Kategoriarkiv: miljö

Visste du att de vilda djuren håller på att ta slut?

– Krönika –

Tänk att någonting först är hundra procent. Helt. Tänk dig till exempel en hel tårta. Tänk dig sedan att du har 4 procent kvar, en knapp 20-del. Det är väl ungefär så mycket som blir kvar när ingen vill ta den sista biten, och det som är kvar därför redan har delats ett par gånger. En pytteliten bit. Skulle du anse att den tårtan höll på att ta slut? Det skulle jag.

För några veckor sedan kom WWF Living Planet Report 2018 som granskar tillståndet på planeten. Denna inventering visar att bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60 procent mellan 1970 – 2014.

Någon har alltså precis nyss tagit drygt hälften av den tårtbit som då fanns kvar. Denna någon som snart har ätit upp tårtan brukar kallas mänskligheten.

Jordens alla vilda däggdjur, allt ifrån elefanter, älgar och tigrar till ekorrar och möss står idag för bara fyra procent av alla däggdjurs samlade biomassa. Alltså om någon skulle väga alla däggdjur, precis alla, och lägga ihop vikten. Resterande 96 procent är människor (36 procent) och våra tamboskap (60 procent). Före människans intåg på planeten stod de vilda däggdjuren för nästan all biomassa.

Förlusterna av ryggradsdjur under de senaste årtiondena är tydligast i tropiskerna. Allra värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent. Sötvattendjur (t ex groddjur) har minskat med hela 83 procent.

Detta är det största av alla miljöproblem som människan skapat. Större än övergödningen. Större än miljögifter.Större än klimathotet. Större än allt annat.

Själva problemet med miljöproblemen är ju just att djur och övrig natur är hotad. Ändå är detta nästan ett helt okänt problem: Att de vilda djuren håller på att ta slut! En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar just det. Att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att de vilda djuren har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit.

Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig därför inte för den.

Vad gör vi då åt detta? Ekoturism är en del av svaret. Så att djuren får ett högre ekonomiskt värde levande än döda. Det är en bra början. Men det får inte stanna där. Vi behöver mer skyddad natur. Nationalparker och naturskyddsområden. Och biosfärsområden där människan lever i bättre samklang med naturen. Som Kristianstad Vattenrike och Blekinge Arkipelag.

Den biologiska mångfalden påverkas annars i första hand av det vi människor konsumerar. Och inte minst då av vad vi äter. Palmolja, till exempel, som ingår i många populära godsaker som Nutella och Orios tränger undan orangutangerna på Borneo. Kött från Amazonas i Brasilien tränger undan både de träd som tar upp koldioxid och djuren och människorna som lever i skogen.

Det måste till stora ansträngningar om vi ska kunna vända på det här. Vi behöver alla sätta tryck på företag och andra beslutsfattare.

Till skillnad från en tårta kan den biologiska mångfalden ändå reparera sig själv i viss mån så länge inte hela djurarter utrotas. Men då måste vi ge de vilda djuren en chans. Men för att kunna göra det måste vi till att börja med veta om problemet: De håller på att ta slut.

Visste du det? Nu gör du. Men vet dina vänner och bekanta? Berätta för dem!

Bilderna föreställer ekoturister och en elefant i Ngorongoro i Tanzania samt en ekorre i USA.

5 kommentarer

Under hållbart resande, krönikor, miljö, natur, resor, Samhälle och politik, världen

7 strategier att undvika klimatångest för flyget

I veckan har frågan om flyget och klimatångesten varit på tapeten. Mer och mindre begåvade förslag på hur individer kan och bör hantera frågan har framställts. Jag har här sammanstäält en lista på sju olika strategier som du kan använda om du vill undvika klimatångest för flyget.

1. Sluta flyga helt och hållet
De är faktiskt fler än du tror. Personerna som anslutit sig till #jagstannarpåmarken och slutat flyga helt och hållet.

Och det går inte att komma ifrån. Det bästa sättet att undvika klimatångest för eget flygande är att avstå ifrån att flyga. Det är dock inte helt omöjligt att din klimatångest för andras flygande kan komma att öka med den här metoden.

2. Undvik att flyga när det är möjligt
Vill eller kan du av olika skäl inte avstå helt ifrån att flyga så kan du i alla fall minimera ditt flygande. Avstå ifrån vissa resor. Men inte minst: välj andra färdmedel när det är möjligt. Tåg är bekvämt och bra. Särskilt inrikes är tåget dessutom helt överlägset flyget vad gäller klimatpåverkan. Nästan inga utsläpp alls!

Inom Europa är det tyvärr ofta lika bra, eller nästan lika bra att köra fossildriven bil, förutsatt att ni är minst fyra i bilen. Det beror på att många länder i Europa kör tågen på diesel eller el som producerats delvis med fossila bränslen. Buss är också ett relativt klimatsmart alternativ för resor inom Europa.

Det som ger mig ganska mest klimatångest för egen del är att jag väljer att resa så pass mycket som jag gör. Och det värsta är att jag gärna skulle vilja resa ännu mer…

3. Välj närmare resmål
Väljer du mellan Norge och Nya Zeeland och har ännu inte besökt något av länderna? Eller har du redan besökt båda och funderar på ett andra besök i något av länderna? Välj Norge! En resa dit orsakar, oavsett färdsätt, naturligtvis betydligt mindre utsläpp än en resa till Nya Zeeland.

Har du varit på Phuket i Thailand ett antal gånger och funderar på att resa dit igen? Fråga dig om det verkligen inte finns något närmare resmål för sol och bad den här gången.

En flygresa till Medelhavet orsakar ungefär en tredjedel så mycket klimatpåverkan som en Thailandsresa.

När du ändå väljer att flyga långt bort, fundera på om du har möjlighet att vara borta länge och ”se klart” landet eller värdsdelen ifråga.

4. Klimatkompensera
Det här är tillsammans med punkterna 2 och 3 ovan, mitt sätt! Jag klimatkompenserar våra resor genom att skänka en gåva till VI-skogen. Jag räknar ut för varje resa hur mycket jag behöver skänka för att något överkompensera för just den flygresan.

Det finns andra sätt. Du kan själv plantera träd på egen mark, skänka pengar till, eller investera i förnybar energi, till exempel.

Det jag tycker är bra med just VI-skogen är att det är en aktör som jag litar på. Eftersom huvudsyftet inte ens är klimatkompensation utan snarare social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i stort, genom agroforestry, så kan jag lita på att mina pengar inte tränger undan lokalbefolkning i syfte att åstadkomma högsta möjliga koldioxidupptag för minsta möjliga peng. Mitt sätt blir kanske lite dyrare än andra sätt men jag känner mig trygg med att det gör verklig nytta. För en resa tur och retur till Medelhavsländerna brukar det handla om ungefär 125 kronor per person. Det är ändå ganska lite pengar för ett bättre klimatsamvete, kan jag tycka.

5. Betala för biobränsle
Vissa flygbolag erbjuder på vissa flygplatser möjligheten att tanka med biobränsle. Det är en bra idé, men erbjuds än så länge inte för så många resor. Men det här är en intressant utveckling!

6. Lev klimatsmart liv i övrigt
Flyg är en stor källa till utsläpp av växthusgaser, men problemet är tyvärr mycket större än så. Oavsett om du väljer att avstå ifrån att flyga eller inte så finns det all anledning att se över sitt liv i övrigt om du vill slippa klimatångest för din egen miljöpåverkan.

Ditt viktigaste livsstilsvalet vad gäller klimatpåverkan är hur många barn du har. Varje barn motsvarar ungefär 20 resor tur och retur till Thailand per år!

Att leva bilfritt motsvarar ungefär en Thailandsresa per år och att enbart äta vegetariskt motsvarar ungefär en flygresa tur och retur till Medelhavet.

Den genomsnittliga boytan i Sverige är 41 kvadratmeteter per person. Kan du bo på halva denna yta motsvarar det nära på en Medelhavsresa med flyg per år. Hur bostaden värms är dock helt avgörande. Siffrorna ovan bygger på ett genomsnitt. Oljepanna är så klart sämst. Fjärrvärme baserad på spillvärme eller biobränsle är bäst.

7. Blunda och håll för öronen
Jag skrev ju igår om SVT:s inslag i veckan som ungefär gick ut på att du kan lindra din klimatångest för flyget genom att sila mygg och svälja kameler. Bland det de föreslog fanns att packa lätt, köpa stora vattenflaskor och ta bussen från flygplatsen. Men inget av det där kan ju ens marginellt kompensera för själva flygresan.

Lika väl som att följa SVT:s råd kan du faktiskt blunda hårt, hålla för öronen och sjunga ”la,la,la,la…” så högt och länge du orkar. Gärna under själva flygresan. ;)

Bilden föreställer två flickor som badade vid Stenshuvud i Skåne tidigare i oktober i år.

14 kommentarer

Under miljö, resor

Dummaste på länge SVT!

Jag har sett reaktionerna i mina flöden på sociala medier tidigare i veckan men ikväll fick jag chansen att själv titta på ett inslag om resor och klimatångest som fått mycket – och berättigad – kritik.

Det är ett oerhört märkligt inslag. Mest reagerar jag på att efter alla tvärsäkra och mycket detaljerade råd kring hur vi bör agera på resa – men som i verkligheten nära nog inte gör någon skillnad alls för klimatet jämfört med flygresan – så föreslår ändå en av de intervjuande journalisterna något som faktiskt kan göra skillnad för klimatet på riktigt. Nämligen att betala extra för att klimatkompensera. 🌳

Men se då kan den tvärsäkra resejournalisten som nyss berättat hur vi ska packa, duscha, resa från flygplatsen ✈️ och köpa vatten på flaska minsann inte ge några råd längre. För ett sådant råd skulle då komma ”uppifrån” och hur gör vi då?

Råden som resejournalisten Hélène Benno ger är i sig inte fel – om de bara hade tagit sikte på att spara pengar, vatten, besvär och att minska nedskräpningen.

Men när dessa råd påstås vara klimatsmarta, ja till och med så pass att den som följer dem inte ska behöva ha klimatångest för sitt flygande längre – ja då är SVT tyvärr helt och hållet ute och cyklar.

Extra märkligt blir det ju i och med att journalisten själv i inslaget medger att det hon föreslår inte gör stor skillnad jämfört med en flygresa till Thailand. (Knappt någon skillnad alls skulle jag säga.) Men ändå avslutningsvis vidhåller och sammanfattar sina råd på nytt.

Jag kan bara konstatera att det här var tyvärr helt fel person att intervjua i detta ämnet… 🙄

Pinsamt SVT. Bättre kan ni!

6 kommentarer

Under media, miljö, resor

Jag tänker inte be miljörörelsen om ursäkt för att jag nöjesflyger

– Krönika –

Vad jag vet har miljörörelsen inte någon officiell lista över budord som anger hur en sann miljövän bör leva. Men jag är ganska säker på att om någon en dag skulle försöka sig på att sätta ihop en sådan lista så skulle den toppas av budordet ”du skall icke flyga”. Men jag fortsätter att bryta mot det budet. Men jag fortsätter också att klimatkompensera genom att plantera träd.

Det sägs ibland att internet består av olika bubblor. Jag befinner mig i flera olika sådana bubblor. En är en bubbla där många av oss miljöengagerade människor håller till. En annan befolkas av människor som liksom jag älskar att resa. Synen på flygresor kunde inte vara mer olika än i dessa båda bubblor!

I den stora gruppen ”vi som gillar att resa” på Facebook ställs för all del enstaka frågor om till exempel bussresor i Europa och det delas bilder även från Sverige, Norge och Danmark som ju enklast nås med bil och/eller tåg. Men. Allra mest delas tips och råd om resor som förutsätter flygresor. Knappt någon problematiserar att utsläppen bidrar till växthuseffekten. Jag har själv några gånger försökt dela information i den gruppen om möjligheten att klimatkompensera flygresor genom att till exempel låta plantera träd i Afrika. Responsen har då varit noll. Inget intresse alls. Andra personer har vid några ytterligt få tillfällen i gruppen ifrågasatt flygandet helt och hållet. Inte heller de når fram. Överhuvudtaget.

På Twitter däremot följer jag många som liksom jag är engagerade i klimatfrågan. För inte så få av dessa är det istället djupt moraliskt fel att nöjesresa med flyg. Just ordet ”nöjesresa” används regelbundet som ett skällsord. Som om det vore mer fel att flyga för reakreation, välbefinnande eller för att lära sig mer om världen, än att slentrianflyga i tjänsten till möten som lika väl skulle ha kunnat hållas på Skype! Eller åtminstonne – som jag idag – ta tåget på dessa tjänsteresor.

Jag har till och med under årets sommar sett påståenden om att det skulle vara bättre att avstå ifrån att flyga än att släcka de bränder som pågick då. När jag påpekade att just då gjorde det betydligt mer nytta för miljön att släcka bränderna än att avstå en flygresa fick jag ett trött och ironiskt ”Öh. Ok. Noterat.” till svar. Så pass djupt sitter övertygelsen hos många att klimatkrisen bäst hanteras genom att privatpersoner slutar flyga.

I förra veckan såg jag ett videoklipp på Facebook från ett radioreportage om att ta tåg och båt till Mallorca. Jag lyssnade aldrig på själva radioprogrammet, men om jag förstod saken rätt så var slutsatsen av reportaget att vi i framtiden inte kommer att ”ha råd”, med hänsyn till växthuseffekten, att göra Europa-resor ens om vi avstår ifrån att flyga. I vart fall inte varje år.

Det är svårt att spå framtiden. Men ett är säkert. Om mänskligheten alls ska ha någon framtid behöver vi ställa om hela samhället. Och det snabbt. Miljön och klimatet är inget särintresse, det är en fråga om allas vår överlevnad. Det visar inte minst den rapport från FN:s klimatpanel som kom igår. Det kan inte uteslutas att det även innebär att vi måste sluta flyga på sikt. Exakt hur det går med den saken vet vi inte idag.

Men några nöjen måste vi få behålla. Jag tror att en av de saker som gör oss till människor, kanske den viktigaste saken, är att vi fortsätter leka hela livet. Att vi även som vuxna ägnar oss åt nöjen och inte bara nytta. Vad vore ens vitsen med mänsklighetens överlevnad om vi inte ska få ägna oss åt några nöjen? Alls?

Och jag hoppas verkligen att vi hittar vägar som möjliggör ett på riktigt långsiktigt hållbart resande i framtiden. Höghastighetståg, vanliga tåg som fungerar och håller tidtabeller, bilar som går på hållbar energi, fler resor till fots och på cykel. Och: detta kompletterat med ny teknik för flyget som – jag vet – inte finns framme än.

Och under tiden som vi väntar på att framtiden ska anlända, kan de av oss som inte förmår oss att sluta flyga genast, och som fortfarande hoppas att vi ska kunna resa och uppleva världen även i framtiden, förutom att vi alls ska ha någon framtid, i vart fall klimatkompensera våra flygresor. Jag kompenserar mina och min familjs flygresor genom att låta plantera träd i VI-skogen runt Victoriasjön i Afrika. Det finns andra sätt. Kanske till och med några som är bättre. Men redan i och med att jag gör det jag gör, gör jag mer än de flesta.

Miljörörelsen får ursäkta, men jag tänker inte be om ursäkt för att jag ”nöjesreser”. Inte när jag gör det med tåg, båt eller etanoldriven bil. Och inte heller när jag gör det med klimatkompenserat flyg. Så det så!

7 kommentarer

Under krönikor, miljö, resor

Alligatorer och tvättbjörnar i New Orleans träskmarker

Två saker ville jag uppleva i New Orleans. Dels stadens berömda ”French Quarter”. Och dels en så kallad ”Swamp Tour” i Louisianas träskmarker. I övrigt är vi här för att ta det lugnt och vila upp oss innan jobb och skola drar igång igen. Träskturen blev av i går.

Det var inte helt lätt att välja arrangör för turen. Det ligger en hel mängd foldrar i hotellets foajé från företag som erbjuder olika upplägg. Till slut föll vårt val på Pearl River Eco-Tours eftersom de erbjuder turer i hyggligt små båtar, hämtar direkt vid vårt hotell och har rykte om sig att vara den av arrangörerna som gör minst åverkan på miljön.

Bussen
Vi hämtas vid hotellet klockan 8:30. Bussfärden ut till bolagets anläggning vid Pearl River tar ungefär 40 minuter sedan även övriga deltagare hämtats på sina hotell. Väl på plats betalar vi återstående 114 dollar utöver de 77 som vårt hotell redan tagit betalt som deposition. Det är för tre ”vuxna” och ett barn på 12 år. Vid anläggningen finns toaletter som vi passar på att besöka innan turen.

Båten
Själva båtturen är på ungefär en timme. Direkt vid bolagets anläggning ser vi flera alligatorer. Dessa lockas att hoppa efter marshmallow på pinne. Alligatorerna äter inte detta godis för människor mer än av misstag, och de passerar då bara igenom kroppen. Att de alls lockas att hoppa efter dem beror på att de liknar ägg som de gärna äter.

Växterna
Pearl River utgör i de här delarna gränsflod mellan delstaterna Louisiana och Mississippi. En bit upp från havet är vattnet bräckt men vi fortsätter upp i det rena sötvattnet. Här heter träsket ”Honey Island Swamp”, efter de honungsbin som förr fanns här. Alla träd och växter som växer här är sådana som tål att översvämmas. I träden växer en ananasväxt som påminner om skägglav till växtsättet och kallas ”spanish moss”.

Djuren
Under turen ser vi utöver alligatorer flera fåglar, mest ett par sorters häger, någon sköldpadda och ett helt gäng tvättbjörnar. Även dessa matas med marshmallow på pinne. Vi ser även en Cajun-by. Cajunerna är så klart människor, en etnisk grupp som från början var fransktalande och bodde i Kanada, men som fördrevs därifrån av engelsmännen.

”The Honey Island Monster” som guiden berättar om tror jag dock inte ett smack på.

Dricksen
Efter båtturen får vår guide 20 dollar i dricks men tyvärr har vi bara fyra dollar kvar i kontanter att ge till busschauffören, som också hon guidade en del och bland annat berättade om orkanen Katarina 2005.

Betyget
Totalt sett är det här en väldigt lyckat utflykt som du absolut bör göra när du besöker New Orleans. Ofoget att mata djuren med godis tycks tillämpas av alla arrangörer här så det får man tyvärr leva med. Men annars är det ett fantastiskt och alldeles kagom äventyrligt äventyr som jag inte skulle ha velat vara utan. Fyra och en halv stjärna av fem möjliga.














3 kommentarer

Under miljö, natur, resa med barn, resor, vackra platser, vatten

Prisjämförelse – billigast: tåg eller flyg till Paris?

Det hävdas ofta att det är dyrare att åka tåg än att flyga i Europa. Men är det sant? Vi ska åka tåg till Frankrike i sommar. Två vuxna och två ungdomar 12 och 14 år gamla. Jag vet ju därför redan vad det kostar för oss att ta oss tur och retur till Paris i sommar med tåg. Jag bestämde mig för att jämföra vad det skulle kosta att flyga.

Tåg från Köpenhamn
För att göra prisjämförelsen har jag plockat bort den sista sträckan på vår resa så att den bara blir till och från Paris. En sådan resa skulle då se ut så här:

Karlshamn (t.ex) lördag 12:35 -> Köpenhamn 15:08 – övernattning i Köpenhamn – söndag Köpenhamn 11:35 -> Köln 21:56 (209 Euro) – övernattning i Köln – måndag Köln 12:42 -> Paris Nord 16:05 (240 Euro). Och hemresan: lördag (12 nätter senare) Paris Nord 10:25 -> Brüssel 11:47 (Thalys, 140 Euro) – Brüssel 14:19 -> Hamburg 21:19 (DB, 149 Euro) – övernattning i Hamburg – söndag Hamburg 11:28 -> Köpenhamn 16:26 (DB, 90 Euro) – första bästa tåg hem till Karlshamn. Alla priserna är för två vuxna och två barn 12 och 14 år gamla.

Totalpriset för en sådan resa blir 828 Euro. Alltså ca 8 500 kr.

Flyg från Köpenhamn
Så vad skulle det då kosta att flyga? Söker jag med samma avrese- och hemresedatum som tågresan blir priset för billigaste flygresa för fyra från Kastrup till Paris 8 930 kr. Till det kommer kostnaden för tåg tur och retur från flygplatsen Charles de Gaulle, ca 800 kr för fyra. Totalt blir det då ca 9 700 kr. 1 200 kr dyrare än tåget. Vi skulle i ett sådant fall få 15 nätter i Paris istället för 12 men å andra sidan inga i Köpenhamn, Köln eller Hamburg. Kastrup ligger på samma järnvägslinje som Köpenhamn H så priset tur och retur från Karlshamn blir ungefär det samma.

Om du som jag klimatkompenserar dina flygresor genom att låta plantera ett träd per 125 kg koldioxid i VI-skogen så blir det då 13 träd vilket kostar 260 kr som tillkommer för en flygresa tur och retur för fyra personer.

Flyg från Stockholm
Men, tänker kanske du, alla har inte Kastrup som sin närmaste internationella flygplats. Hur blir det om man bor i Stockholm? Aktuella datum skulle då billigaste flygresan tur och tur till Paris för fyra kosta 11 598 kr. Inklusive transport till och från flygplatsen i Paris och med flygbuss från Stockholm till Arlanda blir kostnaden ca 12 800 kr.

Tåg från Stockholm
Vad kostar det då med tåget? Aktuella datum och tider skulle tågbiljett för oss fyra tur och retur från Stockholm till Köpenhamn kosta 2 700 kr med SJ. Det blir 11 200 kr totalt med i övrigt samma tågresa som ovan. Tågresan blir då sammanlagt 1 600 kr billigare än flyget.

I just det här fallet råkade det alltså bli ännu större prisskillnad till tågets fördel från Stockholm än från södra Sverige.

Slutsats
Det behöver alltså inte bli dyrare att åka tåg till Paris än att flyga. Tvärtom kan det, beroende på tid på året, när du bokar, och åldern på de resande, bli billigare att åka tåg än att flyga.

För den som föredrar att resa på marken, kunna röra sig fritt och se landskapet skifta utanför fönstret samt göra ett par stopp på vägen, framför att behöva ta sig till flygplatsen, genomföra incheckning och säkerhetskontroller samt sitta fastspänd i en sardinburk, och som dessutom tycker att en tågresa i sig kan vara en del av upplevelsen och att den därför inte tar bort tid från semestern, så finns det egentligen all anledning att välja tåget framför flyget till Paris. Varför är det då så få som gör det?

Jag är övertygad att fler skulle välja tåg om det bara funnes en bokningsplattform där hela bokningen enkelt kunde genomföras på ett och samma ställe utan krångel och på svenska. Dessutom om det funnes fler nattåg som gick långa delar av sträckan skulle ännu fler vara intresserade. Hur svårt kan det vara?

Men för den som, trots visst krångel, vill göra som jag och själv boka sin resa med tåg till Frankrike har jag tidigare skrivit en steg-för-steg-guide.

Vid prisjämförelsen ovan har jag inte tagit med priset för övernattningar i resans pris. Jag har tänkt så här. Om du har 16 dagar till ditt förfogande och vill utnyttja alla dessa till din och familjens resa så blir det lika många övernattningar oavsett vilket alternativ du väljer. Men tar du tåget, enligt den rutt som jag tittat ut, så blir det en övernattning i Köpenhamn, en i Köln, 12 i Paris och en i Hamburg. Tar du flyget blir det 15 övernattningar i Paris.

Har du som resenär önskemål att vara hemifrån så kort tid som möjligt, blir så klart kalkylen en helt annan. Men vem fungerar så? ;)

Bilden: Staty av lejon på Ponte Alexandre III i Paris.

4 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resa med barn, resor, tåg

Ny rapport med förslag som minskar flygets klimatpåverkan


Svenskarnas klimatgasutsläpp från flygresor ökar enligt en ny rapport från Stockholm Environment Institute, genomförd på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.

Förslagen
Rapporten föreslår följande åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan: Utred möjligheten att införa moms för utrikesflyg, hitta sätt att minska flygandet i offentlig förvaltning, förbättra tågtrafiken i Sverige och investera i snabbtåg inom EU.

Viktigt med alternativ
”Vi behöver genomföra åtgärder som avsevärt minskar flygets klimatpåverkan, vilket bland annat innebär att vi måste flyga mindre. Då är det viktigt att det finns alternativ till flyget”, säger Ola Hansén, klimatexpert på WWF.

Tekniska åtgärder räcker inte
För att Sverige ska nå en långsiktigt hållbara konsumtion i linje med Parisavtalets ambitioner krävs kraftfulla åtgärder. Satsningar på mer energieffektiva flygplan kan på sikt minska en flygresas klimatpåverkan. Därutöver kan åtgärder för gröna flygningar med kortare, rakare flygleder vara viktiga.

Biodrivmedel är en begränsad resurs som inte heller produceras i tillräckligt stora kvantiteter för att täcka flygets behov. För att en utveckling mot mer biodrivmedel ska vara möjlig menar forskarna att det krävs kraftiga investeringar för att säkerställa storskalig biobränsleproduktion.

”WWFs bedömning är att det svenska inrikesflyget skulle kunna drivas på restprodukter från skogen. Men på global nivå räcker utbudet av biodrivmedel endast till en liten del av vad flyget skulle behöva”, säger Ola Hansén.

Höghöjdseffekterna kommer dessutom att kvarstå.

Minska antalet flygresor
Vi behöver därför vidta åtgärder för att minska antalet flygresor. Flygskatten kan dämpa den nuvarande ökningen av flygresorna, men sammantaget bedöms flygresorna ändå fortsätta öka. Därför rekommenderar forskarna fler insatser som kan bidra till att förändra svenskarnas beteenden.

Förutom mer snabbtåg inom EU så behöver tågtrafiken även optimeras för att kunna hantera en ökad mängd resenärer. Idag är tåget många gånger betydligt dyrare än flyget. Eftersom tåget i de flesta fall även tar betydligt längre tid än flyget behöver tåget till att börja med göras mer attraktivt ur ekonomisk synvinkel för att
på allvar kunna konkurrera med flyget, antingen genom att det senare blir betydligt dyrare eller att det förra subventioneras kraftigt. Insatser behöver också göras för att förbättra servicen ombord på tågen (till exempel internetuppkopplingen) så att de bättre kan fungera som arbetsplatser under den längre restiden i jämförelse med flyget. Detta kan bidra till att öka acceptansen för att vara borta en längre period från arbetet till följd av längre restider.

Vad rapporten glömde
Jag håller i stora drag med om analysen i den här rapporten. Vi behöver jobba på flera olika spår (!) för att få ner flygets klimatpåverkan till rimliga nivåer. Vi behöver inte sluta flyga helt, men väl betydligt mindre och smartare. Och då behövs både alternativ och ekonomiska styrmedel. En sak som rapporten inte tar upp är bokningssystem för tågresor till utlandet. Det måste bli lika enkelt att boka en tågresa till Paris som att boka motsvarande flygresa. Så är det långt ifrån idag.

En annan sak som saknas i. rapporten är möjligheten att klimatkompensera flygresor genom att plantera träd i avskogade områden på jorden.

(Och för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras. ;)

Bilden är från flygplatsen Marco Polo i Italien i februari i år.

Lämna en kommentar

Under hållbart resande, miljö, resor, tåg

Nyheter om bioflygbränsle

Ny Teknik skriver om biobränsle för flyget. Det handlar om olika initiativ för att tillverka och använda flygbiobränsle

Användning redan nu
Till att börja med rapporterar de om att svenska flygbolag och andra aktörer försöker öka användningen av bioflygbränsle. Men det rör sig fortfarande om väldigt små mängder. Flygbolaget BRA, som flyger på Bromma, har lanserat biobränslebiljetter för flyg för kunder som vill minska sin klimatpåverkan. Genom att betala 300 kronor mer för biljetten, bidrar resenärer som så vill till att andelen biobränsle i flyget på sikt ökar. Priset bygger på verklig prisskillnad mellan biobränsle och fossilt bränsle.

”Många lyfter fram att det inte går att säga exakt vilken påverkan det här får, men vi tycker att det här är bättre än att göra ingenting alls”, säger Anna Soltorp, hållbarhetschef på BRA, i artikeln.

Den ekonomiska föreningen Fly Green Fund är resultatet av ett initiativ från Karlstads flygplats, som är till för att få i gång en marknad för bioflygbränsle i Norden. Bland annat Swedavia, SAS och KLM är med. 75 procent av de pengarna som kommer från föreningens kunder går till inköp av bioflygbränsle. Resten går till insatser för att stötta den svenska produktionen av biobränsle för flyget.

Swedavia som äger och driver många svenska flygplatser har satt som mål att företagets egen verksamhet inte ska ha något utsläpp längre av koldioxid från fossila bränslen 2020. Förra året var premiärår för Swedavia att köpa in biobränsle som motsvarade de tjänsteresor som deras medarbetare gjort året innan. Det blev 450 ton biobränsle, som kostade 7,5 miljoner kronor.

Skogen som råvara
Det finns nu också lovande tekniker för att framställa svenskt bioflygbränsle av skogsråvara. På Biorefinery Demo Plant i Örnsköldsvik finns råvara som i ett senare steg skulle kunna bli bioflygbränsle. Men de är fortfarande en bra bit ifrån en färdig lösning. Utan garantier vågar ingen satsa hela vägen.

Fler råvaror
Avslutningsvis berättar de om biomassa, sockerrör, frityrolja och alkohol som fem godkända metoder för att framställa flygbiobränsle.

Händer en hel del
Det händer alltså en hel del just nu när det gäller biobränsle för flyget. Det är bra. Men det är en lång väg kvar till en klimatneutral flygindustri. Bland annat hjälper inte biobränsle mot flygets hela klimatpåverkan på grund av att de så kallade höghöjdseffekterna, utsläpp av kväveoxider och kondensstrimmor på hög höjd som också, utöver koldioxiden, bidrar till växthuseffekten. Det lär alltså ta lång tid innan vi är i (flyg)hamn.

Under tiden är det bra att välja andra transportslag när det är möjligt och när du ändå flyger klimatkompensera. Till exempel genom att köpa träd i vi-skogen.

Lämna en kommentar

Under hållbart resande, miljö, resor

Koldioxidutsläppen ökade igen 2017

Internationella energimyndighetens senaste rapport – ”Global Energy and CO2 Status Report, 2017” – släpptes online igår. Den ger en aktuell bild av trenderna och utvecklingen inom energi och bränslen. Koldioxidutsläppen har börjat öka igen främst beroende på den starka ekonomiska utvecklingen i världen.

• Energi: Den globala energibehovet ökade med 2,1% 2017, jämfört med 0,9% föregående år och 0,9% i genomsnitt under de fem senaste åren. Mer än 40% av tillväxten år 2017 drevs av Kina och Indien. 72% av ökningen skedde med fossila bränslen, en fjärdedel med förnybara energikällor och resten med kärnkraft.

• Koldioxid (CO2): Efter tre år utan ökande utsläpp så började utsläppen öka igen 2017. De globala energirelaterade koldioxidutsläppen ökade med 1,4% 2017, och uppnådde en historisk högstanivå på 32,5 gigatonn (Gt). Ökningen av koldioxidutsläpp skedde emellertid inte överallt. Medan de flesta större ekonomier såg en ökning upplevde vissa andra minskningar, bland annat USA, Storbritannien, Mexiko och Japan. Den största nedgången kom från USA, främst på grund av ökad användning av förnybara energikällor.

• Olja: Den globala efterfrågan på olja ökade med 1,6% (eller 1,5 miljoner fat per dag) år 2017, vilket var mer än dubbelt så mycket som det årliga genomsnittet under det senaste decenniet. En ökande andel av sportfordon och lätta lastbilar i de stora ekonomierna och efterfrågan från den petrokemiska sektorn stärkte denna tillväxt.

• Naturgas: Den globala efterfrågan på naturgas ökade med 3%, på grund av det låga prisläget. Kina svarade för nästan 30% av den globala ökningen. Under det senaste decenniet kom hälften av den globala efterfrågan på gas efterfrågan från kraftbranschen. Förra året kom dock över 80% av ökningen från industri och byggnader.

• Kol: Den globala efterfrågan på kol ökade med cirka 1% år 2017, vilket vändade den nedåtgående trenden under de senaste två åren. Tillväxten berodde främst på efterfrågan i Asien, som nästan helt drevs av en ökning av koleldad elproduktion.

• Förnybara energikällor: Förnybara energikällor stod för en fjärdedel av den globala energitillväxten förra året. Kina och USA ledde denna tillväxt, vilket bidrog med cirka 50% av ökningen av förnyelsebaserad elproduktion, följt av Europeiska unionen, Indien och Japan. Vindkraft svarade för 36% av tillväxten i förnybar energibaserad effekt.

• El: Världens efterfrågan på el ökade med 3,1%, betydligt högre än den totala ökningen av efterfrågan på energi. Tillsammans stod Kina och Indien för 70% av denna tillväxt. Produktionen från kärnkraftverk ökade med 26 terawatt timmar (TWh) år 2017.

• Energieffektivitet: Förbättringen av den globala energieffektiviteten minskade dramatiskt 2017, på grund av svagare förbättring av effektivitetspolitiken samt lägre energipriser. Den globala energiintensiteten förbättrades med endast 1,7% 2017, jämfört med i genomsnitt 2,3% de senaste tre åren.

Lämna en kommentar

Under miljö

Nej, du behöver inte avstå ifrån att flyga!


Så tar vi det här med flyget och miljön ett varv till. Ett klipp om klimatet och flyget från TV4 har de senaste dagarna fått stor spridning i sociala medier. ”Fakta: så mycket påverkar din resa verkligen klimatet.”

Klippet
Det de säger där är att flyget står för bara fem procent av världens totala klimatutsläpp. Men flygandet ökar. Och för många svenskar är flyget den största källan till utsläpp av växthusgaser. (Ett ganska luddigt påstående för övrigt. Hur många är ”många”?) Klippet fortsätter med att berätta att Naturvårdsverket bedömer att för att uppnå långsiktig hållbarhet måste utsläppen ner till mellan ett till två ton koldioxid per år och att det är lika mycket som du släpper ut ”om du kör bil”.

Men eftersom vi också äter, bor och lever i övrigt så blir det elva ton totalt. Av dessa utgör en resa till Thailand lika mycket som bilåkandet. Och det är bara i koldioxid. Tar du hänsyn till höghöjdseffekterna så blir det dubbelt så mycket. Och slutligen: den andelen, som alltså motsvarar hela det utsläpp vi kan unna oss, kan vi inte komma bort ifrån ens om vi ersätter dagens flygbränsle med biobränsle.

Slutsatsen som är fel
Så då är väl saken klar, tänker kanske du. Alla medvetna konsumenter måste från och med nu avstå ifrån att flyga. Men nej, säger jag. Att fokusera på att en liten klick medvetna konsumenter i Sverige ska avstå flyg tycker jag forfarande är fel fokus.

Slutsatsen som är rätt
Det är bra att dra ner på flygandet. Men. Det går också att klimatkompensera för flygresorna (gör det!). Och så har vi fortfarande de 95 resterande procenten som vi också behöver ta hand om. Dessutom. Varför inte ta det viktigaste först: Var vi placerar våra pensions- och andra sparpengar är det som har störst betydelse för klimatet. Därefter kommer hur många barn vi har. Sen kommer bilresorna. Först därefter kommer flyget.

Sparandet
Förutom våra egna årliga koldioxidutsläpp på nämnda elva ton från bilen, biffen, bostaden och övrig konsumtion bidrar vårt sparande med ytterligare cirka åtta ton per person och år. Alltså nästan lika mycket som all konsumtion tillsammans! Dessutom tillkommer att en stor del av svenskarnas sparkapital placerats  i fossila reserver som motsvarar omkring 753 ton i framtida utsläpp. Totalt blir det då något lite mer än hela konsumtionen som orsakas av sparandet. (Källa: WWF. )

Varför har ingen berättat?
Dessa siffror ligger utanför de traditionella redovisningarna av vår klimatpåverkan eftersom sparande inte betraktas som konsumtion. Men betydelse har det. Väääldigt stor betydelse.

Många resor till Thailand blir det
753 ton per person alltså. Det motsvarar då 500 Thailandsresor på en livstid. Betydligt fler än de flesta orkar med att göra. Därtill kommer då alltså ytterligare åtta ton per år vilket motsvarar fyra ytterligare Thailandsresor. Sammanlagt drygt tio Thailandsresor per år. Nu är ju sparandet väldigt ojämnt fördelat men genomsnittssiffror säger ändå någonting. Utifrån Världsnaturfondens siffror har jag beräknat att du behöver ha knappt 50 000 kr per person stående i klimatsmarta aktier eller fonder, istället för i random sparande, för att kompensera en Thailandsresa per år. (Varför vi överhuvudtaget hela tiden pratar just Thailandsresor när vi pratar klimat är en annan fråga. Själv föredrar jag att resa till andra länder.)

Mitt eget sparande
Jag har nyss kollat igenom mitt eget sparande och kan konstatera att en del av mitt sparande är placerat i klimatsmarta fonder, men en alldeles för liten andel.

En lite väl stor andel av mitt sparande har jag dessutom placerat på ett vanligt e-sparkonto, vilket kanske inte är det smartaste ur flera synpunkter. Oavsett det så är det mot bakgrund av ovanstående av betydelse för mig hur banken i sin tur investerar de pengarna som sitter på det kontot. Jag skickade därför igår en fråga till dem: ”Jag har en fråga om mina pengar på e-sparkontot. Hur är dessa placerade från er sida? I vilken utsträckning är de pengarna investerade i reserver för fossila bränslen? Gör ni någon klimatbedömning när ni investerar?” Hör gärna av dig till din bank, du också!

Flyget ändå en miljöbov
Trots det ovan sagda är flyget fortfarande en miljöbov. Det som TV 4 säger i sitt klipp är fortfarande sant. Om du inte klimatkompenserar dina flygresor så motsvarar en enda resa till Thailand vad du i framtiden överhuvudtaget kommer att kunna få lov att släppa ut om vi inte ska förstöra den här planeten. Den enda vi har. Det är dessutom en miljöbov som är alldeles för lågt beskattad. Svenska Dagbladet näringsliv publicerade  förra veckan siffror på vad det skulle kosta att flyga till Göteborg, London och Thailand från Stockholm om flyget beskattades på samma sätt som annan verksamhet. Det skulle bli i storleksordningen dubbelt så dyrt visade det sig. Att ställa om beskattningen på flyget är dock inte helt enkelt då det handlar om internationella överenskommelser. (Här i södra Sverige flyger vi ju i regel från Danmark till exempel och påverkas då av de danska skatterna – inte de svenska.)

Så hur ska du då göra om du vill resa och se världen och ändå bevara den för framtida generationer? Här är sammanfattningen:

1. Flytta ditt sparande till klimatsmarta fonder eller aktier. Eller varför inte skog? (Även om det tycks vara lite av en djungel att spara just i skog. ;)

2. Sätt inte fler än två barn till världen. (För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv behöver varje kvinna föda i genom­snitt 2,1 barn under sitt liv. Har du fler än två bidrar du till befolkningsökningen.)

3. Undvik att bo så att du måste pendla med bil till jobbet. Bo helst så nära jobbet så att du kan cykla eller gå. I andra hand se till att du kan pendla med tåg eller buss som går på biobränsle.

4. Välj att resa på semester (och i tjänsten) med i första hand tåg, i andra hand buss och i tredje hand bil (om ni är flera i bilen). Flyg alltså enbart när inga andra vettiga alternativ finns.

5. När du ändå väljer att flyga – klimatkompensera

Sedan kan du göra ytterligare saker som att äta mindre kött, värma din bostad klimatsmart, köpa miljömärkt el och källsortera men de sakerna har i regel mindre betydelse än punkterna ovan.

Vi har alla ett ansvar för klimatet, men alla behöver inte ta sitt ansvar just genom att avstå ifrån att flyga. Det finns olika sätt. Och så klart: ju fler sätt desto bättre, men börja helst med det viktigaste först.

Bilden föreställer spetsen av en flygplansvinge tillhörande Lufthansa, ovanför Alperna.

Lämna en kommentar

Under hållbart resande, miljö, resor

Stora Europaresan med bil, 25 nätter – planeringen vs verkligheten


Anders fotograferar i Stade

Att bila i Europa är ett bra alternativ för den som vill undvika att flyga och stanna på marken. Är ni fyra i bilen kan det till och med vara mer klimatsmart att ta bilen ut i Europa än att ta tåget. Vi bilade i Europa sommaren 2016 och jag började titta på bilder från den resan i förra veckan. Jag hade sett en fråga på Facebook om att bila i Europa. Och kom då på att jag aldrig riktigt skrev något sammanfattande inlägg om den resa vi gjorde. Så då gör jag det nu.

Planeringen och hur det blev
Enklast är att utgå ifrån den planering som jag har sparad som en anteckning i mobilen och sedan berätta hur det blev. Sist kommer en summering med goda råd inför din rundresa med bil i Europa och lite om hur klimatsmart det egentligen är att ta bilen.

Innan vi gav oss av hemifrån hade vi den första natten i Stade bokad, en natt bokad i Gordes i Provence med efterföljande fem nätter i Menton på franska rivieran dag 9-15, två nätter vid Lago di Braies dag 17-19 samt färjan hem från Rügen i Tyskland dag 26. Övriga stopp och övernattningar var öppna för bokning efterhand, men jag hade ändå gjort en noggrann dagfördag-planering av hela resan med körtider hämtade från Google Maps.

Planeringen dag 1-5
Start dagen efter midsommardagen: Sön 2016-06-26 kl. 8:00 Karlshamn – Stade (7 tim ) + 2 stopp (2 tim) (t.ex. Lunch i Rödby, Restaurant Admiralen) framme 17:00,  kvällspromenad + middag och
1 natt i Stade
Mån 2016-06-27 kl. 10:00 Stade – Gent (6 tim 15 min),  Lunch restaurang Toddenhoek i Münster? Ca kl. 13:00, 14:00 – 17:15 -> Gent
1 natt Gent
Tis 2016-06-28 Gent – Nantes (6 tim 45 min), 8:30-12:00 ca tråkig motorvägslunch strax söder om Paris, 16:00-17:00 ca framme
1 natt Nantes
Ons 2016-06-29 Nantes – La Rochelle (1 tim 44 min)
1 natt La Rochelle
Tor 2016-06-30 La Rochelle – Biarritz, Frankrike (3 tim 40 min),
första av 3 nätter i Biarritz

Hur det blev dag 1-5
Resan till Stade tog någon timme längre tid i verkligheten jämfört med vad Google Maps angett. Restaurant Admiralen i Rödby, som hade fina betyg i TripAdvisor existerade inte längre på den angivna adressen. Lokalen stod tom. Vi fick med kort tid leta reda på ett annat ställe och äta snabbmat på en parkeringsplats. Men kvällspromenaden i Stade var fin.

vägen till Gent: Regnet slog emot rutan. Trefilig motorväg genom Tyskland. Rhurområdet. Fabriker och kolkraftverk. Precis intill kolkraftverket står två pliktskyldiga vindkraftverk på en höjd. Men det blev lunchpaus som planerat i Münster och då var det uppehåll i regnandet. Lunchen åt vi också mycket riktigt på restaurang Toddenhoek. Gent tyckte vi sedan mycket om och jag tyckte på något sätt att staden påminde om Prag.

Men någon tråkig motorvägslunch söder om Paris blev det aldrig. Redan så här tidigt på resan hade vi lärt oss hur igenkorkad trafiken kan vara runt Europas storstäder. På väg ut från Gent blev vi stående en timme i en nästan stillastående kö. Så vi valde en alternativ väg mellan Gent och Nantes där vi slapp passera Paris. Bricklunch blev det ändå längs motorvägen, men det var en helt annan upplevelse än svenska vägkrogar.

I Nantes såg, och red vi på, den mekaniska jätteelefanten och tittade på de andra roliga maskinerna inspirerade av Jules Verne i museet Les machines de l’ile. Dock att rundturen inne i museet blev lite dryg i och med att den ordrika guidningen enbart var på franska.

Så långt komna i resan började vi inse att alla delsträckor skulle komma att ta längre tid än vad Google beräknat åt oss och vi behövde lite paus från bilen och de långa körsträckorna. Därför fick det bli två nätter i La Rochelle istället för en. Vilodagen var välbehövlig.


Vy från restaurangen där vi åt kvällsmat i Gent


En av maskinerna i Les machines de l’ile, Nantes


Stockrosor i La Rochelle

Planeringen dag 6-10
2 återstående nätter Biarritz
Sön 2016-07-03 Biarritz – Andorra la Vella (5 tim 10 min)
1 natt Andorra la Vella
Mån  2016-07-04 Andorra la Vella – Gordes (6 tim 15 min totalt), Eller: Andorra la Vella – Carcassonne, Frankrike (3 tim 5 min), Carcassone – Gordes, Frankrike (3 tim 10 min)
1 natt Gordes
2016-07-05 Gordes – Menton (3 tim 10 min)
Den första av 5 nätter Menton 

Hur det blev dag 6-10
Resan till Biarritz blev en dag försenad, sedan vi bestämt oss för två nätter i La Rochelle. För att hinna med resten av resan enligt planen fick det bli två nätter här istället för tre. Vi gillade stan mycket även om vädret inte helt var på vår sida så här långt på resan.

Resan till Andorras huvudstad gick genom ett mycket vackert landskap i både Frankrike och Andorra. Däremot var vi inte så jätteimponerade av själva huvudstaden som är ett shopping-mecka. Att shoppa är inte riktigt vår grej. Men en staty av en av Salvador Dalis flytande klockor gillade jag mycket.

Det blev mycket riktigt en lunchpaus i Carcasonne. Det var inte helt lätt att hitta någonstans att parkera bilen och stoppet i den medeltida staden tog lite längre tid än beräknat.

Gordes gillade vi mycket. Särskilt på kvällen när vi först tog ett dopp i poolen till cikadornas sång och där det sedan inte var så många andra turister i byn. På vägen till Menton hittade vi vilse sedan vi blivit tvungna att ändra färdväg efter att ha besökt det berömda klostret med lavendelfält i förgrunden strax utanför Gordes. Ett vägarbete gjorde att vi inte kunde köra samma väg som vi kommit och tack vara det hittade vi både ett ”eget” lavendelfält och till Roussillon, den ockra-färgade staden med sina fina canyon där vi åt en sen frukost eller tidig tidig lunch beroende på hur du väljer att se på det, innan vi äntligen kunde ge oss av mot Rivieran.


Stranden i Biarritz i blå timmen


Kyrka i Andorra la Vella


En av portarna i ringmuren i Carcasonne


Sénanqueklostret utanför Gordes

Planeringen dag 11-15
4 återstående nätter i Menton
2016-07-10 Menton-San Marino  (5 tim 30 min)
1 natt San Marino 

Hur det blev dag 11-15
Ska du göra en längre rundresa i Europa så se till att ha minst ett längre stopp på flera dagar inbokat i förväg. Jag hade valt ut Menton, en liten pärla på franska rivieran, där vi kunde bada, slappa och äta gott. Men lite dyrt var det att sitta vid Medelhavet och äta. Vi gjorde också en utflykt, med tåg, en dag till Monaco där vi bland annat tittade på ett vackert beläget, men sorgligt zoo, där djuren hade det alldeles för trångt. Annars tycker jag väl att det är de medeltida gränderna i Monaco Ville, som påminner en del om gamla stan i Stockholm, som är behållningen av det landet.

Att köra till San Marino tog också längre tid än vi trott. Först in och ut ur tunnlar längs den italienska rivieran och sedan över slätten. När vi väl kommit fram och checkat in på hotellet var det redan kväll. Men vi hann upp till borgen precis innan stängning trots att vi satte oss ner och tog varsin iste på vägen upp. Och vi fick se en fantastisk solnedgång bakom medeltida murar och dimhöljda berg från en stolt republik.


Menton på franska rivieran


Utsikt från zoo i Monaco

Planeringen dag 16-20
2016-07-11 San Marino – Verona (2 tim 55 min)
1 natt Verona
2016-07-12 Verona – Lago di Braies / Pragser Wildsee, Prags, Sydtyrolen, Italien (2 tim 55 min)
2 nätter Lago di Braies
2016-07-14 Lago di Braies – St Anton (2 tim 45 min),
1 natt St Anton
2016-07-15 St Anton – Neuschwanstein Castle, Schwangau, Tyskland (1 tim 40 min)
första natten av 2 nätter nära slottet

Hur det blev dag 16-20
I Verona hade jag lyckats boka in oss i en lägenhet som låg en bit ifrån hotellet som den hörde till, men där den inkluderade frukosten serverades på hotellet. Det var väl inte helt praktiskt men lägenheten var fin och frukosten god. Från Verona blev det aldrig något blogginlägg. Jag hann aldrig. Det borde nog göras ändå. Så här i efterhand. Verona är ändå Verona. Även om idén om en verklig balkong utsedd till en fiktiv, där den litterära gestalten Julia skulle kunna tänkas ha stått om hon funnits i verkligheten, känns aningen… Ska vi säga ”krystad”? (De fick väl helt enkelt klämma fram en balkong från 1500-talet när turister ständigt frågade efter den.) Hur som helst en fin stad, även om vi nog började bli lite mätta på fina städer vid det här laget.

Tanken var att åka raka vägen från Verona till Lago di Braies. Men när vi såg den dagens väderprognos för Dolomiterna bestämde vi oss för att stanna vid Gardasjön och bada en stund. Men väl uppe vid Lago di Braies hade vi redan åkt genom det värsta regnet, dimmorna lättade och sjön var precis så vacker som jag fantiserat om.

St Anton besökte vi för att byn är namne med vår förstfödde. Där snöade det på en alptopp vi besökte med linbana. Övernattningarna vid Neuschwanstein blev inte riktigt så nära slottet som jag tänkt, men det blev bra ändå. Vi hamnade i den lilla byn Oberkirch därför att allt inne i Füssen var fullbokat.


Solrosor på den italienska slätten


På promenad i Verona


Förmiddagsdopp i Gardasjön


Kvällsdis över Lago di Braies

Planeringen dag 21-25
En återstående dag och natt i Schwanstein-området.
2016-07-17 Neuschwanstein- Weimar (körtid 4 tim 30 min) (Eller Eisenach 4 t 41 m)
1 natt Weimar (Eller Eisenach?) 
2016-07-18 Weimar (eller Eisenach Neubrandenburg, Tyskland (körtid 4 tim) ( 4 t 42 min fr Eisenach)
1 natt Neubrandenburg
2016-07-19 Neubrandenburg – Greifswald, Tyskland  (körtid 50 min)  
1 natt Greifswald
2016-07-20 Greifswald – Göhren, Tyskland (körtid 1 tim 20 min)
1 natt Göhren (eller annan ort på Rügen)

Hur det blev dag 21-25
Dagen i Schwanstein-området: Vi körde in till Füssen och parkerade där. Det blev en mil och fyra kilometers vandring.

Två dagsetapper på knappt fem timmar vardera, enligt Google Maps, skulle ta oss från Bayern i södra Tyskland till det tidigare Pommern i norr. Vi började bli rejält trötta på att bila nu. Dag 22 skulle vi köra ungefär halvvägs. Jag hade istället för Weimar eller Eisenach sett ut ett hotell med rabatterat pris i den lilla byn i Auerstedt. Men Google Maps hade fel. Inklusive ett kort matstopp tog det sju timmar. När vi kom fram till hotellet satt det en lapp vid grinden där vi (endast på tyska) hälsades välkomna men meddelades att receptionen och restaurangen var stängd den kvällen och vi hänvisades till ett annat hotell i en annan by för att checka in. Suck.

Vi bestämde oss för att hoppa över övernattning i Neubrandenburg för att få två nätter i på Rügen istället och bara göra ett kortare stopp för promenad och fika i Neubrandenburg. I Greifswald hamnade vi sedan i ett företagsområde eftersom allt inne i stan var fullbokat enligt alla tillgängliga bokningssidor. Men det var ändå roligt att se städerna där några av mina förfäder varit borgmästare en gång i tiden. Vid det här laget hade vi också lärt oss vad kantareller heter på tyska.

Inte heller på Rügen var det lätt att hitta hotell. Vi hamnade till slut på ett onödigt dyrt lyxhotell som inte riktigt var värt sitt pris. Men vi hade det bra där, utom att wi-fi:n inte fungerade på rummet (men i hotellkorridoren). Och Sellin, som orten heter som vi till avslut hamnade i var riktigt fint och vädret bra. Så det blev flera dopp i Östersjön innan det var dags att ta färjan hem till Sverige igen.


Dag 26 tog vi färjan hem till Sverige igen. Den dagen räknar jag inte riktigt till själva resan.


Utsikt från vår hotellbalkong i St Anton


Vandring mellan Füssen och Schwansteinslotten


Ringmuren i Neubrandenburg


Torget i Greifswald


Bryggan i Sellin och himlen över Östersjön

Summering
Vi hade nog tryckt in lite för mycket resa på för kort tid egentligen. Vi fick å ena sidan se väldigt mycket. Å andra sidan blev det väldigt mycket tid i bil. En orsak var att Googles tidsangivelser genomgående var för låga. Gör du samma rutt som vi gjorde så lägg gärna till några dagar. Varför inte ta den på fyra veckor utvidgade med en extra helg? Då blir det 30 dagar att ta resan på och fyra extra övernattningar att lägga in på vägen. Har du bara 25 dagar så försök att korta rutten något.

En annan erfarenhet vi gjorde var att det kan vara väldigt praktiskt att boka hotell med bara någon dags framförhållning i hotels och Bookings appar. Då vet du att ni har någonstans att sova när ni kommer fram men behåller en viss flexibilitet i förhållande till resplanen. Men tänk på att den taktiken kan vara svår eller till och med hopplös att tillämpa i juli och augusti på populära destinationer i Europa. De flesta vettiga övernattningsalternativ är då fullbokade. Juni är ett bättre alternativ för den som vill resa med flexibel resplan.

Hur klimatsmart är bilen?
Att åka bil som går på bensin eller diesel borde egentligen inte alls vara särskilt klimatsmart. Vägtrafiken är en av de större källorna till växthusgaser både globalt, i Europa och i Sverige. Hur klimatsmart det är i slutändan beror dels på hur mycket fossilt bränsle just din bil förbrukar per mil och hur många ni är i bilen. Men är ni en hel familj, eller ett gäng kompisar, fyra eller fem personer, så är bilen i de flesta fall inte bara bättre än flyget, det är faktiskt också på många sträckor i Europa bättre än tåget, som till exempel i Tyskland ofta går på diesel och kolkraftsel. I Sverige är däremot alltid tåget det klimatsmartaste alternativet. Men för Europaresan behöver det alltså inte vara det. Allra klimatsmartast i Europa kan nog vara att följa med på en rundresa med buss. Men då ska du ju också helst uppskatta den typen av uppstyrda resor i grupp med främmande människor.

9 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor

Klimatkompenserat en resa med SAS till New York


Enligt flygresor.se så orsakar en resa tur och retur till New York med SAS från Arlanda ett utsläpp på 2 333 kg koldioxid.

Enligt mina kalkyler kompenserar jag 125 kg koldioxid med ett träd i VI-skogen i Afrika. För fyra personer tur och retur kompenserade jag därför nyss med 75 träd till en total kostnad av 1500 kr. Resan blir av i sommar.

Lämna en kommentar

Under hållbart resande, miljö, resa med barn, resor

Ni har fel och jag har rätt! om att klimatkompensera flygresor


”Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip.” Ett klassiskt citat av en skidlegendar som handlade om helt andra saker. Men det är verkligen inte lönt att förklara för folk som inte begriper. Som kanske inte ens vill begripa. Men jag ska göra ett sista försök. Sedan får ni gå där i er egen bubbla av okunskap om ni vill.

Så här är det
Så fort du pratar om att klimatkompensera så möts du av två sorters människor. De som skiter i vilket och de som envist hävdar att det inte går. (Ja, och så en tredje sort: några få som blir nyfikna på möjligheten och faktiskt slår till på att stötta till exempel VI-skogens verksamhet i Afrika med några egna träd.) De som skiter i vilket kommer jag aldrig att nå. Det vet jag. Men de som hävdar att det inte går att kompensera gör mig frustrerad. Ja rent av förbannad på ren franska. Det är visst fullt möjligt att klimatkompensera flygresor genom att låta plantera träd! Även annan konsumtion som leder till utsläpp av växthusgaser kan så klart, för den som vill, kompenseras på samma sätt.

Orddravel
Om vi börjar med betydelsen av ett ord. Att kompensera är detsamma som att ersätta, gottgöra, uppväga. Det betyder inte att göra ogjort. Att påstå att flygresor inte kan kompenseras eftersom ”kompensationen inte kommer att minska utsläppen från själva flygresan” eller nåt i den stilen är alltså bara orddravel. Det är det ingen som har påstått. Så. Då är vi klara med semantiken.

Kretsloppet inget argument
Ett annat vanligt argument är att eftersom träd ingår i kolets kretslopp så kommer allt kol som ett träd upptar att avges igen och då är det ett nollsummespel. Ett alldeles för förenklat resonemang. Om ett trädplanteringsprojekt bidrar till att biomassan på jorden varaktigt ökar så har det tagit ett netto av kol ur atmosfären som inte ställs tillbaka. Var skulle annars biomassan i träden ha kommit ifrån? Ingen materia uppstår ur intet. Om det är ett bra projekt kommer skogen att föryngras den dagen teäden blivit för gamla.

Forskare har nyligen påvisat att mänsklig markanvändning som jord- och skogsbruk har avgett betydligt mer koldioxid till atmosfären än vad som tidigare varit känt. Netto. Om jorden kunde återbeskogas med naturliga ekosystem till 90% så skulle det motsvara 14 år av utsläpp av växthusgaser på nuvarande nivå. Det är så klart ingen lätt sak att ordna. Men varje trädplantering är ett steg i rätt riktning.

Positivt netto
Markanvändning är alltså inget nollsummespel. Det finns nettoeffekter som kan beräknas. Beroende vad vi gör med marken så kan nettot bli positivt eller negativt. Om vi hugger ner naturliga skogar blir nettot negativt. Om vi återplanterar träd i områden som historiskt avskogats så bidrar vi till ett positivt netto för klimatet. Alltså mindre koldioxid i atmosfären.

En liknelse
Så har vi de som tycker att de själva kan flyga utan att de kompenserar ”eftersom det inte går”, men att jag borde både avstå från att flyga OCH ändå kompensera genom att köpa träd. Eftersom annars ”dövar jag bara samvetet.” En liknelse: Det är lite som om det hade blivit populärt att ta med sig matsäck och ha picknick på stranden men lämna allt skräpet kvar. Säg då att det uppstår en motrörelse som anser att alla borde ta ansvar och låta bli att ta med sig matsäck till stranden. Och låt säga att jag sa att ”jag tänker ändå ta med mig matsäck, men jag kommer att ta med mig mitt skräp hem.” Och någon svarade ”du borde låta bli att ta med dig matsäck och ändå ta med dig skräp hem, först då gör du en insats på riktigt” men ”själv kommer jag att ta med mig matsäck lite mer sällan kanske, men ändå inte ta med skräpet hem. Skräp och matsäck är ju inte samma sak och jag kan ju inte göra matsäcken ogjord genom att ta med skräpet hem.”

Tränger inte undan jordbruk
Trots att jag berättat att jag klimatkompenserar genom att stötta just VI-skogens arbete med trädplantering runt Victoriasjön i Afrika så har flera personer pekat på att det finns eller har funnits andra trädplanteringsprojekt i tredje världen som inte varit bra och som har trängt undan lokalbefolkningens möjlighet att försörja sig på jordbruk. Jaha. Jag vet inget om de exemplen. De finns säkert. Men vad har de med VI-skogens arbete att göra? VI-skogen jobbar med agroforestry där både träden och utbildning bidrar till att öka avkastningen i det lokala jordbruket. Jag kan inte förstå varför den insatsen ska belastas med effekterna av helt andra projekt?

Orsakar välstånd
Alltså. Jag har till och med fått en länk till en artikel av en forskare som hävdar att klimatkompensera är fel – det gällde i och för sig genom ett vindkraftsprojekt i Indien – vad nu det har med VI-skogen att göra – eftersom klimatkompensationen kan bidra till välstånd. Och den här forskaren hävdar då att det inte är bra om människor i tredje världen får det bra för då kanske de kan köpa en moped och orsaka ännu mer utsläpp. Det är så att man häpnar. När en forskare fått det till att mer välstånd i fattiga länder är en dålig sak att bidra till med sina pengar, så ska han nog titta djupt in i sin egen navel och fråga sig hur han kunde hamna där han nu är. Snacka om empatilöshet! Och jag kan ju undra vad han lägger sina lönepengar och forskningspengar på som inte orsakar ekonomisk tillväxt? Men det är kanske okej så länge den sker hemma i England och inte sker i tredje världen? Ja, mycket dumt ska en läsa innan ögonen trillar ur. Men jo, det är nog så att VI-skogen bidrar till utveckling och välstånd. Det måste medges.

Men oljan då?
Det är tyvärr sant att vi måste ställa om samhället och helt sluta använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Det är alla vettiga människor överens om. Vi borde egentligen redan ha gjort det. Men kan vi göra det imorgon? Nej, inte ens om alla på hela jorden slutar att flyga för alltid med start ifrån imorgon. Flyget står för mindre än fem procent av problemet. Hela samhället är beroende av den tekniska infrastruktur vi har. Vi kan inte lägga ner och sluta använda bara så där. Det tror jag också alla vettiga människor är överens om. Och det handlar då alltså till mer än 95 % om annat än flyg. Vi måste ställa om. Omställning börjar med utbildning, forskning, teknikutveckling och investeringar. Politiska beslut kan och måste stödja den processen. Likaså enskildas livsval, konsumentpåverkan, hur vi röstar och vilka aktier och fonder vi pensionssparar i. Glöm inte bort det sista. Det är kanske viktigast av allt. Glöm inte bort att omställning börjar med att vi investerar rätt.

Hur lång tid tar det?
Det finns ingen som vet hur lång tid det kommer ta för samhället att bli fossil-fritt. Men ingen med insikt i teknikutveckling tror nog att det kan gå på kortare tid än 20 år. Och det är om vi sätter en jäkla fart. Vilket vi inte gjort så här långt.

Vad kan vi göra under tiden?
Jo vi kan faktiskt klimatkompensera. Så länge det finns ytor kvar på den här jorden att plantera träd på. ”Yes, we can!” Köp träd för hundra kronor så kompenserar du en flygresa tur och retur till Mallorca. Det är det väl värt? Det kostar inte mer än ett par extra latte på stan.

Bilderna är ifrån Tanzania, Afrika. Kom inte och säg att det inte finns plats för fler träd på den här jorden!

13 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor

Sluta-flyga-trenden är bra (men jag tänker inte göra det)

Jag skrev häromdagen ett blogginlägg med utgångspunkt i en tidningskolumn om flyget och klimatet. Just nu duggar de tätt de där kolumnerna. Idag kom en till. Det är Isobel Hadley-Kamptz som skriver om att hon slutat flyga helt sedan ett och ett halvt år och att hennes avund på oss som fortfarande flyger inte vet några gränser.

Bäst men fel om England
Det är Påspåret-Isobel, ni vet och det hon skrivit är det bästa inlägget i den här debatten hittills. Även om hon nog har fel om tågresor till England. Det är troligen inte krångligare att göra sådana än att göra tågresor till Italien.

Disneykoraller
Isobel hänvisar i sin tur till Jens Liljestrand som skrev i lördags om hur han är trött på att visa sitt barn en döende värld. De har flugit till Kenya för att snorkla på ett korallrev och blivit besvikna över att det inte var lika färgglatt som i en Disneyfilm.

Rätt och fel
Det är en bra text rent retoriskt. Han har dessutom i stora stycken rätt i sak. Rätt och fel. Miljöproblemen är faktiskt i det mesta mindre i dag än för 25 år sedan. Tänk på försurningen av land och sjöar till exempel. Och badvattenkvaliteten i och runt våra städer var redan då bättre än på 40-talet när allt bajs gick mer eller mindre rakt ut i närmaste vattendrag.

Behöver agera nu
Men han har rätt i att växthuseffekten är en av få miljöfrågor som är på väg åt fel håll. Det kan vara på väg att vända nu men framtiden är osäker. Vi behöver agera nu om detta alla ska gå att vända. Gör vi tillräckligt?

Dålig research?
Sedan undrar jag om han gjort dålig research innan resan och inte visste vilka utsläpp den skulle orsaka redan innan han bokade? Och även dålig research vad gäller valet av korallrev. Även om sådana aldrig sett ut riktigt som i Disneys filmer – det gör för övrigt inte riktiga prinsessor heller – så finns det många vackra koraller kvar att se.

Utmålar världen som körd
Men. Alla rev är hotade och korallblekning pågår. Jag skulle ändå tippa att han snorklat på ett dött rev beroende på dynamitfiske eller liknade. Alternativt haft helt orealistiska förväntningar. Hur som helst. Har det betydelse om vi beskriver alla rev som blekta när de inte är det? I vart fall inte än. Ja, jag tror att om vi utmålar världen som körd och naturen som färglös, ful och döende så finns det liksom ingen anledning att bry sig om att rädda den här planeten. Den enda vi har.

Men det är inte kört
Och för egen del är jag övertygad om att det går att rädda världen. Annars hade jag aldrig valt att utbilda mig till miljöingenjör. Resan till en räddad värld är dock betydligt längre än vad jag någonsin trodde då på 1980-talet. När jag för första gången fick reda på hur mycket flyget släpper ut. Och vilka effekter det orsakar. Det är ingen nyhet precis.

Bra att kändisarna avstår flyg
Men det är bra att flera debattörer nu öppet deklarerar att de inte ska flyga mer. Malena Ernman, operasångerskan, är ett annat exempel på en kändis som högljutt nobbar flyget. Det här sätter press på flygindustrin. Och inte bara på den. Det sätter också press på EU-politikerna att skapa ett regelverk som gör att det blir lika enkelt att åka tåg genom Europa som att flyga. Det behövs bland annat fler nattåg och gemensamma bokningssidor där det går att boka i alla fall ett år i förväg. Som med flyget. Press behövs alltså. För även om flyget och turismen står för några få procent av vår klimatpåverkan så är problemet med turismen är att det är ett växande miljöproblem. Och växande problem är alltid ett extra bekymmer.

Klimatkompenserar
För egen del har jag valt att klimatkompensera mina flygresor genom att stötta VI-skogen och på så sätt plantera träd i Afrika. Jag kompenserar 125 kg koldioxid med ett träd. Det betyder 4-5 träd per person för en resa tur och retur till Medelhavet. Till Italien till exempel. Jag har vänt mig till VI-skogen för att få bekräftat att jag räknat rätt. De svarade den 17 januari att de räknar att sex träd lagrar ett ton koldioxid. Alltså tycks det som att jag överkompenserar något. Jag kommer ändå att hålla mig till mina siffror. Varje träd kostar 20 kronor. Det behövs och det finns utrymme för betydligt mer kol bunden i biomassa på det här jordklotet. Det är också en sak som vi människor ställt till med. Därför är det fullt möjligt här och nu att kompensera varje flygresa med träd. Men det kommer inte att vara möjligt för all framtid. Och då behövs nya transportsystem. Och mer tid. Ibland undrar jag om inte vår inbillade ständiga tidsbrist är det största miljöhotet. Många anser sig inte ha tid att åka tåg till exempel.

Bäst text
Nåväl. Jag gillar Isobel text bäst av de tre de senaste dagarna därför att hon inte först reser iväg och sedan gör avbön i syfte att få andra att avstå ifrån att göra något hon själv just gjort. Tvärt om har hon själv avstått ifrån att flyga i ett och ett halvt år innan hon skriver. Och hon skriver att hon måste leva efter det hon kommit fram till är rätt. Men att hon aldrig kräver det av andra. Det är bra. För själv tänker jag inte avstå ifrån att flyga. I vart fall inte än på några år. Men under tiden så tänker jag fortsätta klimatkompensera för de flygresor jag och min familj gör. Och jag tänker fortsätta välja tåget i första hand, när det alternativet fungerar.

Bild från Manarola, Italien. #nofilter och allt sånt.

12 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor

Jag kan inte skylla på att jag inte visste, men har en bättre ursäkt att ändå flyga

Läser en artikel av Julia Mjörnstedt Karlsten. Hon startade det nya året på Bali.  Tillsammans med sina föräldrar och syskon med familjer spenderade hon dagarna i klarblått vatten, på milslånga stränder och i grönska så grön att hon nästan fick ont i ögonen. Allt enligt hennes egen text. Hon beskriver vidare hur hon inte visste hur mycket klimateffekt en flygresa till Bali orsakar och hur chockad hon blev när hon fick detta klart för sig.

Nog visste hon?
Jag tror kanske inte riktigt att Julia inte har vetat på riktigt. Det här lärs ju ut redan i grundskolan idag. Dessutom har frågan debatterats intensivt på senare år. Den som är aktiv på sociala medier kan väl ändå inte ha missat frågan? Kanske ska påståendet att hon inte visste mer ses som ett retoriskt grepp? Att vi alla tycks agera som om vi inte visste. Trots att vi vet. Men vad vet jag om vad hon visste?

Jag har vetat länge
Men vad gäller själva sakfrågan kan för min del inte påstå att jag inte visste. Jag har vetat sedan andra halvan av 1980-talet när jag läste till civilingenjör med inriktning mot teknisk miljövård i Luleå.

Åker hellre tåg
Det är därför jag väljer att i första hand åka tåg när det är praktiskt möjligt. Jag tycker också att det är trevligare att åka tåg än att flyga. Vi brukar göra ungefär en resa med nattåg per år. Oftast till Lappland. Men vi har också besökt Prag, Berlin, Dresden och Lübeck på en minitågluff härom året. Men tyvärr har det blivit svårare och svårare att resa på längre semesterresor med tåg i Europa. Nattåget vi tog till Prag finns till exempel inte längre. Och att boka är inte heller helt enkelt. Du måste vara beredd att boka direkt på de utländska tågbolagens sidor. Det finns inga gemensamma bokningsplattformar på svenska, som för flyget. Jag har en idé om att åka tåg till Frankrike i sommar. Vi får se om det är praktiskt genomförbart.

Avstår ändå inte flyg
Men att avstå flyg helt och vänta tills det finns andra realistiska alternativ för att göra längre resor har jag faktiskt inte tid med. Att ställa om hela transportsystemet så att det är möjligt att göra klimatanpassade långresor lär ta decennier. Frågan är om världssamhället ens har börjat den omställningen?

Kompenserar flygresorna
Det har länge skavt i mig att jag flyger, trots att jag vet vad det gör med planeten. Men sedan 2016 har jag hittat ett sätt att kompensera för att jag flyger. Jag skänker pengar till VI-skogen i Afrika. Eftersom de inte själva har angett någon uppgift har jag själv beräknat att ett planterat träd kompenserar 125 kg koldioxid utsläppt på höghöjd, och inklusive de kondensstrimmor som bildas av flyget. Ett träd kostar 20 kr. Det betyder att per kg koldioxid som mina och min familjs resor orsakar skänker jag 0,16 kr till VI-skogen. Rätt eller fel räknat? Jag har räknat med så stora säkerhetsmarginaler att det är mer troligt att jag överkompenserar än underkompenserar våra flygresor. Det är i vilket fall bättre att göra något än att göra inget.

Hur jag gör – räkneexempel
Ta en flygresa till Venedig till exempel. Vi flyger dit med mellanlandning i Frankfurt för att ta oss till Dolomiterna för att åka skidor längre fram i vinter. Jag kollar på flygresor.se hur mycket koldioxid den resan orsakar. Tänk på att utsläppet som anges är per person även om du sökt resa för flera personer. Vår resa kostar för en enkel resa 254 kg koldioxidutsläpp för miljön. Tur och retur för fyra personer blir det 2032 kg. Enligt mina beräkningar behöver jag då plantera träd i t.ex. Afrika för 325 kr för att kompensera för den resan. Avrundat uppåt till hela träd blir det då 17 stycken för 340 kr. Är det mycket pengar? Nej. Inte jämfört med vad resan kostar i övrigt.

Jag lämnade nyss mitt bidrag till dessa 17 träd här.

11 kommentarer

Under miljö, resor

Bingo Rimér har rätt i kritiken av turismen i Thailand

Kändisfotografen Bingo Rimér är på semester. Igår publicerade han ett inlägg på Instagram som väckt stor debatt i sociala medier där han är kritisk mot den stora mängden andra turister på den strand där filmen ”the Beach” spelades in. Platsen ligger på ögruppen med namnet Phi Phi mellan ön Phuket och Krabi på fastlandet i södra Thailand.

Thailand överexploaterat
Själv följer jag få kändisar på Instagram och Bingo är ingen av dem. Men jag uppmärksammades på Instagram-inlägget via Twitter tidigare idag. Bingo skriver bland annat: ”Låt mig säga så här. Vi är inte ensamma. Det känns onekligen som att stora delar av Thailand är totalt överexploaterat. Någon måste dra i bromsen snart.”

Del i problemet
Av debatten får jag intrycket att många tycker att det är fånigt att som turist klaga på att det finns för många andra turister på en plats. Som turist är du ju själv en del av problemet.

Borde vetat?
Jo. Det är ju det enkla avfärdandet av kritiken. Svårt att säga emot. Ett annat tema i kritiken mot kritiken är att Bingo borde vetat om att det är mycket turister i Thailand. Och ja, det kan man ju tycka. Och det kan jag också tycka. Men samtidigt beror det lite på hur van resenär du är. Och hur påläst. Dessutom undrar jag om det inte varit en dramatisk ökning av turismen på många håll i världen just i år. Kanske också i Thailand?

Bilder som lurar
Jag tycker vidare inte att det är så märkligt att turister kan känna sig lurade utifrån vilka bilder som sprids. Postade själv två olika bilder av Lille Havfrue i Köpenhamn igår. En på Instagram och en här på bloggen. Samma motiv. Två helt olika bilder. Den typ av bilder där andra turister inte syns är ju den typ av bilder som vi vanligen, jag också, väljer att sprida. Man kan ju fundera över varför vi gör så. Men sannolikt har det att göra med att vi tycker att de bilderna bli finare och att vi gärna vill se och sprida just positiva bilder. Av våra resor. Av våra liv.

Bingo har rätt
Så rent allmänt vill jag ge Bingo rätt här. Jag är själv sådan som inte gillar för mycket trängsel och långa köer. Jag försöker därför att undvika att resa dit alla andra reser, i vart fall i högsäsong när alla andra reser dit. Vem vill behöva gå upp i soluppgången för att markera solstolar till exempel? Inte jag! Och då tycker jag att det är rätt att berätta om sin besvikelse över trängseln. Den som inte berättar om detta och istället väljer att skildra platser de besöker som om de vore ensamma där, även om trängseln egentligen är stor, är ju de som i första hand bidrar till att förvärra problemet. Inte de som, likt Bingo, ärligt berättar hur det är.

Ironin i det hela
‪Sedan finns det ju en ironi i att denna kritik kommer just mot stranden i ”the Beach”. Jag gillade inte filmen. Men boken gillade jag, och bokens tema är ju just hur sökandet efter orörda stränder utan turister leder till att inga orörda stränder blir kvar. ‬

Så vad gör vi?
Och det leder vidare mot den verkligt svåra frågeställningen i allt detta: Hur undviker vi att alla vackra platser på jorden förfulas av turismen? För egen del tror jag att svaret är nationalparker och annan skyddad natur, strandskydd och liknande. Jag tror också att flyget och turismen i övrigt måste börja tvingas att bära sina miljökostnader. ‬

‪Vad tror du? ‬

3 kommentarer

Under influerare, instagram, miljö, resor, sociala media, vackra platser

Houston – vi har ett problem

Jag ser bilder från Houston, Texas, på nätet. På nyhetssajter och på Instagram. Det landets märkliga president har hävdat att inte ens experter sett något liknande förut. Ja, tänker kanske någon, det är nästan som om klimatet…

Som om. Klimatet. Håller på att förändras. Men säg det inte till den där presidenten. Han blir så sur då.

Läget
Just nu är läget där borta bättre, men det fortsätter att regna och prognoserna säger att det ska intensifieras igen. Men i vart fall mot mitten av veckan bör ovädret vara över för Houstons del. Hur lång tid det tar att reparera alla skador återstår att se.

Problemet
Nu är det inte väder och klimat enbart som försatt Houston i det här läget. Våtmarker och andra naturliga översvämningsytor har byggts bort när samhället har förtätats. Andelen hårdgjord yta har ökat. Det här är inte på något sätt unikt för just Houston. På de flesta håll runt om i världen sker samma utveckling som en del av urbaniseringen.

Lösningen
Men ska vi klara av att hantera klimatförändringarna behöver utvecklingen gå åt andra hållet. Fler översvämningsytor behöver tillskapas dit vattnet kan ta vägen när det regnar som aldrig förr. För det kommer det att göra. Och hårda ytor behöver bli mjukare, som till exempel gröna tak vars växter bromsar flödena. Just sayin. Och så behöver vi få stopp på det här galopperande klimatet också. Men som sagt. Säg inget om det till honom som blir så trumpen jämt. Han kommer ändå inte att lyssna…

5 kommentarer

Under miljö, vatten, världen

Kokningsrekommendation i Rickarum

I morse när jag satt på tåget på väg till jobbet ringde Jan som är samordnare på vattenverken i Kristianstads kommun. Vi hade fått preliminära provsvar som inte var bra. Informationen ledde fram till att vi som säkerhetsåtgärd gick ut med en kokningsrekommendation:

”Vid en rutinkontroll har bakterier upptäckts i dricksvattnet i Rickarum och därför har kokningsrekommendation utfärdats för dem som har kommunalt dricksvatten i Rickarum. Det innebär att allt vatten som används till matlagning och för att dricka, ska kokas innan det används. Det räcker med att vattnet kokar upp. Kommunen har inga indikationer på allvarligare bakterier i vattnet eller sjukdom i området.” 

I Rickarum är det ungefär 50 fastigheter som har kommunalt dricksvatten. Det finns nu en vattentank där de boende i byn kan hämta dricksvatten. För den som har frågor har vi hänvisat till kommunens medborgarcenter
Ytterligare vattenprover har tagits under dagen. Förutom de ytterligare vattenprover som skickats för analys har vi också beslutat att låta ”typa” de bakterier som labbet hittade i våra vattenprov från Rickarum. Det betyder att de mer exakt tar reda på vilken slags bakterier det rör sig om.

Alltid tråkigt när sådant här händer. 

Uppdatering: Efter en vecka kunde vi upphäva kokningsrekommendationen. Vi hade då lokaliserat föroreningen, som mest troligt kommer från jord, till en av två borrade brunnar som förser verket med vatten. Den brunnen är nu avstängd och renoveras.

2 kommentarer

Under miljö, mitt jobb, vatten

Visst kan papperskorgar vara snygga!



Där många människor semestrar i naturen behövs papperskorgar. Om det saknas är det så klart ingen ursäkt för att skräpa ner. Det går bra att ta med sig skräpet hem. Har du släpat dit sakerna kan du gott ta med dem därifrån också. Men ändå. Papperskorgar underlättar renhållningen. Tyvärr är de ofta fula saker som jag undviker att få med på bild. Men de här papperskorgarna på Hauklandstranden i Lofoten, Norge var så snygga och färgglada att de fick bli bildens huvudmotiv.

Här har de tänkt lite utanför boxen när de placerat skräpet inuti glada boxar av trä. Eller är alla papperskorgar på badplatser i Norge lika snygga? Nån som vet?

8 kommentarer

Under fotografi, miljö, resor, vackra platser

Ge tillbaka till världen!

Halloj!

Jag har just startat den här insamlingen för oss som gillar att resa och som vill ge tillbaka till jordklotet som tack för de frukter vi fått njuta och som kompensation för de miljöavtryck som vårt resande orsakar. Jag har själv just bidragit med 1200 kr för att ge tillbaka för det här årets resor med familjen. Alla gåvor är välkomna. Stora som små! Tänk på att många små gåvor kan ge mer än få stora. Ett träd kostar 20 kr.

Pengarna går till Vi-skogens trädplanteringar runt Victoriasjön i Afrika som syftar till att främja både social och ekologisk hållbarhet.

Den som har planterat ett träd har inte levt förgäves…

https://viskogen.se//stod-oss/egeninsamling/#/DNC-7740

Bilden ovan är min egen och ifrån en annan plats i Tanzania, där det också finns gott om plats för fler träd…

Lämna en kommentar

Under hållbart resande, miljö, resor