Etikettarkiv: Blekinge

Sternö i slutet av februari


Idag njöt vi februarisolen och gick till Sternö tur och retur hemifrån centrala Karlshamn. Där ute fikades det te ur termos och var sin bit dajmtårta.


6 kommentarer

Under natur, resor, vackra platser, Vandra

Karlshamn en lördag i oktober









17 kommentarer

Under årstider, Blekinge, höst, Karlshamn, resor, vackra platser

Hösten drömmer om älvor på fälten

Hösten drömmer drömmar om älvor som dansar över fälten i Blekinge. När jag åker till jobbet. Och när jag åker hem. Bilder fotograferade med iPad genom ett tågfönster har sina begränsningar. Men säger ändå något om stämningen.


11 kommentarer

Under årstider, Blekinge, fotografi, höst, iPad, natur, resor, tåg, vackra platser

Sommaren sjunger på sista versen i Blekinge


I söndags, efter det att vi hade röstat, for vi upp till Kroksjöarna. Gick ett varv och omfamnade det sista av sommaren i vår del av landet.

Det land vi älskar på ett sätt som inte är exkluderande. Oroliga för på vilket sätt andra egentligen älskar det Sverige som de kallar ”det här jävla landet”.

Det är extra många här nere i Blekinge som tycks tänka så. Det är sorgligt. De borde tänka ”det här vackra landet”. Inte på många ställen är Sverige vackrare än just i Blekinge.

Och här brukar sommaren vara till halva september. Efter promenaden i söndags tog vi ett sista dopp i Långasjön för den här sommaren.

Det här landet. Skönheten och vemodet.


10 kommentarer

Under årstider, Blekinge, natur, resor, samhälle och politik, sommar

Höstdepp?


Just nu passerar pågatåget Mörrumsån. Det är bedårande vackert i morgonljuset men jag känner mig nedstämd.

Igår promenerade vi här. Ån flöt stilla. För att vara Mörrumsån. Som annars är mer som än norrländsk älv än en å. Vi såg en mysko anka, som visade sig vara en myskanka. Päron föll i drivor från ett träd vid åkanten. Annars var allt lugnt. Det kändes bättre för en stund.

Men nu är deppigheten över mig igen. Kanske är jag bara morgontrött? Kanske är det svårigheten i att hitta in i en ny roll på jobbet? Eller är det hösten som ska komma? Nu när sommaren sjunger på sista versen?

Kanske är det en höstdepp på gång?

17 kommentarer

Under årstider, Blekinge, Karlshamn, mitt jobb, natur, personligt, resor, vackra platser

Tjärö

Vi var ute på Tjärö med kompisar igår. Det spöregnade när vi åkte till Järnavik för att ta båten. Och även om regnet verkligen behövdes: Hade vi inte planerat i förväg skulle vi aldrig valt att åka just igår. Men det klarnade upp och blev en fin dag.

Tjärö en unik svensk turistö. En blekingsk skärgårdsidyll som påminner mer om Bullerbyn än Saltkråkan. De flesta husen är ditflyttade eller byggda för turisterna. Där finns ingen bofast befolkning. Det var länge STF (Svenska Turistföreningen) som ägde och drev hela ön. Så är det inte längre. Men den speciella atmosfären finns kvar.

Jag tänker ofta att jag skulle vilja stanna längre där ute. Bo över en helg eller en vecka. Men det blir liksom aldrig av. Det är väl för nära.




2 kommentarer

Under Blekinge, resor

Nära havet vill jag bo

Det händer ganska ofta att jag längtar bort från Karlshamn. Att jag vill lämna för kortare eller längre resor.

Men det händer också att jag längtar efter att flytta härifrån för gott. Det finns så många andra platser att se. Så många andra platser att bo på.

Ibland längtar jag ifrån Karlshamn. Andra gånger, som en stilla vacker sommarkväll, fattar jag inte varför jag skulle vilja lämna den här platsen överhuvudtaget.

Och hur det än blir med resor och bostadsort i framtiden. En sak vet jag: Nära havet vill jag bo…

7 kommentarer

Under Blekinge, Karlshamn, resor, sommar, vackra platser, vatten

Rosor i Karlshamn


Den som reser till Karlshamn så här års kommer att få se rosor i Karlshamn så här års.

Här ett litet urval.


4 kommentarer

Under årstider, Blekinge, blommor, Karlshamn, resor, sommar

Som på Mallorca. Men i Blekinge…


Ljus sand. Turkost hav. 30 grader i luften och behaglig temperatur i vattnet. Mallorca? Nej, det är i Sverige. I Blekinge närmare bestämt. Vilket väder vi har nu i början av juni 2018!

Sandviken på Listerlandet i Sölvesborgs kommun är många blekingars favoritstrand.

Trångt
Det märks en dag som denna. Det är trångt på både parkeringsplatser och på stranden. Men inte i vattnet. Här finns nämligen gott om vatten. Det är väääldigt långgrunt.

Vackert
Det är inte märkligt att så många är just här just idag. Vackert som en strand på Mallorca. Men varmare. Och mer sol.

Som Mallis
Då blir det också lika trångt som på Mallorca. Hela intrycket påminner faktisk mycket om Mallis en dag som idag. Men utan solstolar till uthyrning. Och utan strandförsäljare. Men ett café finns det!




8 kommentarer

Under Blekinge, natur, resor, sommar, Stränder, vackra platser

Vägen som är mödan värd


Jag kom att tänka på en dikt av Karin Boye idag. Och visst är det vägen som är mödan värd!

Idag har jag jobbat hemifrån. Det berodde på att jag hade en tid hos sjukgymnasten. Äntligen hade jag tagit mig tid!

Sjukgymnast från Luleå
Landstingets sjukgymnastik i Karlshamn finns i Asarum. Min sjukgymnast visade sig för övrigt vara från Luleå, där jag bodde fem år som student. Så vi hade en del att prata om utöver min onda rygg. Om snö, åkerbär, mygg och sånt som hör Norrbotten till. Och om våren som aldrig kommer. Där. Men som är så mycket finare här nere i Blekinge. Och bokskogarna som vi har här. Med vitsippor och kaprifol. Och skärgården som finns på båda platserna. Jag fick för övrigt diagnosen ”gamnacke” och påbörjad ”likstelhet”. Jo; han skojade så klart. Diagnosen hade ett fint namn på latin, som jag redan glömt.

I rörelse
Jag cyklade dit. På vägen stannade jag till för att fotografera cykelvägen. Och grönskan. Och jag kom då att tänka på ett par strofer ur dikten ”I rörelse” av Karin Boye:

”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”

Jag älskar den dikten. Bara rubriken är underbar. Att vara i rörelse är bland det bästa som finns. Särskilt att vandra eller åka tåg.

Nu ska väl diktens färd snarare tolkas som en metafor för livet, än som en fysisk resa i geografin, tänker jag.

Men för mig är det just det som är så fint med den här dikten, och inte minst just de här stroferna. Att jag gillar budskapet i både den bokstavliga och den överförda betydelsen av orden.

När vägen är målet
Resor som är rundresor tycker jag är de bästa resorna; som tågluffar, bilsemestrar, båtluffar eller jordenruntresor (ja, ja, jag har ”bara” gjort en, men ändå). Att ända in i mål ha något nytt att se fram emot att få upptäcka. Att ha så många mål längs vägen att vägen blir målet som är mödan värd.

Resten av färden
Och ska jag orka med alla sådana resor jag vill göra under resten av färden, ja då får jag se till att göra de där övningarna med armarna i kors, sittandes på en bok som är exakt två centimeter tjock, tre gånger om dagen och därtill promenera varje dag. Så att inte den där fysiska ”likstelheten” övergår i en psykisk. Men att jag tvärtom blir rörligare och har mindre ont. Ett mål om något att ha med sig längs vägen.


Mieån, vid Janneberg, sedd från cykelbron. En bit av Blekinges frodiga natur.

8 kommentarer

Under Blekinge, Karlshamn, livet, mitt jobb, natur, resor

Vackra Hällevik


På Listerlandet finns några av Blekinges vackraste stränder. Vi besökte en av dem idag.

Vi började med att äta lunch på Dagmars Hamnkrog. Rökt lax. Fisk och rökerier har varit ett med Hällevik i långa tider.

Speciell historia
Fiskeläget ligger längst i söder på Listerlandet, en del av Blekinge som är mycket speciell. Idag är det en halvö men förr var det en ö. På 600-talet tros det till och med ha varit ett eget vikingarike som hette Nihua och där en av kungarna/hövdingarna hette Hådulf. Senare blev det ett eget län i Danmark och var så ända in på 1570-talet.

Listerlandet har än idag en alldeles egen och för oss andra svårbegriplig dialekt.

Fyren och Hanöhus
Efter lunchen promenerade vi förbi fyren Helleviks Ledfyr , även kallad ”Dän wide gåbben”, som uppfördes 1892, och vidare förbi Hanöhus. Det senare byggdes vid mitten av 50-talet och byggdes om och ut i slutet av både 60- och 70-talet. Hanöhus har varit hotell, konferensanläggning och danshak. Sedan flyktingförläggning. Och nu är det precis på gång att åter öppna som restaurang och nattklubb.

Stranden och bryggan
Stranden är fin men var full av tång idag. Vi gick ut på bryggan och satte oss på en bänk. Trots att det då var mulet hoppade pojkarna i vattnet. Efterhand klarnade det upp och solen tittade fram. Vinden friskade i där ute på bryggan men det var lugnare inne vid land.

Jag provade att vada lite i vattnet med kläderna på. (Shorts.) Och det var faktiskt ändå inte så jättekallt där inne vid det allra grundaste.









6 kommentarer

Under Blekinge, historia, resor, vackra platser

På Fiji vet (nästan) ingen var Blekinge är

– Krönika –

Det finns människor som finner tröst i att det som händer här och nu inte har någon betydelse långt in i framtiden. ”Vad gör det om hundra år”, typ. Jag har aldrig kännt så. Däremot kan det ibland kännas skönt att på andra sidan jorden finns det länder där allt det här som du och jag har omkring oss inte betyder ett smack.

För det första är det inte sant att det som händer här och nu saknar betydelse i framtiden. Inte på andra sidan jorden heller i och för sig. Det ena leder hela tiden till det andra.

Fjäril
En fjäril som slår med vingarna sägs enligt kaosteorin kunna förändra först de närmaste luftmolekylerernas rörelse, vilket kan leda till att vindens riktning ändras minimalt och till sist, i förlängningen orsaka att en orkan skulle kunna byta riktning och slå till någon annanstans än den annars skulle ha gjort.

Räddar världen
Orkanen kan leda till ett strömavbrott som leder till att batterierna i mobilerna laddas ur. Vilket i förlängningen leder till att ett barn föds på denna andra plats nio månader senare, som inte annars skulle ha fötts. Detta barn får sedan kanske många år senare en sondotter som en bra bit in i vuxen ålder uppfinner ett energisystem som slutgiltigt löser klimatkrisen. En enda fjärils vingslag kan förändra världen.

Vill påverka
För det andra vill jag kunna påverka framtiden. Heslt till det bättre då i och för sig. Men om ingenting som händer nu skulle ha någon betydelse om hundra år skulle ju den viljan vara bortkastad. Och det vill vi ju inte. Eller hur?

Samoa
I Söderhavet finns ett land som heter Samoa. Mellan ön Upolu, där huvudstaden Apia ligger och den större ön Savaii finns det en mindre ö. Den heter Manono. På Manono bor ingen som vet var Blekinge ligger. Tänker jag mig. Och den tanken har ofta skänkt mig tröst. Ibland när jag blickar ut över havet här hemma och ser Hanö på håll tänker jag att de båda öarna sådär på håll påminner om varandra.

11 september
Från Samoa reste vi en gång till Fiji. Det var den 11 september 2001. Som blev till den 10 september. Som blev till den 11 igen. Datumlinjen, du vet. Och så gick dagarna efter varandra i vanlig ordning, fastän världen var förändrad för alltid, och så småningom fick vi två barn. Två små pojkar.

Jorden runt
Ytterligare ett par tre år senare var vi tillbaka på Fiji. Den här gången på jordenruntresa med våra två små. Minstingen fyllde tre år när vi var där. I november är det tio år sedan. Åren går.

Och Fiji är också en tröst. Att det finns. Att vi var där.

Student från Fiji
Det är en ljummen sommarkväll under månen och stjärnorna i Blekinge. Fastän det bara är maj månad än. På bordet brinner ett rött blockljus i en lykta. Tidigare i kväll berättade min Anders vid samma bord om en kille från Fiji som studerade i Sverige och som besökte hans jobb en gång. Han skulle göra ett skolarbete om pumpstationer och Anders skulle visa honom runt. ”Bula!”, hälsade Anders, som man hälsar på Fiji. ”Har du varit på Fiji?”, undrade killen. ”Ja. Två gånger”, svarade Anders. Den här killen berättade att det var ovanligt att människor han mötte i Sverige varit på Fiji. Men det hände ibland. Men han hade aldrig förut träffat någon här som varit på Fiji två gånger.

Oförrätter
När jag tänker på mina misslyckanden, tillkortakommanden och oförrätter, som jag gör ganska intensivt ikväll, särskilt de senare, och det gör ont, som det gör ikväll, tänker jag att det är tur att Fiji finns.

Och att nästan ingen där vet var Blekinge ligger. Eller Skåne.

Utom kanske den där killen då. Om han nu är hemma igen.

Bilden: First Landing Resort, november 2008.

2 kommentarer

Under barn, Blekinge, krönikor, livet, resor

Karlshamns kastell i syrenernas tid


Igår gjorde vi en utflykt till Karlshamns kastell. Just nu är bästa tiden på året för en utflykt dit.

Det var en gång
Innan Karl XI grundade Karlskrona som Sveriges främsta flottbas så hade hans pappa Karl X försökt sig på samma typ av äventyr i Blekinge, som då nyligen blivit svenskt.

På Frisholmen
Sveriges nya flottbas anlades först på Boön utanför tidigare Bodekull, som då döptes om till Karlshamn, men flyttades sedan till Frisholmen som i sin tur döptes om till Karlshamns kastell. Allt detta hände på 1600-talet.

Sommarteater
På Kastellet är det varje år sommarteater med olika familjeföreställningar.

Syrenerna
Men mest känt är nog ändå kastellet för alla sina syrener. I stort sett varenda buske på hela ön dräller det just nu av vita eller lila blomsterklasar.

Lunch
Ett par strandskator cirklade över ön i går oroade av de många besökande söndagsgästerna. Syrenerna doftade ljuvligt.

Vi hade med oss matsäck med lite lunch-tapas som vi åt ute på ön. Andra år har vi brukat äta en våffla vid kaffestugan på ön som drivs av Lions men igår var det lite väl fullt med gäster där.

Mors dag
I år blev det en söndag tidigare, men vi har ofta åkt ut till Kastellet på mors dag.

Det är mors dag nu på söndag. Som väderprognoserna ser ut just nu ser det ut att bli fint väder. Så om både du och din mamma bor i närheten av Karlshamn och inte har några andra planer för söndagen redan: varför inte ta med henne ut på Kastellet för att andas in frisk havsluft blandad med syrendoft?

Fram till och med söndagen den 17 juni går båten M/F Anemon från skärgårdsterminalen i Karlshamn, som ligger intill där glassbåten förr låg vid kajen intill korset Hamngatan/Lotsgatan, endast på söndagar och helgdagar mellan kl. 12.30-16.25, var 20:e minut. Dessa turer åker du gratis med ut till ön. Sista avgången från Kastellet är klockan 16.15.

Från den 21 juni kommer sommartrafiken igång med ett annat schema.









6 kommentarer

Under Blekinge, blommor, historia, Karlshamn, resor

Boön och Sternö


Idag blev det en utflykt i det soliga försommarvädret till Boön och Sternö.

Cyklade
Vi cyklade alla fyra hemifrån Karlshamn till Boön där vi ställde våra cyklar på andra sidan bron för att vandra runt ön. Med oss hade vi lunch som vi fikade på en vindstilla plats med utsikt över havet.

Vandrade
På den lilla ön blommar nu slån och en enstaka trift hade också redan börjat blomma.

Badade
När vi var färdiga med Boön ville 12-åringen hem medan 14-åringen ville vidare till Sternö Sandvik för att doppa sig. Så vi delade på oss. Det blev 14-åringens andra dopp i havet för i år. Stollerier, om du frågar mig, men han är gammal nog att stå sitt kast och får så klart doppa sig om han vill.

Och cyklade igen
På hemvägen cyklade vi igenom den nyss utslagna bokskogen, förbi kraftverket med de tre skorstenarna som finns i reserv för dagar då det råder elbrist i landet. Det gjorde det inte i dag. Så ingen rök kom ur skorstenarna.





Lämna en kommentar

Under årstider, Blekinge, Karlshamn, natur, resor, sommar, vackra platser, Vandra

Solnedgångsutflykt till Sternö Sandvik


Det blev en solnedgångsutflykt till Sternö Sandvik ikväll. Jag och Anders kollade på solnedgången. Pojkarna spelade boll på gräsytan mellan parkeringen och havet.






3 kommentarer

Under Blekinge, Karlshamn, natur, resor, vackra platser

Vandring till Sternö tur och retur

Idag har jag och min Anders vandrat från Karlshamn till Sternös klippor, genom bokskogen, förbi Altare hall, det vattenfyllda stenbrottet vid Stolta slätt och badviken Sternö Sandvik och hem till Karlshamn igen.

Till Sternö
När vi sätter oss ner på varsin sten ute vid havet på Sternös av inlandsisen mjukt rundade klippor har vi promenerat via Hinsetunneln, vidare på gång- och cykelvägen ut mot Södra Stärnövägen, över Oljehamnsvägen och vidare ut längs Södra Stärnövägen fram till den delar sig vid Boövägen. Där såg vi en rådjursbock röra sig inne i skogen innan vi vandrade vidare mot Stärnö Vindhamn. Men strax innan småbåtshamnen tog höger in på en skogsväg som vid en p-plats övergår i en stig ner mot havet.

Väl nere på klipporna vid havet äter vi tunnbrödsrullar med rostbiff och potatissallad. En klassiker från studietiden i Luleå. Till det dricker vi te med mjölk ur termos.

Hav och bokskog
Vi vandrar vidare på stigen västerut längs havet, delvis över klipphällar och stenar nere vid vattnet men mest genom bokskog.

Träden har precis börjat slå ut. I bokskogen fungerar det så att de små träden slår ut först innan de stora jättarna väcklar ut sina lövverk. Jag tänker att evolutionen har ordnat det där bra. På så sätt får de små chansen att fylla på med lite extra energi innan de stora träden skuggar bort det mesta av solljuset. De stora och starka står tillbaka några dagar till förmån för de mindre och svagare. Till gagn för artens överlevnad. Det är vackert.

Altare hall
Vid Altare hall, ett stort flyttblock vänder vi in mot halvöns mitt och det gamla vattenfyllda stenbrottet vid Stolta slätt. Men först stannar jag för att fotografera stenblocket ur olika vinklar. I den första vinkeln tycker jag att stenen har formen av ett björnhuvud.

Det sägs att stenen har fått sitt namn efter en engelsk båt som hette Altáre som 1679 gick på grund här.

Sternö Sandvik
Vi vandrar runt stenbrottet innan vi fortsätter till badplatsen vid Sternö Sandvik och sedan vänder hemåt igen förbi kraftverket. Flera gånger under utflykten ser vi små söta skogsmöss och nästan hela tiden hör och ser vi fåglar: koltrast, gäss och näktergal bland annat. De senare ser vi dock inte. Bara hör.

Totalt 12,5 km vandring blev det.





Lämna en kommentar

Under Blekinge, Karlshamn, natur, resor, Vandra

Strandpromenaden i Karlshamn


Vi bor i en turiststad. Jo. Karlshamn är faktiskt en turiststad i det lilla. Och en av den lilla Blekingestadens främsta tillgångar är Vägga strandpromenad.

Färgerna exploderar
Tiden rinner så fort nu. Allt det gröna och alla de andra färrgerna exploderar som ett fyrverkeri. Det du fotograferar den ena dagen är gamla nyheter nästa.

Strandpromenaden
I söndags promenerade vi i alla fall längs strandpromenaden i Karlshamn.

Från rökeriet
Först gick vi genom Rosengården, längs Väggavägen och sneddade via motionsspåren genom bokskogen vid idrottsplatsen ner till Vägga rökeri.

Därifrån promenerade vi tillbaka till utvandrarmonumentet vid Näsviken via strandpromenaden.

Här är några bilder från den promenaden (iPhone only):





2 kommentarer

Under årstider, Blekinge, Karlshamn, natur, resor

Utflykt till Karlskrona och Marinmuseum


Idag tog vi tåget till Karlskrona, tolvåringen och jag. En kort eftermiddagsutflykt. Bara drygt fyra timmar var vi iväg. Ändå hann vi se en hel del.

Fjärran Östern
Klockan 13:19 avgår Öresundståget från Karlshamn. Lite mindre än en timme tar det att åka till residensstaden borta i ”Fjärran Östern”. Jo, Karlskrona kallas ibland så, lite på skoj, här i västra Blekinge.

Badhuset
Ett av de första husen vi ser när vi klivit ut från järnvägsstationen är det gamla badhuset. En gul och fin gammal byggnad i jugendstil. Det är länge sedan jag badade där, men då var det lika fint på insidan som på utsidan.

Hoglands park
Vi fortsätter förbi den stora stadsparken, Hoglands park, där massor av krokusar nu står i full blom och lapar sol. Upp för en backe, över Ronnebygatan och så är vi på ”ett av norra Europas största torg”.

Kung ”Långläpp”
En något överdriven beskrivning av Stortorget men kyrkorna är fina. De är också gula, som badhuset. Annars ser den ena ut lite som Panteon i Rom och den andra lite som Notre Dame i Paris. Och mitt på torget en staty av kung ”Långläpp”, han som jagade Nils Holgersson runt Karlskrona en natt i Selma Lagerlövs berömda saga.

Stumholmen
Vi fortsätter vidare, sneddar över kvarteret Sparre, där Boverket håller till och jag berättar för 12-åringen om kommunernas fysiska planering och Boverkets rådgivande roll. Att det bara finns ett boverk i hela landet. Och strax är vi nere vid bron över till Stumholmen.

Marinmuseum
Numera kostar det inget att besöka Marinmuseum. Och då gör det ju inget att vi bara hinner ett kort besök innan de stänger klockan 16. Vi tittar mest på u-båtarna. Två riktiga och massor av modeller av olika årgångar. Däremellan fotografier som sätter in modellerna i sitt historiska sammanhang.

Sorglig historia
På en skylt läser jag den sorgliga historien om Gustaf Roslund som, liksom övriga besättningsmän, dog när ubåten Ulven den 15 april 1943 skadades av en tysk mina och blev fast på botten. Han och hans hustru Ninnie väntade då sitt första barn och han skrev ofta hem. Det ironiska i att han sökt sig till flottan för att ”säkra sin framtid.” 😢

Glass i solen
Vi tittar också på några äldre fartygsmodeller och tavlor och går fram och tillbaka i undervattenstunneln innan vi äter på muséet. Buffé med husmanskost. Vi pratar om varför det heter just så. Sedan tar vi varsin glass som vi äter, sittandes i solen, på en bänk utanför. Jag tror minsann att Marinmuseum är lite kända för sin glass, faktiskt. Och den smakar också mycket gott. Vi går också ett varv runt muséet innan det är dags att gå tillbaka till stationen. De berömda galjonsfigurerna ser vi utifrån och in genom fönstren. Liksom på utsidan av muséet: en fyr, en kanon och flera båtar som ligger vid bryggan.





6 kommentarer

Under Blekinge, resor

Boön en lördag i mars

Fotopromenad igår. I långsam, långsam takt. Till Boön. Och Boön runt.

10 kommentarer

Under Blekinge, Karlshamn, resor, vackra platser, Vandra, vår

Snabbrepris: sommaren 2017


Jag sitter på tåget. Regndroppar rinner på fönsterrutan. Snett nedåt i en diagonal mot tågets färdriktning slingrar de sig likt små ormar som tar sig fram med ryckiga och koordinerade rörelser. Utanför rutan faller mörkret. Det är onsdag kväll och idag kom något som liknar höst till Skåne och Blekinge. Regn och blåst. Till natten har de lovat storm. I morgon bitti ska tågen vara inställda. Sommaren brukar räcka till halva september här nere. Jag tror att sommaren 2017 tog slut den här onsdagen. Vilken dag kunde vara bättre att blicka tillbaka på sommaren som gått? Så här kommer snabbreprisen:

Halva maj
Sommaren börjar i min del av landet vid halva maj månad. Den 14 maj, dagen innan månadens mittpunkt, fotograferade jag den första skira grönskan i bokskogen på Stärnö. Där blommade samtidigt slån.



Kastellet blommade syrenerna. Båda dessa vackra platser finns hemma i Karlshamn.

Under andra halvan av maj bokade jag också en charterresa för familjen för första gången på tio år och skrev ett blogginlägg om bokningsupplevelsen med rubriken ”Skärpning Vingresor!” Det blev sommarens mest lästa inlägg här på bloggen med 1762 sidvisningar. Tyvärr var det inte lika många som läste om hur Ving sedan rättade till problemen.

Den mest uppskattade bilden av mina på Instagram denna sommaren var en solnedgångsbild med knoppande rönnbärsblommor från Stärnö Sandvik:

Juni
Den ljusaste av årets alla månader blev ändå inte ljusast för oss. Det blev augusti. Men mer om det sen, I juni firade vi min svägerskas 50-årsdag både i förskott på Villa Fridhem utanför Norrköping och på själva födelsedagen, i Port de Soller på Mallorca. Till Mallorca reste vi annars med Vingresor tack vare den där struliga bokningen ändå och bodde vid Playa de Muro som är en del av Mallorcas längsta sandstrand som börjar vid Alcudia och slutar en bra bit längre bort efter en lång sträcka fin naturstrand utan hotell. Turkost hav. Varma vindar. Besök i olika byar och badvikar. Och fågelskådning. Bland annat.

Samma månad hade vi tidigare firat midsommar. Så klart. Med samma goda vänner som vi alltid brukar fira tillsammans med. Vi hade också vandrat vi en mil Sternö och Boön runt. Och vi hade gått ett varv runt Lilla Kroksjön och tagit sommarens första dopp. Samt besökt Sveriges vackraste strand som går från Stenshuvud till Knäbäckshusen på Österlen i Skåne. Bland annat.

Juli
Den dagen som vi kom hem från vår vecka på Mallorca plockade jag av en skål med gula hallon från vår lilla hallonbuske här hemma. Det hade hunnit bli juli månad. En månad med mycket vardag det här året. Jag pendlade till jobbet och tillbaka. Någon gång fotograferade jag det där trädet som jag för några år sedan fotograferade nästan dagligen. Det blir inte bra bilder längre, med den mobilkamera jag har nu. Det går inte att helt undvika reflexer i tågfönstret. Trist. Men det är så livet är. Möjligheter kommer och möjligheter går. Att kunna fotografera fina morgonbilder från tåget är trots allt ingen stor sak i världen.

Att jobba på ett kommunkontor i juli månad är väldigt lugnt. Inga möten. Å andra sidan får alla som jobbar ta tag i det som händer även om det gäller sånt som du normalt inte har hand om. Omväxlande. I juli stängde Tivolibadet i Kristianstad så jag motionssimmade utomhus, på Väggabadet hemma i Karlshamn istället. Sedan blev det Östersjöfestival och en vecka senare var det äntligen semester lite mer på riktigt. Vi började den hemma hos mina släktingar i Östergötland.


Augusti
Vi drog vidare med tåg till de svenska lapplandsfällen. Till ljuset. Det var ljusare här uppe i augusti än hemma i Blekinge vid midsommartid. Vi vandrade i Abisko och åt gott. Kollade in alla sommarblommor i skidbackarna i Björkliden. Åt gott där också. Fortsatte med tåg till Narvik där vi brsökte krigsmuséet. Där trillade pengen ner. Plötsligt förstod jag varför Narvik är så fult, trots att det ligger så naturskönt. Det blev ju sönderbombat under kriget. På grund av den svenska järnmalmen. Sedan körde vi bil ut på Lofoten och bodde tre nätter i stuga där vid en mycket vacker strand. Vattnet var turkost men iskallt. Sedan åt vi lunch i Oslo innan vi flög vi till Sardinien. Där var vattnet också turkost. Men betydligt varmare. 




Halva september
Vi har hunnit med att besöka Tjärö. 13-åringen badade i havet där. Samma kväll åt vi kräftor. Vi har också plockat svamp. Och besöt släkten i Svedala. Och så har vardagen rullat igång igen med jobb, tågresor, träningar och läxor. Och trädet. Som jag allt mer sällan bryr mig om att försöka fotografera. Men någon bild har det blivit.


Och nu höst
Så blev det torsdag den 14 september. Det blev ingen storm. Vädret blev riktigt hyggligt. Men tågen ställdes in ändå. Ersättningsbuss kom först efter två timmars väntan vid ”hållplatsläge A”. Suck! Men fram kom jag till slut och nu har jag jobbat ännu en dag, även om den blev kort. Vädret växlade på eftermiddagen och kvällen. Solglimtar och regn. Och nu har mörkret fallit än en gång.

Kanske att det inte riktigt fullt ut är höst än. Men det är heller inte riktigt sommar. Limbo. 

En sommar går så fort! Men hösten är också en fin årstid. Med svampplockning och löven som skiftar färg till gult och rött. En varm och stilla höstdag kan vädret till och med vara så fint att vi kallar det för brittsommar. Sådana dagar vill jag ha många av den här hösten! 

Idén att göra en snabbrepris på sommaren i form av ett blogginlägg hittade jag här

2 kommentarer

Under årstider, Blekinge, Karlshamn, Kristianstad, livet, mitt jobb, natur, resa med barn, resor, Skåne, sommar, vackra platser, Vandra