Ritad i slutet av 1600-talet. Byggd i början av 1700-talet. Och relativt nyligen renoverad. När jag besökte Fredrikskyrkan i slutet av förra året upptäckte jag att den här kyrkan, som ju sedan tidigare är en del av ett världsarv, nu samtidigt är en av Sveriges modernaste kyrkor. Kanske rent av den allra modernaste?
Karlskrona är ett enastående exempel på en planerad europeisk örlogsstad från slutet av 1600-talet. Den ursprungliga planen och många av de första byggnaderna är intakta. Det är detta, tillsammans med senare inslag som illustrerar stadens utveckling fram till idag, och dess fortsatta användning för det ursprungliga syftet, som är anledningen till att Unesco har utsett staden till ett världsarv.
En av två kyrkor på Stortorget
Sjökrigsstaden anlades på skärgårdsöar i Blekinge, som då helt nyligen blivit svenskt. Planlösningen innebar att huvudgatorna i staden fick stråla ut från ett centralt torg kantat av majestätiska offentliga byggnader.
Detta torg är alltså Stortorget, på den högsta punkten på ön Trossö. Och här ligger till och med två av stadens kyrkor. Båda en del av världsarvet. Min favorit av de båda är Tyska kyrkan, som egentligen heter Heliga Trefaldighets Kyrka. Och den är min favorit mest eftersom den påminner mig om Pantheon i Rom. Men den får vi återkomma till vid något annat tillfälle.
För nu pratar vi alltså om Fredrikskyrkan. Båda kyrkorna har i alla fall anor från första halvan av 1700-talet. Och båda är tydligt inspirerande av italiensk arkitektur.
För den svenska församlingen
Det var kungamakten som 1697 bestämde att en stenkyrka skulle byggas även för den svenska församlingen i Karlskrona. Trefaldighetskyrkan var nämligen Karlskronas tyska församlings kyrka.
Den svenska kyrkan ritades redan på 1690-talet av arkitekten Nicodemus Tessin den yngre, men byggnationen påbörjades först den 9 september 1720. Detta på en plats där en tidigare träkyrka legat, som hade använts både av den svenska och den tyska församlingen. Den första stenen till bygget lades på plats av Blekinges dåvarande landshövding, Salomon von Otter. Att det sedan tog en sådan tid att påbörja bygget berodde på att det var krigstider med dålig ekonomi som följd.
Och dessa tider ledde också till att kyrkan fortfarande inte, när den invigdes år 1744, var färdigbyggd. Kyrktornen blev till exempel inte klara förrän år 1758. Kyrkan kallades i början av projektet Svenska kyrkan eller Storkyrkan, men namngavs alltså så småningom efter kung Fredrik I.
Italienska förebilder
Fredrikskyrkan anses vara en typisk barockkyrka, men själv tycker jag nog att den domineras lite för mycket av räta linjer för att ses som en så väldigt typiskt barockbyggnad. Men visst är den från den tiden i historien som vi förknippar med barocken. Och förebilder lär ha varit de båda kyrkorna Il Gesu av Vignola och S Atanasio dei Greci i Rom. Och visst finns det likheter med dessa. Så visst är det en barockkyrka, trots allt.
Kyrkan skadades delvis i en brand 1790 och reparerades därför efter det. Den har även utöver det byggts om i mindre omfattning under både 1800- och 1900-talen.
Åren före pandemin genomförs så en större renovering. Närmare bestämt mellan 2015-2018. Och det är alltså då som Fredrikskyrkan blir en av Sveriges modernaste kyrkor.
I en tid av fortsatt tilltagande sekularisering i samhället behöver kyrkan se över sin verksamhet och även sina lokaler. Svenska kyrkan har därför som strategi att bland sina fastigheter i första hand behålla och satsa på just kyrkorna och istället sälja andra typer av lokaler. Men i en sådan strategi behöver kyrkorna kunna användas till fler typer av aktiviteter än de traditionella.
Syftet med ombyggnaden var alltså att skapa ett mer multifunktionellt kyrkorum i Fredrikskyrkan. De gamla kyrkbänkarna åkte ut och ersattes med designade stolar. Därmed kan lokalen enkelt möbleras om för olika typer av aktiviteter. Och kyrkan användas mer i den dagliga verksamheten.
Golvet anpassades också. Golvvärme har installerats. I nischerna har man kompletterat med nya kalkstensplattor och de gamla kalkstensplattorna har ytbehandlats. Och ett nytt ekgolv har lagts i långskeppet där bänkraderna tidigare stod.
Undvik att blötlägga mobilen
Direkt innanför vapenhuset finns nu ett mindre kök och ett serveringshörn för kyrkkaffe och liknande.
Och i mitten av långskeppet finns en modernt designad dopfunt. Den är elliptiskt formad, är 2,3 meter lång och 1,30 meter bred. Den är utsågad från ett svart till mörkgrått diabasblock. I mitten av den finns en innerskål som kan höjas och sänkas upp och ner ur ytterformen. Ur innerskålens mitt kommer så ett vattenflöde och vattnet kan rinna över kanten utmed sidorna och försvinna ned under ytterformen. I innerskålen skapas en tydlig spegelbild av kyrkorummet på vattenytan.
Här gäller det att vara vaken! Ytan kan föra tankarna till en blankpolerad bordsyta. Men prova inte att lägga ifrån dig mobilen här. (Det ska nämligen ha hänt att personer har gjort just så. Plupp!)
Fler moderniteter
Altaret är är också elliptiskt, drygt två meter långt och 1,3 meter brett. Men är gjort i ljus marmor.
Framför koret, den del av kyrkan där altaret finns, har det byggts ett innovativt podium för olika funktioner. Podiet kan vara alltifrån nere i golvnivå som en del av golvet, till en bit över golvet som ett scen för olika framträdanden, eller så kan det hissas upp i ett läge 2,5 meter över golvnivå, och fungerar då som ett rum i rummet som kommer upp ur golvet, där man vid behov kan förvara stolar och annat.
Kyrkan har två orglar varav den ena har ett fristående och flyttbart tangentbord på kyrkgolvet. Kyrkomusikerna behöver alltså inte sitta uppe på någon av läktarna för att spela på kyrkorgeln, utan kan spela från golvnivån. Tangentbordet har även pedaler anpassade för barn.
Flera tillgänglighetssatsningar har också gjorts av kyrkan, bland annat med en höj- och sänkbar ramp framme vid koret. Det har även installerats ett helt nytt belysningssystem utmed taket som bygger på ny led-teknik. Ytterligare ett nytillskott är en filmduk som kan hissas ner från taket.
Vid de båda sidoingångarna har vikbara glasdörrar monterats och rummen som bildas här kan vara antingen öppna eller stängda.
Lite av en skandal
Våren 2018 återinvigdes kyrkan i sin nya moderna form.
Tyvärr blev kostnaden för projektet lite av en skandal här nere i Blekinge. Det ursprungliga kalkylen ska ha varit på runt 30 miljoner. Men slutsumman blev 100 miljoner kronor dyrare.
Eventuellt är den höga kostnaden en delförklaring till att kyrkan inte försågs med någon ny altartavla inom ramen för projektet. Eller så ska det ses som en del av all modernitet att denna är ersatt av en belysning som projicerar ett enkelt kors på väggen bakom altaret. Oavsett vilket är resultatet ganska effektfullt och passar väl in i det moderna kyrkorummet.
För modern blev kyrkan onekligen. Och den är absolut sevärd på både ut- och insidan när du gör ett besök i Karlskrona.
Halloj världen! 
Fint att man tänker på kyrkor som samlingssalar att användas vid många olika tillfällen. Jag får bara lite rysningar när jag läser om de lösa stolarna, ljuden från alla stolsben som skrapar mot golvet. Jag förstår att dopfunten vid en snabb titt kan tas för ett blankt bord, haha. Sen ser ju kyrkan utifrån inte riktigt ut som man vanligtvis tänker sig en kyrka, jag associerar till ett större rådhus eller så, men en ståtlig byggnad är det, så fin första bild på den. Och dopfuntsbilden är jätteläcker.
Sen en fundering på något jag har sett den senaste tiden lite här och var: Ett podie, ett stadie istf ett podium, ett stadium – men podiet och stadiet i bestämd form. Förlåt min petighet.
Tack! Ja, det kan nog bli en del skrapljud. Men flexibelt är det. Tack också för språklig petighet.
Man smittas så lätt, haha. Jag undrar också över ”Det hade varit roligt” istf ”Det skulle vara roligt”. Då tror man ju inte att det ska infrias.
Samtidigt är språket i ständig förändring. Det som språkligt är självklart fel för en generation kan vara lika självklart rätt för nästa eller nästnästa. Det viktigaste är ändå att vi förstår varandra. Och där underlättar det ju i och för sig att veta hur det har hetat från början.
Språkliga fel som jag annars har svårast för är sådana där den ordagranna betydelsen blir en annan en den avsedda. Typ: ”Han tillhör en av Sveriges bästa skidåkare.” Men kanske blir sådana uttryck också korrekt svenska så småningom. *ryser*
Haha! Visst förändras språket hela tiden och det är naturligt. Men när man tar bort möjligheter till nyanser som just hade varit och skulle vara så är det tråkigt, tycker jag. En insnävning, en utarmning.
Oh, vad intressant!
Jag känner ju inte alls till Karlskrona, mer än genom dina reportage, men blir mer och mer nyfiken på att få se staden.
Just det du tar upp staden som en örlogsstad, ökar intresset. Visst vet jag att det är det, men ibland behöver det skrivas ut för att man ska tänka till. Vilken rik historia den måste ha.
Spännande med denna kyrka, en blandning av gammalt och nytt. Min första reaktion var, men vad har det gjort med denna gamla kyrka, men så kommer förklaringen att man ska kunna använda den till olika ändamål och helt plötsligt så verkar det helt klokt gjort. Många kyrkor står ju bara där oanvända mer eller mindre.
Att allt kostar mycket , mycket mer än budgeterat är ju heller inte unikt, varken i Sverige eller i många andra länder. Tänk att de aldrig lär sig.
Tack för trevligt inlägg!
Ja, detta att så många projekt blir så mycket dyrare är något som förundrar mig också. Att det blir 10-20% dyrare är inga konstigheter. Men när det blir flera gånger dyrare tyder det på att projekten inte varit tillräckligt genomtänkta från början.
Vad synd att jag inte gick in i Fredrikskyrkan när jag ändå passerade den i somras! Det låter som om den hade varit värt ett besök. Dopfunten verkar spännande.
Jag tycker att det är helt rätt tänkt att kyrkorummet ska kunna ha olika funktioner och det är nödvändigt i dag när de som går på gudstjänster, andakter och liknande inte är jättemånga. Sen gäller det ju att hitta en balans mellan det gamla och nya när det gäller inredningen förstås.
Det var rejält mycket mer pengar renoveringen kostade och jag instämmer i vad Lena i Wales skriver: Tänk att de aldrig lär sig.
Ja, det var ju lite synd. För det är en spännande kyrka även på utsidan!
Jag får göra ett besök nästa gång jag är i Karlskrona.