Category Archives: miljö

Stora Europaresan med bil, 25 nätter – planeringen vs verkligheten


Anders fotograferar i Stade

Att bila i Europa är ett bra alternativ för den som vill undvika att flyga och stanna på marken. Är ni fyra i bilen kan det till och med vara mer klimatsmart att ta bilen ut i Europa än att ta tåget. Vi bilade i Europa sommaren 2016 och jag började titta på bilder från den resan i förra veckan. Jag hade sett en fråga på Facebook om att bila i Europa. Och kom då på att jag aldrig riktigt skrev något sammanfattande inlägg om den resa vi gjorde. Så då gör jag det nu.

Planeringen och hur det blev
Enklast är att utgå ifrån den planering som jag har sparad som en anteckning i mobilen och sedan berätta hur det blev. Sist kommer en summering med goda råd inför din rundresa med bil i Europa och lite om hur klimatsmart det egentligen är att ta bilen.

Innan vi gav oss av hemifrån hade vi den första natten i Stade bokad, en natt bokad i Gordes i Provence med efterföljande fem nätter i Menton på franska rivieran dag 9-15, två nätter vid Lago di Braies dag 17-19 samt färjan hem från Rügen i Tyskland dag 26. Övriga stopp och övernattningar var öppna för bokning efterhand, men jag hade ändå gjort en noggrann dagfördag-planering av hela resan med körtider hämtade från Google Maps.

Planeringen dag 1-5
Start dagen efter midsommardagen: Sön 2016-06-26 kl. 8:00 Karlshamn – Stade (7 tim ) + 2 stopp (2 tim) (t.ex. Lunch i Rödby, Restaurant Admiralen) framme 17:00,  kvällspromenad + middag och
1 natt i Stade
Mån 2016-06-27 kl. 10:00 Stade – Gent (6 tim 15 min),  Lunch restaurang Toddenhoek i Münster? Ca kl. 13:00, 14:00 – 17:15 -> Gent
1 natt Gent
Tis 2016-06-28 Gent – Nantes (6 tim 45 min), 8:30-12:00 ca tråkig motorvägslunch strax söder om Paris, 16:00-17:00 ca framme
1 natt Nantes
Ons 2016-06-29 Nantes – La Rochelle (1 tim 44 min)
1 natt La Rochelle
Tor 2016-06-30 La Rochelle – Biarritz, Frankrike (3 tim 40 min),
första av 3 nätter i Biarritz

Hur det blev dag 1-5
Resan till Stade tog någon timme längre tid i verkligheten jämfört med vad Google Maps angett. Restaurant Admiralen i Rödby, som hade fina betyg i TripAdvisor existerade inte längre på den angivna adressen. Lokalen stod tom. Vi fick med kort tid leta reda på ett annat ställe och äta snabbmat på en parkeringsplats. Men kvällspromenaden i Stade var fin.

vägen till Gent: Regnet slog emot rutan. Trefilig motorväg genom Tyskland. Rhurområdet. Fabriker och kolkraftverk. Precis intill kolkraftverket står två pliktskyldiga vindkraftverk på en höjd. Men det blev lunchpaus som planerat i Münster och då var det uppehåll i regnandet. Lunchen åt vi också mycket riktigt på restaurang Toddenhoek. Gent tyckte vi sedan mycket om och jag tyckte på något sätt att staden påminde om Prag.

Men någon tråkig motorvägslunch söder om Paris blev det aldrig. Redan så här tidigt på resan hade vi lärt oss hur igenkorkad trafiken kan vara runt Europas storstäder. På väg ut från Gent blev vi stående en timme i en nästan stillastående kö. Så vi valde en alternativ väg mellan Gent och Nantes där vi slapp passera Paris. Bricklunch blev det ändå längs motorvägen, men det var en helt annan upplevelse än svenska vägkrogar.

I Nantes såg, och red vi på, den mekaniska jätteelefanten och tittade på de andra roliga maskinerna inspirerade av Jules Verne i museet Les machines de l’ile. Dock att rundturen inne i museet blev lite dryg i och med att den ordrika guidningen enbart var på franska.

Så långt komna i resan började vi inse att alla delsträckor skulle komma att ta längre tid än vad Google beräknat åt oss och vi behövde lite paus från bilen och de långa körsträckorna. Därför fick det bli två nätter i La Rochelle istället för en. Vilodagen var välbehövlig.


Vy från restaurangen där vi åt kvällsmat i Gent


En av maskinerna i Les machines de l’ile, Nantes


Stockrosor i La Rochelle

Planeringen dag 6-10
2 återstående nätter Biarritz
Sön 2016-07-03 Biarritz – Andorra la Vella (5 tim 10 min)
1 natt Andorra la Vella
Mån  2016-07-04 Andorra la Vella – Gordes (6 tim 15 min totalt), Eller: Andorra la Vella – Carcassonne, Frankrike (3 tim 5 min), Carcassone – Gordes, Frankrike (3 tim 10 min)
1 natt Gordes
2016-07-05 Gordes – Menton (3 tim 10 min)
Den första av 5 nätter Menton 

Hur det blev dag 6-10
Resan till Biarritz blev en dag försenad, sedan vi bestämt oss för två nätter i La Rochelle. För att hinna med resten av resan enligt planen fick det bli två nätter här istället för tre. Vi gillade stan mycket även om vädret inte helt var på vår sida så här långt på resan.

Resan till Andorras huvudstad gick genom ett mycket vackert landskap i både Frankrike och Andorra. Däremot var vi inte så jätteimponerade av själva huvudstaden som är ett shopping-mecka. Att shoppa är inte riktigt vår grej. Men en staty av en av Salvador Dalis flytande klockor gillade jag mycket.

Det blev mycket riktigt en lunchpaus i Carcasonne. Det var inte helt lätt att hitta någonstans att parkera bilen och stoppet i den medeltida staden tog lite längre tid än beräknat.

Gordes gillade vi mycket. Särskilt på kvällen när vi först tog ett dopp i poolen till cikadornas sång och där det sedan inte var så många andra turister i byn. På vägen till Menton hittade vi vilse sedan vi blivit tvungna att ändra färdväg efter att ha besökt det berömda klostret med lavendelfält i förgrunden strax utanför Gordes. Ett vägarbete gjorde att vi inte kunde köra samma väg som vi kommit och tack vara det hittade vi både ett ”eget” lavendelfält och till Roussillon, den ockra-färgade staden med sina fina canyon där vi åt en sen frukost eller tidig tidig lunch beroende på hur du väljer att se på det, innan vi äntligen kunde ge oss av mot Rivieran.


Stranden i Biarritz i blå timmen


Kyrka i Andorra la Vella


En av portarna i ringmuren i Carcasonne


Sénanqueklostret utanför Gordes

Planeringen dag 11-15
4 återstående nätter i Menton
2016-07-10 Menton-San Marino  (5 tim 30 min)
1 natt San Marino 

Hur det blev dag 11-15
Ska du göra en längre rundresa i Europa så se till att ha minst ett längre stopp på flera dagar inbokat i förväg. Jag hade valt ut Menton, en liten pärla på franska rivieran, där vi kunde bada, slappa och äta gott. Men lite dyrt var det att sitta vid Medelhavet och äta. Vi gjorde också en utflykt, med tåg, en dag till Monaco där vi bland annat tittade på ett vackert beläget, men sorgligt zoo, där djuren hade det alldeles för trångt. Annars tycker jag väl att det är de medeltida gränderna i Monaco Ville, som påminner en del om gamla stan i Stockholm, som är behållningen av det landet.

Att köra till San Marino tog också längre tid än vi trott. Först in och ut ur tunnlar längs den italienska rivieran och sedan över slätten. När vi väl kommit fram och checkat in på hotellet var det redan kväll. Men vi hann upp till borgen precis innan stängning trots att vi satte oss ner och tog varsin iste på vägen upp. Och vi fick se en fantastisk solnedgång bakom medeltida murar och dimhöljda berg från en stolt republik.


Menton på franska rivieran


Utsikt från zoo i Monaco

Planeringen dag 16-20
2016-07-11 San Marino – Verona (2 tim 55 min)
1 natt Verona
2016-07-12 Verona – Lago di Braies / Pragser Wildsee, Prags, Sydtyrolen, Italien (2 tim 55 min)
2 nätter Lago di Braies
2016-07-14 Lago di Braies – St Anton (2 tim 45 min),
1 natt St Anton
2016-07-15 St Anton – Neuschwanstein Castle, Schwangau, Tyskland (1 tim 40 min)
första natten av 2 nätter nära slottet

Hur det blev dag 16-20
I Verona hade jag lyckats boka in oss i en lägenhet som låg en bit ifrån hotellet som den hörde till, men där den inkluderade frukosten serverades på hotellet. Det var väl inte helt praktiskt men lägenheten var fin och frukosten god. Från Verona blev det aldrig något blogginlägg. Jag hann aldrig. Det borde nog göras ändå. Så här i efterhand. Verona är ändå Verona. Även om idén om en verklig balkong utsedd till en fiktiv, där den litterära gestalten Julia skulle kunna tänkas ha stått om hon funnits i verkligheten, känns aningen… Ska vi säga ”krystad”? (De fick väl helt enkelt klämma fram en balkong från 1500-talet när turister ständigt frågade efter den.) Hur som helst en fin stad, även om vi nog började bli lite mätta på fina städer vid det här laget.

Tanken var att åka raka vägen från Verona till Lago di Braies. Men när vi såg den dagens väderprognos för Dolomiterna bestämde vi oss för att stanna vid Gardasjön och bada en stund. Men väl uppe vid Lago di Braies hade vi redan åkt genom det värsta regnet, dimmorna lättade och sjön var precis så vacker som jag fantiserat om.

St Anton besökte vi för att byn är namne med vår förstfödde. Där snöade det på en alptopp vi besökte med linbana. Övernattningarna vid Neuschwanstein blev inte riktigt så nära slottet som jag tänkt, men det blev bra ändå. Vi hamnade i den lilla byn Oberkirch därför att allt inne i Füssen var fullbokat.


Solrosor på den italienska slätten


På promenad i Verona


Förmiddagsdopp i Gardasjön


Kvällsdis över Lago di Braies

Planeringen dag 21-25
En återstående dag och natt i Schwanstein-området.
2016-07-17 Neuschwanstein- Weimar (körtid 4 tim 30 min) (Eller Eisenach 4 t 41 m)
1 natt Weimar (Eller Eisenach?) 
2016-07-18 Weimar (eller Eisenach Neubrandenburg, Tyskland (körtid 4 tim) ( 4 t 42 min fr Eisenach)
1 natt Neubrandenburg
2016-07-19 Neubrandenburg – Greifswald, Tyskland  (körtid 50 min)  
1 natt Greifswald
2016-07-20 Greifswald – Göhren, Tyskland (körtid 1 tim 20 min)
1 natt Göhren (eller annan ort på Rügen)

Hur det blev dag 21-25
Dagen i Schwanstein-området: Vi körde in till Füssen och parkerade där. Det blev en mil och fyra kilometers vandring.

Två dagsetapper på knappt fem timmar vardera, enligt Google Maps, skulle ta oss från Bayern i södra Tyskland till det tidigare Pommern i norr. Vi började bli rejält trötta på att bila nu. Dag 22 skulle vi köra ungefär halvvägs. Jag hade istället för Weimar eller Eisenach sett ut ett hotell med rabatterat pris i den lilla byn i Auerstedt. Men Google Maps hade fel. Inklusive ett kort matstopp tog det sju timmar. När vi kom fram till hotellet satt det en lapp vid grinden där vi (endast på tyska) hälsades välkomna men meddelades att receptionen och restaurangen var stängd den kvällen och vi hänvisades till ett annat hotell i en annan by för att checka in. Suck.

Vi bestämde oss för att hoppa över övernattning i Neubrandenburg för att få två nätter i på Rügen istället och bara göra ett kortare stopp för promenad och fika i Neubrandenburg. I Greifswald hamnade vi sedan i ett företagsområde eftersom allt inne i stan var fullbokat enligt alla tillgängliga bokningssidor. Men det var ändå roligt att se städerna där några av mina förfäder varit borgmästare en gång i tiden. Vid det här laget hade vi också lärt oss vad kantareller heter på tyska.

Inte heller på Rügen var det lätt att hitta hotell. Vi hamnade till slut på ett onödigt dyrt lyxhotell som inte riktigt var värt sitt pris. Men vi hade det bra där, utom att wi-fi:n inte fungerade på rummet (men i hotellkorridoren). Och Sellin, som orten heter som vi till avslut hamnade i var riktigt fint och vädret bra. Så det blev flera dopp i Östersjön innan det var dags att ta färjan hem till Sverige igen.


Dag 26 tog vi färjan hem till Sverige igen. Den dagen räknar jag inte riktigt till själva resan.


Utsikt från vår hotellbalkong i St Anton


Vandring mellan Füssen och Schwansteinslotten


Ringmuren i Neubrandenburg


Torget i Greifswald


Bryggan i Sellin och himlen över Östersjön

Summering
Vi hade nog tryckt in lite för mycket resa på för kort tid egentligen. Vi fick å ena sidan se väldigt mycket. Å andra sidan blev det väldigt mycket tid i bil. En orsak var att Googles tidsangivelser genomgående var för låga. Gör du samma rutt som vi gjorde så lägg gärna till några dagar. Varför inte ta den på fyra veckor utvidgade med en extra helg? Då blir det 30 dagar att ta resan på och fyra extra övernattningar att lägga in på vägen. Har du bara 25 dagar så försök att korta rutten något.

En annan erfarenhet vi gjorde var att det kan vara väldigt praktiskt att boka hotell med bara någon dags framförhållning i hotels och Bookings appar. Då vet du att ni har någonstans att sova när ni kommer fram men behåller en viss flexibilitet i förhållande till resplanen. Men tänk på att den taktiken kan vara svår eller till och med hopplös att tillämpa i juli och augusti på populära destinationer i Europa. De flesta vettiga övernattningsalternativ är då fullbokade. Juni är ett bättre alternativ för den som vill resa med flexibel resplan.

Hur klimatsmart är bilen?
Att åka bil som går på bensin eller diesel borde egentligen inte alls vara särskilt klimatsmart. Vägtrafiken är en av de större källorna till växthusgaser både globalt, i Europa och i Sverige. Hur klimatsmart det är i slutändan beror dels på hur mycket fossilt bränsle just din bil förbrukar per mil och hur många ni är i bilen. Men är ni en hel familj, eller ett gäng kompisar, fyra eller fem personer, så är bilen i de flesta fall inte bara bättre än flyget, det är faktiskt också på många sträckor i Europa bättre än tåget, som till exempel i Tyskland ofta går på diesel och kolkraftsel. I Sverige är däremot alltid tåget det klimatsmartaste alternativet. Men för Europaresan behöver det alltså inte vara det. Allra klimatsmartast i Europa kan nog vara att följa med på en rundresa med buss. Men då ska du ju också helst uppskatta den typen av uppstyrda resor i grupp med främmande människor.

8 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Klimatkompenserat en resa med SAS till New York


Enligt flygresor.se så orsakar en resa tur och retur till New York med SAS från Arlanda ett utsläpp på 2 333 kg koldioxid.

Enligt mina kalkyler kompenserar jag 125 kg koldioxid med ett träd i VI-skogen i Afrika. För fyra personer tur och retur kompenserade jag därför nyss med 75 träd till en total kostnad av 1500 kr. Resan blir av i sommar.

Lämna en kommentar

Filed under hållbart resande, miljö, resa med barn, resor

Ni har fel och jag har rätt! om att klimatkompensera flygresor


”Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip.” Ett klassiskt citat av en skidlegendar som handlade om helt andra saker. Men det är verkligen inte lönt att förklara för folk som inte begriper. Som kanske inte ens vill begripa. Men jag ska göra ett sista försök. Sedan får ni gå där i er egen bubbla av okunskap om ni vill.

Så här är det
Så fort du pratar om att klimatkompensera så möts du av två sorters människor. De som skiter i vilket och de som envist hävdar att det inte går. (Ja, och så en tredje sort: några få som blir nyfikna på möjligheten och faktiskt slår till på att stötta till exempel VI-skogens verksamhet i Afrika med några egna träd.) De som skiter i vilket kommer jag aldrig att nå. Det vet jag. Men de som hävdar att det inte går att kompensera gör mig frustrerad. Ja rent av förbannad på ren franska. Det är visst fullt möjligt att klimatkompensera flygresor genom att låta plantera träd! Även annan konsumtion som leder till utsläpp av växthusgaser kan så klart, för den som vill, kompenseras på samma sätt.

Orddravel
Om vi börjar med betydelsen av ett ord. Att kompensera är detsamma som att ersätta, gottgöra, uppväga. Det betyder inte att göra ogjort. Att påstå att flygresor inte kan kompenseras eftersom ”kompensationen inte kommer att minska utsläppen från själva flygresan” eller nåt i den stilen är alltså bara orddravel. Det är det ingen som har påstått. Så. Då är vi klara med semantiken.

Kretsloppet inget argument
Ett annat vanligt argument är att eftersom träd ingår i kolets kretslopp så kommer allt kol som ett träd upptar att avges igen och då är det ett nollsummespel. Ett alldeles för förenklat resonemang. Om ett trädplanteringsprojekt bidrar till att biomassan på jorden varaktigt ökar så har det tagit ett netto av kol ur atmosfären som inte ställs tillbaka. Var skulle annars biomassan i träden ha kommit ifrån? Ingen materia uppstår ur intet. Om det är ett bra projekt kommer skogen att föryngras den dagen teäden blivit för gamla.

Forskare har nyligen påvisat att mänsklig markanvändning som jord- och skogsbruk har avgett betydligt mer koldioxid till atmosfären än vad som tidigare varit känt. Netto. Om jorden kunde återbeskogas med naturliga ekosystem till 90% så skulle det motsvara 14 år av utsläpp av växthusgaser på nuvarande nivå. Det är så klart ingen lätt sak att ordna. Men varje trädplantering är ett steg i rätt riktning.

Positivt netto
Markanvändning är alltså inget nollsummespel. Det finns nettoeffekter som kan beräknas. Beroende vad vi gör med marken så kan nettot bli positivt eller negativt. Om vi hugger ner naturliga skogar blir nettot negativt. Om vi återplanterar träd i områden som historiskt avskogats så bidrar vi till ett positivt netto för klimatet. Alltså mindre koldioxid i atmosfären.

En liknelse
Så har vi de som tycker att de själva kan flyga utan att de kompenserar ”eftersom det inte går”, men att jag borde både avstå från att flyga OCH ändå kompensera genom att köpa träd. Eftersom annars ”dövar jag bara samvetet.” En liknelse: Det är lite som om det hade blivit populärt att ta med sig matsäck och ha picknick på stranden men lämna allt skräpet kvar. Säg då att det uppstår en motrörelse som anser att alla borde ta ansvar och låta bli att ta med sig matsäck till stranden. Och låt säga att jag sa att ”jag tänker ändå ta med mig matsäck, men jag kommer att ta med mig mitt skräp hem.” Och någon svarade ”du borde låta bli att ta med dig matsäck och ändå ta med dig skräp hem, först då gör du en insats på riktigt” men ”själv kommer jag att ta med mig matsäck lite mer sällan kanske, men ändå inte ta med skräpet hem. Skräp och matsäck är ju inte samma sak och jag kan ju inte göra matsäcken ogjord genom att ta med skräpet hem.”

Tränger inte undan jordbruk
Trots att jag berättat att jag klimatkompenserar genom att stötta just VI-skogens arbete med trädplantering runt Victoriasjön i Afrika så har flera personer pekat på att det finns eller har funnits andra trädplanteringsprojekt i tredje världen som inte varit bra och som har trängt undan lokalbefolkningens möjlighet att försörja sig på jordbruk. Jaha. Jag vet inget om de exemplen. De finns säkert. Men vad har de med VI-skogens arbete att göra? VI-skogen jobbar med agroforestry där både träden och utbildning bidrar till att öka avkastningen i det lokala jordbruket. Jag kan inte förstå varför den insatsen ska belastas med effekterna av helt andra projekt?

Orsakar välstånd
Alltså. Jag har till och med fått en länk till en artikel av en forskare som hävdar att klimatkompensera är fel – det gällde i och för sig genom ett vindkraftsprojekt i Indien – vad nu det har med VI-skogen att göra – eftersom klimatkompensationen kan bidra till välstånd. Och den här forskaren hävdar då att det inte är bra om människor i tredje världen får det bra för då kanske de kan köpa en moped och orsaka ännu mer utsläpp. Det är så att man häpnar. När en forskare fått det till att mer välstånd i fattiga länder är en dålig sak att bidra till med sina pengar, så ska han nog titta djupt in i sin egen navel och fråga sig hur han kunde hamna där han nu är. Snacka om empatilöshet! Och jag kan ju undra vad han lägger sina lönepengar och forskningspengar på som inte orsakar ekonomisk tillväxt? Men det är kanske okej så länge den sker hemma i England och inte sker i tredje världen? Ja, mycket dumt ska en läsa innan ögonen trillar ur. Men jo, det är nog så att VI-skogen bidrar till utveckling och välstånd. Det måste medges.

Men oljan då?
Det är tyvärr sant att vi måste ställa om samhället och helt sluta använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Det är alla vettiga människor överens om. Vi borde egentligen redan ha gjort det. Men kan vi göra det imorgon? Nej, inte ens om alla på hela jorden slutar att flyga för alltid med start ifrån imorgon. Flyget står för mindre än fem procent av problemet. Hela samhället är beroende av den tekniska infrastruktur vi har. Vi kan inte lägga ner och sluta använda bara så där. Det tror jag också alla vettiga människor är överens om. Och det handlar då alltså till mer än 95 % om annat än flyg. Vi måste ställa om. Omställning börjar med utbildning, forskning, teknikutveckling och investeringar. Politiska beslut kan och måste stödja den processen. Likaså enskildas livsval, konsumentpåverkan, hur vi röstar och vilka aktier och fonder vi pensionssparar i. Glöm inte bort det sista. Det är kanske viktigast av allt. Glöm inte bort att omställning börjar med att vi investerar rätt.

Hur lång tid tar det?
Det finns ingen som vet hur lång tid det kommer ta för samhället att bli fossil-fritt. Men ingen med insikt i teknikutveckling tror nog att det kan gå på kortare tid än 20 år. Och det är om vi sätter en jäkla fart. Vilket vi inte gjort så här långt.

Vad kan vi göra under tiden?
Jo vi kan faktiskt klimatkompensera. Så länge det finns ytor kvar på den här jorden att plantera träd på. ”Yes, we can!” Köp träd för hundra kronor så kompenserar du en flygresa tur och retur till Mallorca. Det är det väl värt? Det kostar inte mer än ett par extra latte på stan.

Bilderna är ifrån Tanzania, Afrika. Kom inte och säg att det inte finns plats för fler träd på den här jorden!

13 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Sluta-flyga-trenden är bra (men jag tänker inte göra det)

Jag skrev häromdagen ett blogginlägg med utgångspunkt i en tidningskolumn om flyget och klimatet. Just nu duggar de tätt de där kolumnerna. Idag kom en till. Det är Isobel Hadley-Kamptz som skriver om att hon slutat flyga helt sedan ett och ett halvt år och att hennes avund på oss som fortfarande flyger inte vet några gränser.

Bäst men fel om England
Det är Påspåret-Isobel, ni vet och det hon skrivit är det bästa inlägget i den här debatten hittills. Även om hon nog har fel om tågresor till England. Det är troligen inte krångligare att göra sådana än att göra tågresor till Italien.

Disneykoraller
Isobel hänvisar i sin tur till Jens Liljestrand som skrev i lördags om hur han är trött på att visa sitt barn en döende värld. De har flugit till Kenya för att snorkla på ett korallrev och blivit besvikna över att det inte var lika färgglatt som i en Disneyfilm.

Rätt och fel
Det är en bra text rent retoriskt. Han har dessutom i stora stycken rätt i sak. Rätt och fel. Miljöproblemen är faktiskt i det mesta mindre i dag än för 25 år sedan. Tänk på försurningen av land och sjöar till exempel. Och badvattenkvaliteten i och runt våra städer var redan då bättre än på 40-talet när allt bajs gick mer eller mindre rakt ut i närmaste vattendrag.

Behöver agera nu
Men han har rätt i att växthuseffekten är en av få miljöfrågor som är på väg åt fel håll. Det kan vara på väg att vända nu men framtiden är osäker. Vi behöver agera nu om detta alla ska gå att vända. Gör vi tillräckligt?

Dålig research?
Sedan undrar jag om han gjort dålig research innan resan och inte visste vilka utsläpp den skulle orsaka redan innan han bokade? Och även dålig research vad gäller valet av korallrev. Även om sådana aldrig sett ut riktigt som i Disneys filmer – det gör för övrigt inte riktiga prinsessor heller – så finns det många vackra koraller kvar att se.

Utmålar världen som körd
Men. Alla rev är hotade och korallblekning pågår. Jag skulle ändå tippa att han snorklat på ett dött rev beroende på dynamitfiske eller liknade. Alternativt haft helt orealistiska förväntningar. Hur som helst. Har det betydelse om vi beskriver alla rev som blekta när de inte är det? I vart fall inte än. Ja, jag tror att om vi utmålar världen som körd och naturen som färglös, ful och döende så finns det liksom ingen anledning att bry sig om att rädda den här planeten. Den enda vi har.

Men det är inte kört
Och för egen del är jag övertygad om att det går att rädda världen. Annars hade jag aldrig valt att utbilda mig till miljöingenjör. Resan till en räddad värld är dock betydligt längre än vad jag någonsin trodde då på 1980-talet. När jag för första gången fick reda på hur mycket flyget släpper ut. Och vilka effekter det orsakar. Det är ingen nyhet precis.

Bra att kändisarna avstår flyg
Men det är bra att flera debattörer nu öppet deklarerar att de inte ska flyga mer. Malena Ernman, operasångerskan, är ett annat exempel på en kändis som högljutt nobbar flyget. Det här sätter press på flygindustrin. Och inte bara på den. Det sätter också press på EU-politikerna att skapa ett regelverk som gör att det blir lika enkelt att åka tåg genom Europa som att flyga. Det behövs bland annat fler nattåg och gemensamma bokningssidor där det går att boka i alla fall ett år i förväg. Som med flyget. Press behövs alltså. För även om flyget och turismen står för några få procent av vår klimatpåverkan så är problemet med turismen är att det är ett växande miljöproblem. Och växande problem är alltid ett extra bekymmer.

Klimatkompenserar
För egen del har jag valt att klimatkompensera mina flygresor genom att stötta VI-skogen och på så sätt plantera träd i Afrika. Jag kompenserar 125 kg koldioxid med ett träd. Det betyder 4-5 träd per person för en resa tur och retur till Medelhavet. Till Italien till exempel. Jag har vänt mig till VI-skogen för att få bekräftat att jag räknat rätt. Men de har inte svarat än. Varje träd kostar 20 kronor. Det behövs och det finns utrymme för betydligt mer kol bunden i biomassa på det här jordklotet. Det är också en sak som vi människor ställt till med. Därför är det fullt möjligt här och nu att kompensera varje flygresa med träd. Men det kommer inte att vara möjligt för all framtid. Och då behövs nya transportsystem. Och mer tid. Ibland undrar jag om inte vår inbillade ständiga tidsbrist är det största miljöhotet. Många anser sig inte ha tid att åka tåg till exempel.

Bäst text
Nåväl. Jag gillar Isobel text bäst av de tre de senaste dagarna därför att hon inte först reser iväg och sedan gör avbön i syfte att få andra att avstå ifrån att göra något hon själv just gjort. Tvärt om har hon själv avstått ifrån att flyga i ett och ett halvt år innan hon skriver. Och hon skriver att hon måste leva efter det hon kommit fram till är rätt. Men att hon aldrig kräver det av andra. Det är bra. För själv tänker jag inte avstå ifrån att flyga. I vart fall inte än på några år. Men under tiden så tänker jag fortsätta klimatkompensera för de flygresor jag och min familj gör. Och jag tänker fortsätta välja tåget i första hand, när det alternativet fungerar.

Bild från Manarola, Italien. #nofilter och allt sånt.

12 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Jag kan inte skylla på att jag inte visste, men har en bättre ursäkt att ändå flyga

Läser en artikel av Julia Mjörnstedt Karlsten. Hon startade det nya året på Bali.  Tillsammans med sina föräldrar och syskon med familjer spenderade hon dagarna i klarblått vatten, på milslånga stränder och i grönska så grön att hon nästan fick ont i ögonen. Allt enligt hennes egen text. Hon beskriver vidare hur hon inte visste hur mycket klimateffekt en flygresa till Bali orsakar och hur chockad hon blev när hon fick detta klart för sig.

Nog visste hon?
Jag tror kanske inte riktigt att Julia inte har vetat på riktigt. Det här lärs ju ut redan i grundskolan idag. Dessutom har frågan debatterats intensivt på senare år. Den som är aktiv på sociala medier kan väl ändå inte ha missat frågan? Kanske ska påståendet att hon inte visste mer ses som ett retoriskt grepp? Att vi alla tycks agera som om vi inte visste. Trots att vi vet. Men vad vet jag om vad hon visste?

Jag har vetat länge
Men vad gäller själva sakfrågan kan för min del inte påstå att jag inte visste. Jag har vetat sedan andra halvan av 1980-talet när jag läste till civilingenjör med inriktning mot teknisk miljövård i Luleå.

Åker hellre tåg
Det är därför jag väljer att i första hand åka tåg när det är praktiskt möjligt. Jag tycker också att det är trevligare att åka tåg än att flyga. Vi brukar göra ungefär en resa med nattåg per år. Oftast till Lappland. Men vi har också besökt Prag, Berlin, Dresden och Lübeck på en minitågluff härom året. Men tyvärr har det blivit svårare och svårare att resa på längre semesterresor med tåg i Europa. Nattåget vi tog till Prag finns till exempel inte längre. Och att boka är inte heller helt enkelt. Du måste vara beredd att boka direkt på de utländska tågbolagens sidor. Det finns inga gemensamma bokningsplattformar på svenska, som för flyget. Jag har en idé om att åka tåg till Frankrike i sommar. Vi får se om det är praktiskt genomförbart.

Avstår ändå inte flyg
Men att avstå flyg helt och vänta tills det finns andra realistiska alternativ för att göra längre resor har jag faktiskt inte tid med. Att ställa om hela transportsystemet så att det är möjligt att göra klimatanpassade långresor lär ta decennier. Frågan är om världssamhället ens har börjat den omställningen?

Kompenserar flygresorna
Det har länge skavt i mig att jag flyger, trots att jag vet vad det gör med planeten. Men sedan 2016 har jag hittat ett sätt att kompensera för att jag flyger. Jag skänker pengar till VI-skogen i Afrika. Eftersom de inte själva har angett någon uppgift har jag själv beräknat att ett planterat träd kompenserar 125 kg koldioxid utsläppt på höghöjd, och inklusive de kondensstrimmor som bildas av flyget. Ett träd kostar 20 kr. Det betyder att per kg koldioxid som mina och min familjs resor orsakar skänker jag 0,16 kr till VI-skogen. Rätt eller fel räknat? Jag har räknat med så stora säkerhetsmarginaler att det är mer troligt att jag överkompenserar än underkompenserar våra flygresor. Det är i vilket fall bättre att göra något än att göra inget.

Hur jag gör – räkneexempel
Ta en flygresa till Venedig till exempel. Vi flyger dit med mellanlandning i Frankfurt för att ta oss till Dolomiterna för att åka skidor längre fram i vinter. Jag kollar på flygresor.se hur mycket koldioxid den resan orsakar. Tänk på att utsläppet som anges är per person även om du sökt resa för flera personer. Vår resa kostar för en enkel resa 254 kg koldioxidutsläpp för miljön. Tur och retur för fyra personer blir det 2032 kg. Enligt mina beräkningar behöver jag då plantera träd i t.ex. Afrika för 325 kr för att kompensera för den resan. Avrundat uppåt till hela träd blir det då 17 stycken för 340 kr. Är det mycket pengar? Nej. Inte jämfört med vad resan kostar i övrigt.

Jag lämnade nyss mitt bidrag till dessa 17 träd här.

11 kommentarer

Filed under miljö, resor

Bingo Rimér har rätt i kritiken av turismen i Thailand

Kändisfotografen Bingo Rimér är på semester. Igår publicerade han ett inlägg på Instagram som väckt stor debatt i sociala medier där han är kritisk mot den stora mängden andra turister på den strand där filmen ”the Beach” spelades in. Platsen ligger på ögruppen med namnet Phi Phi mellan ön Phuket och Krabi på fastlandet i södra Thailand.

Thailand överexploaterat
Själv följer jag få kändisar på Instagram och Bingo är ingen av dem. Men jag uppmärksammades på Instagram-inlägget via Twitter tidigare idag. Bingo skriver bland annat: ”Låt mig säga så här. Vi är inte ensamma. Det känns onekligen som att stora delar av Thailand är totalt överexploaterat. Någon måste dra i bromsen snart.”

Del i problemet
Av debatten får jag intrycket att många tycker att det är fånigt att som turist klaga på att det finns för många andra turister på en plats. Som turist är du ju själv en del av problemet.

Borde vetat?
Jo. Det är ju det enkla avfärdandet av kritiken. Svårt att säga emot. Ett annat tema i kritiken mot kritiken är att Bingo borde vetat om att det är mycket turister i Thailand. Och ja, det kan man ju tycka. Och det kan jag också tycka. Men samtidigt beror det lite på hur van resenär du är. Och hur påläst. Dessutom undrar jag om det inte varit en dramatisk ökning av turismen på många håll i världen just i år. Kanske också i Thailand?

Bilder som lurar
Jag tycker vidare inte att det är så märkligt att turister kan känna sig lurade utifrån vilka bilder som sprids. Postade själv två olika bilder av Lille Havfrue i Köpenhamn igår. En på Instagram och en här på bloggen. Samma motiv. Två helt olika bilder. Den typ av bilder där andra turister inte syns är ju den typ av bilder som vi vanligen, jag också, väljer att sprida. Man kan ju fundera över varför vi gör så. Men sannolikt har det att göra med att vi tycker att de bilderna bli finare och att vi gärna vill se och sprida just positiva bilder. Av våra resor. Av våra liv.

Bingo har rätt
Så rent allmänt vill jag ge Bingo rätt här. Jag är själv sådan som inte gillar för mycket trängsel och långa köer. Jag försöker därför att undvika att resa dit alla andra reser, i vart fall i högsäsong när alla andra reser dit. Vem vill behöva gå upp i soluppgången för att markera solstolar till exempel? Inte jag! Och då tycker jag att det är rätt att berätta om sin besvikelse över trängseln. Den som inte berättar om detta och istället väljer att skildra platser de besöker som om de vore ensamma där, även om trängseln egentligen är stor, är ju de som i första hand bidrar till att förvärra problemet. Inte de som, likt Bingo, ärligt berättar hur det är.

Ironin i det hela
‪Sedan finns det ju en ironi i att denna kritik kommer just mot stranden i ”the Beach”. Jag gillade inte filmen. Men boken gillade jag, och bokens tema är ju just hur sökandet efter orörda stränder utan turister leder till att inga orörda stränder blir kvar. ‬

Så vad gör vi?
Och det leder vidare mot den verkligt svåra frågeställningen i allt detta: Hur undviker vi att alla vackra platser på jorden förfulas av turismen? För egen del tror jag att svaret är nationalparker och annan skyddad natur, strandskydd och liknande. Jag tror också att flyget och turismen i övrigt måste börja tvingas att bära sina miljökostnader. ‬

‪Vad tror du? ‬

3 kommentarer

Filed under influerare, instagram, miljö, resor, sociala media, vackra platser

Houston – vi har ett problem

Jag ser bilder från Houston, Texas, på nätet. På nyhetssajter och på Instagram. Det landets märkliga president har hävdat att inte ens experter sett något liknande förut. Ja, tänker kanske någon, det är nästan som om klimatet…

Som om. Klimatet. Håller på att förändras. Men säg det inte till den där presidenten. Han blir så sur då.

Läget
Just nu är läget där borta bättre, men det fortsätter att regna och prognoserna säger att det ska intensifieras igen. Men i vart fall mot mitten av veckan bör ovädret vara över för Houstons del. Hur lång tid det tar att reparera alla skador återstår att se.

Problemet
Nu är det inte väder och klimat enbart som försatt Houston i det här läget. Våtmarker och andra naturliga översvämningsytor har byggts bort när samhället har förtätats. Andelen hårdgjord yta har ökat. Det här är inte på något sätt unikt för just Houston. På de flesta håll runt om i världen sker samma utveckling som en del av urbaniseringen.

Lösningen
Men ska vi klara av att hantera klimatförändringarna behöver utvecklingen gå åt andra hållet. Fler översvämningsytor behöver tillskapas dit vattnet kan ta vägen när det regnar som aldrig förr. För det kommer det att göra. Och hårda ytor behöver bli mjukare, som till exempel gröna tak vars växter bromsar flödena. Just sayin. Och så behöver vi få stopp på det här galopperande klimatet också. Men som sagt. Säg inget om det till honom som blir så trumpen jämt. Han kommer ändå inte att lyssna…

5 kommentarer

Filed under miljö, vatten, världen

Kokningsrekommendation i Rickarum

I morse när jag satt på tåget på väg till jobbet ringde Jan som är samordnare på vattenverken i Kristianstads kommun. Vi hade fått preliminära provsvar som inte var bra. Informationen ledde fram till att vi som säkerhetsåtgärd gick ut med en kokningsrekommendation:

”Vid en rutinkontroll har bakterier upptäckts i dricksvattnet i Rickarum och därför har kokningsrekommendation utfärdats för dem som har kommunalt dricksvatten i Rickarum. Det innebär att allt vatten som används till matlagning och för att dricka, ska kokas innan det används. Det räcker med att vattnet kokar upp. Kommunen har inga indikationer på allvarligare bakterier i vattnet eller sjukdom i området.” 

I Rickarum är det ungefär 50 fastigheter som har kommunalt dricksvatten. Det finns nu en vattentank där de boende i byn kan hämta dricksvatten. För den som har frågor har vi hänvisat till kommunens medborgarcenter
Ytterligare vattenprover har tagits under dagen. Förutom de ytterligare vattenprover som skickats för analys har vi också beslutat att låta ”typa” de bakterier som labbet hittade i våra vattenprov från Rickarum. Det betyder att de mer exakt tar reda på vilken slags bakterier det rör sig om.

Alltid tråkigt när sådant här händer. 

Uppdatering: Efter en vecka kunde vi upphäva kokningsrekommendationen. Vi hade då lokaliserat föroreningen, som mest troligt kommer från jord, till en av två borrade brunnar som förser verket med vatten. Den brunnen är nu avstängd och renoveras.

2 kommentarer

Filed under miljö, mitt jobb, vatten

Visst kan papperskorgar vara snygga!



Där många människor semestrar i naturen behövs papperskorgar. Om det saknas är det så klart ingen ursäkt för att skräpa ner. Det går bra att ta med sig skräpet hem. Har du släpat dit sakerna kan du gott ta med dem därifrån också. Men ändå. Papperskorgar underlättar renhållningen. Tyvärr är de ofta fula saker som jag undviker att få med på bild. Men de här papperskorgarna på Hauklandstranden i Lofoten, Norge var så snygga och färgglada att de fick bli bildens huvudmotiv.

Här har de tänkt lite utanför boxen när de placerat skräpet inuti glada boxar av trä. Eller är alla papperskorgar på badplatser i Norge lika snygga? Nån som vet?

8 kommentarer

Filed under fotografi, miljö, resor, vackra platser

Ge tillbaka till världen!

Halloj!

Jag har just startat den här insamlingen för oss som gillar att resa och som vill ge tillbaka till jordklotet som tack för de frukter vi fått njuta och som kompensation för de miljöavtryck som vårt resande orsakar. Jag har själv just bidragit med 1200 kr för att ge tillbaka för det här årets resor med familjen. Alla gåvor är välkomna. Stora som små! Tänk på att många små gåvor kan ge mer än få stora. Ett träd kostar 20 kr.

Pengarna går till Vi-skogens trädplanteringar runt Victoriasjön i Afrika som syftar till att främja både social och ekologisk hållbarhet.

Den som har planterat ett träd har inte levt förgäves…

https://viskogen.se//stod-oss/egeninsamling/#/DNC-7740

Bilden ovan är min egen och ifrån en annan plats i Tanzania, där det också finns gott om plats för fler träd…

Lämna en kommentar

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Hur bota bokningströtthet?


Bloggen Johnnybajdzjan skriver om att halka efter i reseplanering och bokning. Det gör jag också! Förutom de skäl han nämner tror jag att jag har blivit lite ”bokningstrött” det senaste året. Det som förut varit en del av nöjet – att boka resorna – har börjat kännas ungefär lika roligt som att betala månadsräkningarna. Ganska pest-tråkigt med ansra ord. Och så drar jag mig för länge och så blir det ont om resor och hotell och så blir det ännu jobbigare…

Mallorca-charter
Nu i sommar slutade det med att jag bokade den första charterresan på flera år. Till Mallorca. Så kan det gå!

Lappland, Lofoten och Sardinien
Jag har lovat mig själv att försöka bättra mig! Så här långt går det halvbra. En sensommarresa till Lappland, Lofoten och Sardinien är bokad och klar. Så när som på transporterna på Sardinien. Där drar jag mig för att börja leta… Men det mesta var annars bokat och klart redan innan jag bokade Mallorca-resan.

Italien
En novemberresa är också bokad och klar sedan jag förra helgen äntligen blev färdig till att boka tågresorna i Italien.

Skidresa
Men någon skidresa har jag ännu inte bokad inför nästa år och jag drar mig för att sätta igång… Skidresorna som jag brukar ha bokade ett helt år i förväg! Ett problem är att barnen vill åka till Björkliden som vanligt medan jag vill åka till Alperna. Jag vill dessutom gärna åka tåg men det är så krångligt med alla olika tågbolag i Europa. Och dessutom har jag så dålig koll på orter och skidåkning.

Klimatkompensation
Jag har också lovat mig själv att, liksom förra året, klimatkompensera årets flygresor med familjen. Men inte heller där kommer jag till skott…

Botemedel?
Hur botar jag min bokningströtthet? Hur gör du för att komma loss och komma igång?

21 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Protesterna mot turismen på Mallorca och i Venedig


En väldigt intressant artikel i en av kvällstidningarna beskriver idag en framväxande proteströrelse mot turism på Mallorca. Intressant också att en person lyfter fram turister som köper egna hus eller hyr på mer ”äkta platser” som Palma och i byarna som största problemet och förespråkar Magaluf som ett bättre alternativ (inte för mig!) medan andra säger tvärt om…

I artikeln säger en av de intervjuade att marknaderna är så fulla av turister nu att vanliga människor inte kan handla där längre. Särskilt inte de äldre. De påstås inte ens komma in i marknaden på grund av alla turister. Palma, som många av oss svenskar uppfattar som en riktig stad som inte alls domineras av turismen påstås ha blivit en plats mest för turister. De intervjuade påstår att det inte finns plats för de boende längre, sedan huspriser och hyror i Palma trissats upp av svenskar, britter och tyskar.

I artikeln nämns också protester mot turism i ett fågelreservat. Jag undrar om det kanske gäller platsen på bilden ovan som jag skrivit om tidigare? Naturreservatet heter Parc Natural de Mondragó och jag kan mycket väl tänka mig att fåglarna där kan störas av de många turisterna.

Venedig
Även i Venedig har det varit protester mot turismen. Där har invånarantalet stadigt sjunkit sedan 1970-talet på grund av att lokalbefolkningen inte längre har råd att bo där. Vi noterade det när vi var i Venedig på höstlovet för fyra år sedan: på kvällarna lyste det i väldigt, väldigt få fönster. Jag tycker att just Venedig mer känns som ett stort och i och för sig väldigt häftigt, utomhusmuseum än som en levande stad. Är det ett pris som vi får vara beredda att betala för den ekonomi som turismen ger?

För jag tänker att många fler än de som jobbar direkt med turismen gynnas av de pengar den omsätter. Men baksidan av turismen behöver nog adresseras om inte slitningarna mellan lokalbefolkning och besökare ska bli för stora…

Mer läsning:
Bloggen resedrömmen skriver om hur lokalbor världen över tröttnar på turismen.

11 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Hållbart flyg är på gång!

Jag älskar att resa! Därför att jag älskar den här planeten. Men kärleken till planeten gör också att det skaver lite varje gång jag bokar en flygresa.

Jag hade hellre tagit tåget. Men oftast är det inte praktiskt möjligt med hänsyn tagen till antal semesterdagar, skollov samt tågdestinationer och tidtabeller. Och då blir det flyget. Och då skaver det lite när jag bokar. Även om jag numera försöker koldioxidkompensera genom att plantera träd i Afrika genom vi-skogen. (Årets resor har jag inte kompenserat än men det ska bli av. Innan resorna.)

Ändå. Kritiken mot oss som flyger finns där hela tiden från människor som inte själva lever koldioxidneutralt. Eftersom ingen kan göra det idag. Men de väljer att kritisera just oss som flyger med argument som: ”Jag kör min gamla bensinbil för att elbilar fortfarande är för dyra men billigare kommer snart. Och då. Men flyget kan aldrig bli koldioxidneutralt och därför är enda lösningen att vi slutar flyga.”

De kan släppa det argumentet nu.

Finska forskare har visat att råvara till dagens oljebaserade flygbränsle kan genereras från endast solkraft och luft. Alltså helt koldioxidneutralt och klimatsmart!

Så klart kostar det mer än fossil olja i det här läget men det är en öppning! Jag tror att hållbart flyg är på gång. Det kommer bara att ta lite längre tid än att få hållbara bilar att slå ut de ohållbara.

Under tiden vore det toppen om det blev lättare att åka tåg. Järnvägsnäten behöver underhållas bättre. Nattåget måste bevaras och utökas. Framförallt skulle det behövas att Tyskland återinför nattåg. De europeiska tidtabellerna behöver synkas och en gemensam sajt och app tillskapas för planering och bokning av tågresor. Tåg kommer dessutom alltid att vara energieffektivare och därmed klimatsmartare än flyg. Så färdsättet behöver öka på flygets bekostnad även sedan flyget blivit klimatsmart.  Se där en uppgift för EU! 

Dessutom är idén att införa en flygskatt bra. Bättre dock om den vore gemensam för hela Europa. Och om pengarna användes öronmärkt för forskning och utveckling av hållbart flyg, satsningar på järnväg samt till trädplantering som koldioxidkompensation.

Bilden ovan är ifrån flygplatsen på Zanzibar. Dit är det svårt att ta sig med tåg…

4 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Om Vagabond och miljövänner som kräver att vi ska avstå flyg


Sommaren är här nu! Äntligen sol och värme. Sommar och sol här hemma gör det märkliga med mig att jag längtar ännu mer ut i världen än annars. Jag sitter på altanen och läser senaste numret av resemagasinet Vagabond. Och funderar på det här med flyg och miljö. Jag är ju utbildad miljöingenjör.

Det är ett bra nummer av tidningen. Det innehåller många mindre kända resmål. Sådana gillar jag att läsa om. Som Greklands ”okända öar”. De är enligt Vagabond: Samothrake, Kastellorizo, Ikaria, Symi, Tilos, Paxi, Gavdos, Ithaka, Chios och Alonissos. Jag har inte besökt någon av dem.Bara hört talas om några. Jag hade först tänkt mig till Grekland i sommar men det kommer inte att bli så. Sommaren är i stort sett färdigbokad och klar. Det fick bli andra resmål på grund av sent ute med bokningen. Nästa sommar kanske? Ett tag övervägde jag att ta en charterresa till Lesbos. Men det är ju dit båtflyktingarna från krigets Syrien kommer. Att välja att åka dit på semester kändes inte bra. Att välja bort det och blunda kändes inte heller bra, men nu blev det ändå så…

Det är samma sak med att flyga. Att välja att flyga känns inte bra. Att välja bort det känns inte heller bra.

Jag läser Per J Anderssons kolumn i slutet av tidningen. Han skriver att 1987 hade ingen berättat för oss att flyget var dåligt för miljön. För mig hade de. Jag kände till utsläppen av kväveoxider och påverkan på övergödning. Och om oljan som ändlig resurs. Hur oerhört mycket mer energi som går åt för att flyga jämfört med att åka tåg. Växthuseffekten fick jag lära mig om först i början av nästa år, 1988. Men ändå.

Att välja att flyga känns inte bra. Jag kan inte skylla på att jag inte visste. Jag har vetat sedan 80-talet. Då var jag precis som Per tågluffare och jag bestämde mig för att jag skulle fortsätta åka tåg till Europa på semestern. Men det blev inte så. Det var så mycket jag inte visste om hur allt skulle bli. Jag gjorde en till tågluff våren 1988, på egen hand. Och med den man som jag fortfarande lever tillsammans med och älskar tågluffare jag också 1990.

Inrikes brukar vi åka tåg eller miljöbil och häromåret gjorde vi en minitågluff i Europa med barnen. Och förra året åkte vi bil runt stora delar av vår världsdel. Men. Det blir mest flygresor när vi ska utomlands. Allt sedan 80-talet. Och för min del handlar det inte bara om priset. Det har blivit svårare och svårare att åka tåg i Europa. Tidtabellerna anpassas mer och mer för pendlarna och affärsresenärerna och mindre och mindre för semesterfirarna. Allt fler nattåg försvinner. Det nattåg som vi häromåret tog från Köpenhamn till Prag finns till exempel inte längre.

Jag instämmer med Per om att en flygskatt kan göra viss nytta i att styra över resor från flyg till tåg. Och att fler miljöåtgärder behövs.

Jag tänker på åtgärder som att järnvägarna behöver underhållas bättre och att tågbolagen borde tvingas samarbeta om tidtabeller, nattåg och en gemensam bokningssajt för tågtrafik i Europa. Jag tänker också på åtgärder som forskning för att ta fram alternativa, klimatsmarta, flygbränslen. Då kan flyget kanske bli klimatsmart på sikt.

Många miljövänner kräver av alla andra att vi ska avstå ifrån att flyga. Jag tror att många av dem som ”avstår” ifrån att flyga är personer som inte hade flugit även om flygresor vore ekologiskt hållbara. Kanske är de flygrädda, kanske ogillar de det främmande och trivs bäst hemma, kanske har de valt en livsstil som gör att de inte kan åka bort (en gård med djur till exempel), kanske har de bara inte råd. Eller så har de ett yrke och ett liv i övrigt som gör att de har tid och råd att genomföra tågresor till de resmål de vill se. Då är det lätt att kräva av andra…

Men för mig känns det inte bra att välja bort att flyga. Jag har ett liv och det pågår just nu. I denna tid. Och jag älskar att se och uppleva den här världen! Jag är dessutom övertygad om att naturturism bidrar till att bevara biologisk mångfald runt om i världen. Och. Ingen människa kan ensam ändra på förutsättningarna. Arbetsliv och transportsystem ser ut som de gör. Om jag valt bort att flyga helt och hållet från det att jag första gången fick lära mig om växthuseffekten 1988 är det mycket som jag inte skulle ha fått se och uppleva: Sydostasien, USA och Mexico, Söderhavet, Australien, Brasilien, Afrika och otaliga platser i Europa. Men inte hade det påverkat flyget det minsta att just jag avstått. Jag har valt att flyga och jag ångrar det inte.

Däremot önskar jag att det funnes något bra sätt för oss som reser mycket att sätta press på flygindustrin så att de på riktigt börjar jobba för en hållbar framtid. De också.

Flyget på bilden är ett fraktflyg på väg från Kina till Holland, siktat över Sternö i Karlshamn. 

11 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor, Samhälle och politik

Fågelliv i konstgjord våtmark i Vattenriket


Igår höll vi årsmöte med Helgeåkommittén i Kristianstads naturum. Jag satt ordförande. Efter årsmötesföhandlingar med information om miljötillståndet i Helge å, om Bonus MIRACLE, ett EU-projekt som syftar till kostnadseffektiva miljöåtgärder och där Helge å är ett av de avrinningsområden som studeras. Och om konstgjorda våtmarker i Kristianstads vattenrike.

Efteråt åkte vi ut och tittade på en av de anlagda våtmarkerna som är till dubbel nytta för miljön. Dels fungerar de som kväve- och fosforfällor och bidrar på så sätt till att minska övergödningen av havet. Dels bidrar de till naturvården genom att fungera som habitat för fåglar och andra djur. Vi såg bland annat gråhakedopping, rödbena, tofsvipor, gräsänder, svalor och ett par rovfåglar.




4 kommentarer

Filed under Kristianstad, miljö, mitt jobb, natur, Skåne

Vad är en kris i VA-försörjningen? 

Igår var jag uppe i Stockholm och pratade på en rörnätskurs för arbetsledare i branschorganisationen Svenskt Vattens regi.  Mitt ämne var kriser och krishantering inom VA i Kristianstads kommun. I vår kommun definieras en kris som en extraordinär händelse som avviker från det normala och innebär en överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. En sådan viktig samhällsfunktion är så klart VA-försörjningen. Krisen kan ge en direkt påverkan på liv, egendom eller miljö.

I vissa kommuner vill man inte använda ordet kris så länge krisledningsnämnden inte är inkallad. Det är en politisk nämnd som enligt lag ska finnas i alla kommuner. Så var det till exempel i Östersund 2010 när de drabbades av parasiter i dricksvattnet. De använde aldrig ordet kris. Eftersom de inte kallade in krisledningsnämnden. Det är väldigt ovanligt att dessa nämnder inkallas. Det ska mycket till. Typ den stora skogsbranden i Västmanland 2014.

Hos oss pratar vi inte bara om kris i sådana extrema lägen som nästan aldrig inträffar. Istället pratar vi om en skala från vardagskriser till krig. Där sannolikheten är hög i ena änden av skalan men konsekvenserna små. I andra änden av skalan är sannolikheten låg men konsekvenserna stora.


Bilden har jag lånat från Kristianstads kommuns krisledningsplan

Jag pratade också om Everödshändelsen sommaren 2015. I den händelsen kallades varken samordningsstab eller krisledningsnämnd in men vi jobbade inte heller helt och hållet enligt ordinarie organisation. Bland annat hade vi stöd av kommunikationschefen och andra kommunikatörer från hela den kommunala organisationen. Vi befann oss alltså någonstans mellan det första och det andra steget i diagrammet ovan. Ungefär mitt i det rosa strecket.

Det var en väldigt trevlig kurs som jag besökte i går. Trevliga och engagerade kursdeltagare och  kursledare. Det var kul att träffa dem och samtala om de här frågorna. 

2 kommentarer

Filed under ledarskap, miljö, mitt jobb, vatten

Kan vi prata om något annat nu? Kanske drömma oss bort istället? 

I går fylldes mina sociala media helt naturligt av händelserna i Washington DC. När jag såg rörliga bilder på Facebook där den nya presidenten svor eden fick jag gåshud av skräck. När jag imorse såg bilder på Instagram ifrån när den förra lämnade fick jag tårar i ögonen. Vi sitter alla i skiten nu. Även om vi inte vet i vilken utsträckning elände kommer att följa. Eller i vilken utsträckning det kommer att påverka just oss. Men trots att vi inte vet exakt vad som kommer att hända är det ändå så klart en frustrerande situation. Och den frustrationen fortsätter idag att speglas i mina flöden i olika sociala medier.

Men jag tänker på ordspråket som säger att det gäller att ha sinnesro att acceptera det du inte kan förändra, mod att förändra det du kan och förstånd att inse skillnaden.

USA har valt sin president. Detta är inget som någon av oss nu kan förändra. De omedelbara konsekvenserna av valet kan vi inte heller göra mycket åt. Vi kan bara titta på. Och det ska vi så klart göra. Det som i förlängningen kan påverka oss själva är viktigt att följa och förhålla sig till. Men låt oss ha sinnesro att acceptera just detta att vi ingenting kan göra åt det som just nu sker därborta.

Däremot kan vi var och en förändra i det lilla där vi är. För att skapa en bättre värld. Vi kan vara snälla mot varandra och andra. Och snälla mot den här planeten. Och om vi är tillräckligt många som gör just så, runt om i hela världen, blir den här världen ändå en bättre plats till sist. Inte ens en amerikansk president kan måla hela himlen svart. I varje fall inte så länge vi inte tillåter honom att göra det.

Det finns en vacker värld där ute som är värd att bevara i sina bästa delar och förbättra i sina sämsta. Låt oss inte glömma bort det. Och om vi behöver kraft för att gå vidare just nu: Då är det inte fel om vi för en stund slutar prata om USA och istället drömmer oss bort till en tropisk strand någon annan stans i världen där sanden är vit, himlen är blå och havet är turkost där emellan.

Kanske att en stunds surfande på vågor av vackra bilder ger oss sinnesro att acceptera det vi inte kan förändra, mod att förändra det vi kan och förstånd att inse skillnaden?

Vill du virtuellt besöka stranden på bilden ovan ska du bildgoogla eller söka på Instagram på orten ”Kendwa”. Behöver du även fly bort rent fysiskt för att hitta kraften att åter tro på den här världen föreslår jag att du bokar en resa till Zanzibar där stranden finns. För även om där finns en ekonomisk fattigdom som behöver minskas, och som du som turist bidrar till att minska, så finns där en rikedom av bildskönhet som läker de djupaste sår av misströstan.

1 kommentar

Filed under instagram, miljö, resor, Samhälle och politik, sociala media, vackra platser, världen

När nya tider kommer faller gamla maktstrukturer sönder

Stenåldern tog inte slut därför att stenarna tog slut. Gamla makthavare har alltid fallit när ny teknik gjort entré. Och nu står vi inför ett nytt teknikskifte.

Stenåldern tog inte slut därför att stenarna tog slut. Stenåldern tog slut därför att brons fungerade så mycket bättre att göra svärd och yxor av. Några invandrare tog med sig tekniken. Andra invandrare utvecklade handeln. Under bronsåldern exporterades bland annat bärnsten för att finansiera importen av brons. De familjer som kontrollerade handeln blev samhällets nya elit och blev omåttligt rika. Klyftorna växte. Många förblev fattiga och några blev till och med slavar.

När väl hemligheten om hur järn tillverkas nådde Skandinavien behövde ingen längre vara beroende av de stormän på andra sidan havet som kontrollerade tenn- och koppartillgångarna i Europa. Järnmalmen fanns lokalt. Kolet togs från skogen. Gamla maktstrukturer föll åter sönder. Nya släkter blev rikare och mäktigare än andra. Förbättringar inom jordbruket som att ta tillvara djurens gödsel, bidrog till att befolkningen växte och husen blev större. Särskilt de rikastes hus växte.

Nya tider kom och gick.Släkten följde på släktens gång. Och oräkneliga är de gamla makthavare som föll när nya tog vid.

Vi står inför ett nytt teknikskifte nu. Hållbara energikällor måste ta över efter de fossila bränslena. Inte därför att de fossila bränslena håller på att ta slut. Det finns lika mycket fossilt kol i jordens inre som det finns syre i luften. Först när syret är slut är det fossila kolet slut. Det är en lång väg dit. En lång och oframkomlig väg. Långt innan syret tar slut har nämligen klimatet på den här planeten pajat fullständigt.

Inga förmögenheter kan byggas på lång sikt om planeten slutar fungera. Allt fler kommer till insikt om detta. Och ser också möjligheterna att bygga nya förmögenheter i en ny tid. Samtidigt hotar det här de gamla maktstrukturerna. De som är beroende av oljan och de fossila bränslena för sin maktbas. Fundera ett slag över vilka de är. Och varför de nu agerar som de gör i världspolitiken.

Bilden: Ett stearinljus som brinner. Äkta stearin är en förnybar energikälla.

2 kommentarer

Filed under historia, miljö, Samhälle och politik

Skyll inte växthuseffekten på svenskarnas Thailandsresor!


I veckan läste jag en debattartikel där en svensk eko-bonde kände att hennes kor var orättvist anklagade för växthuseffekten. Istället skyllde hon på svenskarnas många Thailandsresor. Suck. Hur mycket, ungefär, av utsläpp av växthusgaser orsakade av svenskars konsumtion tror du att att Thailandsresorna står för? Ganska exakt en procent skulle jag tro. De andra 99 procenten kan ju också tänkas ha betydelse. När ska vi sluta skylla på varandra och istället försöka hjälpas åt att göra något åt problemet?

Växthuseffekten är på riktigt och den är skrämmande. Hittills tycks det dessutom som om klimatet förändras snabbare än forskarna förutspått. Oväder, torka och stigande havsnivåer kommer mycket snart orsaka stora problem för oss alla. Även om det till del förklaras med tillfälliga vädervariationer är det starkt oroande att det sammanlagda istäcket i Arktis och Antarktis aldrig varit mindre än nu och dessutom minskat extra häftigt sista tiden. Något måste göras och det måste göras nu. Helst igår.

Det är också riktigt att inte bara titta på utsläpp från produktion i olika länder. Den som tittar på Sveriges utsläpp av växthusgaser på det sättet kommer att upptäcka att de minskat kraftigt. Men den som vänder på steken och tittar på konsumtionen istället upptäcker att svenskarnas utsläpp då är ganska oförändrade. Vi har flyttat mycket produktion utomlands och utsläppen sker därför i större utsträckning utanför landets gränser. Det löser ju inte problemen.

2010 nådde svenskarnas Thailandsresande sin topp med 443 000 resor för att redan till 2012 dyka rejält och landa på 323 000 resor. 2016 är inte slut och jag har inte hittat några färska siffror men runt 300 000 resor gånger 2,5 ton per styck blir 1,1 % av 68 miljoner ton koldioxidekvivalenter som svenskarnas konsumtion orsakade 2013 enligt Naturvårdsverket.

Utsläppen från livsmedel däremot tycks fortsätta att öka. 2013 stod konsumtion av mat för 33 procent av hushållens utsläpp. Ökningen av utsläppen från hushållens konsumtion av livsmedel förklaras helt av ökade utsläpp från importerad mat. Närproducerad mat är alltså bättre. Särskilt om vi väljer rätt livsmedel. Rotfrukter är till exempel ett bra val. (Dessutom är det gott!)

Forskare har visat att IT-sektorn står för 1,2 % av svenskarnas klimatpåverkan. Det är alltså något mer än Thailandsresorna. Vem propagerar för att vi ska surfa mindre på nätet för att rädda klimatet?

På nätet (!) hittade jag också en forskarapport från Nya Zeeland om hur mycket växthusgaser som orsakas av hund- och kattfoder.

Så där kan vi ju hålla på och skylla på varandra: Det är inte mjölkens fel. Det är Thailandsresorna! Spanienresorna är värre! Nej det är matimporten! Mobilsurfandet är värre. Nej det är hundarna! Åja, katterna, då? Ja, men bilen då? Och alla som bor onödigt stort? Kaffe latte? Innehåller ju både mjölk och importerat livsmedel. Dessutom i engångsmugg! 

Så kan alla kan skylla på någon annan. 

Vad som behövs är istället att vi hjälps åt. Styrmedel behövs. Som till exempel skatter som styr rätt. Som konsumenter kan vi ställa krav. En tydlig klimatmärkning skulle kanske behövas? Framförallt behövs teknikutveckling. Vi behöver hitta klimatsmartare sätt att göra saker. Som att resa. Som att äta. Som att bo.

Vad vi inte behöver är att skylla ifrån oss på nån annan.

Själv funderar jag en hel del över hur jag som reser mycket kan sätta press på flygindustrin att utveckla klimatneutrala motorer. Dessutom klimatkompenserar jag mina flygresor genom vi-skogen. 

Själv har jag ”bara” varit i Thailand två gånger. Andra gången var 2009 när vi åkte jorden runt och barnen var små. Bilden ovan är ifrån den resan och närmare bestämt från Ko Chang. 

2 kommentarer

Filed under hållbart resande, miljö, resor

Hur det än är


Hur det än är. Det lät bli sommar igen. Sol som skiner igen. Blå himmel igen. Raps som blommar igen.

Får en ändå hoppas. Inte ens mörkermännen kan måla hela himlen svart. Tror jag. Även om det känns så ibland.

”Man måste ta folks oro på allvar”, heter det. Bra. Ta då gärna oss på allvar också. Vi som går med en stor ångestklump i magen över utvecklingen, men som ändå inte vill slå neråt. Inte uppåt heller. Eller åt sidan. Eller utåt. Eller inåt. Vi som inte vill slåss alls. Vi som bara vill leva och låta leva. Och tro på att vi kan få ordning på allt det här om vi hjälps åt. Och tro på att det blir en sommar igen.

Lämna en kommentar

Filed under årstider, miljö, Samhälle och politik, sommar, världen