Jag har skrivit förut om hur en promenad i Ire naturreservat kan som att vandra i ett Sverige som inte finns längre. Det var i början av juni förra året. Och jag har också skrivit om att vandra i Ire naturreservat vid mitten av maj månad. Men nu är det den 21 juni och tidigt i morse inträffade sommarsolståndet.
Vi går alltså mot mörkare tider nu. Rent bokstavligt. Trots att det inte varit midsommar än. Regeringskris är det också. Och pandemin är inte över än. Men. Jag hoppas ändå att vi snart går mot ljusare tider i mer bildlig bedtydelse. Framförallt vad gäller pandemin ser det ju verkligen hoppfullt ut. Även om deltavarianten och nya framtida mutationer spökar i bakgrunden.
Vi har också haft en väldigt torr sommar så här långt. Och några dagar med nästan som Medelhavsvärme. Men idag har det i alla fall kommit lite regn. Förmodligen även i Ire, som ligger i norra delen av Karlshamns kommun. Och ikväll gick vi alltså en runda i naturreservatet där.
Små grodorna var lustiga att se. Några få smultron smakade gott på tungan. Myggor surrade i skogen. Fjärilar fladdrade i vinden. Kor vilade i gräset. Och långt fler än sju sorters blommor växte på ängarna. Men jag lät dem alla stå kvar. Om du är duktig på orkidéer får du gärna berätta vilka sorter jag fotograferat.
Halloj världen! 
Ser ut som en mysig vandring i midsommartid. Åtminstone orkidéparet ser ut som jungfru Marie nycklar och jag undrar om inte nästa är samma. Den större grodan är vårtig som en padda och fjärilarna får vara anonyma. Jättefin fotoserie där fotot på stora blåklockan och de vilande kossorna – och det prydliga stenröset får extra uppmärksamhet av mig.
Tack för din feedback och för info om jungfru Marie nycklar. Jag lär mig aldrig att skilja på alla dessa orkidéer som finns. :)
Men åh så vackert inlägg, både i text och bild! Den lilla grodan är ju typ det sötaste jag någonsin sett :)
Ja, visst var den söt! 😍