historia · megatrender · miljö · samhälle och politik

Hur allting i hela världshistorien och framtiden hänger ihop – 14 megatrender

– Långläsning –

Mänskligheten, miljön, evolutionen, världsekonomin och allt annat; hur hänger allting ihop? Jag har här skrivit en kort sammanfattning av mänsklighetens utveckling från det att vi började gå på två ben tills nu och med blickar in mot framtiden. Jag har gjort det utifrån fjorton helt avgörande och alltjämt pågående megatrender. Häng med i det längsta resonemang jag någonsin fört här på bloggen:

Ordet ”megatrend” har blivit något av ett modeuttryck på senare år. Det handlar om stora globala trender som löper över lång tid och på ett genomgripande sätt förändrat och fortsätter förändra nästan alla människors liv. Som även företag och verksamheter påverkas av och därför behöver förhålla sig till. Det finns ingen enhetlig uppfattning om hur megatrenderna ska avgränsas eller vilka som är viktigast, men jag har identifierat fjorton stycken som är mer mega än de flesta. Och helt avgörande. De är: befolkningsökningen, den ekologiska utarmningen, teknikutvecklingen, migrationen, språkutvecklingen, handeln och ekonomin, specialiseringen, urbaniseringen, globaliseringen, vetenskapen och humanismen, individualiseringen, den globala uppvärmningen, digitaliseringen och den långsiktiga hållbarheten.

De hänger dessutom ihop med varandra. Så häng med på en resa som förklarar (nästan) allt!

1. Befolkningsökningen
Det handlar om biologi. Arternas uppkomst och populationsdynamik. En grupp apor klättrade ner från träden och började gå på två ben. Det hände för kanske sex miljoner år sedan.

Den människoart som sedan levt längst på jorden, som var först med att göra upp eld och som också var den första att lämna Afrika levde i ungefär två miljoner år. Vi kallar dem Homo Erectus. De sista av dem levde på Java för 50 000 år sedan. De var alltså mot slutet av sin existens samtida med våra kända ”kusiner” neanderthalarna och med våra inte fullt lika välkända ”kusiner” denisovamänniskorna.

De var våra föregångare och möjligen också våra förfäder – det är omtvistat – men de var alltså också mot slutet samtida även med oss. För någonstans i Afrika uppstod så vi, den moderna människan. För minst 315 tusen år sedan. För ungefär 75 000 år sedan lämnade vi själva för första gången Afrika och började sprida oss över världen.

Vi trängde sedan undan de andra människorna men nöjde oss inte med det, utan har sedan dess fortsatt att öka i antal på många andra arters bekostnad. Men länge, länge gick ändå ökningen oerhört långsamt.

För tolv tusen år sedan bodde det någonstans mellan en och tio miljoner människor på jorden. (Som jämförelse kan nämnas att det idag finns ca en miljon älgar på jorden.) Strax därefter uppfann vi (och inte älgarna) jordbruket. Abu Hurayra var en bosättning i nuvarande Syrien vid floden Eufrat från ca 11 000-7 000 före vår tideräkning. De arkeologiska lämningarna visar att människorna i byn först levde som jägare och samlare, men gradvis övergick till jordbruk. Detta är en av de allra äldsta platser där denna övergång kunnat bevisas.

Sedan började det gå fort. Jordbruket var en uppfinning som verkligen skapade utrymme för många fler människor. För två tusen år sedan var vi 250 miljoner, för två hundra år sedan var vi en miljard och idag är vi 7,7 miljarder. Det har inte bara varit uppgång så klart. Vi har stött på motgångar. Svält. Krig. Naturkatastrofer. Sjukdomar.

Digerdöden på 1300-talet tog till exempel död på ungefär en tredjedel av befolkningen i Europa. Men efter varje katastrof har vi kommit igen och blivit ännu flera.

Vi ökar fortsatt i antal men ökningstakten har faktiskt nu (äntligen) avtagit, den var som högst runt 1970.

Vad beror då det på? Jo. Ju lägre barnadödligheten blir desto färre barn skaffar vi. Och ju fler som får det ekonomiskt bra, desto lägre befolkningsökning. Mycket tyder på att antalet barn per förälder närmar sig ett i utvecklade länder och att befolkningsökningen därmed kommer att avstanna. Om 80 år, kring nästa sekelskifte, förväntas vi ändå vara ungefär 11 miljarder människor på planeten. Men siffran är så klart osäker och beror på vad som händer med utvecklingen i övrigt fram till dess.

2. Den ekologiska utarmningen
Miljöförstöring orsakad av människor är inget nytt. Och alla djurarter påverkar dessutom sin omgivning i någon utsträckning. Våra förfäder aporna åt nog mest frukt innan de klättrade ner ur träden och började gå på två ben. Kanske tog frukten slut?

Den som googlar på olika idag odlade frukters ursprungsländer kommer att upptäcka att relativt få kommer från Afrika. Ändå är det därifrån vi kommer. Vad hände med de fruktsorter som våra tidigaste förfäder åt? Jag gissar att de tog slut. Att det var därför vi sökte oss ner från träden och började söka efter annan föda. Det här är alltså en ren gissning, men det är lite så evolutionen fungerar. Det anmärkningsvärda med oss människor i det avseendet är att vi som ingen annan art före oss lyckats utarma den miljö vi lever i. Om och om igen genom historien. Men utan att mer än högst tillfälligt bli färre! Vi hittar bara nya miljöer att utarma.

En annan art skulle ha minskat i antal om de utarmade det levnadsområde där arten kan överleva och reproducera sig. Sådant händer hela tiden i miljön. Livsmiljön repar sig då efter en tid så att arten åter kan öka i antal. Variationer kring ett jämviktsläge.

Men vi människor överlistade naturens lagar genom att ständigt och närmast systematiskt hitta nya nischer och landområden att kolonisera. Ungefär så här kan det ha gått till: När frukten tog slut började våra förfäder äta smådjur som skaldjur. När skaldjuren tog slut började de jaga fisk, fågel och mindre däggdjur. När de små djuren tog slut började de kanske först äta as och sedan jaga de stora däggdjuren. Ordningen kan ha varit en annan, men undan för undan har vi ändrat våra matvanor.

Vart vi människor sedan dess slagit oss ner så har storskalig förändring av ekosystemenen och inte sällan massdöd följt i våra spår. 34 av 47 släkten av stora däggdjur dog ut i Nordamerika när de första människorna anlände. 50 av 60 stora däggdjur försvann i Sydamerika när människorna kom dit. Men först av allt: 23 av 24 större däggdjur dog ut i Australien när vår art först hittade dit.

Och i Europa dog bland annat mammutarna ut. Men det tog inte slut där.

Idag står jordens alla vilda däggdjur för en pyttedel av alla däggdjurs samlade biomassa. Om någon skulle väga alla däggdjur och lägga ihop vikten så är de vilda däggdjuren bara fyra procent. Resterande 96 procent är människor (36 procent) och våra tamboskap (60 procent). Före människornas tid på den här planeten stod de vilda däggdjuren för nästan all biomassa.

År 2020 kan vi också konstatera att antalet individer av vilda ryggradsdjur som fåglar, fiskar, kräldjur och däggdjur har minskat med två tredjedelar de senaste 50 åren. Fler och fler forskare och debattörer pratar nu om att vi är mitt uppe i det sjätte massutdöendet. Och att det är orsakat av oss människor. Det senaste massutdöendet var för 65 miljoner år sedan. När dinosaurierna dog ut.

Även tillgången och förstörelsen av rent vatten har varit en nyckelfaktor i mänsklighetens historia.

Krigandet däremot, som också bidrar till ekologisk utarmning, har under lång tid minskat. Men risken är överhängande att vi nu ser ett trendbrott. Hur det kommer att gå med den saken följer till stor del av de megatrender jag redogör för här. Och hur de utvecklas framöver.

3. Teknikutvecklingen
Allt sedan våra förfäder aporna klättrade ner från fruktträden i Afrika och började jaga och fiska har vi också ägnat oss åt teknikutveckling. Ja, kanske innan till och med. Det krävs inte sällan verktyg för att öppna nötter.

Vi är nu inte de enda djur som använder verktyg. Vi är inte heller de enda djur som tänker logiskt för att lösa problem. Och inte är vi den enda art som kommunicerar avancerat och samarbetar med varandra. Men hela paketet är vi ensamma om.

Utvecklingen av våra hjärnor, och särskilt då vårt logiska tänkande och vår språkliga kommunikation är förutsättningen för den fortsatta teknikutvecklingen som hade börjat med tillverkning av enkla verktyg av blad, löv, trä och sten och sedan fortsatte med att våra föregångare gjorde upp eld och började laga mat. Matlagningen i sin tur blev en förutsättning för våra hjärnor att utvecklas ytterligare och därmed för den fortsatta teknikutvecklingen.

Vi använde hela tiden teknikutvecklingen som ett sätt att möta den ekologiska utarmning vi själva skapat.

Att vi uppfann jordbruket för 12000 år sedan var ett helt avgörande tekniksprång. Liksom järnålder och bronsålder, vilka i sin tur ledde till en för sin tid snabb och för mänskligheten avgörande utveckling av både jordbruket och krigstekniken.

Kunskapen om navigation och skeppsbyggnadstekniken utvecklades och fartygen blev större och mer sjödugliga. Och när Christofer Columbus 1492 som förste europé sedan vikingatiden satte sin fot på amerikansk mark var det slutet på medeltiden.

Industrialismen var den tidsålder då vi tog maskiner och fossila bränslen till hjälp för att automatisera både jordbruket och tillverkningen av olika varor. Dels sådana som fanns tidigare, som kläder, men också helt nya produkter, som bilar. Parallellt med detta frigjordes resurser till mer kultur och inte minst, utveckling av läkekonsten. Något som i allra högsta grad också bidragit till befolkningsutvecklingen.

Och nu lever vi i det vi kallar informationssamhället, vars teknikutveckling ofta benämns ”digitaliseringen”, och som får bli ett eget kapitel längre ner.

Alla dessa tidsåldrar i historien vilar på för sin tid ny teknik som förändrat och fortsatt förändrar förutsättningarna för hela mänskligheten. Men också för de flesta andra djur- och växtarter på jorden. Tekniken kan bidra och har bidragit både till att öka, men också i vissa fall minska, den ekologiska utarmningen.

4. Migrationen
För att möta den ekologiska utarmning som uppstått där vi dragit fram har vi inte bara ägnat åt att skapa och förändra teknik. Vi har ibland också valt att flytta på oss.

Redan bland våra föregångare, Homo Erectus, lämnade grupper Afrika i artens barndom för 1,8 – 1,7 miljoner år sedan. Kanske kunde de bygga någon form av båtar för att flytta sig över vatten? De levde i varmare trakter på olika ställen i Afrika och Euroasien.

Sedan kom vi. I grunden är vi ett ganska starkt revirhävdande flockdjur. Men samtidigt har vi också någon slags grundläggande drivkraft att se oss om, ifall det finns något annat bättre sätt att leva, någon annanstans.

Förmodligen har många av oss, i långa perioder, typ tiotusentals år, levt som nomadiserande jägare, samlare och senare boskapsskötare medan andra grupper varit mer bofasta.

De första människorna av vår art som lämnade Afrika gjorde det för drygt hundra tusen år sedan. De tycks dock inte ha överlevt. Men för ungefär 75 000 år sedan började vi sprida oss över resten av världen. Och sedan dess har allt ifrån enstaka individer till hela folk nu och då valt att flytta för att permanent bosätta sig någon annanstans. Till Europa har människor av vår art kommit i tre stora omgångar. Först anlände jägarna som spred sig över Europa med start för över 50 000 år sedan. För ungefär 10 000 år sedan spreds sedan jordbruket från Mellanöstern till hela Europa och vår del av världen med hjälp av det vi idag skulle kalla för invandrare. De kom med djur och utsäde och ett helt nytt sätt att leva. En helt ny syn på världen. Och för ungefär 5 000 år sedan kom ytterligare nya invandrare, från stäpperna i öster, mest män, och tog med sig hästarna, hjulet och de indoeuropeiska språken.

Den germanska folkvandringen inföll mellan åren 375 och 568. Perioden inleddes med hunnernas anfall mot ostrogoterna och avslutades med att langobarderna utvandrade från det som idag är norra Tyskland till vad som nu kallas Lombadiet i Italien. Bland övriga grupper som folkvandrat kan nämnas slaviska, bulgariska och ungerska stammar som hade en avgörande betydelse för särskilt Östeuropas utveckling.

På upptäckten av Amerika följde flera vågor av emigration från Europa. Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade till exempel 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA.

Och vi ska inte glömma slavhandeln som i långa tider flyttat på stora folkgrupper inom och mellan kontinenter.

Arbetskraftsinvandring förekom efter andra världskriget till bland annat Sverige och Västtyskland. På senare år är det den fria rörligheten inom EU och asylinvandringen som haft störst betydelse för migrationen i Europa.

Vanligast har ändå alltid varit kortare flyttar, som att att flytta till grannbyn för giftemål.

Men flyttat det har människor gjort i alla tider.

5. Språkutvecklingen
Ordet ”språkutveckling” brukar syfta på hur det lilla barnet tillägnar sig språket. I det här sammanhanget syftar jag mer på hur det mänskliga språket överhuvudtaget uppkommit och fortfarande utvecklas. Det hänger i och för sig ihop, det också. Det är ju nämligen så det går till. Barnen lär sig orden från de vuxna och de äldre barnen, att bygga meningar och att berätta historier. Vi lär oss först att göra språkljud. Vokaler och konsonanter. Sedan enstaka ord och meningar. Frågor. Och så förs språket vidare till en ny generation samtidigt som det utvecklas. Nu är det ju inte bara i mötet mellan barn och vuxna som språket utvecklas utan i varje samtal mellan människor utvecklas det lite i taget. Från de enskilda individernas språk till dialekterna och de olika avgränsade språken, men också det mänskliga språket som sådant.

Men hur kommer det sig egentligen att vi började prata med varandra? Och tänka? Vi tänker ju på samma språk som vi pratar. Och ställa frågor? Människan är inte det enda djur som kommunicerar. Men vi är de enda som ställer alla dessa frågor. Den viktigaste grundstenen i både mänsklig kommunikation och utveckling.

Det sägs att den lagade maten var en förutsättning för att våra hjärnor skulle utvecklas som de gjorde. Vilket i sin tur på goda grunder antas vara en förutsättning för språkutveckling och tänkande.

Det finns en generellt samband som säger att ju större ett djur är desto större hjärna har det. Men alla arter passar inte in i det mönstret, och speciellt inte människan. Vi har mycket större hjärnor än vi borde ha i förhållande till vår kroppsstorlek.

Att vi kunde få det antas bero på att den lagade maten kostar mindre energi att tillgodogöra sig jämfört med rå mat. Den energi som blev över kunde då med evolutionens hjälp användas till att tänka och prata. De individer som var bättre på att tänka hade större chans att överleva och föra sina gener vidare.

Men människan klarar inte att föda barn med hur stora huvuden som helst. Det blev därför nödvändigt med en allt längre barndom som tillät hjärnan att växa mycket mer efter födseln. Detta ledde till att barnen behövde omvårdnad under mycket längre tid. Vilket i sin tur ledde till att grupper där andra än mamman hjälpte till och stöttade i att ta hand om barnen hade en större chans till överlevnad. Detta ledde bland annat till kvinnans menopaus och mormödrarnas roll i ta hand om barnen.

Men det ledde också till att de barn som kunde tilltala och därmed kräva uppmärksamhet från flera vuxna i sin omgivning hade större chans att överleva än andra. En spännande teori är att det är så egennamn uppstod och att de var de första ord som utvecklades. Sedan uppstod substantiv, verb och alla andra ord efterhand.

Och de grupper som var bättre på att kommunicera med varandra blev bättre på att samarbeta och därmed på att samla, jaga och utveckla tekniken i övrigt. Inte minst krigstekniker, kanske. Och därmed ökade också dessa gruppers chans att överleva och föra arten vidare. Och så ökade våra hjärnor i storlek och utvecklades vårt språk steg för steg.

Och ju mer vi utvecklade språket desto mer kunde vi utveckla teknik och samhället i övrigt.

Det finns en hypotes om att vad som kallas ett kognitivt språng inträffade för ungefär 80 000- 70 000 år sedan. Från ungefär den tiden och framåt gör arkeologerna fynd av föremål som inte bara har praktiska funktioner utan också är dekorerade med olika mönster och symboler. Det finns forskare som tror att det var en förändrad hjärna med större kreativ kapacitet som gjorde det möjligt för oss att i språk och tanke i detta läget införa abstrakta begrepp och lära oss memorera långa, komplicerade historier. Andra motsätter sig idén om att denna utveckling skulle skett som ett plötsligt språng och talar istället om en mycket långsam förändring.

Hur som helst. Människors idéer och berättelser hjälpte oss inte bara att samarbeta för att lösa konkreta uppgifter i nuet. De hjälpte oss också att planera och forma en mer avlägsen framtid tillsammans. Införandet av skriftspråk som påbörjades för 5 000 år sedan var ett viktigt kliv framåt. Blev en förutsättning för ekonomin och juridiken som vi känner dem idag. Även om enklare handel och rättskipning så klart är äldre än skriftspråket.

Ännu senare kom boktryckarkonsten och strax därpå ledde framstegen inom naturvetenskapen på 1500- och 1600-talen vidare till både teknikutveckling och upplysningens idéer på 1700-talet. Vilket i sin tur ledde fram mot ett helt nytt samhälle på 1800-talet med framväxande demokratier, industrialism och en, då okänd, start på den globala uppvärmningen. Alltihop framburet av ord och tankar fyllda av framtidstro och abstrakta begrepp som ”frihet”, ”jämlikhet” och ”vetenskap”.

Men långt innan dess hade människan uppfunnit ett än mer abstrakt begrepp, som sedan tiotusentals år är så självklart att vi ofta inte ens tänker på det som en abstraktion. Jag tänker på ordet ”pengar”.

6. Handeln och ekonomin
Parallellt med att vi har lärt oss att prata och ägnat oss åt teknikutveckling har vi också ägnat oss åt handel. Och handeln och ekonomins betydelse har hela tiden ökat.

I begynnelsen fanns byteshandeln. Men idén om pengar är inte ny. Ingen vet hur länge vi har använt oss av kaurisnäckor som betalningsmedel, men att snäckor har använts som pengar på alla kontinenter, även bland Australiens och Amerikas urinvånare, tyder, enligt mig, på att pengar är en mycket gammal företeelse. Eftersom man idag tror att Australiens aboriginer lämnade Afrika redan för 75 000 år sedan och har levt isolerade från resten av mänskligheten på kontinenten Australien i 70 000 år, så antyder det något om hur gammal idén om pengar minst kan tänkas vara.

Även om de flesta människor för inte så länge sedan var långt mer självförsörjande än vad vi är idag och byteshansel länge varit den vanligaste typen av handel, så tycks den tilltagande storregionaliseringen av ekonomi och handel vara ett urgammalt fenomen. Belägg finns bland annat på Sardinien för handel redan 12 500 år f.kr. med obsidian, en bergart lämplig för vassa eggar, som kom från nuvarande Turkiet. På bronsåldern hämtades sedan kopparn från Cypern och tennet från de Brittiska öarna innan bronset kunde gjutas.

Järnåldern gjorde i och för sig människorna mindre beroende av internationell handel för en tid, men på det hela taget har utvecklingen gått mot allt mer utbyte av varor, tankar och idéer över allt större geografiska områden och i en allt högre takt.

Under årtusendena före Kristi födelse uppstod flera högkulturer i Medelhavsområdet, Mesopotamien, Indien, Kina och Centralamerika. Förbättringar av jordbrukstekniken i dessa områden genom exempelvis konstbevattning möjliggjorde ytterligare befolkningsökning och mer komplexa riken och ekonomier. Utlåning av utsäde till ränta började förekomma, ofta i templen. Metallerna, i synnerhet de ädla, användes mycket tidigt som bytesmedel. Men österns urgamla kulturstater hade inga mynt. De första mynten, av silverblandat guld, präglades istället av de lydiska kungarna i Mindre Asien omkring 700 f.Kr.

De romerska och arabiska rikena gjorde framsteg inom förvetenskap, juridik och ingenjörskonst, och handeln inom dessa riken blomstrade. Detta lade grunden till utvecklingen i Europa under andra halvan av medeltiden (1000–1500) då Europa lyfte sig över vad alla andra tidigare civilisationer åstadkommit.

Världen äldsta sedlar började användas under den kinesiska Songdynastin (960–1279).

Europas hade också några av sina bästa glansdagar dittills mellan 1000- och 1200-talen. Vi levde mestadels som bönder. Det fanns gott om mark, stora tekniska framsteg hade också gjorts inom jordbruket och på andra områden. Klimatet var milt. Det blev ett överskott av mat och handeln blomstrade i Europa, vars befolkning fördubblades.

Dubbel bokföring infördes i den islamiska världens bokföring från 1200-talet. I väst utvecklades den moderna bokföringen av handelsmännen i Florens från 1300-talet. Handel med obligationer, ofta statliga, uppstod på 1500-talet i Nederländerna, Frankrike, Belgien och Italien.

Efter år 1500 var den europeiska dominansen i världsekonomin tydlig. Portugisiska, spanska och nederländska upptäckare började snabbt upprätta handel med och kolonisera andra världsdelar. Europas ekonomiska tyngdpunkt flyttades bort från Norditaliens stadsstater till Storbritannien och Nederländerna. Under slutet av 1600-talet började sedlar användas även i delar av Europa, däribland i Sverige.

En ytterligare effektivisering av jordbruket skedde som ledde till att arbetskraft kunde frigöras till andra sektorer. Detta var särskilt påtagligt i Storbritannien, där landet liksom på många andra områden gick i spetsen för en utveckling som övriga Europa sedan följde. Den frigjorda arbetskraften från jordbruket kom till pass i slutet av 1700-talet i samband med den industriella revolutionen.

Under 1800-talet gav vanliga människor chansen att för första gången i världshistorien förbättra sin levnadsstandard märkbart. Den ekonomiska utvecklingen som genom världshistorien i stora drag hållit jämn takt med befolkningsutvecklingen började nu gå i en högre takt. BNP per capita började öka dramatiskt. Bättre kost och framsteg inom medicinen höjde medellivslängden från det historiska normalvärdet 30 år till exempelvis i Sverige 50 år.

Tänkandet att det måste finnas vinnare och förlorare på handel gick tillbaka. Människor kunde röra sig mer fritt över gränserna, tullarna blev lägre och staten reglerade allt mindre av ekonomin. Skråväsendet som hade kontrollerat hårt vem som fick utöva ett hantverk avskaffades. En modern aktiebolagslagstiftning tillkom. Det moderna bankväsendet uppstod där banker lånade in från allmänheten och ut till företag. Kapitalismen var född. Med sina för- och nackdelar.

Många uppfinningar som revolutionerade ekonomin gjordes i slutet av 1800-talet eller under 1900-talet, bland annat telefonen, bilen, flygplanet och datorn. Inte minst digitaliseringen har dramatiskt förändrat handel och ekonomi.

Under 1900-talet nådde också fenomenet ekonomisk tillväxt världens alla regioner och världens BNP per capita femdubblades. Och världsekonomin drivs fortsatt, men nu ifrågasatt, med ständig ekonomisk tillväxt som mål.

7. Specialiseringen
Jag ska låta det vara osagt om det är den ständigt tilltagande handeln som leder till mer specialisering eller om det är tvärt om så att det är specialiseringen som först leder till mer handel. Men sant är att det är en växelverkan. Mer handel leder till mer specialisering som leder till mer handel och så vidare.

Den första specialiseringen fanns med oss redan när vi blev människor: fördelningen av arbetsuppgifter mellan män och kvinnor samt mellan barn, vuxna och gamla.

Fördelning av arbetsuppgifter mellan geografiska regioner förekom, som tidigare nämnts, redan på sten- och bronsåldern. Under romarriket var de olika kolonierna specialiserade på olika matvaror. Under antiken fanns också skolor som lärde ut olika färdigheter. Formella skolor med verksamhet på fritiden, efter arbetet, fanns i antika Grekland, men också i antika Rom, antika Indien, antika Kina och i Bysans. Förebilden för de europeiska universiteten kom från antiken och Platons akademi. Men också från flera viktiga universitet i Mellanöstern som senare, under den tidigaste islamska tiden var centrum för både världshandeln och insamlande och spridande av kunskap med näst intill vetenskapliga metoder.

Slavar togs i många samhällen genom historien som krigsfångar och tilldelades de minst attraktiva arbetsuppgifterna. Också det en slags specialisering. Om än ofrivillig.

Ett annat extremfall av specialiseringen är makten. Det har i alla tider funnits människor som har haft mer makt än andra. Det har också i alla tider funnits någon form av fördelning av makt. Patriarkatet. Aristokrati, plutokrati, meritokrati och demokrati. Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit baserad på börd och ofta identifierad som adel.

Ståndssamhället delade upp fler av samhällets olika arbetsuppgifter utifrån familjetillhörighet. I samhällsklasser. I Sverige hade vi adel, präster, borgare och bönder. På 1600-talet tillkom torpare och på 1700-talet statare.

Men redan på vikingatiden delades samhällets män upp i kategorier: aristokrater (jarlar), fria män (karlar) och slavar (trälar). Att ta och sälja slavar, i både väst och öst (ordet slav kommer från folket slaver som vikingarna tog som trälar i nuvarande Ryssland och sålde till muslimerna) var en av vikingarnas mest lönsamma affärsidéer. Trälarna upphörde som samhällsklass i Sverige på 1300-talet.

Det medeltida Swahilisamhället i Östafrika bestod av härskare, köpmän, hantverkare och arbetare. I Japan delades folket under 1600-talet in i fyra ständer: Krigare (samurajer), bönder, hantverkare och köpmän. En indelning som i sin tur gick tillbaka på konfucianismens uppdelning i fyra samhällsklasser. I Indien fanns kastsystemet med präster, krigare, köpmän, bönder och kastlösa.

Alla dessa samhällssystem hade det gemensamt att flertalet yrken och sysslor gick i arv. Barnen lärdes i huvudsak upp av sina föräldrar.

Under 1700-talet i Storbritannien blev det vanligt med tillverkning av bland annat kläder och hantverksprodukter i hemmen på landsbygden. Man växlade mellan denna tillverkning under vinterhalvåret och jordbruksarbete under sommarhalvåret. Hemindustrin utvecklades sedan till små verkstäder med ett fåtal arbetare, så kallade manufakturer. Hantverkarna arbetade under en gemensam arbetsledning och i samma lokal. Men tillverkningen var fortfarande hantverksmässig. Bland fördelarna kan nämnas att ägaren kunde kosta på sig en mer komplett verktygsuppsättning samt att man kunde tillverka varor utan att direkt ha en beställare av dem.

Med tiden delades arbetet upp så att olika hantverkare specialiserade sig på olika moment. Därmed kunde tillverkningstakten och kvaliteten höjas och de första stegen mot en modern industri hade tagits. Genom uppdelningen på olika moment ställde manufakturen inte lika höga krav på de anställdas kunnande.

Produktionen av olika varor eller tjänster har under och efter industrialiseringen delats upp ytterligare i syfte att uppnå stordriftsfördelar. I stället för att ett företag producerar alla delar till en vara, producerades olika komponenter av olika företag. Även olika tjänster, som till exempel att svara för företagens telefonväxlar har senare kommit att utkontrakteras.

Med ökad specialisering följer fragmentering, ökad komplexitet och kanske också ökad alienation.

8. Urbaniseringen
Framväxten av städer hör ihop med ökad handel. Med ekonomi och civilisation. Det tycks finnas ett närmast matematiskt samband mellan städernas storlek och deras produktivitet och välstånd. En stad som är dubbelt så stor som en annan har 15% högre BNP per capita, 15 % högre löner, 15 % fler patent per invånare men också 15% fler våldsbrott per tusentals invånare. Dessa uppgifter gäller dagens USA. Men också för mexikanska städerna före européernas ankomst. Där har man noterat att en fördubbling av en stads storlek ledde till 15% större tempel och 15 % större boningshus. Nu säger ju inte sambandet ifall välståndet ökar för att städerna växer. Eller om städerna växer därför att välståndet ökar. Men ändå!

För 12 000 år sedan började människor i Mellanöstern att bruka jorden och bli bofasta, först i mindre byar. Jordbruket var en förutsättning för att ett överskott av livsmedel kunde uppstå som försörjde inte bara lantbrukarna själva utan också hela klasser av politiker, soldater, präster och vetenskapsmän – det var grunden för civilisationen. Städer växte fram där tidiga handelsplatser legat.

Världens sannolikt första stad, Jeriko, grundades redan för 10 000 år sedan. Vissa uppgifter gör gällande att några av världens äldsta städer ska ha funnits i Syrien. Bland annat kan Damaskus vara 7 000 år. För drygt 6 000 år sedan grundades Susa i nuvarande Iran och nästan lika gamla är Aleppo i Syrien och Faijum i Egypten – som grekerna kom att kalla Crocodilopolis – Krokodilstaden. Senare tillkom de antika egyptiska städerna Memfis och Tebe.

Den äldsta Epyptiska civilisationen växte fram kring jordbruksbevattningen ungefär samtidigt med den sumeriska, som ändå anses vara världens äldsta och som uppstod för cirka 5 000 år sedan och med den skriften. Bland de sumeriska städerna kan nämnas Lagash, Ur, Uruk, och Nippur.

Induskulturen kom strax därefter. Det var den forntida högkultur som uppstod i området runt floden Indus i nuvarande Pakistan omkring 2600 f.Kr. Uppkomsten av städer ledde till uppkomsten av en enhetlig kultur. Byggmaterialet var genomgående soltorkat tegel och de största städerna kunde rymma 30 000 invånare. I Harappa, Mohenjo-Daro och Rakhigarhi var städerna utrustade med sanitetssystem, de första i historien. Hem och företag fick sitt vatten från källor, och i varje hus fanns ett särskilt badrum med golvbrunn, som ledde bort avloppsvattnet.

Runt 1800 f.Kr hade staden Xinzhai i Kina sin storhetstid. Yanshi Shangstad tros vara Shangdynastins första huvudstad Xibo. Staden uppfördes kring 1600 f.Kr. Peking har under sin historia haft en rad olika namn. Då staden först omtalades inledningen av Västra Zhoudynastin (1045 f.Kr–770 f.Kr) benämndes den Ji eller Jicheng.

Atens storhetstid började runt 700 f.Kr och vid vår tideräknings början var blev Rom världens första miljonstad. När Romarriket delades blev snart Bysans, nuvarande Istanbul, både störst och viktigast av de två huvudstäderna.

100 000 arbetare byggde en ny stad på 700-talet. På 900-talet hade Madinat al-Salam, fredens stad, för oss känd som Bagdad, blivit världens största stad med över miljonen invånare. En samtida uppskattning var 100 miljoner, men nutida bedömare har dömt ut den siffran som grovt överskattad. Ändå. En väldigt stor stad var det. Därefter försköts åter tyngdpunkten mot Konstantinopel för en tid.

Pestens härjningar på 1300-talet gjorde att flertalet av världens städer tappade invånare.

I början av 1500-talet var Peking världens största stad med nära 700 000 invånare. I början av 1600-talet var det Istanbul med drygt samma siffra. Under 1700-talet började urbaniseringen ta ännu mer fart och år 1800 hade Peking över en miljon invånare. Och sedan går det fort. År 1850 har London 2,5 miljoner invånare och år 1900 6,5 miljoner. 1950 var New York störst med 12 miljoner invånare och år 2000 Tokyo med 34 miljoner. Idag är det Dehli med 27 miljoner invånare som jagar Tokyo.

Under 1900‑talet växte befolkningen som bodde i städerna världen över från 220 miljoner till 2,8 miljarder människor. Och 2008 bodde enligt FN för första gången fler människor i städer och tätorter än på landsbygden.

Urbanisering betyder som bekant folkförflyttning från landsbygd till städer och är ett relativt begrepp på samma sätt som ordet stad. Det som förr räknades som stad ses idag kanske som en by på sin höjd. I statistiken är urbanisering ett procenttal på hur stor andel av ett områdes befolkning som bor i städer.

Urbaniseringen i världen fort­sätter i en allt snabb­are takt. Enligt FN:s prognos väntas stads­befolk­ningen växa med så mycket att för att alla ska få plats kan städerna komma att breda ut sig på en yta som mot­svarar Indiens.

9. Globaliseringen
Med globalisering menas att allt bättre möjligheter till kommunikation och transport har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Det hör alltså ihop med handel och ekonomi. Föregångare till globaliseringen är den storregionaliseringen av ekonomi och handel som är ett urgammalt fenomen. Redan på stenåldern finns belägg för långväga handel.

Men under 1500–1600-talet påbörjades globaliseringen av världen på riktigt. Från Europa till Amerika och bortre Asien använde människor samma typer av föremål, åt samma saker, och man började också uppfatta världen utifrån samma måttstock. Men först 1930 användes ordet första gången i tryckt text enligt Oxford English Dictionary, då för att beteckna en helhetssyn på mänsklig erfarenhet inom utbildningen.

Efter andra världskriget tog det fart ännu mer beroende på flygets uppkomst och storskaliga användning, de ökade hastigheterna hos fordon och fartyg, samt de växande nätverken av lands- och järnvägar. Det blev en än mer ökad kontakt mellan nationer. Priserna på transporter sjönk också markant. Inte minst beroende på den rikliga tillgången på fossila bränslen. Det land som hade var bäst på att producera en viss vara utifrån kvalitet, kvantitet och pris, blev snart dominerande producent av just den produkten.

Eller egentligen. För att vara petig: Det är inte så att ett land som är bättre på att producera en vara i absoluta termer – och därmed har en absolut fördel – kommer att tillverka och exportera den varan, utan i stället produceras de varor som man är bäst på relativt de andra varor som man själv skulle kunna producera. Detta kallas komparativa fördelar. Sådana fördelar kan vara klimat, jordmån, tillgång på naturresurser som olika mineraler, utbildning och kunskapsläge, lönenivåer med mera. Med Sverige som exempel så är skogen en av landets största naturtillgångar, därför har det här landet specialiserat sig på att producera sådant som kommer från skogen, som till exempel papper.

I första steget handlade globaliseringen om råvaror och färdiga produkter. I nästa steg började även produktionen av olika komponenter och delar som ingår i produkterna globaliseras. Och i nästa steg igen olika tjänster som IT-stöd och telefonväxlar. Den ökade världshandeln, har på så sätt i sin tur lett till att fler nationer har blivit mer kommersiellt och ekonomiskt beroende av varandra och att inget land klarar sig egentligen på egen hand längre.

Även underhållning som film och musik har globaliserats under samma period och fört allt fler människor allt närmare varandra rent kulturellt. Resor och turism har i allra högsta grad också bidragit till denna utveckling. Med internets intåg togs ett nytt jättekliv. En stor andel av världens befolkning umgås idag på samma sociala medier.

Politiskt sett innebär begreppet en förskjutning av makten från nationell nivå till över- och mellanstatliga organ, men generellt syftar globalisering oftast på hur de nationella ekonomierna kontinuerligt tvinnas samman.

En tumregel har varit att utrikeshandeln i världen har vuxit betydligt
snabbare än ländernas bruttonationalprodukt (BNP). Under perioden 1986–2000 var 1 procents ökning av BNP förenad med 2,2 procents ökning av utrikeshandeln (summan av export och import av varor och tjänster).

Men nu finns det tecken på att globaliseringens takt minskar. Detta tycks vara en process som drivs av politik och ekonomi i förening. Vad gäller de ekonomiska faktorerna finns det rimligen någonstans en avtagande avkastning med att splittra upp produktionen ytterligare i olika led och i allt fler och mindre komponenter, i olika länder. Nackdelarna med den ökande komplexiteten, fler och längre transporter samt allt fler beroenden kommer helt enkelt snart att överskugga allt mindre skillnader i komparativa fördelar.

10. Vetenskapen och humanismen
Vad som kan liknas vid vetenskapliga experiment och observationer har gjorts så länge vår art har funnits på jorden. Vi människor har alltid använt vår medfödda förmåga att se mönster och orsakssamband bakom olika naturliga fenomen och valt att formulera dessa som mer eller mindre logiska principer och förutsägelser. Det förekom bland annat astronomisk kunskap redan redan före skriften. Och så uppstod bland annat religionerna redan i förhistorisk tid. Kunskap, idéer, livsåskådning och livsråd fördes då vidare från generation till generation genom muntlig tradition.

Sedan skriften uppfunnits kunde kunskap och vetande och teorier föras mellan generationer utan förvanskning, där den muntliga traditionen förut kunde leda till misstag i minnet och återberättandet. Det gjorde att vad vi skulle kunna kalla förvetenskapen kunde utvecklas storartat i takt med den mänskliga civilisationen. Bland andra egyptierna och mesopotamerna utvecklade och nedtecknade flera senare vetenskapliga områden som astronomi, medicin och biologi.

Empirisk undersökning av den naturliga världen har beskrivits i skrift i Grekland under antiken. Många grundprinciper för ett vetenskapligt arbetssätt fastlades redan av Aristoteles, och senare också i Rom av tänkare som förstod att naturen var lagbunden.

Men den riktiga vetenskapen föddes i Europa under 1500- och 1600-talen. Samtidigt med globaliseringen, Trots alla tidigare kunskaper och förklaringsmodeller var det vetenskapliga angreppssättet då både nytt och revolutionerande.

Den vetenskapliga metoden går ut på att så väl som möjligt försöka förklara olika fenomen så att det går att använda förklaringarna till att göra användbara förutsägelser om framtiden. Detta görs systematiskt genom att observera olika fenomen diekt i verkligheten och genom experiment som utförs i mer kontrollerbar miljö, samt genom teoretiska modellbyggen som görs utifrån experimenten och iakttagelserna. Vetenskapliga teorier inte bara får utan de ska till och med ifrågasättas.

Vetenskapliga rön ska kunna testas och vara upprepbara, det vill säga att samma resultat kan återskapas med samma experiment men vid en annan tidpunkt eller på en annan plats. Du ska inte behöva tro på en teori för att experimenten ska fungera. Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser och resultaten får inte stå i konflikt med etablerad vetenskap och kända tidigarw experimentella resultat. Det ska inte heller ha någon betydelse vem som lägger fram en teori utan bara vad som faktiskt kan visas. Vetenskapen gör därmed anspråk på att vara helt objektiv.

Och den har visat sig bli en enorm motor i samhällsutveckligen. Den har gett oss förmågan att bota sjukdomar, revolutionerat matproduktionen, utvecklat samhällsbyggandet, gett oss nya energikällor och mängder med nyttiga maskiner där många underlättat vardagen för miljarder människor och några tagit några av oss till månen och tillbaka. För att bara nämna några exempel.

Religiösa grupper har i princip alltid kritiserat delar av vetenskapen. Så snart någon ny vetenskaplig tes står i strid med någon gammal religiös föreställning kommer kritiken. Det mest kända exemplet är kanske när den katolska kyrkan satte astronomen Galileo Galilei i husarrest 1633, efter att han påstått att jorden kretsar kring solen, vilket kyrkan ansåg gick emot deras tro. I modern tid gäller den främsta religiösa kritiken mot vetenskapen ämnen som evolutionslära och geologi. Detta eftersom dessa teorier motsäger religionernas skapelseberättelser, vilka är centrala delar av respektive lära.

Men religionens kamp mot vetenskapen är ojämn. Undan för undan accepterar de stora religionerna de vetenskapliga teserna, om än oftast med någon fördröjning. Vetenskapens frukt smakar helt enkelt allt för sött för att någon ska vilja avstå den i längden.

Men vetenskapen har en svaghet. Den ger oss svar på en närmast oändlig mängd frågor, men inte på den största frågan av alla, den om vad som är meningen med allt. Tvärtom antyder vetenskapen att det inte finns någon större mening med livet.

Vetenskapliga rön motsäger dessutom ofta tidigare religiösa teser, som ytterst syftat till att ge oss människor moralisk vägledning, men oftast utan att ge oss ny vägledning i den etiska frågan. Det har skapat ett tomrum.

Det tomrummet har fyllts av en livssyn som istället för att sätta andar eller gudar i centrum håller den levande människan och människovärdet centralt. Humanismen. Denna livsåskådning som uppkom ungefär samtidigt med vetenskapen bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt. Med humanismen började de religiösa värderingarna och auktoritära rättesnörena ifrågasättas. Människan sågs inte längre bara som en del av Guds skapelse utan erkändes ha ett eget värde. Demokrati och mänskliga rättigheter började ses som universella värden som alla människor borde få del av. De här idéerna kunde också ge mening och etisk vägledning när vetenskapen en efter en krossade de gamla religiösa föreställningarna. Den mening och etiska vägledning som vetenskapen själv inte förmådde ge.

Så har vetenskapen och humanismen, hand i hand, tagit oss igenom de senaste århundradena från renässansen till nu och varit normen i de flesta västerländska civilisationernas idévärld.

Men från och med 1800-talet har det framkommit viss kritik även utöver den religiösa kritiken. Den nyare kritiken gäller grundsatsen att människan placerat sig själv i centrum i stället för att se sig som en del i den ekologiska ordningen.

11. Individualiseringen med feminismenen och antirasismen
Individualismen är en idé som hänger ihop med humanismens idé om att sätta den enskilda människan i centrum. Individualiseringen som process drivs dock inte enbart av dessa idéer. De idéerna är en drivkraft, självklart, men de mer materiella krafterna som globaliseringen och specialiseringen utgör är minst lika viktiga drivkrafter till individualiseringen.

Allt eftersom alla människor på jorden i allt högre utsträckning blir beroende av alla andra människor på jorden blir också den enskilda människan allt mindre beroende av familj och andra närmare sociala sammanhang. Vi har gått ifrån att leva i små stammar på några tiotals och upp emot kanske som mest hundra personer, där alla levde som jägare och samlare i en stark gemenskap och beroende av varandra till att bilda nationer och sedan något som allt mer liknar en global by, samtidigt som hushållen har krympt från att först vara hela byn, till att vara storfamiljen med flera generationer i samma hem, till att vara kärnfamiljen med mamma, pappa, barn, till att i allt högre utsträckning vara ensamhushåll. Ju större och starkare kollektiven blir – desto självständigare blir – ironiskt nog – individen. Men också ensammare.

Den ekonomiska och tekniska utvecklingen bidrar också till sådant som att att olika personer i en familj kan äta olika dieter och maträtter, oavsett om de äter samtidigt eller till och med vid olika tidpunkter och att de sedan kan konsumera olika digitala medier i var sitt rum.

Sverige är ett av världens mest individualiserade länder. Vi har flest ensamhushåll i världen, ungefär var tredje vuxen svensk lever ensam. Men utvecklingen går åt samma håll runt om i världen.

För de unga innebär individualiseringen att de av samhället ges i vart fall till synes nästan obegränsade möjligheter att forma sina egna liv genom individuella val inom utbildning, arbete, livsstil, konsumtion och mycket mer. Meritokratin skapar möjligheter för individen, men kan samtidigt orsaka en väldig stress. Tänk om jag väljer fel?

Ungefär halva jordens befolkning är födda till att bli kvinnor. Historiskt, och mest sannolikt även förhistoriskt, har vi kvinnor haft en underordnad roll, sannolikt delvis baserad på den uppdelning av arbetsuppgifterna mellan kvinnor och män som fanns med oss redan den gången vi övergick från att vara apor till att bli människor. När än i förhistorien det ska anses ha varit.

Men efterhand som människan först av evolution utvecklats som art mot mer kommunikation och djupare tankar och senare med hjälp av teknikutveckling, handel och ekonomi, specialisering, globalisering och inte minst individualisering tagit oss en bra bit på vägen mot ett helt annat samhälle stod det allt mer klart att kvinnans underordning inte är vare sig rättvis eller rationell. Samhället gick helt enkelt miste om en stor del av sin kapacitet genom att neka kvinnorna tillträde till samma rättigheter som männen.

Det gick inte heller att logiskt förklara varför franska revoltionens idéer om alla människors lika rättigheter enbart skulle omfatta ”brödraskapet”. En feministisk rörelse började växa fram.

Redan innan dess var Sverige den första självständiga nation i världen som under en begränsad tidsperiod införde kvinnlig rösträtt på nationell nivå, då kvinnor liksom män hade villkorlig rösträtt under frihetstiden 1718-1772.

Under 1800-talet växte sig sedan rösträttsfrågan allt starkare i Europa.

Men kampen för kvinnornas rättigheter var inte ett isolerat europeiskt fenomen. Religionsgrundarna Báb och Bahá’u’lláh framträdde till exempel i Iran kring mitten av 1800-talet och startade en religiös rörelse som krävde absolut jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det första självständiga land som permanent införde allmän och lika rösträtt, där även kvinnorna omfattades, var inte heller ett Europeiskt land. Det var istället Nya Zeeland år 1893. Grannlandet Australien följde efter 1902 med undantag av Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som fick allmän rösträtt först 1962.

Då är vi inne på antirasismen som är en annan stark rörelse och trend som under 1800- och 1900-talen har sprungit ur humanismen och kan ses som en del av individualiseringen.

Stärkta rättigheter för kvinnor och för alla individer har sedan kommit att prägla hela 1900-talet och även de första två decennierna av 2000-talet. Mot slutet av perioden har det också blivit allt mer självklart att ingen ska diskrimineras på grund av sin sexuella läggning.

Just nu lever vi i en tid när denna trend mot allt mer likabehandling har börjat ifrågasättas allt mer. Samtidigt och av oftast samma människor ifrågasätts globalisering, vetenskap och humanism. Om detta är ett tillfälligt bakslag eller ett slut på flera av de viktigaste megatrenderna under de senaste 500 åren får framtiden utvisa.

12. Den globala uppvärmningen
Är den globala uppvärmningen en egen megatrend? Hur skiljer den sig i så fall från den ekologiska utarmningen i övrigt? Som ju är en av de megatrender som varit med mänskligheten från första början?

Jag menar att den globala uppvärmningen är en egen, separat, megatrend av två skäl. Dels för att den så tätt hänger ihop med de flesta av de övriga megatrenderna ovan. Den energi som förbränningen av de fossila bränslen gett oss har varit förutsättningen för oerhört mycket av utvecklingen av handel, ekonomi, urbanisering, globalisering, vetenskap, teknik och individualisering de senaste 150 åren eller så.

Dels handlar det om den globala skalan kombinerat med de potentiellt katastrofala konsekvenserna. Vi har utarmat livsmiljöer förut och gjort platser obeboeliga. Det har fått katastrofala följder för individer och hela folk, men vi har aldrig förut utarmat hela jordklotet och gjort det obeboeligt för hela mänskligheten.

Nu behöver det inte gå så illa att hela mänskligheten utplånas. Mycket hänger på vad som händer de närmaste decennierna. Men risken är överhängande och den tanken är både närmast outhärdlig och ofattbar.

Det är inte heller längre en fråga OM den globala uppvärmningen kommer att påverka mänskligheten. Vi har sedan länge passerat den punkt där klimatförändringarna skulle ha kunnat avstanna på en nivå där vi inte alls kommer att påverkas.

Så vad innebär den globala uppvärmningen för mänskligheten? Vi vet att det kommer att bli varmare. Det har redan blivit ungefär en grad varmare. Uppvärmningen accelererar och sker snabbast över land och över poolerna. Vatten har en högre specifik värmekapacitet än marken på land. Det tar därför längre tid att värma haven. Det är samma effekt som gör att inlandsklimat skiljer sig från kustklimat och att den varmaste tiden på året inträffar efter midsommar och den kallaste efter midvintern.

Om eller snarare när vi lyckas upphöra med utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser kommer det därför att gå en ganska lång tid innan ett nytt, varmare, jämviktsläge uppstår. Resan dit är dessutom tyvärr lång. För närvarande ökar utsläppen.

Jorden kommer alltså att bli varmare. En halv grad ytterligare? Knappast troligt att det räcker. En grad? Två grader? Fem eller tio? Ingen vet. Det beror på hur vi agerar och när vi gör det. Ett varmare klimat leder till fler extrema värmeböljor, med ökande behov av kylning av hus med mera. Det kommer dessutom att innebära stora förändringar för ekosystemen, både vilda växter och djur, men också ökande behov av bevattning i jordbruket och risk för större angrepp av svamp och skadedjur. Växtzonerna kommer också att förskjutas norr ut. Konsekvenserna är delvis oöverblickbara. Vad händer till exempel med migrationen när öknarna breder ut sig? Vad leder det till om länder som inte drabbas lika hårt vägrar att ta emot migranterna? Vi kan inte veta. Bara spekulera.

När haven värms utvidgas också vattenvolymen. Termisk expansion eller värmeutvidgning kallas en ökning i storlek (längd, area, volym) som orsakas av en ökad temperatur. Även haven påverkas av detta. Och havsnivån stiger.

Även avsmältningen av inlandsisarna på Grönland och Antarktis bidrar till ett förlopp där havsnivån stiger.

Det går långsamt ur en enskild människas perspektiv, men snabbt ur hela mänsklighetens tidsperspektiv. Analyser av vattenståndsmätningar visar att hastigheten för den globala havsnivåhöjningen var 1,7 mm/år mellan 1901 och 2010, vilket innebär att nivån stigit med ungefär 20 centimeter under denna period. De 30 senaste åren har dock hastigheten ökat till 3,2 mm/år. Fram till år 2100 förväntas ändå inte havsnivån stiga mer än högst ytterligare en meter. Problemet är att det inte kommer att stanna där.

Den globala havsnivån kommer också att fortsätta stiga efter år 2100 och den havsnivåhöjning som beror på att havet värms upp och utvidgar sig kommer att fortsätta i många hundra år och kanske till och med tusentals år. Allt beror på, som tidigare nämnts, på vilken nivå koldioxidhalten i atmosfären kommer att stabilisera sig, men det finns beräkningar som landar i flera tiotals meters höjning av havsnivån under de närmaste tusen åren.

Och det är tyvärr inte de enda konsekvenserna. Det är svårare att beräkna exakt, men orkaner väntas bli vanligare, och mer katastrofala och skyfallen oftare återkommande och mer intensiva. Mer extremväder helt enkelt.

Klimatförändringarna är en megatrend som heter duga och de har bara precis börjat.

13. Digitaliseringen
En faktiskt ännu mer sentida megatrend är digitaliseringen. Där klimatförändringarna långsamt började ticka redan vid mitten av 1800-talet påbörjades digitaliseringen som megatrend ungefär vid mitten av 1900-talet.

Precis som det går att hävda att ångmaskiner uppfanns redan av de gamla grekerna och att fossilt kol användes för uppvärmning redan på medeltiden, långt före 1800-talets mitt, går det att hävda att digitaliseringen uppstod redan i och med att Gottfried Wilhelm von Leibniz i sin publikation ”Explication de l’Arithmétique Binaire” från 1703, förklarade och visionsatte det koncept som senare blivit känt som ”Digitalisering” genom att utveckla ett bas-2 numeriskt system, som representerar två värden: antingen en 1 eller 0.

Processen att digitalisera manuella och pappersbaserade rutiner inleddes sedan med att räknemaskiner färdigställdes på 1600-talet, så att yrket mänskliga räknare sedan dess successivt har försvunnit.

Men en megatrend menar jag att digitaliseringen blivit först i och med att datorutvecklingen verkligen började ta fart under andra halvan av 1900-talet.

Digital transformation har sedan dess i många fall lett till att allt fler yrken och branscher har slagits ut och ersatts av nya.

Internet utvecklades på 1980-talet och möjiggjorde e-post och filöverföring, men var inledningsvis begränsad till kunniga användare inom försvaret och akademin. Med introduktionen av World Wide Web på 1990-talet, blev nätforum, e-tidningar, elektronisk myndighets- och företagsinformation och e-handel tillgängliga för en stor del av befolkningen. 1990-talets hemdatorer och laptops, och 00-talets smarta telefoner har medfört digitalisering av kalendrar, kartor, anteckningsböcker, kontaktlistor och mycket annat. För att inte tala om sociala medier och ”internet of things”.

Från stadskärnorna försvann först skivaffärerna, sedan fotoaffärerna, de mer traditionella elektronikbutikerna, sedan resebyråerna och nu börjar också bokhandlarna och klädbutikerna gå samma väg. Handeln är under stark omvandling för att inte tala om mediebranschen.

Men är då digitaliseringen en egen trend vid sidan om den allmänna teknikutvecklingen? Jag menar att den är det därför att den transfererar hela samhället på ett till och med mer genomgripande sätt än en gång jordbruket, brons- och järnåldern, boktryckarkonsten eller ångmaskinen och industrialiseringen.

Ännu mer genomgripande än det?!

Ja, jag menar att det är så. Digitaliseringen påverkar nämligen inte bara vår hälsa och vårt ekonomiska välstånd som all annan teknikutveckling också har gjort, på både gott och ont, den påverkar i grunden hur vi kommunicerar med varandra, hur idéer föds och sprids, hur vi ser på logik, kunskap och känslor och snart kan den artificiella intelligensen komma att ta över världen. Ja, kanske rent av göra oss människor överflödiga. I vart fall i produktionsapparaten. En tanke som svindlar. Om vi inte längre behöver jobba, vad ska vi då göra med våra liv?

14. Den långsiktiga hållbarheten
Hållbar utveckling är den senaste i raden av megatrender och den som hittills fått minst genomslag. Samtidigt är det den megatrend som framöver kommer att vara den allra viktigaste. Varför? Därför att vi bara har ett jordklot och dess resurser är begränsade. Om vi inte bryr oss om denna megatrend i tillräcklig utsträckning kommer vi att tvingas lägga ner det här projektet som heter mänskligheten i förtid. Och då har vi ingen framtid. Alls.

Precis som alla andra megatrender började det som en svag underström. Yellowstone blev världens första nationalpark 1872 och svenska Naturskyddsföreningen bildades 1909. På 1950-talet började många kommuner införa rening av avloppsvatten. Boken ”Tyst vår” av Rachel Carson som utkom 1962 har ofta angetts som en startpunkt på ett bredare miljömedvetande hos allmänheten. I boken tog författaren upp problemet med miljögiftet DDT och en rädsla för att en utrotning av fåglarna var på väg, därav bokens titel.

Men begreppet ”långsiktigt hållbar utveckling” handlar om mer än miljön och begreppet började införas efter att den så kallade Bruntlandrapporten kom 1987. En rapport som skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna 1987. Denna kommission leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland. I Brundtlandrapporten finns följande definition: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Långsiktig hållbarhet handlar alltså om ekonomi och sociala frågor utöver miljö. Humanismen ligger till grund även för denna megatrend.

Agenda 21 var sedan ett handlingsprogram antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Programmet beskrev hur arbetet för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati skulle bedrivas för att våra samhällen ska uppnå en hållbar utveckling. Det handlade om ett underifråntänk som nog var riktigt i sig, men som inte sällan mynnade ut i symbolpolitik av typen ”vi byter ut våra pappersmuggar på kontoret mot personliga muggar av porslin”. Åtgärder som inte i sig var fel, men som många gånger missade de stora problemen. Sila mygg och svälja kameler.

Den 25 september 2015 antogs de nu gällande 17 globala hållbarhetsmålen av FN. Syftet är att en hållbar utveckling ska uppnås till 2030.

Att vi kommer att ha utrotat fattigdom och hunger, uppnått god häla och välbefinnande, en god utbildning för alla, jämställdhet, rent vatten och sanitet samt hållbar energi för alla, anständiga arbetsvillkor och hållbar tillväxt, hållbar industri, innovationer och infrastruktur, minskad ojämlikhet, hållbara städer och samhällen, hållbar produktion och konsumtion, bekämpat klimatförändringarna, börjat nyttja hav och marina resurser på ett hållbart sätt, skyddat ekosystem och biologisk mångfald, har fredliga och inkluderande samhällen överallt samt ett fullt ut fungerande globalt partnerskap redan till 2030 är naturligtvis en utopi. Men det är onekligen åt det hållet vi måste gå.

Beroende på hur vi agerar och hur snabbt vi gör det kan det komma att komma allvarliga bakslag på vägen. Hållbarhetsmålen kommer dessutom med säkerhet att omdefinieras mer än en gång. Men i slutändan, om mänskligheten ska fortsätta att finnas i tusentals eller helst hundratusentals år eller mer, här på jorden, så kommer vi att tvingas att inordna oss i en långsiktigt hållbar utveckling där vi accepterar de gränser som naturlagarna sätter. Vare sig vi vill det eller inte.

Har du orkat läsa ända hit? Kul! Då undrar du kanske över vilka mina källor till allt detta är? Mycket har jag läst mig till genom åren. På några platser i texten spekulerar jag ganska friskt. Var tror jag framgår i sammanhanget. Dessutom har jag dubbelkollat olika uppgifter och fyllt på med mer fakta genom att googla. Många gånger, men inte alltid, kommer då informationen från Wikipedia. 

Så vad säger du? Hjälper det dig i din förståelse av mänskligheten och världshistorien att betrakta utvecklingen utifrån dessa 14 megatrender?

7 reaktioner till “Hur allting i hela världshistorien och framtiden hänger ihop – 14 megatrender

  1. Mycket bra skrivet och det sätter verkligen hjärncellerna i rullning.
    Jag tror att vi redan har gått för långt. Människan klarar inte att gå bakåt, vi är alldeles för bekväma och nöjda med det liv vi lever. Vi tror tex inte att vi klarar oss utan bil, el och plast. Ett stopp skulle ha inletts för väldigt länge sedan. Ingen kan tänka sig att avstå från det de är vana vid. Alla lever i nuet och kan eller vill inte se framåt för då tror de de går bakåt i utvecklingen. Jag är rädd på riktigt för vad som kommer att ske med livet på vår planet. Vad kommer mina barnbarn och barnbarnsbarn få uppleva.

    1. Jag är optimistisk, men långt ifrån säker på att det kommer att gå bra för oss människor. Du har rätt i att vi borde ha börjat för länge sedan. Mycket av det som är hoten inför framtiden har vi vetat om länge. Jag vägrar ändå att ge upp hoppet. Men visst är jag orolig.

      1. Jag är också en optimist men nog är det oroväckande för oss, djuren och vår natur. Vi klarar oss nog men sedan vet vi inte hur det går för ingen av de som kan ta beslut och kan få ett stopp tar det på allvar.

  2. Omfattande läsning om världens undergång ! Ser vilket håll det går åt med alla olösta problem för oss på jorden . Nu har vi inget nytt Amerika att emigrera till. Återstår månen som alla trodde på efter månlandningen 1969. Tecken finns på att vi blir bättre på att rädda miljön . Våra ungdomar är inte nöjda med mindre . Du borde skriva en bok , eller göra ett TV program om det här blogginlägget. Bra gjort !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s