Category Archives: resor

5 vetenskapliga studier som bevisar att du blir lycklig av att resa


Blir vi lyckligare av att resa? Min bestämda uppfattning är att i alla fall jag själv blir lyckligare av att komma ut och se världen. Men gäller detta generellt? Jag tog mig tid att googla lite för att ta reda på vad forskarna säger. Och jag hittade fem vetenskapliga studier som tyder på att det faktiskt generellt är så att vi blir lyckligare av att resa:

1. Twitterstudie i USA: lyckan ökar med avståndet från hemmet
Ett antal forskare studerade lycka och resor genom att analysera ord på Twitter. De studerade tweets, meddelanden på Twitter, från 180 000 personer i USA. De valde slumpmässigt ut 10% av dessa personers tweets och satt poäng på dem utifrån vilka ord de innehöll enligt en tidigare framtagen metod att mäta lycka.

Forskarna menar att lycka på individnivå inte kan mätas utifrån ordval i enskilda tweets men att på en aggregerad nivå när ett stort antal tweets från ett stort antal personer analyseras så fungerar ordval som ett mått på hur människor mår. I en grupp som använder fler negativa ord mår personerna i genomsnitt sämre än i en grupp som använder fler positiva ord.

De jämförde detta lyckoindex med på vilket avstånd från hemmet som de twittrande befann sig. Det visade sig att under den första kilometern minskade lyckan med avståndet från hemmet. Forskarna gissade att mångas arbetsplatser låg på detta avstånd. Men från en kilometer från hemmet ökade lyckan med ökat avstånd från hemmet. Ju längre bort de twittrande befann sig från sina hem desto lyckligare var de.

2. Semesterresor ökar välbefinnande hos låginkomsttagare
Denna studie rapporterar resultat från en tvåstegsundersökning som mätt förändringar i välbefinnande bland låginkomsttagare som fått ekonomiskt stöd för att få tillgång till en semesterresa. Detta är den första studien för att bedöma välbefinnande bland sådana turister. Resultaten tyder på att turism bidrar till ökat välbefinnande. De största effekterna syns på vissa områden som psykologiska resurser samt fritid och familjeliv som bidrar till socialt välbefinnande.

3. Lycka före och efter resan
I denna studie svarade 974 holländska semesterfirare på frågor om sin lycka före och efter en semesterresa. Semesterfirarna rapporterade en högre grad av lycka redan före semestern jämfört med icke-semesterresande, troligen för att de gladde sig inför sin semester. Däremot var skillnaden i lycka efter semesterresan borta redan efter ett par veckor.

4. Ökad intellektuell livskvalitet
En grupp forskare bestämde sig för att skapa en modell för att mäta hur resande påverkar turisternas livskvalitet. De satte upp och testade sin modell varefter de lät testa 264 personer svara på en enkät utformad utifrån modellen. Det visade sig att livskvaliteten kunde påverkas både positivt och negativt av en resa inom de flesta områden (och inom ett par områden faktiskt enbart negativt) men att inom områdena tillfredsställelse med fritidsaktiviteter och tillfredsställelse med sitt intellektuella liv så kunde enbart positiv påverkan visas. Det stämmer ju väldigt väl med att många av oss upplever att vi lär oss saker och utvecklas av att resa!

5. Mer lycka än olycka hos turister i Nederländerna
Hur glada är turisterna under en semesterdag och vad gör dem lyckliga? Dessa frågor togs upp i en studie av 466 internationella turister i Nederländerna. På semester visade det sig att turister i allmänhet är lyckliga. Positiv påverkan är fyra gånger så stor som negativ påverkan. Skillnaden är större än vad som i allmänhet observeras i vardagen.

De semestrandes socioekonomiska bakgrund och allmänna livsnöjdhet förklarar bara delvis deras känslomässiga tillstånd under en semesterdag.

Det mesta av variansen förklaras istället av faktorer som är förknippade med själva semestern. Även om den viktigaste faktorn för välbefinnande under resan är resesällskapet. Dessa resultat innebär att turistbranschen i stort sett gör ett bra jobb. Och det visste vi ju redan. Att vi blir lyckligare av att resa. Eller hur?

Bilden: En pinje-tall i Manarola i Italien som – i alla fall i mina ögon – ser ut som en glad turist. Strax under ”huvudet” syns flera riktiga huvuden – turister som förhoppningsvis blir lyckliga av att se den vackra solnedgången.

Lämna en kommentar

Filed under resor

Avicii är död – Hotellet där han bodde i Oman

Jag blev nyfiken på hotellet där den svenska musikstjärnan Avicii ska ha bott i samband med att han dog endast 28 år gammal i går. Muscat Hills Resort.

Enligt flera artiklar befann sig Avicii på Muscat Hills Resort i samband med sin död. Huruvida han också dog där är utifrån det jag har läst något oklart. Enligt uppgifterna ska han i alla fall ha tillbringat några av sina allra sista dagar här.

Jag blev som sagt nyfiken. Så jag googlade lite och kollade lite på Instagram. Deras webbsida lyckades jag däremot inte komma in på nu på morgonen.

Här två bilder med Avicii som hotellet själva lagt ut:

Hotellet har fått 4,4 av 5 stjärnor på Google och tycks inte vara något lyxhotell:

Signaturen JVB som ger betyget 5/5 skriver bland annat: ”Denna (dyk) resort / strandklubb är en mycket ovanlig blandning. Ibiza – liksom sofistikerad i den stora helt vita utomhusrestaurangen / strandklubben med riktigt bra hälsosam mat och rottinghyddor på stranden med stora utomhus-badrum och verandor som ger dig känslan av att komma bort från allt. Älskade bara atmosfären. Intressant blandning av unga och äldre människor av alla nationaliteter. Vi var där mitt i veckan när det är ganska tyst under dagen och mycket avslappnat.”

Signaturen Ammar AlSaqlawi som ger betyget 3 av 5 skriver bland annat: ”Restaurangen är bra, rummen har ingen ljudisolering, dålig låsningsmekanism till rummen – garanterat ingen säkerhet alls. Sängen är ren men badrummet är det inte, eftersom att det är öppet och då kan insekter ta sig dit. Platsen, restaurangen och personalen gjorde vistelsen trevlig.”

Raquel Clemente Mediavilla ger betyget 5 av 5 och hon skriver för en dag sedan på Google:
”Fantastic place!! Good food, beautiful scenery, nice chill out area and great costumer service.”

Här ligger hotellet:

Här är några fler inlägg från hotellet men från olika konton, inbäddade från Instagram:

#Muscat #Oman ❤️🇴🇲

A post shared by Sarah🌍 (@saraharoundtheglobe) on

A post shared by Sarah🌍 (@saraharoundtheglobe) on

Good morning from #muscat #oman 🇴🇲 🌺

A post shared by Sarah🌍 (@saraharoundtheglobe) on

Om säkerhetsläget i Oman
På swedenabroad kan du just ny bland annat läsa att Oman har haft en fredlig utveckling de senaste 40 åren och har en väl fungerande samhällsstruktur. Och att situationen i Oman överlag bedöms vara stabil. I början av 2018 förekom begränsade demonstrationer med krav på att minska arbetslösheten bland omanier.

Uttalande
Hotellet har också, efter dödsfallet, lagt ut ett längre uttalande på Instagram:

As Muscat Hills Resort, we have been receiving excessive amount of calls and messages with regards to the unfortunate death of Mr. Tim Bergling, also known as Avicii. Due to privacy reasons, we are unable to provide details with regards to any of our guests’ visit or stay, however, all we can confirm is that Avicii did visit Muscat Hills Resort and throughout his visit he was extremely kind to all our staff and acted like any of our regular guests. Avicii definitely did seem to be in good spirits while enjoying his time and he was also very friendly with everyone. As much as we enjoyed his company here at Muscat Hills Resort, we are extremely sad to hear and read all the recent news and therefore we would like to express our sincere condolences to his family, friends and all his fans. We will be dedicating our coming Beats by the Beach party on 27th April 2018 in memory of Avicii and have our Bay Lights on throughout the night to keep his spirit. Thank you and kind regards, Muscat Hills Resort Management #avicii #rip #youwillbemissed #restinpeace #ripavicii #aviciiforever #djavicii #oman #omannews #aviciifan #aviciithebest

A post shared by Muscat Hills Resort (@muscathillsresort) on

Avslutande ord
Jag är för gammal för att ha Avicii som idol. Däremot tycker jag mycket om det jag har hört av hans musik. När någon går bort så ung är det alltid oerhört tragiskt. Särskilt för den närmaste familjen så klart. Jag känner med dem och vet att många andra också gör det. 😢

Är det osmakligt att bli nyfiken på hotellet han bodde på? Jag har fått en del sådana reaktioner. Men jag kan inte själv tycka det. Nyfikenhet i sådana här situationer är något väldigt mänskligt och naturligt.

4 kommentarer

Filed under instagram, resor

Är Instagram och Facebook en lyxfälla?

Jag hittade nyss ett inlägg på en blogg som hade rubriken ”Min semester kostade 100 000 kr”. Och jag börjar fundera på om Instagram och Facebook är en lyxfälla. Jag lutar åt att svaret är nej, inte för de flesta, men det finns en risk att vissa låter sig ryckas med.

PT-Fia skriver: ”Jag tänker på hur vi konsumerar. Hur allt verkar så normalt på Instagram. Det är inget konstigt att ha nya kläder på varje bild. Det är inget konstigt att dricka skumpa flera gånger i veckan. Det är inget konstigt att ha ett helt flöde med semesterbilder. Det är inget konstigt att ha tio märkesväskor. Det är inget konstigt att tänka att världen är ens lekplats. Allt är så normalt. Och jag är själv inte oskyldig såklart. Vår bröllopsresa till Maldiverna kostade 100 000:-. Då tog jag en utdelning från mitt bolag och bekostade den största delen…”

”Är det så?” tänker jag, ”att många konsumerar mer än rimligt mycket för att imponera på sina vänner och andra genom Instagram och andra sociala medier”?

Kanske tar de stora lån för att få det att gå runt? Eller stora utdelningar från en firma? Pengar som kanske hade behövts för investeringar eller som en reserv till sämre tider?

Jag tror att de flesta har klart för sig att det andra visar upp via sina sociala medier är upp-sidan av tillvaron. Någon kanske lägger sina pengar främst på resor (🙋🏻) och kan då posta många bilder från världens hörn. Någon annan lägger pengarna på handväskor och visar då kanske upp dem. En tredje har en sommarstuga och älskar att fixa med trädgården där och då blir det mycket sådana bilder.

De flesta gör inte detta, tror jag, för att imponera på andra utan för att dela med sig av sina glädjeämnen i livet. Men för den som har svag självkänsla och lätt låter sig påverkas av hur andra lever sina liv och dessutom vill köpa sig status för pengar är det nog lätt att ryckas med och lägga resor till handväskor och sommarstugor, bilar och mer därtill. Förköpa sig på rubbet och landa rakt i lyxfällan med lån som inte kan betalas tillbaka.

Men är detta egentligen så väldigt annorlunda mot om dessa jämförelser bara hade gjorts som förr? Vid fikaborden på jobbet och över staketen i villaområdena? Vissa människor har väl alltid haft en tendens att jämföra sig med summan av alla andras upp-sidor och känt ett behov av kapplöpning? Har det verkligen blivit värre med sociala medier?

Oavsett vilket så är mitt råd: Jämför inte ditt liv för mycket med andras. Gör det du vill, tycker om och har råd med. Visst kan det vara kul att låta sig inspireras av vad andra gör, men addera aldrig alla dina vänners inköp till en enda lång inköpslista för dig.

Följer du bara detta enkla råd så kommer inte Instagram eller andra sociala medier bli någon lyxfälla.

Personerna på bilden har inget med texten att göra utöver att de tar en grupp-selfie på en vacker strand i ett av världens hörn. Närmare bestämt på Ipanema i Rio de Janeiro.

4 kommentarer

Filed under instagram, resor, sociala media

7 anledningar – därför är Rom mer romantiskt än Paris

Om du googlar ”världens mest romantiska stad” kommer du att få följande svar: ”Världens mest romantiska plats är naturligtvis belägen i Frankrike och stavas Paris.” Jag håller inte med om det. Visst är Paris fint. Men jag har alltid tyckt att Rom är mer romantiskt än Paris. Låt mig berätta varför:

1. Historiens vingslag
Visst, Paris har franska revolutionen och 1800-talet. Det internationella måttsystemet fastställdes här och staden blomstrade under industrialismen. Sorglösheten kulminerade under La belle époque. Förra sekelskiftet. Jag är utan tvekan en vän av vetenskap, rationalitet och teknikutveckling. Men när det kommer till resor då blir jag en romantiker. Och hallå! Hur sexigt är SI-systemet egentligen? Även om mycket positivt kan sägas om effekterna av det. Mycket positivt kan också sägas om det pengaflöde som 1800-talets rykande fabriker i Paris förorter skapade i staden och världen. Men romantiskt?

Rom däremot. Rom har antiken. (Rom + antik = romantik ;) Då var Rom staden med stort U. U som i urban. Rom var den första miljonstaden. Bara en sån sak. Alla vägar bar dit. Roms historia spänner över mer än 2500 år och staden dominerade Medelhavet i sekler runt vår tideräknings början. När staden sedan gick under för germanska stammar blev det starten för medeltiden. Då hade den största av världsreligionerna, kristendomen redan gjort Rom till sitt centrum. Romersk-katolska kyrkan har fortfarande sin Vatikanstat här. Mycket känslor i omlopp. Och i Rom har konsten fortsatt att blomstra i århundrade efter århundrade.

Att gå runt i Rom och se alla dessa lämningar från olika tidsepoker, det är verkligen att känna historiens vingslag. Och det är väldigt romantiskt.

IMG_7014
Historiens vingslag vid metron i Paris
 

Historiens vingslag vid Colosseum i Rom

2. Uteserveringarna och maten
Paris är känt för sina trottoarkaféer. Och visst är de mysiga. Men uteserveringar finns det precis lika många och minst lika fina i Rom. Det franska köket i all ära med sina pommes frites till såväl köttbiten som musslorna kokta i vin. Visst är det gott! Men den italienska pastan! Spagetti vongole till exempel med de goda små ljusa musslorna. Eller en vegetarisk lasagne på färsk kronärtskocka. Eller varför inte en äkta italiensk pizza med lufttorkad skinka?

Ta Piazza Navona till exempel. Vilken miljö för uteserveringar! Torgets ovanliga form beror på att det här en gång var Domitianus stadion, även kallad Circus Agonalis. Det var i början av 80-talet, det riktiga 80-talet, 0080-talet, som kejsar Domitianus lät uppföra denna arena, som användes för idrottstävlingar. Här fanns plats för omkring 30 000 åskådare. Idag finns här plats för inte fullt lika många romare och turister som vill fika eller äta en bit mat. Vad sägs om en saltimbocca till exempel? Kalvkött som nästan smälter i munnen toppat med skinka och salvia.

Eller ät på nån av Trasteveres många trattorior. Strosa först runt en stund längs de medeltida gatorna innan du sätter dig utomhus i den ljumma kvällen.

Och nästa dag kan du ta en fika utanför en antik byggnad som fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål. Pantheon. Det blir lite dyrt. Men vilken utsikt! Eller ta en fika eller lunch med utsikt mot Ponte Sant’Angelo. Vilken romantik!


Romantisk uteservering i Rom

3. Gelato
Alltså. Ordet ”glass” kommer ju från franskan. Det hjälps inte. Glass som företeelse importerades till Paris från Italien. Men det är inte därför. Det handlar bara om att italiensk glass, gelato, är så mycket godare än all annan glass i världen. Varför den är det? Ingen vet. Men så är det bara.

Under de första århundradena efter Kristi födelse fanns det butiker i Rom som sålde heta drycker på vintern och isade eller frysta drycker på sommaren. Dessa framställdes med hjälp av snö som hämtades från bergen av slavar ditsända av kejsar Nero (50 e Kr). Snön användes också för att frysa honung och fruktkött till glass.

Gelato består numera i sin enklaste form av mjölk, socker och smakämnen. Gelato innehåller däremot väldigt sällan grädde. Den omrörs långsammare under infrysningen än annan glass, vilket ger en annan, mer kompakt konsistens.

Den äkta pistageglassen (pistagio) är min favorit men den blir tyvärr allt ovanligare. Undan för undan ersätts den av en variant gjort på hasselnötter. Men Italiens citronsorbet (limone) går inte heller av för hackor och melonglass (melone) är också gott. Det finns många smaker att välja på. Prova dig fram för att hitta din favorit! Ta varsin sort och smaka varandras gelato. Vad är det om inte romantiskt?


Gelato i Rom

4. Språket
Franskan är för de romanska språken lite vad danskan är för de skandinaviska språken. Grötigt med skorrande ”r”, där halva orden sväljs och det är hopplöst att höra var en mening slutar och nästa börjar. Dessutom kommer räknetalen i tjog men på lite olika sätt. Rörigt är det i båda fallen.

Italienskan däremot. Kan mycket möjligt vara världens vackraste språk. Med sin intensiva och positiva språkmelodi. Italienskan är lite som en känd låttitel på samma språk: ”Bello e impossibile.” Vackert och omöjligt. Men mer ”bello” än ”impossibile” ändå. För egentligen är det väl för att så få svenskar lärt sig att tala det som det verkar svårt. Så omöjligt är det nog inte. Det skrivna och det talade språket tycks dessutom ligga ganska nära varandra, vilket knappast kan vara en nackdel.

”Je t’aime”, typiskt franskt krångligt. Prova att säga ”Ti amo” till din älskade när du är i Rom istället. Romantisk, eller hur? Och enklare att komma ihåg.

5. Stadsbilden
Paris har sina räta linjer. Raka boulevarder med alléer som strålar ut från rondellen runt triumfbågen. Både rationellt och vackert. Men inte alls lika romantiskt som Roms vindlande gator som i huvudsak följer samma kurvor som under antiken och medeltiden. Alléer med plataner finns det i Rom också men därtill piazzor med palmer och romantiska fontäner. Där Paris stadsbild domineras av ett torn från slutet av 1800-talet är Rom ett myller av vackra byggnader och minnesmärken fördelade på sju kullar. Katter som strosar omkring bland gående människor, vespor och minimala bilar som inte sällan är dubbelparkerade.

Det finns så mycket att se och göra i Rom att attgöralistan kan bli orimligt lång. Glöm inte bort att sätta av tid för att bara promenera runt också. Utan att nödvöndigtvis ha några bestämda mål eller tider att passa. Gå vilse en stund längs de vindlande gatorna, över de oregelbundna torgen och förbi butiker och restauranger i de vackraste hus. Det är så du riktigt kommer in under huden på den eviga staden och kanske något lär känna dess själ.


Typisk stadsbild i Rom

6. Klimatet
Klimat är kanske inget romantiskt ord i sig precis. Men vädret har betydelse för romantiken. Och klimatet har betydelse för vädret.

Paris har ett milt klimat och det är väl fint och bra men det går ju inte att jämföra med medelhavsklimatet i Rom. Varma och torra somrar och svalare och blötare vintrar. Men vår och höst är allra bäst för en storstadssemester med behaglig värme utan att det blir för varmt att promenera.

Du kan besöka Rom i slutet av oktober och fortfarande sitta ute och äta. Det är oftare klar himmel och solsken. Allting blir vackrare och mer romantiskt i solsken och det är större chans att få se romantiska solnedgångar.


Väder i Paris


Väder i Rom

7. Tibern
Okej. Paris har Seine. Och den är väl fin. Men Rom har Tibern. En promenad längs floden som rinner genom Rom får inte missas. Du ser sevärdheter som Peterskyrkans kupol och Castel Sant’Angelo. Vackra rader av plataner är planterade längs promenadstråken uppe i gatunivån. Tibern är Italiens tredje längsta flod. Den rinner från Appeninerna genom Umbrien, Toscana och Rom innan den når havet. Nere vid vattnet längs floden i Rom finns också gångvägar där du kan promenera och titta på båtar och fåglar på vattnet.

Kan det mer romantiskt än att se solen gå ner vid Tibern i Rom?

Och missa inte änglarna på Ponte Sant’Angelo. I kvällsljuset under den blå timmen, strax efter solnedgången, är änglarna på bron som går över Tibern vid Castel Sant’Angelo som allra vackrast. I kvällsljuset. Bron byggdes under kejsar Hadrianus tid men änglarna är från 1600-talet. De är var och en ett eget konstverk. Gjorda av olika konstnärer.

Läs mer: 10 saker att inte missa i Rom

Vad tycker du? Håller du med om att Rom är mer romantiskt än Paris?


Floden i Paris


Floden i Rom

5 kommentarer

Filed under resor

Om en månad och tre dagar…


En bild från den 14 maj 2016 när vi var på en kortare resa till södra Skåne. Om en månad och tre dagar för två år sedan, alltså.

Men. Vintern var svår i år. Undrar när och om årstiderna ska komma ikapp i år? Kanske redan om en månad och tre dagar? Vem vet?

2 kommentarer

Filed under årstider, resor, Skåne

Samtidigt på Porsön

På väg till jobbet lyssnar jag på Euskefeurat ”det är hit man kommer när man kommer hem”. Norrbotten. Jag googlar på ”webbkamera Luleå.”

Stadsparken fortfarande full av snö. Men asfalten syns på vägarna. Första vårtecknet där uppe. Det och ljuset. Dagarna är redan längre där. Tårana bränner i ögonvrån. Och det är inte bara för morgonsolen som skiner rakt in i ögonen. Vi bodde där uppe fem år. Mellan 20 och 25. Pluggade. Skulle kanske inte precis rädda världen. Men. Dra vårt strå till stacken. Vad gjorde jag av nitt enda liv? Kollar Instagram. Bilder geotaggade med ”Porsön”. Utanför tågfönstret börjar fälten bli gröna. Samtidigt i Norrbotten: vårvinter, planjaplåt och norrsken.

Inbäddade bilder frånInstagram (syns inte i alla läsare):

Norrskenet lyser upp en lägenhet på #porsön #photography #winter

A post shared by Sven Teglund (@sventeglund) on

Nog är det vackrast när det skymmer. #ljus #artofnature

A post shared by Marie Persson (@frykenpersson) on

Äkta Plannjaplåt på balkongerna #porsön #photography #beautiful

A post shared by Sven Teglund (@sventeglund) on

2 kommentarer

Filed under instagram, livet, resor

7 vackra öar som förstörts av turism


Igår publicerade brittiska Telegraph en lista med sju vackra öar som författaren menar förstörts av turism. I artikeln påpekas att just öar är extra sårbara för turism eftersom de är naturligt begränsade till ytan. När turismen ökar till mer än vad en ö egentligen klarar av så finns det inte mer utrymme att ta till för att svälja horderna.

Här är listan på sju öar som författaren menar förstörts av turismen, tillsammans med ett par av mina egna bilder och några från Instagram:

1. Phi Phi-öarna, Thailand
Vi var här vid mitten av 90-talet och redan då hade turisterna börjat hitta hit. Vi kom med en dagstur med snabbåt från Ao Nang, Krabi. Så att som i artikeln påstå att de här från början undersköna öarna var orörda för 20 år sedan, innan filmen the Beach spelades in här, är att överdriva det hela en smula. Ändå. Jag har förstått att öarna på senare år fullkomligt svämmats över av turister. Och då särskilt Maya Bay där det den gången bara låg ett par longtailbåtar utöver vår båt. Och inte en enda människa var på stranden. Alla besökare den gången var där för att snorkla. Nu ska tydligen Maya Bay stängas helt för turister under perioden 1 juni till 30 september i år för att ge naturen en paus från turisterna och en chans att återhämta sig. Då detta ändå är lågsäsong kan jag ju fundera över hur mycket nytta det gör i praktiken. Kanske är det mest en symbolisk gest och en billig eftergift till dem som skrikit att något måste göras?

2. Boracay, Filippinerna
Här har jag aldrig varit, men jag har många gånger sett bilder härifrån och tänkt att jag någon gång måste besöka platsen. Frågan är om det redan är för sent? Filippinerna består av 7600 öar men en tredjedel av alla turister som besöker landet åker till samma ö. Nämligen just denna ö och särskilt då White Sand Beach. Ön har nu blivit så skräpig och havet förstört av orenat avlopp att myndigheterna beslutat att helt stänga ön för turister med start om ett par veckor. Den som hyser förhoppningar om att ön kommer att återuppstå i sin forna naturskönhet tar nig tyvärr miste. Staten ska ha sålt en stor bit mark till ett kasino som ska öppna här. Och kanske är det just detta som är hela syftet med stängningen? Att under förevändning att skydda miljön kasta ut lokala och andra småföretagare för att ersätta med stora internationellt ägda komplex. Kanske med en bättre avloppshantering men med en helt annan inriktning och profil än den tidigare naturnära. Och med ännu fler turister som följd…

A post shared by Bhem Pickerill (@bhem_bhem83) on

3. Cozumel, Mexico
Den här ön vid Mexikos Yucatan-halvö, var en gång en sömnig plats med få besökare skriver artikelförfattaren, och sen kom kryssningsfartygen…

Jag har aldrig själv besökt Cozumel, men däremot Isla Mujeres som inte ligger så långt därifrån. Det var 1999. Lite turistiskt men ändå jättemysigt. Numera har jag hört att det är helt överexploaterat och att Cozumel ska vara bättre, men när jag läser det här undrar jag ju.

4. Venedig, Italien
Venedig har varit ett resmål, inte bara i årtionden, utan i århundraden. Venedig borde därför inte kunna förstöras av turism. Men antalet besökare fortsätter att öka och öka med följd att antalet invånare minskar och minskar. Det senaste budet från Venedigs politiker är att helt förbjuda besökare som inte övernattar i staden, eller i vart fall införa en avgift även för dagsbesökarna. Om det blir verklighet återstår att se, men opinionen i Venedig har i flera år varit högljudd att något måste göras innan staden kvävs under tyngden av turister som älskar denna vackra stad på öar till döds.

Venedig har jag besökt i både hög- och lågsäsong och jag kan verkligen rekommendera att välja att besöka denna unika plats just i lågsäsong.


Turister vid Rialto, Venedig.

5. Bali, Indonesien
Bali är en ö som länge varit populär för resenärer inte minst från Australien. Ön har en i huvudsak hinduisk befolkning med spännande tempel och traditioner. Lägg därtill god mat, vita och svarta stränder, vajande kokospalmer, perfekta surfvågor och bäst väder när Australien har vinter (och vi har sommar) och du har en stor del av förklaringen. Men nu börjar ön bli så populär bland turister från jordens alla hörn att stränderna översvämmas av plastskräp. Mot slutet av förra året deklarerade myndigheterna ”garbage emergency” och skickade arbetare till stränderna som plockade upp till hundra ton skräp på stränderna. Om dagen!

6. Big Cay, Bahamas
På den här obebodda ön finns det förvildade grisar. Men det har blivit så populärt att åka hit för att ta selfies ihop med de söta grisarna att dessa numera stressas till döds av turisterna. Oh nej! Låt grisarna vara i fred!

Any chance they’d want to switch island life with city life?

A post shared by Arminé Gambaryan (@armine_g) on

7. Mallorca, Spanien
Att säga att Mallorca är förstört av turismen vore fel, men stora delar av ön får numera ta emot fler besökare än de klarar av. Totalt besöker 10 miljoner resenärer ön varje år. Inte ens ett välsmort turistmaskineri som det på Mallorca klarar av att ta emot alla dessa utan att det uppstår köer och andra problem. I vart fall i perioder. Precis som i Venedig har allt större delar av befolkningen börjat protestera och även här lyssnar politikerna. I det här fallet föreslår de en högre övernattningsskatt för hotellgäster under värsta högsäsong. Det finns även ett förslag om att turister inte ska få åka till ön i egna bilar.

Vi har besökt Mallorca flera gånger, senast i somras och jag tycker att det är att ta i att ha med ön på en sådan här lista. Dock kan jag hålla med om att där är trångt på sina ställen.


Turister på Mallorca.

9 kommentarer

Filed under hållbart resande, resor, vackra platser

Utflykt till Karlskrona och Marinmuseum


Idag tog vi tåget till Karlskrona, tolvåringen och jag. En kort eftermiddagsutflykt. Bara drygt fyra timmar var vi iväg. Ändå hann vi se en hel del.

Fjärran Östern
Klockan 13:19 avgår Öresundståget från Karlshamn. Lite mindre än en timme tar det att åka till residensstaden borta i ”Fjärran Östern”. Jo, Karlskrona kallas ibland så, lite på skoj, här i västra Blekinge.

Badhuset
Ett av de första husen vi ser när vi klivit ut från järnvägsstationen är det gamla badhuset. En gul och fin gammal byggnad i jugendstil. Det är länge sedan jag badade där, men då var det lika fint på insidan som på utsidan.

Hoglands park
Vi fortsätter förbi den stora stadsparken, Hoglands park, där massor av krokusar nu står i full blom och lapar sol. Upp för en backe, över Ronnebygatan och så är vi på ”ett av norra Europas största torg”.

Kung ”Långläpp”
En något överdriven beskrivning av Stortorget men kyrkorna är fina. De är också gula, som badhuset. Annars ser den ena ut lite som Panteon i Rom och den andra lite som Notre Dame i Paris. Och mitt på torget en staty av kung ”Långläpp”, han som jagade Nils Holgersson runt Karlskrona en natt i Selma Lagerlövs berömda saga.

Stumholmen
Vi fortsätter vidare, sneddar över kvarteret Sparre, där Boverket håller till och jag berättar för 12-åringen om kommunernas fysiska planering och Boverkets rådgivande roll. Att det bara finns ett boverk i hela landet. Och strax är vi nere vid bron över till Stumholmen.

Marinmuseum
Numera kostar det inget att besöka Marinmuseum. Och då gör det ju inget att vi bara hinner ett kort besök innan de stänger klockan 16. Vi tittar mest på u-båtarna. Två riktiga och massor av modeller av olika årgångar. Däremellan fotografier som sätter in modellerna i sitt historiska sammanhang.

Sorglig historia
På en skylt läser jag den sorgliga historien om Gustaf Roslund som, liksom övriga besättningsmän, dog när ubåten Ulven den 15 april 1943 skadades av en tysk mina och blev fast på botten. Han och hans hustru Ninnie väntade då sitt första barn och han skrev ofta hem. Det ironiska i att han sökt sig till flottan för att ”säkra sin framtid.” 😢

Glass i solen
Vi tittar också på några äldre fartygsmodeller och tavlor och går fram och tillbaka i undervattenstunneln innan vi äter på muséet. Buffé med husmanskost. Vi pratar om varför det heter just så. Sedan tar vi varsin glass som vi äter, sittandes i solen, på en bänk utanför. Jag tror minsann att Marinmuseum är lite kända för sin glass, faktiskt. Och den smakar också mycket gott. Vi går också ett varv runt muséet innan det är dags att gå tillbaka till stationen. De berömda galjonsfigurerna ser vi utifrån och in genom fönstren. Liksom på utsidan av muséet: en fyr, en kanon och flera båtar som ligger vid bryggan.





6 kommentarer

Filed under Blekinge, resor

Münster

Münster. Universitetsstad i nordvästra Tyskland. Sommaren 2016 stannade vi till för en lunch här. Idag har också denna stad drabbats av en lastbil som kört in i en folksamling. Flera döda och allvarligt skadade.Den här gången på en uteservering. På årsdagen av attentatet i Stockholm.

Om det handlar om traditionell terrorism eller något annat vet vi inte ännu. Gärningsmannen ska ha tagit livet av sig.

Mina tankar till alla drabbade av båda attentaten och alla deras anhöriga. 😢

6 kommentarer

Filed under resor, världen

Jag skrev ju aldrig om Verona


Jag skrev ju för lite sedan ett sammanfattande inlägg om den stora Europaresa med bil som vi gjorde sommaren 2016. Jag lovade då att återkomma med ett blogginlägg om Verona. Det har fortfarande inte blivit av.

Grejen är att vi bara hade en eftermiddag och kväll här. Och att det är lite svårt att ta in så mycket som allt det som finns att se i centrala Verona, på så kort tid. I den här norditalienska staden som ligger vid en flodkrök, inte långt från Gardasjön, strax innan det nästan ändlösa slättlanskapet möter de rakt uppåt strävande Alperna.

Förutom Rom så finns det ingen stad i italien som har så många antika lämningar som Verona. Därtill massor från medeltiden och framåt.

Vi stosade i alla fall omkring, åt middag och promenerade lite till. Och jag fotograferade massor.

Efter middagen, då vi ätit carpaccio, såg vi bland annat Porta dei Borseri som var den stora stadsporten i Veronas ursprungliga stadsmur, byggd under det första århundradet efter vår tideräknings början. Men det visste vi inte då, det fick jag googla fram i efterhand. Men att det var en rest från antiken, det kunde jag förstå, redan där och då:

5 kommentarer

Filed under resor

Städer större än Stockholm – hela listan


Vet du hur många städer det finns som är större än vår huvudstad? Jag måste erkänna att jag häpnade över antalet. Jag förvånades också över hur många städer på listan som jag inte hört talas om innan, eller vars namn jag i vart fall inte lagt på minnet.

Lite matt
Jag blir faktiskt lite matt när jag inser hur oerhört många intressanta platser, både städer, stora och små, och andra ställen, som det måste finnas på den här planeten och som jag aldrig kommer hinna se. (För att inte tala om hur matt jag blev av att skriva av hela listan…)

Första okända staden
Men åter till innehållet på listan med världens största storstadsområden. Den första staden på listan som jag inte kände igen namnet på var nummer 24. Hur långt ner på listan behöver du gå för att hitta en för dig okänd stad?

Här är hela listan:

1. Tokyo, Japan 38 miljoner inv.
2. Jakarta, Indonesien 32 miljoner inv.
3. Delhi, Indien, 27 miljoner inv.
4. Manila, Filippinerna, 25 miljoner inv.
5. Seul, Sydkorea, 24 miljoner inv.
6. Shanghai, 24 miljoner inv.
7. Mumbai (Bombay), Indien, 23 miljoner inv.
8. New York, USA, 22 miljoner inv.
9. Bejing (Peking), Kina, 21 miljoner inv.
10. Sao Paulo, Brasilien, 21 miljoner inv.
11. Mexico City, Mexico, 21 miljoner inv.
12. Guangzhou (Kanton), Kina, 20 miljoner inv.
13. Dhaka, Bangladesh, 17 miljoner inv.
14. Osaka-Kobe-Kyoto, 17 miljoner inv.
15. Moskva, Ryssland, 17 miljoner inv.
16. Kairo, Egypten 17 miljoner inv.
17. Bangkok, Thailand, 16 miljoner inv.
18. Los Angeles, USA, 16 miljoner inv.
19. Buenos Aires, Argentina, 16 miljoner inv.
20. Kolkata (Calcutta), Indien, 15 miljoner inv.
21. Istanbul, Turkiet, 14 miljoner inv.
22. Teheran, Iran, 14 miljoner inv.
23. Lagos, Nigeria, 14 miljoner inv.
24. Tianjin (Tientsin), Kina, 14 miljoner inv.
25. Karachi, Pakistan, 13 miljoner inv.
26. Shenzhen (Shumchün), 13 miljoner inv.
27. Kinshasa, Kongo, 12 miljoner inv.
28. Rio de Janeiro, Brasilien, 12 miljoner inv.
29. Chengdu, Kina, 11 miljoner inv.
30. Lima, Peru, 11 miljoner inv.
31. Lahore, Pakistan, 11 miljoner inv.
32. Paris, Frankrike, 11 miljoner inv.
33. Bangalore, Indien 11 miljoner inv.
34. Ho Ch Minh City (Saigon), Vietnam, 11 miljoner inv.
35. London, Storbritannien, 11 miljoner inv.
36. Chennai, Indien, 11 miljoner inv.
37. Nagoya, Japan, 10 miljoner inv.
38. Bogota, Colombia, 10 miljoner inv.
39. Hyderabad, Indien, 10 miljoner inv.
40. Chicago, USA, 9 miljoner inv.
41. Johannesburg, Sydafrika, 9 miljoner inv.
42. Chongqing (Chungking), Kina, 9 miljoner inv.
43. Taipei, Taiwan, 9 miljoner inv.
44. Dongguan (Tungkung), 8 miljoner inv.
45. Hanoi, Vietnam, 8 miljoner inv.
46. Shenyang, Kina, 8 miljoner inv.
47. Wuhan, Kina, 8 miljoner inv.
48. Ahmedabad, Indien, 8 miljoner inv.
49. Onitsha, Nigeria, 8 miljoner inv.
50. Kuala Lumpur, Malaysia, 8 miljoner inv.
51. Luanda, Angola, 8 miljoner inv.
52. Hong Kong, Kina, 7 miljoner inv.
53. Boston, USA, 7 miljoner inv.
54. Bagdad, Irak, 7 miljoner inv.
55. Hangzhou, Kina, 7 miljoner inv.
56. Zhengzhou (Chengchow), Kina, 7 miljoner inv.
57. Quanzhou, Kina, 7 miljoner inv.
58. Düsseldorf, Tyskland, 7 miljoner inv.
59. Toronto, Kanada, 7 miljoner inv.
60. Dallas, USA, 7 miljoner inv.
61. San Francisco, 7 miljoner inv.
62. Nanjing, Kina, 7 miljoner inv.
63. Madrid, Spanien, 6 miljoner inv.
64. Santiago, Chile, 6 miljoner inv.
65. Houston, USA, 6 miljoner inv.
66. Riadh, Saudiarabien, 6 miljoner inv.
67. Surat, Indien, 6 miljoner inv.
68. Miami, USA, 6 miljoner inv.
69. Suzhou, Kina, 6 miljoner inv.
70. Pune, Indien, 6 miljoner inv.
71. Bandung, Indonesien, 6 miljoner inv.
72. Qingdao, Kina, 6 miljoner inv.
73. Singapore, 6 miljoner inv.
74. Xi’an, Kina, 6 miljoner inv.
75. Nairobi, Kenya, 6 miljoner inv.
76. Filadelfia, USA, 6 miljoner inv.
77. Rangoon, Burma, 6 miljoner inv.
78. Khartoum, Sudan, 5 miljoner inv.
79. Fuzhou, Kina 5 miljoner inv.
80. Atlanta, USA, 5 miljoner inv.
81. Milano, Italien, 5 miljoner inv.
82. Washington DC, 5 miljoner inv.
83. St. Petersburg, Ryssland, 5 miljoner inv.
84. Abidjan, Elfenbenskusten, 5 miljoner inv.
85. Harbin, Kina, 5 miljoner inv.
86. Amman, Jordanien, 5 miljoner inv.
87. Dar es Salaam, Tanzania, 5 miljoner inv.
88. Alexandria, Egypten, 5 miljoner inv.
89. Kuwait, Kuwait, 5 miljoner inv.
90. Ankara, Turkiet, 5 miljoner inv.
91. Barcelona, Spanien, 5 miljoner inv.
92. Guadalajara, Mexico, 5 miljoner inv.
93. Belo Horizonte, Brasilien, 5 miljoner inv.
94. Dalian, Kina, 5 miljoner inv.
95. Guiyang, Kina, 5 miljoner inv.
96. Wenzhou, Kina, 5 miljoner inv.
97. Casablanca, Marocko, 4 miljoner inv.
98. Sydney, Australien, 4 miljoner inv.
99. Phoenix, USA, 4 miljoner inv.
100. Surabaya, Indonesien, 4 miljoner inv.
101. Melbourne, Australien, 4 miljoner inv.
102. Monterrey, Mexico, 4 miljoner inv.
103. Xiamen, Kina, 4 miljoner inv.
104. Accra, Ghana, 4 miljoner inv.
105. Colombo, Sri Lanka, 4 miljoner inv.
106. Islamabad, Pakistan, 4 miljoner inv.
107. Berlin, Tyskland, 4 miljoner inv.
108. Changsha, Kina, 4 miljoner inv.
109. Medellin, Colombia, 4 miljoner inv.
110. Dubai, Förenade Arabemiraten, 4 miljoner inv.
111. Kabul, Afghanistan, 4 miljoner inv.
112. Kapstaden, Sydafrika, 4 miljoner inv.
113. Jiddah, Saudiarabien, 4 miljoner inv.
114. Rom, Italien, 4 miljoner inv.
115. Jinan, Kina 4 miljoner inv.
116. Taiyuan, Kina, 4 miljoner inv.
117. Kunming, Kina, 4 miljoner inv.
118. Aleppo, Syrien, 4 miljoner inv.
119. Kano, Nigeria, 4 miljoner inv.
120. Hefei, Kina, 4 miljoner inv.
121. Seattle, USA, 4 miljoner inv.
122. Wuxi, Kina, 4 miljoner inv.
123. Santo Domingo, Dominkanska Republiken, 4 miljoner inv.
124. Algiers, Algeriet, 4 miljoner inv.
125. Changzhou, Kina, 4 miljoner inv.
126. Shijiazhuang, 4 miljoner inv.
127. Ningbo, 4 miljoner inv.
128. Detroit, USA, 4 miljoner inv.
129. Neapel, Italien, 4 miljoner inv.
130. Jaipur, Indien, 4 miljoner inv.
131. Addis Abeba, Etiopien, 4 miljoner inv.
132. Zhangjiagang, 4 miljoner inv.
133. Montreal, Kanada, 4 miljoner inv.
134. Fortaleza, Brasilien, 4 miljoner inv.
135. Changchun, Kina, 4 miljoner inv.
136. Urumqi, Kina, 4 miljoner inv.
137. Zhongshan, Kina, 4 miljoner inv.
138. Mashhad, Iran, 4 miljoner inv.
139. Yaounde, Kamerun, 4 miljoner inv.
140. Durban, Sydafrika, 4 miljoner inv.
141. Porto Alegre, Brasilien, 3 miljoner inv.
142. Aten, Grekland, 3 miljoner inv.
143. Tel Aviv, Israel, 3 miljoner inv.
144. Bamako, Mali, 3 miljoner inv.
145. Dakar, Senegal, 3 miljoner inv.
146. Recife, Brasilien, 3 miljoner inv.
147. Sana, Jemen, 3 miljoner inv.
148. Lucknow, Indien, 3 miljoner inv.
149. Chittagong, Bangladesh, 3 miljoner inv.
150. Medan, Indonesien, 3 miljoner inv.
151. Salvador, Brasilien, 3 miljoner inv.
152. Douala, Kamerun, 3 miljoner inv.
153. Faisalabad, Pakistan, 3 miljoner inv.
154. Brasilia, Brasilien, 3 miljoner inv.
155. Curitiba, Brasilien, 3 miljoner inv.
156. Izmir, Turkiet, 3 miljoner inv.
157. San Diego, USA, 3 miljoner inv.
158. Kumasi, Ghana, 3 miljoner inv.
159. Pretoria, Sydafrika 3 miljoner inv.
160. Ougadougou, Burkina Faso, 3 miljoner inv.
161. Busan, Sydkorea, 3 miljoner inv.
162. Kanpur, Indien, 3 miljoner inv.
163. Ibadan, Nigeria, 3 miljoner inv.
164. Nanning, Kina, 3 miljoner inv.
165. Kathmandu, Nepal, 3 miljoner inv.
166. Nanchang, Kina, 3 miljoner inv.
167. Lusaka, Zambia, 3 miljoner inv.
168. Lanzhou, Kina, 3 miljoner inv.
169. Guayaquil, Ecuador, 3 miljoner inv.
170. Caracas, Venezuela, 3 miljoner inv.
171. Pyongyang, Nordkorea, 3 miljoner inv.
172. Minneapolis, USA, 3 miljoner inv.
173. Baku, Azerbajdzjan, 3 miljoner inv.
174. Asuncion, Paraguay, 3 miljoner inv.
175. Chaoyang, Kina, 3 miljoner inv.
176. Port-au-Prince, Haiti, 3 miljoner inv.
177. Kiev, Ukraina, 3 miljoner inv.
178. Nagpur, Indien, 3 miljoner inv.
179. Campinas, Brasilien, 3 miljoner inv.
180. Coimbatore, Indien, 3 miljoner inv.
181. Denver, USA, 3 miljoner inv.
182. Maputo, Mozambique, 3 miljoner inv.
183. Tampa, USA, 3 miljoner inv.
184. Lissabon, Portugal, 3 miljoner inv.
185. Kozhikode, Indien, 3 miljoner inv.
186. Manchester, Storbritannien, 3 miljoner inv.
187. Damaskus, Syrien, 3 miljoner inv.
188. Antananarivo, Madagaskar, 3 miljoner inv.
189. Rotterdam – Haag, Nederländerna, 3 miljoner inv.
190. Linyi, Kina, 3 miljoner inv.
191. Kampala, Uganda, 3 miljoner inv.
192. Fukuoka, Japan, 3 miljoner inv.
193. Cebu, Filippinerna, 3 miljoner inv.
194. Shaoxing, Kina, 3 miljoner inv.
195. Abuja, Nigeria, 3 miljoner inv.
196. Zibo, Kina, 3 miljoner inv.
197. Indore, Indien, 3 miljoner inv.
198. Taichung, Taiwan, 3 miljoner inv.
199. Tangshan, Kina, 3 miljoner inv.
200. Mogadishu, Somalia, 3 miljoner inv.
201. Kochi, Indien, 3 miljoner inv.
202. Thrissur, Indien, 3 miljoner inv.
203. Yinchuan, Kina, 3 miljoner inv.
204. Birmingham, Storbritannien, 3 miljoner inv.
205. Kaohsiung, Taiwan, 3 miljoner inv.
206. Cali, Colombia, 3 miljoner inv.
207. Esfahan, Iran, 3 miljoner inv.
208. Shantou, Kina 3 miljoner inv.
209. Guatemala City, Guatemala, 3 miljoner inv.
210. Budapest, Ungern, 2,5 miljoner inv.
211. Malappuram, Indien, 2,5 miljoner inv.
212. Hohhot, Kina, 2,5 miljoner inv.
213. Quito, Ecuador, 2,4 miljoner inv.
214. Baotou, Kina, 2,4 miljoner inv.
215. Luoyang, Kina, 2,4 miljoner inv.
216. Kannur, Indien 2,4 miljoner inv.
217. Sapporo, Japan, 2,4 miljoner inv.
218. Daegu, Sydkorea, 2,4 miljoner inv.
219. Vancouver, Kanada, 2,3 miljoner inv.
220. Baltimore, USA, 2,3 miljoner inv.
221. Santa Cruz de la Sierra, Bolivia, 2,3 miljoner inv.
222. Patna, Indien, 2,3 miljoner inv.
223. Yantai, Kina, 2,3 miljoner inv.
224. Tashkent, Uzbekistan, 2,3 miljoner inv.
225. Libanon, Beirut, 2,3 miljoner inv.
226. Warszawa, Polen, 2,3 miljoner inv.
227. Mbuji-Mayi, Kongo, 2,3 miljoner inv.
228. Tunis, Tunisien, 2,3 miljoner inv.
229. Salt Lake City, USA, 2,3 miljoner inv.
230. Gujranwala, Pakistan, 2,3 miljoner inv.
231. Lubumbashi, Kongo, 2,3 miljoner inv.
232. Harare, Zimbabwe, 2,3 miljoner inv.
233. Haikou, Kina, 2,2 miljoner inv.
234. Savar, Bangladesh, 2,2 miljoner inv.
235. Goiania, Brasilien, 2,2 miljoner inv.
236. Uyo, Nigeria, 2,2 miljoner inv.
237. Bhopal, Indien, 2,2 miljoner inv.
238. Orlando, USA, 2,2 miljoner inv.
239. Puebla, Mexico, 2,2 miljoner inv.
240. Köln-Bonn, Tyskland, 2,2 miljoner inv.
241. St Louis, USA, 2,2 miljoner inv.
242. Katowice m.fl, Polen, 2,2 miljoner inv.
243. Brüssel, Belgien, 2,1 miljoner inv.
244. San Juan, Puerto Rico, 2,1 miljoner inv.
245. Las Vegas, USA, 2,1 miljoner inv.
246. Maracaibo, Venezuela, 2,1 miljoner inv.
247. Brisbane, Australien, 2,1 miljoner inv.
248. Hamburg, Tyskland, 2,1 miljoner inv.
249. Thiruvananthapuram, Indien, 2,1 miljoner inv.
250. Bukarest, Rumänien, 2,1 miljoner inv.
251. Rabat, Marocko, 2,1 miljoner inv.
252. Putian, Kina, 2,1 miljoner inv.
253. Agra, Indien, 2,1 miljoner inv.
254. Vadodara, Indien, 2,1 miljoner inv.
255. Portland, USA, 2,1 miljoner inv.
256. San Antonio, USA, 2,1 miljoner inv.
257. Belem, Brasilien, 2,1 miljoner inv.
258. Shiraz, Iran, 2,1 miljoner inv.
259. Port Harcourt, Nigeria, 2,1 miljoner inv.
260. Peshawar, Pakistan, 2,1 miljoner inv.
261. Kunshan, Kina, 2,1 miljoner inv.
262. Handan, Kina, 2,0 miljoner inv.
263. Brazzaville, Kongo, 2,0 miljoner inv.
264. München, Tyskland, 2,0 miljoner inv.
265. Huizhou, Kina, 2,0 miljoner inv.
266. Manaus, Brasilien, 2,0 miljoner inv.
267. Havanna, Kuba, 2,0 miljoner inv.
268. Toluca, Mexico, 2,0 miljoner inv.
269. Minsk, Vitryssland, 2,0 miljoner inv.
270. Hyderabad, Pakistan, 2,0 miljoner inv.
271. Bursa, Turkiet, 2,0 miljoner inv.
272. La Paz, Bolivia, 2,0 miljoner inv.
273. Leeds – Bradford, Storbritannien, 2,0 miljoner inv.
274. Phnom Penh, Kambodja, 2,0 miljoner inv.
275. Datong, Kina, 2,0 miljoner inv.
276. Frankfurt, Tyskland, 2,0 miljoner inv.
277. Perth, Australien, 1,9 miljoner inv.
278. Yiwu, Kina, 1,9 miljoner inv.
279. Nashik, Indien, 1,9 miljoner inv.
280. Vijayawada, Indien, 1,9 miljoner inv.
281. Visakhapatnam, Indien, 1,9 miljoner inv.
282. Multan, Pakistan, 1,9 miljoner inv.
283. Sacramento, USA, 1,9 miljoner inv.
284. Yogyakarta, Indonesien, 1,9 miljoner inv.
285. Nsukka, Nigeria, 1,8 miljoner inv.
286. Lome, Togo, 1,8 miljoner inv.
287. Mosul, Irak, 1,8 miljoner inv.
288. Abu Djabi, Förenade Arabemiraten, 1,8 miljoner inv.
289. Barranquilla, Colombia, 1,8 miljoner inv.
290. Johor Bahru, Malaysia, 1,8 miljoner inv.
291. Wien, Österrike, 1,8 miljoner inv.
292. Ludhiana, Indien, 1,8 miljoner inv.
293. Conakry, Guinea, 1,8 miljoner inv.
294. Huaian, Kina, 1,8 miljoner inv.
295. Tabriz, Iran, 1,8 miljoner inv.
296. Weifang, Kina, 1,8 miljoner inv.
297. San Jose, Costa Rica, 1,8 miljoner inv.
298. Cleveland, USA, 1,8 miljoner inv.
299. Mecka, Saudiarabien, 1,8 miljoner inv.
300. Freetown, Sierra Leone, 1,8 miljoner inv.
301. Zhangzhou, Kina, 1,8 miljoner inv.
302. Kitakyushu, Japan, 1,7 miljoner inv.
303. Doha, Qatar, 1,7 miljoner inv.
304. Puning, Kina, 1,7 miljoner inv.
305. Pittsburgh, USA, 1,7 miljoner inv.
306. Taizhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
307. Rajkot, Indien, 1,7 miljoner inv.
308. Cixi, Kina, 1,7 miljoner inv.
309. Austin, USA, 1,7 miljoner inv.
310. Liuzhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
311. Santos, Brasilien, 1,7 miljoner inv.
312. Semarang, Indonesien, 1,7 miljoner inv.
313. Jilin, Kina, 1,7 miljoner inv.
314. Yingkou, Kina, 1,7 miljoner inv.
315. Madurai, Indien, 1,7 miljoner inv.
316. Wuhu, Kina, 1,7 miljoner inv.
317. Cicinnati, USA, 1,7 miljoner inv.
318. Yangzhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
319. Lyon, Frankrike, 1,7 miljoner inv.
320. Zhuhai, Kina, 1,7 miljoner inv.
321. Leon, Mexico, 1,7 miljoner inv.
322. Amsterdam, Nederländerna, 1,7 miljoner inv.
323. Novosibirsk, Ryssland, 1,7 miljoner inv.
324. Homs, Syrien, 1,6 miljoner inv.
325. Meerut, Indien, 1,6 miljoner inv.
326. Marseille, Frankrike, 1,6 miljoner inv.
327. Indianapolis, USA, 1,6 miljoner inv.
328. Cordoba, Argentina, 1,6 miljoner inv.
329. Varanasi, Indien, 1,6 miljoner inv.
330. Kansas City, USA, 1,6 miljoner inv.
331. Panama City, Panama, 1,6 miljoner inv.
332. Valencia, Spanien, 1,6 miljoner inv.
333. Makassar, Indonesien, 1,6 miljoner inv.
334. Kharkov, Ukraina, 1,6 miljoner inv.
335. Ganzhou, Kina, 1,6 miljoner inv.
336. Daqing, Kina, 1,6 miljoner inv.
337. Chaozhou, Kina, 1,6 miljoner inv.
338. Kollam, Indien, 1,6 miljoner inv.

Och sedan har vi då på plats:
339. Stockholm, Sverige, 1,6 miljoner inv.

Förvånad?
Blev du också förvånad? Och då har ändå Stockholm vuxit häftigt på senare år och är numera större än till exempel Köpenhamn som med ”bara” 1,3 miljoner invånare hamnar på plats 408 på listan över världens största städer.

Källa: Demographia World Urban Areas 201804, demographia.com

7 kommentarer

Filed under resor, världen

Äntligen en vårdag i Karlshamn!

9 kommentarer

Filed under årstider, Blekinge, Karlshamn, resor, vår

Att tycka annorlunda om ett resmål


Gunilla Yourstone skriver idag på sin blogg,4000 mil, om när ”alla andra” har en HELT annan bild av ett resmål. Hon undrar: ”Har något av det här också hänt er?

Hyllas
Antingen en ort som hyllas om och om igen på reseforum av olika personer, men man själv som redan besökt resmålet fattar verkligen ingenting. Det fanns väl inget varken vackert eller trevligt där?

Inte gillas alls
Eller åt andra hållet. Man besöker en plats och tycker att det här var ju helt kanon. När man kommer hem får man höra om massor av människor som inte alls gillar det.” Sedan exemplifierar hon med en rad av upplevelser där hennes upplevelse inte stämt med den bild hon fått av andra.

Ja, det där har så klart även hänt mig.

Jag älskar Egypten! Som många hatar. Hotellen vid Röda Havet är inte så kul. All Inclusive och så. Men snorklingen är fantastisk och hela Nildalen är underbar! Visst. Försäljarna är mer ”på” än i något annat land jag besökt. Men vilket myller! Vilka landskap! Och framförallt: helt enastående historiska lämningar!

Och åt andra hållet : La Pelosa är en strand på Sardinien med rykte om sig att vara Europas bästa ”som i Karibien”. Har sällan blivit så besviken.

La Pelosa, Sardinien

Berlin och London
Gunilla skriver också om vädrets betydelse och hur hon blivit besviken på Berlin som hon upplevde som en väldigt grå stad. Mycket på grund av vädret. Samma upplevelse har jag av Berlin som så många människor jag känner hyllar. Men jag har också haft otur med vädret de gånger jag besökt staden.

London, däremot, som ju är känt för sitt regniga väder. Där har jag aldrig haft annat än tur med vädret. Staden har badat i solsken. Vilket nog gör att jag bär med mig en mer positiv bild än den gängse.

6 kommentarer

Filed under resor

Trots flygresorna: turismen kan rädda planeten


Det här året har börjat med mycket fokus på flygets bidrag till växthuseffekten. Det är bra att det uppmärksammas. Ska vi kunna rädda den här planeten vi bor på, den enda vi har, så måste även reseindustrin bidra. Så långt är allt gott och väl. Men. Om det blir en snabbt växande trend i västvärlden att miljömedvetna människor helt avstår ifrån att flyga så riskerar det faktiskt att göra mer skada än nytta.

Ekoturism
Jag tänker på ekoturismen som behöver överleva om vi ska kunna rädda många arters överlevnad. Och arternas överlevnad, däribland människans, tänker jag är det övergripande syftet med att vi alls ska bry oss om att göra något åt klimathotet.

Den sista hannen dog
I slutet av mars dog den sista hannen av den nordliga trubbnoshörningen. Nu finns bara två honor kvar. Den totala utrotningen är inte långt borta även om stamceller har sparats. Trubbnoshörning förekommer i ytterligare en underart vilken sannolikt delades från den nordliga för mer än 500 000 år sedan. Den sydliga underarten är för närvarande nära att vara hotad, men det finns ändå över 8 000 exemplar. Den jagas för hornen.

Akut hotad
I Afrika finns ytterligare en art av noshörningar, spetsnoshörningen. Den anses vara akut hotad. Även den jagas för hornen som används i traditionell asiatisk medicin och anses ha läkande egenskaper, vilket är rent nonsens eftersom hornen består av samma ämne som våra naglar. Den som tror sig bli frisk av keratin kan lika gärna bita på naglarna. Men nu tjuvjagas alltså dessa utrotningshotade noshörningar för hornens skull. Som i viss mån också används till konstföremål.

Mer värda levande än döda
Vapnet mot denna tjuvjakt är nationalparker och parkvakter. Med risk för sina egna liv jagar dessa undan tjuvjägarna. För att vinna kampen måste de vara tillräckligt många. För att de fattiga länder i Afrika där spetsnoshörningarna lever ska ha råd att anställa parkvakter i tillräckligt antal behövs inkomster. De här inkomsterna kommer från turisterna. På så sätt bidrar ekoturismen till arters överlevnad här och nu. Djuren överlever därför att de är värda mer levande än döda.

Vattenhål
Sak samma med den afrikanska savannens verkliga jättar, elefanterna. Savannelefanten betraktas som en sårbar art. Eftertraktad att se på levande men också eftertraktad död för sina betars skull. De sydafrikanska populationerna är stabila, medan de nordligare starkt decimerats genom tjuvjakt. I södra Afrika ökar antalet elefanter med tillgången på vatten, framför allt tack vare de vattenhål som anlagts för att turisterna skall kunna komma närmare djuren. Ekoturismen bidrar alltså även på så sätt till att hålla arten vid liv.

Djurens konung
Lejonstammen är också sårbar, den minskar i stora delar av Afrika. Något mindre dramatiskt i Östafrika jämfört med i Centralafrika. Däremot ökar populationerna även i detta fallet i södra Afrika. Också lejonen är intressanta för såväl safariturister som för jakt. Och lejonet ingår liksom noshörningen och elefanten i ”the Big Five”. Även här gäller det att djuren måste vara mer värda levande än döda om de ska överleva.

Flyg till rätt ställe!
Så om du på riktigt bryr dig om den här planetens överlevnad genom den biologiska mångfalden ska du inte nödvändigtvis avstå ifrån att flyga. Däremot ska du se till att stötta rätt sorts turism. Att besöka nationalparker i Afrika är en sådan insats du kan göra som ger lika mycket tillbaka till dig själv som till den här planeten. Ngorongoro i Tanzania är en sådan nationalpark. Om du sedan väljer att dessutom klimatkompensera dina flygresor: desto bättre!

6 kommentarer

Filed under hållbart resande, resor

Fem olika typer – vilken sorts resenär är du?


Vi har alla olika personligheter, så också när det gäller resande. Här har jag gjort en spaning och delat in oss i fem olika grupper utifrån hur vi väljer resmål. Från pionjärer, via trendspanare, mainstream:are och eftersläntare till stugsittare.

Pionjärerna
Reser till länder som Zambia, Uzbekistan och Tuvalu. Eller kanske någon av delstaterna Oregon eller Vermont i USA eller delstaten Manitoba i Kanada. Eller städer som Nantes i Frankrike och Newport Beach i Kalifornien.

På 1930-talet reste personer i den här kategorin kanske till Grekland om de var svenskar. Jag tänker bland annat på Karin Boye som reste dit 1939 långt innan alla charterflyg skulle komma att landa där. Men till Grekland reser inte personer i den här gruppen idag. I vart fall inte på en vanlig charterresa. De reser istället dit ingen granne, arbetskamrat eller Facebookvän redan har varit.

Och endast ett fåtal av de resmål de besöker blir någonsin föremål för massturism. Men ett och annat snappas upp av nästa grupp…

Två resebloggare som räknar sig mest som pionjär är Maya Nordlund och Johnny Normark Friskilä.


Pijonärer i Nantes.

Trendspanarna
Reser till länder som Albanien, Japan, Tanzania inklusive Zanzibar, Brasilien och Kanada. Till resmål som är på uppåtgående. Madrid hellre än Barcelona. De ser vad som kommer att komma stort och vill se det innan alla andra varit där och innan de vackraste platserna förstörts av massturismen. Förmodligen har de flesta i den här gruppen redan besökt Plitvicesjöarna i Kroatien till exempel. Annars har de den vackra nationalparken med det turkosgröna vattnet och alla vattenfallen på sin lista. Där börjar redan bli många besökare…

Personer ur den här gruppen båtluffade i Grekland redan på 1970-talet och började backpacka i Thailand på 1980-talet.

Många resebloggare är trendspanare. Gunilla Yourstone som gör den framgångsrika bloggen 4000 mil: ”Förstås flyter man mellan grupperna, men trendspanare är nog mest vi ändå. Jag gillar verkligen att klura på vad som ska bli nästa stora trendresmål. Egentlige skulle jag vilja vara en pionjär, men i realiteten händer det ganska sällan. Och ibland är man på mainstream och harvar fastän man är resebloggare och allt. 😊”

Till den här gruppen räknar sig också Anna Ström Åhlén som bland annat skriver på Travel on a Cloud och Staffan Lindqvist som har bloggen Mina resor i världen. Livet från den ljusa sidan och Resfredag är två ytterligare bloggar i den här kategorin.

Trendspanare på Zanzibar

Mainstream:arna
Reser till länder som Spanien, Kroatien, Grekland, Italien och Tyskland. Gärna Mallorca eller Split. Inget nytt under solen. Tycker att det känns bäst att resa till platser de besökt förut eller hört grannarna berätta om. Inga äventyrligheter. Paris hellre än Madrid. Har nyss upptäckt att de vill till USA hellre än till Thailand en gång till men känner ändå lite tveksamhet sedan mannen med den lustiga frisyren flyttade in i vita huset. Reser gärna på egen hand men nästan ännu hellre charter.

Personer ur den här gruppen åkte till Grekland första gången vid mitten av 1980-talet och återvänder nu gärna till Kreta och Rhodos i sommar efter att ha tillbringat ett antal somrar i Turkiet.

Reise-Linda som reser med husbil i Europa räknar sig till den här gruppen.


Mainstream:are på Mallorca.

Eftersläntrarna
Reser till länder som Turkiet, Cypern, Thailand och England. Till resmål som är på nedåtgående.

Minns du när Thailand blev det nya Kanarieöarna? Det är det inte längre. Inte i den ursprungliga betydelsen i alla fall. Att ”alla” åkte dit på semester. Numera är Thailand som ett senare stadie av Kanarieörna. Ressmålet där alla redan varit, tyckt om, men nu tröttnat på.

Eftersläntarna bryr sig inte så mycket om att säkerhetsläget ändrats till det sämre, att priserna gått upp eller att alla andra redan varit där. De påminner ganska mycket om den sista gruppen nedan med den skillnaden att de varierar sig något mer, byter resmål inom ett favoritland eller så.

Eftersläntarna fortsatte semestra i Grekland på 00-talet när Euron höjde prisläget och många av mainstream:arna drog till Turkiet.

England är väl lite på gränsen att tillhöra den här gruppen eftersom så många redan varit där. En bra blogg om hela Storbritannien är Bara Brittiskt.


Eftersläntrare i Thailand.

Stugsittarna
Sommarstuga utanför Sveg, lägenhet på Mallorca eller i Miami. Eller så åker de alltid till samma hotell på Teneriffa, samma vecka varje år och ber alltid om att få favoritrummet, vilket oftast kan ordnas.

Var på jorden de har råkat hamna spelar mindre roll. De har hittat sitt andra hem i tillvaron och är inte intresserade av att upptäcka något nytt. De vet vad de har men inte vad de får.

Stugaittarna reser till Grekland bara om de råkar ha hittat sitt andra hem just där, men i så fall gör de det oavsett vilket årtionde det är.

Anna Ström Åhlén: ”Beträffande mitt andra hem New York (My Bite of the Big Apple) är jag väl en stugsittare. Men att uppleva New York gång på gång är å andra sidan långt från enahanda – staden känns ”ny” varje gång. 😊”


Stugsittare i Björkliden.

Vilken grupp tillhör du?
Själv hade jag önskat att jag vore pionjär men i verkligheten räknar jag mig bland trendspanarna för det mesta, men kan även vara en mainstream:are ibland och till och med stugsittare – när vi väljer att återvända till Björkliden år efter år.

Det kan alltså vara svårt att ensidigt placera sig i bara en av grupperna av olika resenärstyper. Marlene Rindå Jikita som har bloggen Fd Ensamma Mamman skriver ”Det beror på… ska jag ha en semester för att uppleva något så är jag pionjär. Åker gärna till konstiga ställen där ingen av vännerna varit och knappt någon annan heller. Sen trendspanar jag till bloggen och andra artiklar och då är det klart att det blir lite nya ställen, men även en del bortglömda som förtjänar att lyftas fram. Men ibland vill jag bara vara helt ledig, inte göra något alls och bara ligga på en solstol och läsa – då åker jag till ett ställe som är ute, typ Egypten. Inte så mycket turister, nära, varmt, billigt och tyst 😃”

Ida Jungell har också svårt att välja vilken typ av resenär hon är: ”Jag vill se allt, hela världen! Träffa nya människor, uppleva nya saker, lära mig om andra kulturer.. det finns inget bättre än att resa!”

Men vilken eller vilka av grupperna känner du bäst igen dig i?


Zanzibar.

29 kommentarer

Filed under resor

Hur länge kan man resa utan att få hemlängtan?


Funderar du på att göra en långresa? Och undrar hur länge du kan resa utan att få hemlängtan? Det finns så klart inget allmängiltigt svar på den frågan, men genom att ta reda på hur andra resonerar kan du få några ledtrådar:

Fråga på Facebook
Jag roade mig med att ställa en fråga i en grupp på Facebook för oss som gillar att resa: ”Hur länge behöver du vara borta för att känna reströtthet och börja längta hem?” I diagrammet ovan ser du resultatet. De flesta som svarade på frågan vet inte ens vad resetrötthet är.

Olika på olika resor
Jag fick flera intressanta kommentarer också, som Frida Thelén som skrev ”Beror lite på vad för slags resa. Bara en enkel charterresa där man bara solar och badar kan jag börja längta hem efter typ 10 dagar. Men åker man i väg på en lite häftigare resa så kan det nog dröja veckor i alla fall. ;)”

Malvi Romedahl skrev ”Svårt att svara på. Längtar för det mesta inte hem alls när vi är ute och reser och skulle gärna stanna längre på de flesta ställena, men har längtat hem vid några enstaka tillfällen då resan inte levt upp till mina förväntningar.”

Sari Saunamäki svarade: ”Har varit borta två gånger i två år. Saknade aldrig hem. Saknade så klart familj och vänner. Nu har jag varit ute i 1,5 år och ska bli spännande att träffa alla snart igen.”

Jag fick flera svar som liknade dessa tre men också några som svarade att de längtar hem efter kort tid.

Grovt indelat verkar det finnas två sorters resenärer; dels de som i regel längtat hem ganska snart, efter någon dag eller några få veckor och sedan de som inte längtar hem alls om inte något på resan går tokigt eller att det blir långtråkigt men som ändå kan längta efter familj, släkt och vännner.

Längtar nästan aldrig hem
För egen del hör jag till gruppen som i princip aldrig längtar hem när jag reser. Endast en gång har jag riktigt längtat hem och det var den tredje charterveckan på Sunny Beach i Bulgarien. Det blev helt klart en vecka för mycket på den platsen. Sedan kan det hända att jag blir restrött utan att längta hem. Som när vi var på jordenruntresan för snart tio år sedan. Vi höll ett högt tempo genom Nya Zeeland och sov i regel bara en eller två nätter på varje plats. När vi sedan kom till Australien började vi i samma tempo, men efter Brisbane, Heron Island, Gladstone och Hervey Bay hade vi bestämt att stanna fem nätter i Noosa. Det blev elva nätter i Noosaville och flyg till Sydney istället. (Vi hade tänkt fortsätta bila.) Vi var helt enkelt trötta på de ständiga förflyttningarna och vi gillade dessutom Noosa väldigt mycket.

Så det korta svaret på frågan ”Hur länge behöver du vara borta för att känna reströtthet och börja längta hem?” lyder: det är olika.

Översta bilden är från Playa de Muro på Mallorca där en chartervecka gott kan räcka men två eller tre säkert också kan funka innan hemlängtan sätter in. Den undre bilden är från ett vägarbete i Australien strax innan vi tog ett långstopp i Noosa.

18 kommentarer

Filed under resor

Nej, du behöver inte avstå ifrån att flyga!


Så tar vi det här med flyget och miljön ett varv till. Ett klipp om klimatet och flyget från TV4 har de senaste dagarna fått stor spridning i sociala medier. ”Fakta: så mycket påverkar din resa verkligen klimatet.”

Klippet
Det de säger där är att flyget står för bara fem procent av världens totala klimatutsläpp. Men flygandet ökar. Och för många svenskar är flyget den största källan till utsläpp av växthusgaser. (Ett ganska luddigt påstående för övrigt. Hur många är ”många”?) Klippet fortsätter med att berätta att Naturvårdsverket bedömer att för att uppnå långsiktig hållbarhet måste utsläppen ner till mellan ett till två ton koldioxid per år och att det är lika mycket som du släpper ut ”om du kör bil”.

Men eftersom vi också äter, bor och lever i övrigt så blir det elva ton totalt. Av dessa utgör en resa till Thailand lika mycket som bilåkandet. Och det är bara i koldioxid. Tar du hänsyn till höghöjdseffekterna så blir det dubbelt så mycket. Och slutligen: den andelen, som alltså motsvarar hela det utsläpp vi kan unna oss, kan vi inte komma bort ifrån ens om vi ersätter dagens flygbränsle med biobränsle.

Slutsatsen som är fel
Så då är väl saken klar, tänker kanske du. Alla medvetna konsumenter måste från och med nu avstå ifrån att flyga. Men nej, säger jag. Att fokusera på att en liten klick medvetna konsumenter i Sverige ska avstå flyg tycker jag forfarande är fel fokus.

Slutsatsen som är rätt
Det är bra att dra ner på flygandet. Men. Det går också att klimatkompensera för flygresorna (gör det!). Och så har vi fortfarande de 95 resterande procenten som vi också behöver ta hand om. Dessutom. Varför inte ta det viktigaste först: Var vi placerar våra pensions- och andra sparpengar är det som har störst betydelse för klimatet. Därefter kommer hur många barn vi har. Sen kommer bilresorna. Först därefter kommer flyget.

Sparandet
Förutom våra egna årliga koldioxidutsläpp på nämnda elva ton från bilen, biffen, bostaden och övrig konsumtion bidrar vårt sparande med ytterligare cirka åtta ton per person och år. Alltså nästan lika mycket som all konsumtion tillsammans! Dessutom tillkommer att en stor del av svenskarnas sparkapital placerats  i fossila reserver som motsvarar omkring 753 ton i framtida utsläpp. Totalt blir det då något lite mer än hela konsumtionen som orsakas av sparandet. (Källa: WWF. )

Varför har ingen berättat?
Dessa siffror ligger utanför de traditionella redovisningarna av vår klimatpåverkan eftersom sparande inte betraktas som konsumtion. Men betydelse har det. Väääldigt stor betydelse.

Många resor till Thailand blir det
753 ton per person alltså. Det motsvarar då 500 Thailandsresor på en livstid. Betydligt fler än de flesta orkar med att göra. Därtill kommer då alltså ytterligare åtta ton per år vilket motsvarar fyra ytterligare Thailandsresor. Sammanlagt drygt tio Thailandsresor per år. Nu är ju sparandet väldigt ojämnt fördelat men genomsnittssiffror säger ändå någonting. Utifrån Världsnaturfondens siffror har jag beräknat att du behöver ha knappt 50 000 kr per person stående i klimatsmarta aktier eller fonder, istället för i random sparande, för att kompensera en Thailandsresa per år. (Varför vi överhuvudtaget hela tiden pratar just Thailandsresor när vi pratar klimat är en annan fråga. Själv föredrar jag att resa till andra länder.)

Mitt eget sparande
Jag har nyss kollat igenom mitt eget sparande och kan konstatera att en del av mitt sparande är placerat i klimatsmarta fonder, men en alldeles för liten andel.

En lite väl stor andel av mitt sparande har jag dessutom placerat på ett vanligt e-sparkonto, vilket kanske inte är det smartaste ur flera synpunkter. Oavsett det så är det mot bakgrund av ovanstående av betydelse för mig hur banken i sin tur investerar de pengarna som sitter på det kontot. Jag skickade därför igår en fråga till dem: ”Jag har en fråga om mina pengar på e-sparkontot. Hur är dessa placerade från er sida? I vilken utsträckning är de pengarna investerade i reserver för fossila bränslen? Gör ni någon klimatbedömning när ni investerar?” Hör gärna av dig till din bank, du också!

Flyget ändå en miljöbov
Trots det ovan sagda är flyget fortfarande en miljöbov. Det som TV 4 säger i sitt klipp är fortfarande sant. Om du inte klimatkompenserar dina flygresor så motsvarar en enda resa till Thailand vad du i framtiden överhuvudtaget kommer att kunna få lov att släppa ut om vi inte ska förstöra den här planeten. Den enda vi har. Det är dessutom en miljöbov som är alldeles för lågt beskattad. Svenska Dagbladet näringsliv publicerade  förra veckan siffror på vad det skulle kosta att flyga till Göteborg, London och Thailand från Stockholm om flyget beskattades på samma sätt som annan verksamhet. Det skulle bli i storleksordningen dubbelt så dyrt visade det sig. Att ställa om beskattningen på flyget är dock inte helt enkelt då det handlar om internationella överenskommelser. (Här i södra Sverige flyger vi ju i regel från Danmark till exempel och påverkas då av de danska skatterna – inte de svenska.)

Så hur ska du då göra om du vill resa och se världen och ändå bevara den för framtida generationer? Här är sammanfattningen:

1. Flytta ditt sparande till klimatsmarta fonder eller aktier. Eller varför inte skog? (Även om det tycks vara lite av en djungel att spara just i skog. ;)

2. Sätt inte fler än två barn till världen. (För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv behöver varje kvinna föda i genom­snitt 2,1 barn under sitt liv. Har du fler än två bidrar du till befolkningsökningen.)

3. Undvik att bo så att du måste pendla med bil till jobbet. Bo helst så nära jobbet så att du kan cykla eller gå. I andra hand se till att du kan pendla med tåg eller buss som går på biobränsle.

4. Välj att resa på semester (och i tjänsten) med i första hand tåg, i andra hand buss och i tredje hand bil (om ni är flera i bilen). Flyg alltså enbart när inga andra vettiga alternativ finns.

5. När du ändå väljer att flyga – klimatkompensera

Sedan kan du göra ytterligare saker som att äta mindre kött, värma din bostad klimatsmart, köpa miljömärkt el och källsortera men de sakerna har i regel mindre betydelse än punkterna ovan.

Vi har alla ett ansvar för klimatet, men alla behöver inte ta sitt ansvar just genom att avstå ifrån att flyga. Det finns olika sätt. Och så klart: ju fler sätt desto bättre, men börja helst med det viktigaste först.

Bilden föreställer spetsen av en flygplansvinge tillhörande Lufthansa, ovanför Alperna.

Lämna en kommentar

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Sidi Bou Said – Tunisiens blå-vita stad


Sidi Bou Said – en tunisisk sevädhet tack vare de vackra vita husen med blå dörrar, fönster och andra detaljer. Vi var där 1989. Därav de lätt gulnade fotografierna.

Vi hade precis besökt Kartago, den förstörda antika staden utanför Tunis. Charterutflykten vi var på stannade också till här. Vi drack te kokt på mynta med mycket socker och till det åt vi ett ännu sötare bakverk, innan vi fick tid att själva strosa omkring i den blå-vita staden som också var ett konstnärscentrum. Bland annat ska August Macke, en tysk expressionist, ha varit här 1914 och bidragit till stadens berömelse.

Lämna en kommentar

Filed under resor

Julkort från Karlshamn i mars

Så här års förväntar vi oss vår här nere. Inte vårvinter. Vacker som ett vykort. Eller snarare ett julkort.

Som att vandra omkring i ett tredimensionellt julkort är det. Ett julkort från Karlshamn i mars. Bakvänt och ovant. Men vackert.

3 kommentarer

Filed under årstider, Blekinge, Karlshamn, resor, vår, vinter

Att skriva lika bra som Vagabond räcker inte!

När jag började blogga för elva år sedan närde jag en önskan att så småningom växla karriär till reseskribent. Därför hade jag ett konkret mål. Jag ville att det skulle leda till att jag fick skriva för resemagasinet Vagabond som jag älskade. Eller i andra hand Aftonbladet Resa. Gärna en stående kolumn. Eller i tredje hand vad för slags texter som helst för något annat resemagasin. Och åtminstone ha skrivandet som en  sidoinkomst. Det blev aldrig så.

Annonsintäkter räcker inte
Min strategi att uppnå detta mitt mål var att på egen hand nå så många läsare som möjligt. 30 000 läsare per vecka gissade jag att det skulle behövas. Att en sådan siffra, som ju ändå är väldigt hög, knappast skulle räcka till att leva på annonsintäkter visste jag sedan jag experimenterat på 00-talet med Google-annonser. Det var på en sida om resor och klimat som jag sammantaget drog in 500 kr på, trots att den hade stor trafik och låg ute flera år.

Nytt med bloggar
Men runt 30 000 läsare per vecka skulle räcka för att få etablerade resemagasin att få upp ögonen för mig som skribent. Tänkte jag. Vid den här tiden, 2007, var allt det här med bloggar fortfarande ganska nytt och väldigt upphaussat. Så jag tror faktiskt fortfarande att det kanske kunde hade räckt. Då.

Ansträngde mig
I de allra första blogginläggen som jag skrev ansträngde jag mig att skriva bra. Att skriva intressant med ett personligt och livfullt språk. Hur väl jag lyckades vet jag väl inte. Vad jag däremot vet är att jag snabbt sänkte ambitionsnivån när jag upptäckte vilka bloggar det var som lyckades skapa sig en publik och hur många fantastiska, och mycket bättre, bloggar det fanns som aldrig gjorde det. Som trots knäckande bra texter och/eller bilder knappt tycktes ha några läsare alls.

Bråk och klickbeten
Jag såg att slagfärdiga rubriker, bloggbråk och stöddighet var det som gällde. Någon gång provade jag på de två senare vägarna men insåg att det inte var för mig. Jag skäms att erkänna att det till slut var den första vägen, klickbetesrubriker, som fick bli mitt försök att nå fler läsare. En väg som utöver att den faktiskt ändå ledde till fler läsare också ledde till färre inlägg om resor till förmån för många, korta inlägg om lite av varje. Så här i efterhand kan jag konstatera att den vägen blev en återvändsgränd. Några 30 000 läsare per vecka nådde jag aldrig även om det var i närheten de få gånger jag försökte mig på elakheter. (Inlägg som jag för övrigt fylld av skam snabbt tog bort.)

Tillbaka på ruta ett
Efter att en period sedan ha skrivit mest om Instagram, som jag var omåttligt förtjust i, till att böja med, är jag nu tillbaka till att skriva den blogg som jag från början ville göra. Någon förhoppning om att den ska leda till att jag får skriva för Vagabond när jag däremot inte längre.

Fantastiskt bra räcker inte
Just nu läser jag till och från i en gammal bok som består av Johan Tells krönikor från nämnda resemagasin och 1990-talet. Och det är då det slår mig. Att skriva lika bra som de som skriver i Vagabond räcker inte för att slå igenom idag. Gjorde det möjligen för tio år sedan i kombination med ett stort mått av tålamod som jag tyvärr inte hade då, men det räcker definitivt inte idag. De texter jag läser i boken, liksom de jag läser i tidningen, skulle inte räcka för att slå igenom via internet. Trots att de är fantastiskt bra. För att slå igenom på nätet för tio år sedan krävdes skruvade rubriker kombinerat med en bråkig och stöddig attityd. Och gärna avbön efteråt. Vad som skulle krävas för att slå igenom som skribent idag har jag inte ens koll på längre. Men att det skulle räcka med att skriva bra tror jag inte en sekund på. Det känns lite sorgligt. Men det får mig inte att än en gång byta väg. Jag tänker fortsätta skriva i ambition att utveckla mitt skrivande och fotograferande och fortsätter det att strömma till allt fler läsare så blir jag väldigt glad. Men idag skriver jag för att det är roligt. Kanske att jag en dag skriver lika bra som Vagabond?

Leder till något?
Och jag hoppas att mitt bloggande en dag leder mig till något. Kanske en sidoinkomst av något annat slag? Vad vet jag? Reseledare? Eller skriver jag en bok? Kanske vid sidan om pensionen den dagen jag är där? Något så bra som att få skriva för ett etablerat resemagasin kommer det däremot aldrig att leda till. Det är bara att tugga i sig. Sannolikt är resemagasinen också en återvändsgränd utan framtid. Men det är en annan historia.

Bilden: Papperstidningarna har ändå minst en fördel. De går bra att sitta ute i solen och läsa.

8 kommentarer

Filed under blogg, instagram, media, resor, sociala media