är det höst och löven faller. Här ett ensamt jättelöv från en plantan:
Sist en ensam liten svamp i den gröna mossan på en stubbe i skogen. Ser ut som en golfboll nästan. Vet du vad den kan heta?
Nyss hemkommen från sydligare breddgrader surfar jag runt på taggen #vallmo (och engelska motsvarigheten #poppies) på Instagram i jakt på lite sommarkänsla.
Här är något av det jag funnit:
Och sist min egen bild på vallmo:
Mitt öga letar alltid efter det vackra i tillvaron. Det är en brist jag har. Därför fotograferar jag också sådant som jag tycker är fint här i världen. Det blir ofta sånt som räknas som banalt: mina barn, blommor, träd, havet, solnedgångar, fina stadsmiljöer…
Jag vet inte hur väl jag lyckas med att skildra den skönhet jag ser i det jag fotograferar. Det får ditt öga avgöra, när du betraktar mina bilder.
Men jag vet att även om jag skulle lyckas med att åstadkomma fina bilder så räknas de inte som ”fina” ändå.
Och jag har förståelse för det. Att på ett estetiskt intressant sätt skildra det som inte är vackert i livet är så klart så mycket svårare och kräver en helt annan skicklighet och förmåga än den jag har. Kanske kan jag lära mig den konsten en dag. Men ska jag vara ärlig vet jag inte ens om jag vill. Så ni får nog hålla till goda med sånt här även framöver:
Jag väntade länge på att få till en bra bild med en humla på också. Men humlor flyger omkring väldigt oorganiserat och oförutsägbart. Så det fick bli en bild utan humla.
Kollade igenom hashtaggen #rhododendron på Instagram och hittade de här fina bilderna bland många andra fina:
Länk till respektive Instagramkonto finns i användarnamnet ovanför varje bild.
