Category Archives: resor

Om Vagabond och miljövänner som kräver att vi ska avstå flyg


Sommaren är här nu! Äntligen sol och värme. Sommar och sol här hemma gör det märkliga med mig att jag längtar ännu mer ut i världen än annars. Jag sitter på altanen och läser senaste numret av resemagasinet Vagabond. Och funderar på det här med flyg och miljö. Jag är ju utbildad miljöingenjör.

Det är ett bra nummer av tidningen. Det innehåller många mindre kända resmål. Sådana gillar jag att läsa om. Som Greklands ”okända öar”. De är enligt Vagabond: Samothrake, Kastellorizo, Ikaria, Symi, Tilos, Paxi, Gavdos, Ithaka, Chios och Alonissos. Jag har inte besökt någon av dem.Bara hört talas om några. Jag hade först tänkt mig till Grekland i sommar men det kommer inte att bli så. Sommaren är i stort sett färdigbokad och klar. Det fick bli andra resmål på grund av sent ute med bokningen. Nästa sommar kanske? Ett tag övervägde jag att ta en charterresa till Lesbos. Men det är ju dit båtflyktingarna från krigets Syrien kommer. Att välja att åka dit på semester kändes inte bra. Att välja bort det och blunda kändes inte heller bra, men nu blev det ändå så…

Det är samma sak med att flyga. Att välja att flyga känns inte bra. Att välja bort det känns inte heller bra.

Jag läser Per J Anderssons kolumn i slutet av tidningen. Han skriver att 1987 hade ingen berättat för oss att flyget var dåligt för miljön. För mig hade de. Jag kände till utsläppen av kväveoxider och påverkan på övergödning. Och om oljan som ändlig resurs. Hur oerhört mycket mer energi som går åt för att flyga jämfört med att åka tåg. Växthuseffekten fick jag lära mig om först i början av nästa år, 1988. Men ändå.

Att välja att flyga känns inte bra. Jag kan inte skylla på att jag inte visste. Jag har vetat sedan 80-talet. Då var jag precis som Per tågluffare och jag bestämde mig för att jag skulle fortsätta åka tåg till Europa på semestern. Men det blev inte så. Det var så mycket jag inte visste om hur allt skulle bli. Jag gjorde en till tågluff våren 1988, på egen hand. Och med den man som jag fortfarande lever tillsammans med och älskar tågluffare jag också 1990.

Inrikes brukar vi åka tåg eller miljöbil och häromåret gjorde vi en minitågluff i Europa med barnen. Och förra året åkte vi bil runt stora delar av vår världsdel. Men. Det blir mest flygresor när vi ska utomlands. Allt sedan 80-talet. Och för min del handlar det inte bara om priset. Det har blivit svårare och svårare att åka tåg i Europa. Tidtabellerna anpassas mer och mer för pendlarna och affärsresenärerna och mindre och mindre för semesterfirarna. Allt fler nattåg försvinner. Det nattåg som vi häromåret tog från Köpenhamn till Prag finns till exempel inte längre.

Jag instämmer med Per om att en flygskatt kan göra viss nytta i att styra över resor från flyg till tåg. Och att fler miljöåtgärder behövs.

Jag tänker på åtgärder som att järnvägarna behöver underhållas bättre och att tågbolagen borde tvingas samarbeta om tidtabeller, nattåg och en gemensam bokningssajt för tågtrafik i Europa. Jag tänker också på åtgärder som forskning för att ta fram alternativa, klimatsmarta, flygbränslen. Då kan flyget kanske bli klimatsmart på sikt.

Många miljövänner kräver av alla andra att vi ska avstå ifrån att flyga. Jag tror att många av dem som ”avstår” ifrån att flyga är personer som inte hade flugit även om flygresor vore ekologiskt hållbara. Kanske är de flygrädda, kanske ogillar de det främmande och trivs bäst hemma, kanske har de valt en livsstil som gör att de inte kan åka bort (en gård med djur till exempel), kanske har de bara inte råd. Eller så har de ett yrke och ett liv i övrigt som gör att de har tid och råd att genomföra tågresor till de resmål de vill se. Då är det lätt att kräva av andra…

Men för mig känns det inte bra att välja bort att flyga. Jag har ett liv och det pågår just nu. I denna tid. Och jag älskar att se och uppleva den här världen! Jag är dessutom övertygad om att naturturism bidrar till att bevara biologisk mångfald runt om i världen. Och. Ingen människa kan ensam ändra på förutsättningarna. Arbetsliv och transportsystem ser ut som de gör. Om jag valt bort att flyga helt och hållet från det att jag första gången fick lära mig om växthuseffekten 1988 är det mycket som jag inte skulle ha fått se och uppleva: Sydostasien, USA och Mexico, Söderhavet, Australien, Brasilien, Afrika och otaliga platser i Europa. Men inte hade det påverkat flyget det minsta att just jag avstått. Jag har valt att flyga och jag ångrar det inte.

Däremot önskar jag att det funnes något bra sätt för oss som reser mycket att sätta press på flygindustrin så att de på riktigt börjar jobba för en hållbar framtid. De också.

Flyget på bilden är ett fraktflyg på väg från Kina till Holland, siktat över Sternö i Karlshamn. 

2 kommentarer

Filed under miljö, resor, Samhälle och politik

Och Vingresor skärpte sig!


Jag skrev ju i söndags om hur Vingresors internetbokning inte fungerade som den skulle. Inlägget fick stor spridning och många hörde av sig till mig med kommentarer på Facebook eller här i bloggen. Även Ving själva.

Flera andra som försökt boka hos dem på sista tiden, utan att lyckas hörde av sig och berättade om det. Men samtidigt var det ännu fler som berättade att det brukar fungera bra att boka hos Ving. Och någon som berättade att hon försökt boka hos Norweigan flera gånger utan att få igenom bokningen men fått beloppet spärrat på kontot som ”skyddat belopp” flera gånger om. Vilket ju är ett värre problem än det jag råkade ut för. Någon annan påpekade att det är bra att Ving faktiskt har telefonservice som du kan vända dig till när deras internetbokning strular. Det är inte alla aktörer som har den servicen. Och det är ju sant. Någon tipsade mig om att skriva ett inlägg på Vingresors Facebooksida för att få svar, vilket jag också gjorde.

Både i går och idag har Ving själva hört av sig och kommenterat i mitt blogginlägg. Redan i måndags fick jag den första kommentaren från dem:

”Tack för att uppmärksammar oss på det här! Mitt namn är Karin Eriksson, Social Media Manager på Ving. Vi har sett ditt inlägg och det är bra att du hör av dig när några av våra funktioner inte fungerar optimalt. Vi lanserade en ny testversion av prislistan och dessvärre fungerade den inte som den ska. Vi arbetar för fullt med att åtgärda problemet.”

Och igår meddelade Karin:

”Tänkte bara höra av mig och meddela att felet är åtgärdat igår och det ska fungera igen. Vi arbetar ständigt med att utveckla vår hemsida för att den ska bli smidigare för våra kunder. Vi gör många A- och B-tester och utvärderar löpande hur användarvänlig vår hemsida är och hur vi kan göra den bättre.”

Hon berättade också om hur jag kan anmäla mig som webtestare hos dem. Och önskade mig en trevlig resa:

”Om du har några andra funderingar kring din resa kan du kontakta våra reserådgivare på telefon eller via sociala medier.

Ha en riktigt skön resa! :)”

Felet var alltså tillfälligt och jag testade faktiskt redan igår om det fungerade att, via iPad, ta sig förbi den punkt där bokningen tidigare hakade upp sig. Och nu fungerade det! (Att resan nu hunnit bli 500 kr billigare än när jag bokade är väl ett förtret som det bara är att svälja. Priser på resor går upp eller ner eller så tar resorna slut – du kan aldrig veta i förväg exakt när du borde boka för att få ett så bra pris som möjligt.)

Att Vingresor alls hörde av sig till mig med anledning av bloggposten tycker jag är ett stort plus i kanten.

Bilden ovan är ifrån en annan plats på Mallorca. Den gången reste vi också med Ving men då var det min pappa som bokat resan.

1 kommentar

Filed under resor

Karlshamns kastell



En båtutflykt till Karlshamn kastell en söndag i maj. Syrenerna doftar. Äppelblom blommar. Grässtrån vajar i vinden. Och våfflorna smakar gott.





1 kommentar

Filed under resor, Karlshamn, Blekinge

Skärpning Vingresor!


Jag har bokat en charterresa för första gången på nästan tio år. Orsaken att jag valde charter är främst för att jag var sent ute. Och då för att charter går enkelt och snabbt att boka. Trodde jag.

Efter att ha kollat först Vingresor, sedan Apollo och sist ”Fritidsresor” som numera även i Sverige heter Tui valde jag till sist ett paket med flyg och hotell från Ving.

Så långt var Vings sida bäst av de tre. Lätt att hitta och navigera bland alternativen. Resten vet jag inte eftersom jag bara provade att boka via Ving och inte någon av de andra två. Men Ving behöver helt klart skärpa sig.

Efter att ha valt flyg och hotell fick jag möjlighet att välja läge på lägenheten och måltider. Jag valde lägenhet med balkong mot trädgården och halvpension. Frukost- och middagsbuffé. Normalt äter vi hellre ute men det här hotellet ligger en bit ifrån någon av byarna längs den långa Alcudia-stranden på Mallorca. Så jag tänkte att det kan vara praktiskt med middag utöver frukost.

Men här tog det stopp. Jag trycker på ”gå vidare och betala” men inget händer. Provar då att ladda hem Vings app och går igenom hela proceduren igen men fastnar på samma ställe i appen som på webbsidan.

Nu kontaktar jag Ving via deras chat. Får där veta att deras hemsida inte alltid fungerar ”helt och hållet” med iPads och telefoner.

Förvånad över att det fortfarande kan vara så här år 2017 dammar jag ändå av den bärbara datorn (bokstavligen!) och provar där. Efter att ha gått igenom hela proceduren en gång till fastnar jag på samma ställe.

Ringer nu kundservice och får vänta en god stund i telefonkö innan jag får hjälp.

Resan blir till slut både bokad och betald. Och Sofie som hjälper mig både i chatten och på telefon är både trevlig och hjälpsam. Ändå Ving: Så här krångligt får det inte vara att boka på nätet 2017. Enda fördelen jag kunde se med att boka via er var att själva bokningen skulle gå smidigare än om jag bokat flyg och hotell var för sig. Det gjorde den inte! Faktum var att den blev betydligt krångligare. Billigare blev det inte heller. Så Ving: Varför ska jag boka via er nästa gång, tänker ni?

Uppdatering: och Vingresor skärpte sig!

29 kommentarer

Filed under resor

Nu blommar rapsen! 


Vi är i Svedala. Rapsen blommar. Jag tar bilen till Hyby och går en fotopromenad med systemkameran bland fälten. Här är några av bilderna:





26 kommentarer

Filed under årstider, fotografi, resor, Skåne

En suck över alla falska människor på Instagram

Alltså. Jag har varit dålig på att följa tillbaka på Instagram i flera år. Det beror på alla falska påföljningar jag fått genom åren. Du tröttnar till slut. Men jag tänkte att jag skulle skärpa mig och bli lite mindre synisk…

Alltså har jag de senaste veckorna varit lite mer generös med att följa tillbaka även sådana personer som jag inte känner. Men jag har också varit noga med att kolla om de sedan avföljt mig.

Och alltså! Det är helt otroligt så många konton det finns där ute med tiotusentals följare som följer ditt konto och sedan följer av mer eller mindre direkt!

Sen den här snubben som först följde mig och sedan direkt följde av och som jag noterar har en så märklig mix av bilder. Selfiepinnegrejor runt om i världen, postade med någon månads mellanrum, plus tre bilder som ser proffsiga ut men med helt olika bildspråk inbördes. Så jag tog mig för att bildgoogla de tre bilderna. Alla är kopierade från olika ställen: En fransk artikel med världens 25 vackraste stränder. En Pinterest-sida med bilder av Akropolis och en bild från någon annans Insta-konto. Och så profil-texten som antyder att han lever på att resa…

Ibland är jag nära att ge upp hoppet om mänskligheten! (Och Instagram.)

16 kommentarer

Filed under instagram, resor

I resebokartagen 


Just nu befinner jag mig mitt i att planera en resa. Det är tre sensommarveckor som ska planeras. Jag hade tänkt kombinera Östergötland med Lapplandsfjällen och Norge samt Grekland. Men det visade sig att jag är väldigt sent ute med bokningarna och det var svårt att hitta bra flyg. När jag väl bokat flyg till ett annat resmål än Grekland visade det sig svårt att hitta hotell…

Flygmöjligheterna fick avgöra. Det blev Sardinien istället för Grekland. Vi flyger från Narvik till Olbia via Oslo. Hem flyger vi via Düsseldorf och Köpenhamn. Innan jag bokade flyget hade jag kollat att det fanns gott om hotellalternativ runt Olbia, men när jag sedan skulle boka var alternativen inte så bra som jag först tyckt vid en snabb titt. Många hotell i området stänger incheckningen väldigt tidigt. Alternativt låg hotellen väldigt långt från flygplatsen. Eftersom vi anländer 21:35 är inte det så praktiskt. Eller så kunde vi inte få ett gemenamt rum eller lägenhet för hela familjen. De flesta hotell var dessutom väldigt dyra och många låg långt från havet.

Jag hade tänkt mig alla sex nätter på samma ställe men det slutade med att jag också började titta på boendemöjligheter i Alghero som inte ligger jättelångt bort. Men att åka dit direkt när vi anländer så sent kändes inte rimligt. Så det slutade med att det blir tre nätter i Porto San Paulo och tre i Alghero. I Alghero har vi varit förut, när barnen var små, och där finns både den fina Maria-Pia-stranden och en mysig gammal katalansk stadskärna. Från Porto San Paulo hoppas jag att vi kan göra badutflykter till de vackra öarna utanför.

Nu återstår att planera måndag kl. 16:15 då vi anländer med tåg till Narvik till lördag kl. 11:20 då vi flyger därifrån.

Har du några förslag på vad vi ska hitta på i Nordnorge? Jag är ju förtjust i vackra platser. Känner du till några? Jag sneglar på Lofoten…

5 kommentarer

Filed under resor, vackra platser

Lilla, gulliga Karlshamn

Igår fick en försmak av sommaren här i lilla, gulliga Karlshamn. För somliga är detta deras lilla sommarparadis. För oss är det den plats på jorden där vi råkar bo.







Lämna en kommentar

Filed under Blekinge, Karlshamn, resor

Halloj världen! nu på egen domän


Wow! Nu har min blogg en egen domän: hallojvarlden.com

För en liten tid sedan nådde jag (igen) taket för hur mycket bildutrymme som får användas gratis på wordpess.com. Jag bestämde mig då för att köpa till utrymme för 3 dollar per månad. I priset ingår egen domän på .com. Efter att ha funderat en del har jag idag beställt detta tillägg.

Så nu ska min blogg finnas både på hallojvarlden.com och på den gamla adressen som nu pekas om till den nya.

Att det blev .com och inte .se beror på ren lättja i och med att .com ingår och fixas av wordpress.com medan jag hade fått fixa en .se-adress själv.

Bilden ovan får symbolisera en förhoppningsvis smidig förflyttning. Den är ifrån Jambiani på Zanzibar.

3 kommentarer

Filed under blogg, resor

Bara ett av alla träd i världen 

Vi åker i safarijeep på väg ner i Ngorongoro-kratern Tanzania. Vi passerar under några alldeles fantastiska träd. 

Jag tar upp mobilen, en iPhone, och fotograferar genom framrutan. Längst ner till hörnet i bilden: tre röda ränder. En reflex i rutan. Jag gör snabbt ett nytt försök men nu är ögonblicket passerat. Kompositionen blir inte alls lika bra.   Nåja, det är bara ännu ett av alla träd i världen. Bilden blev dessutom lite motljusmörk. 

Nästan fyra månader senare hittar jag av en slump bilden i mobilen. Och provar att redigera den i Instagram. Det motljusmörka blir jag av med, men ränderna går aldrig ur. 

Nåja, det är ju bara ännu ett av alla träd i världen. 

Någon variant av akacia om jag minns rätt.

6 kommentarer

Filed under bildredigering, fotografi, instagram, iPhone, natur, resor, vackra platser

Naturen är svaret – Sternö Sandvik på våren



Visst är det fint vid Sternö Sandvik, Karlshamn, också på en varm sommardag. Men då är där alltid fullt med folk och vattnet är aldrig lika klart som det kan vara en fin vårdag.

Vi promenerade från Karlshamn och tillbaka, totalt en mil, och tittade också förbi bronsåldersgraven vid Höga rör som du kan läsa om i förra inlägget.

Längs vandringen såg vi bland annat vitsippebackar, musöron på björkarna, slån som håller på att slå ut, rönn i knopp, en huggorm och en fladdermus. Sångare och koltrastar sjöng in våren längs vår väg. Och solen glittrade på havet.

Naturen är svaret. Vilken frågan är bestämmer du själv.



11 kommentarer

Filed under Karlshamn, natur, resor, vackra platser, Vandra

Blekinges svar på Egyptens pyramider



Höga rör heter den nära fem meter höga gravhög som ligger på Sternös högsta punkt. Den är Blekinges största bronsåldersgrav från den äldre bronsåldern. (Den lilla röda pricken till höger om högen är jag.) 

Nu står här höga tallar runt omkring men när den anlades någon gång kring 1500 – 1000 år f.k. var nog utsikten över Blekinge skärgård hänförande.

Enligt legenden är det en stor hövding vid namn Stie som ligger begravd här.

Hur det än är med den saken så kan väl sådana här gravhögar från bronsåldern sägas vara vår del av världens svar på Egyptens pyramider?

Höggravskulturen var en bronsålderskultur som existerade i Centraleuropa mellan 1800 och 1300 f.Kr. De begravde som namnet antyder sina döda i stora gravhögar. Ofta var det kungar som begravdes med personlig utrustning som vapen och smycken i kista och på det en stor hög med sten. Inte är det en slump att det liknar Egyptens pyramider? 

Pyramiderna i Afrika är i och för sig 700 till 1200 år äldre än de centraleuropeiska högarna och 1000 till 1500 år äldre än gravhögen vid Höga rör, men tycks mig ändå vara en del av samma kultur i någon mening. Dock något förändrad på vägen innan den blev till den europeiska höggravskulturen. Eller om dessa kulturer är två grenar på samma träd med en gemenam källa ännu längre bakåt i tiden? I Egypten föregicks pyramiderna av mastabor, enklare varianter av gravhögar jämfört med pyramiderna. Och ännu tidigare hade de kanske gravar som påminde om våra stenåldersgravar? Eller snarare att våra påminde om deras? De var ju långt före oss i utvecklingen där nere.

Bronsåldern var den första globaliserade tiden med handel över stora geografiska områden. Så helt omöjligt är det kanske inte att gravsättningstraditioner spred sig över stora avstånd?

Jo, jag medger att jag är ute i tassemarkerna och spekulerar en hel del här, där andra förmodligen sitter på fakta. Så ta mina spekulationer för vad de är. Spännande är det hur som helst att fundera över dem som trampat den här jorden före oss! 

Vill du besöka Höga rör, som ligger i Karlshamns kommun, parkerar du lämpligen vid Sternö Sandvik och promenerar tillbaka upp för backen där du kom med bilen. När du är uppe där vägen ner mot Sternö Vindhamn tar av åt höger (när du kommer nerifrån) tar du istället av mot vänster och följer en stig genom skogen och upp på berget ca 500 m.

Lämna en kommentar

Filed under Blekinge, historia, Karlshamn, resor

Och hur funkar det här med ”resejournalister” egentligen?


Hur funkar det här med ”resebloggare” egentligen? Och influerare på Instagram? Får bloggare och influerare betalt av resebolagen och/eller detinationerna? Och hur funkar det här med ”resejournalister” egentligen? Låt mig berätta:

Jag får plötsligt syn på en tweet av Eskil Fagerström som säger: ”Hur funkar det här med ”resebloggare” egentligen? Nu vet jag mer.”

Jag följer den bifogade länken till en intressant blogpost om en promotionresa i Italien. Journalisten och författaren har fått tre hotellnätter, en lunch, en middag och några utflykter i utbyte mot att skriva en blogpost. I min värld låter det lite för bra för att vara sant. Jag vet inte hur många som läser hans blogg men han uppger själv att han har 200 följare på Instagram. Några av de andra som deltar i arrangemanget ska ha hundratusentals följare.

Blogginlägget är som sagt bra men jag blir något provocerad av tweeten måste jag erkänna. Själv har jag bloggat i 10 år och aldrig fått en enda hotellnatt, lunch, middag eller utflykt som tack från någon av de platser jag besökt. Någon gång har jag kanske fått ett bättre rum när jag berättat att jag är bloggare. Möjligen. Säkert vet jag inte om jag ens fått en sådan fördel någon gång.

Det handlar inte om att tälja guld med smörkniv att blogga och instagramma om resor. De flesta som håller på gör det som jag helt gratis. Lägger många, många timmar bara för att det är roligt. Andra försörjer sig i grunden på att göra annat men får ett litet bidrag till sitt resande. Ytterligt få försörjer sig på att resa, fotografera och berätta om det på sociala medier. Färre dessutom, skulle jag gissa, än som påstår eller i vart fall försöker ge sken av att de gör det.

Jag är aktiv i nätverk för resebloggare och är väl medveten om att det förekommer att bloggare åker på betalda resor. Alla seriösa bloggare märker då ut både bloggposter och inlägg på Instagram och andra sociala medier som ”samarbete” eller ”sponsrade”. Skulle det någon gång bli aktuellt för mig att följa med på en betald resa skulle jag också självklart märka ut detta i mina flöden. Som mitt liv ser ut för närvarande har jag inte haft tid att följa med på sådana resor då jag hellre vill resa med min familj när jag har semester.

Men hur gör resejournalister? De åker också på betalda resor. På så kallade ”pressresor”. Eskil snuddar också vid fenomenet i sin bloggpost. Det är en sedan länge etablerad form av marknadsföring av resor. Det finns inga krav på motprestationer men den som betalar förväntar sig så klart positiva artiklar och inslag. Varför skulle de annars betala? Och varför skulle fenomenet annars fortsätta leva vidare? Men har du någonsin sett en artikel eller ett inslag om resor i traditionell media som är märkt med ”samarbete” eller ”sponsrad”?

Jag tycker alltså att bloggare är mer att lita på i de här sammanhangen än traditionella journalister. Vad säger du? Visste du att researtiklar i traditionella medier ofta är resultatet av sponsrade resor?

Bilden ovan är min och ifrån en osponsrad resa till Torrevieja i Spanien.

11 kommentarer

Filed under blogg, destinationsutveckling, influerare, instagram, media, platsvarumärken, resor, sociala media

Vandra vid vackra sjön Lago di Braies / Pragser Wildsee i Dolomiterna – karta mm

I Dolomiterna, som inte är någon egen bergskedja utan bara den italienska delen av Alperna, finns en bildskön sjö som ofta förekommer på många resekonton på Instagram. Och här och var på hela internet. Varje reseinfluerare med självaktning har redan varit där. ;) Men skynda hit innan det blir alldeles för trångt. Lago di Braies heter sjön på italienska. Pragser Wildsee på tyska. Men hur tar du dig dit? Och finns där möjligheter att vandra? Jodå! Svaren kommer här:

Ta sig dit
Närmare Innsbruck i Österrike än Verona i Italien, men på den italienska sidan om gränsen, ligger den lilla sjön ungefär två timmars resa i bil från Innsbruck varav en timme (sex mil) körs österut från A22 – motorvägen som går genom Brennerpasset. Ungefär tre timmar tar det till sjön från Verona.

Enligt uppgift på hotellets hemsida ska det gå att ta sig till Lago di Braies med buss under sommarsäsongen. Närmaste järnvägsstation ligger 13 km bort i Villabassa Niederdorf. Dit går det regionaltåg från bland annat Lienz i Österrike. Men enklast är nog ändå att komma i bil. Enligt ett inlägg på TripAdvisor ska det kosta 3 Euro per timme att parkera. Eller 10 Euro per timme om du kommer i en van. Vi bodde på hotellet vid sjön och då ingick parkering i priset för rummet.


Vandra runt sjön
Att vandra runt sjön är enkelt. Sträckan är kort: bara 3,6 km. Stigen är lättvandrad och det är inga jättestora höjdskillnader. Dock går du på trappor upp och ner på ett ställe. Totalt är stigningen och även fallhöjden 86 meter. Om du går motsols eller medsols är en smaksak. Båda varven är nog ungefär lika vanliga att vandra. Vi valde att gå motsols och det är det varvet som beskrivs nedan.

Kapell och rastplats
Från hotellet följde vi alltså stigen nere vid sjön åt höger och kom direkt förbi ett litet kapell. Det heter Chiesetta sul Lago di Braies. Det invigdes 1904 och ägs av hotellet. Strax efteråt passerade vi en grind med text på både tyska och italienska som berättar att vi ska stänga grinden efter oss. Sjön ligger i Sydtyrolen som är den nordligaste av de italienska provinserna. Av den halva miljon människor som bor i området är hela 70 procent tyskspråkiga. Direkt efter grinden finns bänkar och bord för den som har med sig fika på vandringen. Vi valde att äta på hotellet men min familj väntade in mig på en av bänkarna sedan jag redan stannat flera gånger för att fotografera.


 

Stränderna i södra änden av sjön
Stigen längs den västra sidan av sjön är lättvandrad, nästan som en grusad väg och du tar dig snabbt till den södra änden av den lilla alpsjön som ligger 1500 meter över havet. Vid den södra änden finns några små och grusiga men vita stränder. Det är nog ovanligt att det är så varmt här att du känner för att bada. Men kanske doppa tårna i vattnet en hyggligt varm sommardag? När vi var här såg vi bara en hund bada. I den här änden av sjön hörs och skymtas också ett vattenfall på avstånd, en bit upp på berget.


Nu blir det tuffare
Tillbaka, längs den östra sidan av sjön är vandringen mer kuperad och det är längs den här sträckan som det är flera trappor i de brantaste partierna. Alltså är denna delen lite tuffare, men vandringen är ju ändå kort så jättetufft blir det aldrig. Längst i norr kommer du till en liten tarm av sjön och där finns en bänk där du kan stanna för att vila eller fika. När du har rundat sjöns nordligaste punkt är det bara en kort bit tillbaka till det söta lilla båthus i sjön som är en av anledningarna till att den här platsen är så populär att fotografera. Där kan du också hyra en roddbåt och ro ut på sjön efter vandringen.



Längre vandringar
En skylt vid sjön visar att det finns flera alternativ för den som vill ge sig på längre vandringar, se nedan. En 15 km lång vandring finns beskriven på tyska här, med tillhörande karta.


19 kommentarer

Filed under resor, vackra platser, Vandra

Gulliga Åhus och Absoluts blivande besökscenter 

Igår var jag med när tekniska nämnden först besökte Absolut och sedan också den villa som nästa sommar ska stå klar som ett nytt besökscenter för spritmärket.

Krister Asplund som förut varit mångårig direktör för Absolut leder numera projektet med nytt besökscenter och guidade oss i bygget.

Efter företagsbesöket pratade jag inför nämnden om  investeringsbudget 2018 för vatten och avlopp. Sen blev det en kort promenad genom ett soligt Åhus på väg till bussen mot Kristianstad och två pensionärsavtackningar.








10 kommentarer

Filed under Kristianstad, mitt jobb, resor

Min blogg – Halloj världen! – fyller 10 år idag


Den 25 april 2007 började jag blogga på dåvarande Aftonbladet Blogg. Idag fyller min blogg 10 år. Grattis till den!

Det var mycket en impulsgrej att jag började blogga men i bakhuvudet låg reseskrivardrömmar. Jag tänkte att om jag fick tillräckligt många läsare som bloggare skulle jag kanske, åtminstone på deltid, kunna få erbjudande sen om att jobba som reseskribent för någon av de etablerade aktörerna, som till exempel resemagasinet Vagabond eller Aftonbladet Resa.

Ja drömma går ju… Jag satte i alla fall ganska snabbt upp ett mål. 30 000 läsare per vecka tänkte jag att jag behövde för att vara intressant för de stora aktörerna. Dit nådde jag aldrig. Inte ens i närheten. Kanske har jag som mest haft ungefär tiondelen, i ett par olika omgångar. Och inte vet jag om 30 000 hade räckt heller. Men jag gjorde många lärdomar där i början i jakten på läsare: om klickbeten och annan klickjakt men också om bloggemenskap och om vilka ämnen som intresserar många. Resor hör inte till de ämnena, kan jag säga. Delvis därför, men delvis också därför att jag hade som mål där i början att skriva minst ett och gärna flera inlägg om dagen, kom bloggen att handla om mer än resorna.

Redan innan ett år hade gått hade jag insett att min ursprungliga förhoppning inte skulle fungera. Inte för mig i alla fall. Då hade jag också hunnit vara lurad in ett varv att skriva för Trivago. En upplevelse jag länge tänkt skriva om. Vi får se om det blir av. Hur som helst så fortsatte jag blogga bara för att det var roligt. Och med en betydligt mer vag förhoppning om att någon gång leder det kanske till något. Dock betydligt mer oklart vad.

När vi reste jorden runt på 79 dagar med familjen vintern 2008/2009 bloggade jag så klart om det. Annars fortsatte jag med ganska blandade ämnen på bloggen. Fortsatt var det så att i princip alla andra ämnen lockade fler läsare än inlägg om resor. Ändå har resorna hela tiden varit ett av de mest frekventa ämnena i min blogg.

Våren 2011 nådde min blogg en första topp i besöksstatistiken. Men då beslutade Aftonbladet Blogg att lägga ner sin bloggportal för allmänheten. De erbjöd en möjlighet att migrera över hela bloggen till WordPress.com, vilket jag nappade på. Men då dök besöksstatistiken rejält.

Från början kom de äldsta inläggen med över med bilder och allt men efterhand har bilderna försvunnit från de äldre inläggen. Oftast hittar jag dem om jag bildgooglar men de syns inte längre i inläggen. Jag har många gånger tänkt att jag borde ladda upp de viktigaste bilderna på nytt i sina inlägg, som de från jordenruntresan, men än har det inte blivit av mer än för enstaka inlägg. Det är ett stort arbete…

I ungefär samma veva som Aftonbladet berättade om nedläggningen av sin bloggportal började jag använda Instagram och också blogga om det. Det var nog mest en slump att det sammanföll i tid. Via Aftonbladet Blogg hade jag hittat och följt Mymlan, som bloggade där då som betald bloggare för Aftonbladet, och hon skrev mycket om Twitter.

När jag väl själv var på Twitter följde jag många med fotointresse. När nästan samtliga dessa skaffade Instagram nästan samtidigt runt årsskiftet 2010/2011 var jag snart också där själv och såg en helt ny värld öppna sig.

Efterhand som intresset för Instagram växte i Sverige, växte också min blogg. Men jag tröttnade så småningom på att skriva så mycket om detta ganska smala ämne samtidigt som även de stora aktörerna började förstå hur stort intresset för Instagram var. Efter 2014 började besöksstatistiken för Halloj världen! långsamt dala igen. Kanske mest för att jag mer och mer börjat skriva mest om resor igen. Det där ämnet som är så svårt att nå ut med. Men som jag älskar att skriva om!

Hur det blir framåt vet jag inte. Men här och nu trivs jag med att skriva mer om resor igen. Och någon gång ibland om de andra ämnena. En ny kategori som jag redan skrivit mycket om och funderar på att tillföra är ”vackra platser”. Nya ämnen som jag funderat på att också börja skriva om är platsvarumärken och destinationsutveckling. Vi får väl se hur det blir med det.

Om det blir 10 år till med bloggen vet jag inte heller. Min blogg är en resa, ett äventyr, med okänd slutdestination och lika okänd restid. Och det är faktiskt ganska spännande!

25 kommentarer

Filed under AftonbladetBlogg, blogg, instagram, jorden runt, resor

Roadtrip i Europa med barn – undvik dessa 5 misstag


Att göra en lång roadtrip i egen bil genom Europa kan låta som en fantastisk lockelse. Friheten. Alla ställen du kan nå med bil men som är svåra att nå med kollektiva färdmedel. Slippa strulet med att hyra bil. Och Europa som är så fullt av spännande och vackra platser! Men barnen? Barn gillar ju sällan att åka bil långt? Vilka misstag ska du undvika? Här är min lista med de fem viktigaste:

1. Undvik för långa etapper
Den 26 juni gav vi oss iväg på en roadtrip på 650 mil som varade i tre och en halv vecka. Det blev en fantastisk resa med massor av spännande stopp för både barnen och de vuxna. Men så här i efterhand borde vi antingen gjort resan kortare eller tagit mer tid på oss. Fyra till fem veckor hade nog varit mer lagom för den resan vi gjorde. Inte minst mot bakgrund av att vi hade barn med oss i baksätet.

Att reseplaneringen blev för ambitiös har flera orsaker. En är att jag som planerar har lätt för att bli för ambitiös. Men en annan är att Google Maps visade sig ge alldeles för optimistiska tidsberäkningar för varje deletapp längs hela resan. Jag hade ändå lagt på tid i mina beräkningar för att jag vet att det ofta är så med Google Maps, men jag hade behövt lägga på mer. Har du då deletapper på över 70 mil, som vi hade vid ett par tillfällen, och i princip hela dagen är beräknad för resan inklusive lunchstopp, gör det jättestor skillnad om etappen inleds med att du fastnar en timme i kö vid ett vägarbete. Något som hände oss på etappen från Gent i Belgien till Nantes i Frankrike. Ett råd är alltså att inte ta till för långa etapper. Sedan vet jag att många gör tvärtom. I princip kör i ett sträck, inklusive natten, på vägen ner och/eller på vägen upp och låter barnen och den vuxna som för tillfället inte kör sova i bilen. Personligen tycker jag att det låter ännu jobbigare för alla inblandade.

2. Undvik för många kördagar i rad
Det här är ett råd på samma tema som ovan. Om du trycker in väldigt många, för många, mil på få dagar, och dessutom följer rådet ovan blir det lätt så att varje dag blir en kördag. Det funkar inte. För oss fungerade det att ha flera kördagar i rad men inte hur länge som helst. På nerresan började vi med att köra Karlshamn – Stade – Gent – Nantes – La Rochelle. Det var tänkt att vi skulle stanna en natt på varje ställe och sedan ha tre nätter i Biarritz men vi valde i verkligheten att ta två nätter i La Rochelle och två i Biarritz. Det hade blivit för jobbigt med fem långa kördagar i rad. Fyra fungerade nätt och jämt.

3. Undvik att välja resmål och aktiviteter bara för de vuxna
Det här hade jag så klart tänkt på. Bland annat hade jag valt stoppet i Nantes just för att där finns ett museum med en mekanisk jätteelefant. Själva guidningen i muséet blev inte så jätteroligt för barnen som jag hoppats eftersom guidningen var på franska och ganska långrandig. Men att åka på elefanten tyckte de var häftigt. I Biarritz besökte vi bland annat ett akvarium. Och i Monaco ett zoo (som kanske inte kändes så jätteroligt ur djurens synvinkel men som våra barn uppskattade). Våra barn som då var 10 och 12 år gamla är intresserade av geografi, språk, historia och natur så mycket av det vi vuxna vill se intresserar även barnen. Dessutom tycker vi alla om att promenera och vandra. Även om barnen oftast pratar om digitala spel och filmer med varandra snarare än resmålet när vi går. Det är så klart okej att de gör så.


Vi hade också valt att lägga fem dagar i rad på ett resmål vid havet (Menton) eftersom barnen gillar att bada.

Det kan också vara en fördel om även barnen får vara med och önska resmål. 12-åringen hade varit med och önskat ”mycket Frankrike” eftersom han skulle börja läsa franska i skolan till hösten. Båda pojkarna ”samlar på länder” och var glada för att vi prickade in flera nya länder för dem på resan varav ett par lilleputtar.

4. Undvik att ha alla eller inga nätter inbokade i förväg
Som jag nämnde innan så ändrade vi lite i planeringen efterhand. Det är nästan nödvändigt att kunna göra det. Särskilt när du reser just med barn. Saker händer efterhand som påverkar hur hela familjen vill göra framåt.

Men att inte ha några nätter alls inbokade fungerar inte riktigt heller. Även om den som sitter bredvid i bilen kan leta och boka på nätet efterhand så är det inte alltid så lätt att hitta passande boenden efterhand. Vi såg till att hela tiden ha boende bokat innan vi gav oss iväg till nästa resmål men bokade oftast först kvällen innan. Det enda vi hade bokat när vi gav oss av hemifrån var fem nätter i Menton, på franska rivieran, och två nätter vid den italienska alpsjön Lago di Braies (översta bilden). I efterhand kan jag se att det hade varit skönt om vi haft fler nätter bokade i förväg. Ju längre in vi kom i juli, desto svårare blev det att hitta bra boenden. På ön Rügen i norra Tyskland slutade det med att vi hamnade på ett dyrt lyxhotell. I och för sig en förstklassig avslutning på resan som uppskattades mycket av just barnen. :)

5. Undvik att barnen sitter sysslolösa i bilen
Olika mycket anlag för åksjuka gör att barn i olika grad klarar att spela spel, läsa och se på film i bil. Men om inte det funkar kanske de kan lyssna på sagor och andra berättelser? Och så får man inte glömma bort olika lekar som man kan leka tillsammans i bilen utan vare sig spelplan eller pjäser. Vi brukar tävla om vem som först ser ett djur (fåglar och människor räknas oftast inte – viktigt att reglerna klargörs i förväg). Vi har också en lek som heter ”jag tänker på ett ställe”. Det ska då vara en plats där alla fyra varit tillsammans och de som ska gissa får ställa frågor som har ”ja” eller ”nej” som svar och gissa tills någon gissat rätt. En tredje lek är att man turas om att säga en stad / stad eller land / geografiska namn inklusive floder, sjöar, hav och berg och där näst i tur måste säga att namn som börjar på den bokstav som det föregående namnet slutar med. Varje geografiskt namn får bara användas en gång under samma lekomgång. Att jag läste högt om resmålen vi var på väg till fungerade också ibland. Man får prova sig fram men sysslolösa barn är inga roliga medpassagerare. (”Är vi framme snart”, var femte minut kan göra vem som helst tokig – undviks endast genom just sysselsättning.)


Stade i tyskland valde vi för att den är vänort till Karlshamn, där vi bor.


En liten godismuta är aldrig fel. Här i Gent, Belgien.


Lilleputtländer är roliga! Här Andorra.


Och här San Marino.

2 kommentarer

Filed under barn, resa med barn, resor

Högt över fjällen där flyger en hen


Är det en ko? Är det ett flygplan? Är det en fågel? Kanske en höna, rent av? Nej, det är Stålmannen! Eller Stålkvinnan? Är det en han eller hon? Vem vet? Då är det en hen!

Högt över fjällen, i skymningsljuset, där flyger en hen.

3 kommentarer

Filed under resor

10 Instagram-tips till resebloggare och andra bloggare


Ett Instagram-konto är ett bra komplement till en blogg för att nå ut till fler och även bygga en djupare relation till sina läsare. Men ska man ha ett särskilt konto för bloggen utöver det privata? Och hur får man många följare och mycket interaktion? Här är några tips för dig som vill komma igång eller förbättra dig:

1. Normalt räcker det med att ha ett konto
Den första frågan du kanske ställer dig är om du ska ha separata konton som privatperson och som bloggare. Mitt råd är att bara ha ett konto. I ditt eget namn. Länk till bloggen kan du ändå ha där.

Men du tänker kanske att du vill dela mer privata bilder av barnen, släktkalas och från fester med kollegorna på ditt jobb? Men att dessa bilder bara ska få ses av den innersta kretsen? Inte av dina bloggläsare? Tänk i så fall en gång till, säger jag då. Det är inte fel att visa en större bredd av dina intressen på Instagram än vad du gör på bloggen. Det adderar bara till vem du är för dina läsare. Sådant som känns som att du lämnar ut andra för mycket kanske du inte ska sprida överhuvudtaget? Men om du känner dig fundersam inför gränslandet kan du kanske posta sådant som du känner är mer privat på ditt privata konto på Facebook? Och vara personlig men inte privat på Instagram? Men en och annan bild på barn, familjemedlemmar och/eller kollegor tycker jag bara är trevligt även på Instagram.

Främsta anledningen till att bara ha ett konto är att det är enklare att läsa hela sitt flöde via ett konto. Har du flera konton blir det lätt så att du glömmer att kolla igenom ditt flöde på något eller några av kontona. Och kanske bara postar inlägg där men utan att kolla igenom det andra postar?

Ett alternativ är i så fall att ha ett bloggkonto som inte följer någon alls. Men att ”följa” utan att följa är att vara en spökföljare och sådant beteende uppskattas av ingen.

2. Posta inte samma innehåll på flera ställen
Funderar du på att posta exakt samma foton, videoklipp och/eller texter som på bloggen för att göra det enkelt för dig? Då tycker jag att du ska fundera en gång till om du alls ska ha flera kanaler. Innehållet i dina olika kanaler ska komplettera varandra, inte vara kopior. Varför ska man annars följa dig på båda (alla) ställena?

3. Följ många men följ inte bara för att få följare
Att bara samla följare för siffrornas egen skull är inget jag rekommenderar. Tvärtom. Sociala medier handlar aldrig enbart om att nå ut. Det handlar ännu mer om att ta in. Om att kommunicera. Inspireras. Ha roligt. Och om du gör så får du på köpet lättare att också nå ut.

Att följa andra ger följare. Följ många! Importera dina kontakter från Facebook och telefonens adressbok. Men låt det inte stanna där. Under ikonen med pratbubblan med ett hjärta i hittar du, som du säkert vet, kommentarer till dig och meddelanden om vilka som gillat dina bilder och videoklipp. Men där finns också en flik där du kan se vilka inlägg de du följer har gillat. Via dessa miniatyrer kan du hitta till personer som fotograferar bilder du gillar och som därför är lämpliga att följa.

Men följ alltid för att du faktiskt är intresserad av kontot ifråga, inte bara för att få följare – du kommer att genomskådas om du kör ”follow for follow”. Och kvar står du med de följare som följer dig för att du följer dem och där ni egentligen är ömsesidigt ointresserade av varandras inlägg. Vitsen med det?

4. Var en aktiv följare
Kolla igenom flödet flera gånger om dagen och gilla bilder du gillar. Lämna gärna många kommentarer också. Om du är en aktiv följare bygger du relationer och får själv aktiva följare.

5. Fotografera sådant du gillar och var konsekvent
Fånga ögonblicken. Sök aldrig något att fotografera för att du väntar i kö eller är uttråkad. Då är det istället läge att kolla igenom flödet och inspireras av andras bilder.

Återvänd gärna till samma motiv eller i alla fall samma typ av motiv om och om igen. Var inte rädd för att upprepa dig. (Men publicera inte flera snarlika bilder samtidigt.) Ett av mina mest populära motiv är just ett som jag ofta upprepar. En ek på en åker som jag passerar varje gång jag pendlar med tåg till och från jobbet.

Använd gärna Instagrams filter och andra möjligheter till bildbehandling på ett relativt konsekvent sätt. Leta dig fram till ditt eget uttryck.


6. Posta mer av det som funkar
Kolla vilka av dina bilder och klipp som funkar bäst och fundera på varför. Vad är gemensamt för inlägg som får många gilla och kommentarer vad gäller innehåll och komposition? Gör ibland samma sak med andras flöden. Ibland är det sådant du själv är förtjust i som funkar. Andra gånger är det annat. Anpassa ditt innehåll till det dina följare vill ha. Mer av sådant som funkar. Mindre av sådant som inte funkar. Men självklart ska du inte anpassa ihjäl det som är du.

7. Använd taggar
Att tagga mycket kan ge fler gilla men ger också mycket mer spam. I vart fall om man taggar engelska ord. Genom att gilla och kommentera bilder som du hittar via taggar kan du också väcka intresse för ditt konto och dina inlägg. Du kan också hitta konton att följa på det här sättet.

8. Publicera aldrig andras bilder som om de vore dina egna
Egentligen tycker jag att detta är självklart men tillräckligt många gör det här felet för att jag ändå ska känna att det kan behöva påpekas. När du återpublicerar andras bilder, om du alls väljer att göra det, ska du alltid uppge källan. Själv avföljer jag alltid lugnt och stilla när jag upptäcker att någon regelmässigt publicerar andras bilder utan att ange källa.

9. Lär dig lite grundläggande foto- och filmkunskap
Om du inte redan har med dig detta i bagaget: Gå en kurs eller läs på om bildkomposition: Som att inte (mer än i undantagsfall) ha objektet mitt i bilden. Att renodla bilderna och inte ha en massa ”skräp i hörnen”. Använd diagonalen, gyllene snittet och liknande. Du behöver ingen avancerad kamera. En mobilkamera räcker normalt. Men kunskap är en lätt packning att bära – som ger mycket tillbaka.

10. Håll bara på när det är roligt
Ta paus när inspirationen tryter. Men fortsätt gärna kolla och gilla andras bilder ändå. Om det känns kul. Att se till att ha kul är nog det bästa rådet av alla!

12 kommentarer

Filed under blogg, instagram, resor

Körsbärsträden i Kungsträdgården 


När man åker tåg från Lappland till Blekinge så är det lagom att ta en bensträckare i Stockholm. Medan mina pojkar jagade Pokemons fotograferade jag, igen, de berömda körsbärsträden i Kungsträdgården.






13 kommentarer

Filed under resor