Etikettarkiv: Europa

5 snabba (i mitten av augusti 2019)

96832a93-8c0e-4540-a52d-3c9df8931f20-2

”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om piloten som mirakellandade på ett majsfält, att Thai ställer in Phuketflygen från Arlanda denna säsongen, att Gotland tappar turister på grund av flygskammen, att SJ lämnar sina passagerare i sticket efter branden i Hässleholm och om vad Lottie Knutsson har att säga om att turister inte är lika välkomna längre.

1. Piloten som mirakellandade på ett majsfält
SVT skrev i torsdags om passagerarplanet som nödlandade på ett fält utanför Moskvas flygplats. Kaptenen som genom att nödlanda i ett majsfält räddade 233 liv har blivit en hjälte hemma i Ryssland. Det var en Airbus A321 från flygbolaget Ural Airlines, som var på väg till Simpferopol på Krim, som tvingades nödlanda strax efter start efter att ha kolliderat med en flock måsar. Totalt 226 passagerare ska ha varit ombord på planet vid olyckan, samt sju besättningsmän.

I den ryska dagstidningen Pravda hyllas piloten, Damir Yusupov, som en hjälte. Det första han gjorde sedan han tagit ner planet och passagerarna evakuerats var att ringa hem till hustrun, som då ännu inte hört talas om olyckan, för att berätta att han levde. Piloterna kommer att få ta emot en statlig utmärkelse av Kremlin, rapporteras det.

Ryska myndigheter uppger att totalt 23 personer skadades i olyckan, varav fem barn, som nu vårdas på sjukhus. En person ska ha allvarliga skador. Videoklipp och bilder från olyckan hittar du här.

Själv kommer jag kanske inte helt osökt att tänka på Gottröra

2. Thai ställer in Phuketflygen från Arlanda
På tal om flygpningar med förhinder. Dagens Industri skriver att Thai Airways ställer in sina direktflyg mellan Stockholm och Phuket under närmaste säsongen. Anledningen är lägre efterfrågan och en svag krona. De flyglinjer som ställs in mellan 5 december och 28 mars är TG963 som går mellan Stockholm – Phuket och TG962 som flyger från Phuket, via Bangkok, till Stockholm.

”Thai beklagar detta och ber om ursäkt till alla passagerare som påverkas av detta”, heter det. Bolaget uppmanar resenärer som har bokat biljetter att kontakta flygbolaget, alternativt den resebyrå de bokat biljetten hos.

Så klart är det tråkigt för dem som hade bokat och drabbats av detta. Och självklart kan jag ha förståelse för att det finns svenskar som förälskat sig i Thailand och ständigt återvänder på samma sätt som jag ständigt återvänder till Italien. Men. Jag kan samtidigt tycka att det är skönt om stentrianresandet till Thailand äntligen minskar. Jag tycker nämligen att Thailand ligger väl långt bort för att slentrianresor dit ska vara riktigt motiverade.

3. Färre flygresor – Gotland tappar stort
Att flyga till Gotland orsakar ju inte alls lika stora utsläpp. Ändå minskar flygandet även till denna ö. Antalet flygresenären som valde att ta flyget till och från Visby i juli är det lägsta på fem år. Förra året reste 83 400 till och från Gotland under den här månaden. I år är siffran 69 800, en minskning med 16 procent. Om detta berättar SVT. Orsakerna är flera; en mindre omfattande Almedalsvecka, en slopad flyglinje från Oslo men också ett ökat intresse för hållbara resor.

SVT har intervjuat resenärer på Visby flygplats som tror att flygskam kan ligga bakom tappet.

4. SJ vänder tåg i Alvesta – resenärer får klara sig själva
Den som inte vill undvika att flyga för att spara miljön tar hellre tåget. Men SVT berättar om att efter branden i Hässleholm vänder SJ:s tåg från Stockholm och söderut  i Alvesta. Inga ersättningsbussar sätts in mellan Alvesta och Malmö. Resenärer som inte om- eller avbokar kan inte få hjälp. ”Just nu får resenärerna lösa det själva”, säger Karin Starkman Ahlstedt, kommunikatör vid SJ.

Det blir inga avgångar mellan Stockholm och Malmö förrän tidigast nästa fredag, rapporterar ”mitt i Stockholm”.

Jag tänker att sådana här händelser inte är någon bra reklam för tåget som färdsätt. Att SJ inte kan göra något åt själva branden är en sak, att lämna sina passagerare i sticket en annan.

5. Lottie Knutsson om att turister inte är lika välkomna längre
För mycket turister på samma platser är fortsatt ett växande problem i Europa. Aftonbladet har intervjuat reseexperten Lottie Knutsson som säger: ”Paradoxen är att i de städer man klagar allra mest, bland annat Barcelona, Palma de Mallorca och Dubrovnik, det är också där man lever allra bäst på turismen. Det är destinationer som medvetet byggt upp turismnäringen genom stenhård marknadsföring under flera år”.

Rökförbud på stränder, böter om du tar med sand eller snäckor hem, och förbud mot att äta på ett störigt sätt. Aftonbladet har i samma artikel listat sommarens nya förbud och uppstramade regler för turister på olika turistorter.

Vinjettbilden föreställer ett tåg från SJ på väg söderut genom Götaland.

9 kommentarer

Under 5 snabba, flyg, hållbart resande, resor, tåg

5 snabba (andra helgen i augusti 2019)

”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om de två flygplan från Göteborg och samma flygbolag som i morse tvingades nödlanda i Malmö, hur flygandet fortsätter minska, att Storbritannien inte lämnar InterRail, att Kalmar slott hamnat på en lista över världens vackraste och att sand stulen av turister nu läggs tillbaka på Sardiniens stränder.

1. Två plan från Göteborg till Medelhavet med samma motorproblem nödlandade i Malmö på lördagsmorgonen.
Två charterflygningar från Göteborg mot Kefalonia i Grekland respektive Split i Kroatien har behövt nödlanda på Sturup utanför Malmö. Om detta berättar bland annat Aftonbladet. Båda planen begav sig tidigt på morgonen idag, lördag, iväg från Göteborg. Båda tillhör det svenska flygbolaget BRA. Och båda har efter fel på en av fyra motorer tvingats nödlanda i Malmö.

Det är något tekniskt problem med motorerna, men piloterna har varit lugna och har inte deklarerat nöd.

Min kommentar: Sannolikheten för att två flygplan från samma flygplats och flygbolag på detta sätt råkar ut för samma problem i princip samtidigt om det inte finns något samband mellan händelserna är extremt låg. Ändå kan så klart inte slumpen utseslutas så länge vi inte vet. Men ändå. Inte undra på att flygbolaget sitter i krismöte just nu.

2. Minskning för flyget – färre resenärer på Sturup
På tal om Malmös flygplats, Sturup. Sydsvenskan har i veckan rapporterat att flygresandet minskar i landet. Och att bland Swedavias flygplatser i Sverige är Sturup en av de som tappat flest resenärer. Där har inrikesflygningarna minskat med tio procent.

Mellan januari och juli har antalet passagerare till och från Swedavias tio flygplatser minskat med fyra procent jämfört med samma period förra året. ”Vi har haft en avmattning generellt hittills i år och det håller i sig, det är framför allt inrikes som minskar, säger Robert Pletzin”, presschef på Swedavia till Sydsvenskan.

Skillnaden för Sturup är näst högst bland flygplatserna – åtta procent färre resenärer har lyft och landat där under månaderna som hittills passerat i år. På flygplatsen har antalet som tar inrikesflyg minskat med tio procent och utrikespassagerarna med sju procent. Det är inte bara antalet passagerare som minskar. Färre plan landar också på flygplatsen: femton procent färre inrikesplan och tretton procent färre utrikesplan.

Att fler resenärer börjat tänka på långsiktig hållbarhet kring sitt flygande är en av flera bidragande faktorer till att flygandet minskar.

3. Storbritannien lämnar inte InterRail
Några av dem som väljer att inte flyga, eller att flyga mindre än tidigare, för den ökande hållbarhetens skull väljer att tågluffa istället. För dem kan följande nyheter vara av intresse.

Först kom beskedet att Storbritannien skulle stänga möjligheten att tågluffa i landet med Interrailkort från och med den 1 januari 2020. Detta efter en dispyt mellan Eurail och de brittiska tågoperatörerna.

Sedan kom kontrabeskedet. De stannar i sammarbetet.

Lite väl mycket ”should I stay or should I go, now?” i Storbritannien för närvarande, i relationen till resten av Europa, kan jag tycka.

4. Kalmar slott på lista över världens vackraste
Andra som väljer att avstå flyg stannar i Sverige på semestern i stället, så kallad Svemester. De fick i veckan ett fint tips.

Den amerikanska tv-kanalen CNN har listat världens 21 vackraste slott. På listan finns det sagolika Neuschwanstein i Tyskland, riddarslottet Bodiam Castle i England och världsarvet Himeji i Japan.

Men också, och inte minst: Kalmar slott. Om detta skriver SvD. Men först och främst CNN själva så klart. Här är hela listan.

5. Stulen sand läggs tillbaka på Sardiniens stränder
De flesta som brukat flyga på semester fortsätter ändå att göra så. Några av oss klimatkompenserar vår flygresa. Men det finns andra aspekter på det här med hållbarhet. Att inte ta med något annat hem än minnen och foton brukar vara en minnesregel. Men alla klarar inte att hålla sig till det.

Det är SVT som rapporterat om att sand, stenar och snäckor från Sardiniens stränder har visat sig oemotståndlig för vissa besökare. Flera ton sand förloras varje år och de senaste tio åren har en flygplats på Sardinien beslagtagit cirka tio ton sand. ”Det ger en uppfattning om hur utbrett problemet med att ta sand från stränderna verkligen är”, säger Augusto Navone, chef för naturskyddet på ön Tavolara. En otroligt vacker ö som jag för övrigt verkligen kan rekommendera för ett besök. Men ta inte med dig sand! Att smuggla sand kan nämligen bli svindyrt – och straffas med böter upp till över 30000 svenska kronor.

Ändå fortsätter turister att plocka med sig av sanden. Så nu ska sand som beslagtagits ur turisternas resväskor tillbaka dit där den här hemma: till Sardiniens kustlinje. Redan har runt sex ton sand återlämnats till stranden vid Porto San Paolo.


Veckans vinjettbild är från ön Tavolara utanför Sardiniens kust.

8 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart resande, resor, vackra platser

5 snabba (första helgen i augusti 2019)


”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om vart svenskarna reser för att förlänga sommaren, att Mallorca kan bli en skräphög mot slutet av månaden, Dubai – diktaturen som lockar turister, resebloggaren som inte är främmande för hemester och om Greta som igår tog morgontåget till New York och Santiago de Chile.

1. Hit reser svenskarna för att förlänga sommaren
Det är Aftonbladet som skriver om att. sommaren rör sig mot sitt slut och att mångas semestrar är över. Men de tycker inte att vi ska misströsta därför att än finns det möjligheter för äventyr. De listar hur svenskarna väljer att förlänga sommaren med resor i augusti och september. Enligt listan är de populäraste destinationerna med reguljärflyg Prag, Barcelona, Malaga, London, Rom, Palma de Mallorca, Paris, Alicante, New York och Lissabon. Med charter är det istället Mallorca, Rhodos, Chania på Kreta, Larnaca på Cypern, Split i Kroatien, Antalya i Turkiet, Kos, Preveza, Korfu och Zakynthos som är de populäraste flygplatserna att flyga till under augusti och september.

Jag tänker så här, om syftet med en resa är att förlänga sommaren så är inte augusti rätt månad att åka mer än möjligen från norra Norrland. För den som söker en billig resa för att komma ut och se sig om i Europa brukar andra halvan av augusti vara en bra period, även om jag inte kollat in priserna just i år. Andra halvan av september brukar sommaren vara definitivt slut även i södra Sverige, men då brukar å andra sidan priserna ha gått upp igen. September är också en bra månad att tågluffa för den som har tid. Oktober brukar också vara fint vid Medelhavet.

2. Mallorca kan bli en skräphög i slutet av månaden
På tal om det populära resmålet Mallorca så har Aftonbladet i veckan också berättat att personer som arbetar med att tömma soporna på den spanska ön hotar med strejk. Om strejken blir av ska den pågå på obestämd tid, och turister på platsen kan då förvänta sig rejält med sopor på gatorna. Från och med 22 augusti kan skräphögarna börja växa på platsen om strejken blir av. Det är större delen av ön som kan komma att drabbas, med undantag av kommunerna Palma och Calvia, vilket inkluderar Magaluf.

Det man vill är att löner och arbetsvillkor blir desamma för cirka 3 000 arbetare och att lönerna höjs så att förare ska få cirka 14 000 kronor i månaden och renhållningsarbetare runt 10 600 kronor i månaden.

På tisdag väntas en omröstning ske där man ska besluta om strejken blir av eller inte.

3. Dubai – diktaturen som lockar turister
På ytan är Dubai modernt, lyxigt och kan verka tolerant. Men i verkligheten är Dubai är en av världens mest konservativa länder där sharialagar tillämpas och där det finns lagstiftning som kan tolkas som att männen har rätt att misshandla sina fruar.
Per J Andersson från resetidningen Vagabond och Erika Butterworth, resebolaget Apollos Sverigechef, pratade i radion bland annat om kvinnornas och gästarbetarnas situation i landet men också om det som är häftigt med höga byggnader, stora gallerier, sol, bad och en annorlunda kultur.

Karin Bergkvist skriver på samma temma i Gefle Dagblad under rubriken ”En prinsessas flykt påminner om hur kvinnor blir förtryckta i Dubai.” Hon skriver bland annat ”Huruvida det är okej att semestra i en diktatur eller inte är inte en helt enkel fråga. Att besöka platser med nyfikenhet och ett öppet sinne är bättre än att isolera landet. Mycket gott kan uppstå i mötet mellan ett lands befolkning och turister. Men då gäller det att inte förblindas av glimrande fasader eller att nöja sig med att solen ger vacker bränna eller att paraplydrinkarna smakar gott även i en diktatur.” Jag instämmer i detta synsätt och skrev för flera år sedan ett blogginlägg om att semestra i den diktatur som Dubai är. Jag har bara putsat lite på några av formuleringarna idag.

4. Resebloggaren som inte är främmande för hemester
I kölvattnet av det senaste årets allt intensivare debatt om resande och klimatpåverkan har begreppen ”hemester” och ”Swemester” vunnit i popularitet. Att semestra på hemmaplan eller i vart fall i vårt hemland. Resebloggaren Gunilla Yourstone har rest till över sextio länder men är inte främmande för begreppet ”hemester”. Detta berättar hon om i ett radioinslag. Det har blivit många resor utomlands men på senare år har Gunilla Yourstone återupptäckt norra Sverige där hon semestrat mycket som barn.

Sverige har orörd natur, väglöst land och det är säkert och rent. Vildmarksvägen över Stekenjokk är en pärla i Västerbotten som Gunilla kan rekommendera. Nästa äventyr, som pågår just nu, är en roadtrip i Norrbotten tillsammans med familjen.

Mina tankar om Swemester och hemester är att det ena inte behöver utesluta det andra. Jag vet att det inte gör det för Gunilla och så heller inte för mig. Att semestra nära hemmet är trevligt inte minst på helgerna, i går var vi till exempel på Österlen i Skåne. Och Norrbotten och Lappland älskar jag. Jag har bott fem år i Luleå och Lappland brukar vi besöka en gång om året. Då tar vi tåget dit.

5. Greta tog morgontåget från Stockholm till New York och Santiago de Chile
På tal om tåg så gillar jag Greta Thunberg. I lördags meddelade hon på Twitter: ”On the morning train to New York and Santiago de Chile… #cop25 #UNClimateActionSummit #fridaysforfuture #climatestrike #schoolstrike4climate” till en bild där hon står med sin strejk-skylt utanför vad som ser ut att vara ett X2000 på Stockholms central.

Tåg till Nord- och Sydamerika alltså. Det går ju inte. Men Greta gör det omöjliga. Det var i måndags som bland annat Aftonbladet berättade att Greta ska segla från England till USA med en tävlingsbåt när den ändå transporteras över Atlanten inför en tävling. Det blir en tuff seglats och ingen turistresa, men Greta har ändå åkt på kritik. Den går ungefär ut på att segelbåtar görs av material och att tävlingsbåtar har sponsorer. På detta har Greta själv svarat: ”Självklart har Team Maliza (båten hon ska segla med – min kommentar) sponsorer. Men när det kommer till resan med mig till New York finns inga kommersiella sponsorer. Alla kommersiella sponsorers loggor har tagits bort. Inga pengar eller framtida betalningar är involverade. De erbjöd mig en gratis skjuts för att de stöder min sak.”

Och till England tar hon alltså tåget och hon är redan på väg.

Heja Greta! säger jag. Hoppas att du får en riktigt trevlig resa och att världens ledare inte bara lyssnar och förstår (och tar selfies med dig) den här gången utan att de också agerar mer kraftfullt än hittills. Lycka till!

Vinjettbilden föreställer den här gången en Palm i solnedgången i Dubai i januari 2013.

2 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart sparande, resor

5 snabba (i slutet av juli 2019)


”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet. Denna veckan om influensers som förstör lavendelfält i Frankrike, solstolar som paxas som vore det ett kosläpp på Mallorca, semesterorterna i Europa som förstörs av massturism, flygbränslet som tog slut på Amsterdams flygplats och varför ingen pratar om buss som klimatsmart.

1. Influensers som förstör lavendelfält
Motsatsen till hållbart resande är ohållbara beteenden på resa. Ett sådant ohållbart beteende är självutnämnda influncers och wannabees som just nu trampar sönder lavendelfälten i södra Frankrike. Några av dem stjäl dessutom lavendel direkt från fälten för att addera en fin blombukett till sina selfies. Andra har parkerat sina hyrbilar så att de blockerar trafiken.

Det är på sajten Petapixel som du i en krönika kan läsa: ”Vad krävs för att driva en bonde till den punkt där han känner att det enda sättet att få dem att sluta skada hans egendom är att skada dessa människors fotografier? … Jag antar att de som besöker lavendelfälten i Valensole i Provence, just fått reda på det.”

Vad bonden har gjort när det inte hjälpte att stängsla in ägorna? Han satte upp en stor skylt på ett fint träd, mitt i den vackraste vyn, med följande budskap: ”Var snäll och respektera vårt arbete!”

Men tror du influerare och andra fotografer brydde sig? Nej, de valde bara andra vyer. Och fortsatte trampa omkring och förstöra.

Så här kan vi inte ha det. Med anledning av detta har jag uppdaterat mitt eget blogginlägg om hur du hittar ditt ”eget” lavendelfält i Provance med ett avslutande PS med en uppmaning att inte förstöra. Egentligen borde det vara självklart.

2. Solstolarna paxas som på ett kosläpp – på Sunwing, Mallorca
På lite samma tema, ungefär ”för många besökare på samma ställe”, har Aftonbladet i veckan visat ett klipp som visar hur turister rusar in för att paxa solstolar på morgonen på Sunwing Cala Bona på Mallorca. Enligt han som filmat är det främst skandinaver som paxar solstolar. De börjar köa en timme innan poolområdet öppnas och klockan 11 är alla solstolar slut för dagen.

”Som ett kosläpp”, beskriver mannen upplevelsen. Crazy, säger jag. Hotell där du behöver paxa solstolar försöker jag undvika. Har dock bott på just Sunwing Cala Bona för 11 år sedan. Då behövde vi inte paxa våra platser i solen. Men så var det också före högsäsong.

3. Semesterorterna som förstörs av massturism
I ytterligare en artikel på samma tema har Svenska dagbladet berättat om hur turism kan påverka el- och vattenförsörjningen för lokalbor och förorena städer. Ja rent av förstöra semesterorter. Och att flera populära resmål runt om i Europa därför har behövt vidta åtgärder för att stoppa flödet av resenärer. Exemplen Mallorca och Venedig, som jag skrivit om tidigare i dessa sammanhang, finns båda med på listan. Ön Capri i Italien, som även den är ett populärt turistmål nämns också.

I Paris har staden ilsknat till mot de dubbeldäckare med turistlass som kör runt och förorenar. I ett uttalande sa borgmästaren nyligen att turistbussar är inte längre välkomna i centrala Paris. I stället uppmanade han turister i staden att välja mer miljövänliga alternativ, “som alla andra”. Som att promenera, cykla eller ta offentliga bussar och tunnelbanan i stället för dubbeldäckarna.

I Österrike finns en by så vacker att man valde att bygga en identisk kopia av den i kinesiska Louyang. Varje dag anländer nu cirka 80 bussar med turister till den lilla pittoreska byn Hallstatt i Österrike, och ut väller framförallt kineser som fotograferar idyllen vid alpsjön.

I Grekland påverkar turismen el- och vattenförbrukningen. Ett stort problem är kryssningsturisterna. Bland annat har Santorinis borgmästare tvingats begränsa passagerarna till 8 000 om dagen på den kända kykladiska ön.

4. Flygbränslet tog slut på Amsterdams flygplats
Över till ett annat hållbarhetstema. Hur vi transporterat oss. Ofta används teknikstrul och förseningar som ett argument mot tåget som färdmedel. Men att tekniska fel även orsakar flygförseningar har man ju hört talas om. Och drabbats av själv också för den delen.

Men sällan i sådan omfattning som på Amsterdams flygplats nu i veckan. Flera flyg från flygplatsen Schiphol ställdes in eller drabbades av allvarliga förseningar sedan bränslet tagit slut på flygplatsen i onsdags. Problemen berodde på ett tekniskt fel hos bränsleleverantören, som inte kunde tanka planen från lunchtid den dagen. ”Det känns hopplöst”, sa resenären Lena Johansson till Aftonbladet.

Vid tiotiden på kvällen meddelade flygplatsen att problemet var löst. Tio timmar utan bränsle till planen. Hej och hå!

5. Ingen pratar om buss som klimatsmart
Tågstrul är ju, som sagt, ett vanligt samtalsämne när det kommer till resandets miljöpåverkan. Europas tågnät är till och med i spillror, påstår Björn Werner, i en kulturkrönika i GP. Men han noterar samtidigt att, trots att bussen är både punktligare och billigare, pratar ingen om en klimatsmart busstur genom Europa.

Frånvaron av bussen i samtalet understryker, enligt skribenten att klimatdiskussionen är en exklusiv sådan: en för de välbeställda, som har råd och tid att resa för sitt höga nöjes skull – samtidigt som de i och med sitt resande helst också vill rädda världen.

Jag tänker att skribenten har både rätt och fel. Rätt i att här och nu kan buss på vissa sträckor vara väl så klimatsmart som tåg. I Europa drivs nämligen även många tåg med diesel och elen till de övriga produceras till del i kolkraftverk.

Han har rätt också i att tåg kan bli väldigt dyrt.

Men. Om vi tänker framåt blir det annorlunda I ett framtida transportsystem är det troligare med elektriska tåg försörjda på sol-el än långfärdsbussar på sol-eldrift. Vilka turister vill sitta och vänta medan batteriet laddas? Och biobränslen kommer tyvärr aldrig att kunna ersätta alla fossila bränslen i global skala. Den som utifrån dessa fakta vill signalera till politiker och privata investerare att det är tåg vi bör satsa på inför framtiden tar därför helst just tåget. Det går ju inte heller att bortse ifrån att tåg oftast är bekvämare än buss.

Men igen. I dagens transportsystem finns begränsningar i tågkapacitet på vissa sträckor. En tågsemester kan på andra sträckor bli orimligt dyr eller lång. Att då välja bussen är i sådana lägen helt klart ett bra alternativ. Så visst är det lite märkligt att nästan ingen pratar om bussturism i klimatdebatten.

Veckans vinjettbild föreställer selfie-fotografering i ett lavendelfält i Provense 2016.

11 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart resande, resor

5 snabba (i mitten av juli 2019)


”5 snabba”, en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet, har pausat någon månad när jag haft semester men är nu tillbaka. Denna veckan om flygbolag som ställer in resor till Kairo efter terrorhot, om reseföretaget som gjorde skånska parets bröllopsresa till en mardröm, om drevet på sociala medier mot en flygande ledarskribent, om trafikverkets utredning av nattåg till Europa och om vattenbufflar och vildhästar som sätts ut i Europa.

1. Flygbolag ställer in resor till Kairo efter terrorhot
Igår meddelade British Airways och tyska Lufthansa att de ställer in sina flygningar till Egyptens huvudstad Kairo. BA har meddelat att uppehållet är minst en vecka. Brittiska utrikesdepartementet varnar för en ”förhöjd risk för terror som riktar sig mot flyget” i Egypten. Om detta berättar bland annat Expressen.

Egypt Air har å sin sida, eventuellt något ironiskt, meddelat att de flyger till den brittiska huvudstaden, som vanligt. Men terrorhot skojar man inte bort. Det brittiska utrikesdepartementet har uppdaterat sina reserekommendationer för Egypten, och varnar för en förhöjd risk.

2. Drömresan som blev en mardröm
Martina Malm och Freddy Nilsson köpte en drömresa inför sin bröllopsresa till Seychellerna med det svenska reseföretaget SunRecidence Travel Collection. De betalade 50 000 kr för en resa till ett exklusivt boende med havsutsikt på resmålet. Trots att de jagade på kom flygbiljetterna först fyra dagar innan avresa. Men när de kom fram besannades det inte särskilt beresta parets oro. När ingen mötte dem på flygplatsen, som utlovat, kontaktade de boendet som de bokat genom den svenska resebyrån, men där fanns de inte inbokade. De fick då själva fixa med annat boende. Först ett enklare vandrarhem uppe i bergen och sedan lägga ut ytterligare 38 000 kr av egna pengar för ett boende vid havet. Om detta skriver Sydsvenskan. SunRecidence Travel Collection har nu lovat pengar tillbaka men verkar ännu inte ha betalat ut något.

Så stor varning för det företaget!

3. Drevet mot den flygande ledarskribenten
Det har i veckan pågått ett drev mot Aftonbladets ledarskribent och politiske chefredaktör Anders Lindberg. Kritiken går ut på att han flugit iväg på semester med sin familj. Smygfotograferade bilder cirkulerar. Från när de väntar på en flygplats. Upprördheten över att han flyger visar inga gränser.

Hela drevet bygger på ett medvetet missförstånd. Anders påstås ha proklamerat att folk som flyger borde skämmas. Det hänvisas till en automatiskt genererad tweet med rubrik och länk till en text av en annan ledarskribent på Aftonbladet. Hela drevet utgår ifrån denna.

Den som följer länken till den text twitterkontot hänvisar till och läser texten ser dessutom att det hon som skrivit säger är att folk som flyger ”egentligen” borde skämmas, vilket inte är riktigt samma sak som budskapet i den mer tillspetsade rubrik som Anders konto automatiskt twittrade ut.

Det går så klart att önska att Aftonbladet försåg dessa automatiska tweets med citationstecken. Liksom att rubriksättningen gjordes mindre tillspetsad. Men de som startat drevet har rimligen förstått hur det hänger ihop. Ändå rullar de igång det.

När det har påpekats att det inte är Anders som skrivit att folk som flyger borde skämmas har det i somliga trådar hänvisats till att Anders visat oro för klimatförändringarna allmänt och stöttat Greta Thunbergs kamp. Därför är han ändå en hycklare som flyger.

Men hallå! Vi är många som oroas av klimatförändringarna. Som stöttar Greta. Och ändå flyger. (Jag själv klimatkompenserar – men ändå.)

Väldigt många människor flyger. Väldigt många oroas också av den globala uppvärmningen. Till stora delar är det samma människor.

Ska nu alla vi stämplas som hycklare?

Jag tycker inte det är rimligt.

4. Trafikverket utreder förutsättningarna för upphandling av nattåg till kontinenten
En förutsättning för att fler av oss som oroar oss för klimatet ska kunna ta tåget till utlandssemestern är att det blir enklare att göra så.

Trafikverket har därför fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för statlig upphandling av nattågstrafik till europeiska städer.

I uppdraget ingår att lämna förslag på trafikupplägg och resmål, en bedömning av kostnaderna för staten samt en tidplan för genomförandet.

”Redovisningen av uppdraget kommer att utgöra ett underlag vid ett framtida beslut om statlig upphandling av trafik”, säger Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket.

Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast den 15 januari 2020 och slutredovisas senast 30 april 2020.

5. Vattenbufflar och hästar återskapar natur i Europa
Sist en kul nyhet för alla som är intresserade av naturresor. Vattenbufflar och hästar av rasen konik har släppts ut på olika håll i Donaudeltat. Där kommer de enligt en artikel på natursidan återskapa ett mosaikliknande landskap som gynnar biologisk mångfald och naturturism.

18 vattenbufflar har släppts ut på den 3 500 hektar stora ön Ermakov i den ukrainska delen av Donaudeltat. På samma ö har även 23 hästar av ponnyrasen konik släppts ut. Vilda hästar ska även återintroduceras till Rodopibergen i Bulgarien, Velebitbergen i Kroatien och västra iberiska halvön.

Veckans vinjettbild är från pyramiderna vid Giza utanför Kairo 2010.

2 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart resande, resor

Att flyga är inte glamoröst


Jag sitter vid gate 3 på Tallins internationella flygplats. Där finns roliga kubformade snurrstolar och VR-glasögon hänger från taket. Virtual Reality. Jag sätter mig i en av stolarna och snurrar en stund. Men jag struntar i den virtuella verkligheten. 13-åringen sitter i stolen intill och då och då möts vi i vårt snurrande.

Jag slutar snurra och plockar istället upp min telefon ur bakfickan och börjar läsa jobbmejl. Möter den verkliga verkligheten. Egentligen ska du ju inte göra det när du har semester sägs det. Men jag trivs bättre med att hålla undan lite efterhand. Och det passar ju bra att göra det nu när jag ändå har väntetid på flygplatsen.

Börjar gråta
Det är mest reklam för olika utbildningar. Men ett av mejlen handlar om något helt annat och det golvar mig fullständigt och jag börjar gråta. Det är väldigt ovanligt att jag gråter över arbetsrelaterade bekymmer. Senast det hände är över ett år sedan. Då hände det i och för sig flera gånger. Men dessförinnan var det flera år mellan gångerna.

Varför brister det den här gången? Jag vet inte ens riktigt själv. Det är en soppa med många olika ingredienser. Och den smakar både surt och beskt. Egentligen var väl inte det här en jättestor sak. Men fullständigt orimlig. Kanske ordnar det upp sig till det bästa så småningom? Men ibland blir det bara för mycket. Lika bra att det får rinna över. Det lättar på trycket.

Just då kommer min sambo med en mugg te som han varit gullig nog att köpa till mig. Problemet är bara att teet också rinner över kanten. Bokstavligt talat. Det droppar på heltäckningsmattan. Och då brister det för mig igen. Hur kan någon felkonstruera en mugg så att innehållet inte stannar på insidan tills någon druckit upp det? Ett litet problem för mänskligheten. Men nog så stort för mig. Just nu.

Stressigt med bagaget
När det är dags att gå ombord plockas våra handbagage ut att färdas i bagageutrymmet istället för inne i kabinen. Det stressar mig eftersom vi ska byta plan i Berlin. Och Easyjet har ett system där du måste hämta ut dina väskor och lämna in dem på nytt när du har byte. Trots att du betalat extra för att det är anslutande plan. Vi har redan checkat in en större väska men ju fler väskor desto större risk. Jag gör ett försök att ändå ta min väska ombord men blir tillrättavisad. Det är bara att lägga den på bagagevagnen.

Trängsel
Väl ombord blir det lite knuff och buff innan vi kommer på plats. Trots att planet inte är mer än drygt halvfullt. Jag fotograferar trängseln i kabinen och twittrar: ”Det är verkligen inget glamoröst med att flyga. (Inte ens klimatkompenserat.) Skulle verkligen mycket hellre åkt tåg om bara logistiken fungerat…”

Bekvämare med tåg
För så är det. Tåg är så mycket bekvämare, trevligare och ja, mer glamoröst. När det fungerar med logistiken. Och visst tittade jag på möjligheten att åka tåg från Estland till Grekland. Jag hittade en förbindelse mellan Tallin och Riga men sedan skulle vi inte komma vidare utan att passera Vitryssland. Och då skulle långa resvägar och visumregler ställa till det. Att åka tåg till Grekland genom Östeuropa försvåras också av att de enda tåg som som går mellan Belgrad och Aten är ett nattåg som enbart har sittplatser och där biljett endast kan köpas på plats på Belgrads station. Så det fick bli flyg. Den här gången också.

Böcker om miljökrisen
Under flygningen läser jag ett par texter ur boken ”sent på jorden” av Björn Wiman. DN:s kulturchef har länge skrivit om klimatförändringarna. I boken jag läser har han samlat texter i ämnet från de senaste sex åren.

Väl i Berlin kommer väskorna utan problem och det går också snabbt att lämna in den stora väskan igen med självbetjäning. På Berlins flygplats fotograferar jag olika böcker på tyska; en om Greta Thunbergs ”jag vill att ni ska känna panik”, böcker om insektsdöden, om vattenbristen och Hans Roslings Factfulness. Jag frågar på Instagram om det är ironiskt att dessa böcker säljs just på en flygplats. Själv tycker jag inte det. Jag tycker att det är hoppfullt.

Systemfel
Vårt samhälle är fullt av inbyggda systemfel. Att vi flyger kors och tvärs med fossila bränslen i tankarna är bara ett i raden av dessa fel. De flesta som flyger gör det dessutom utan att klimatkompensera. Men om fler har klimatkrisen och den bredare ekologiska krisen inte bara i flygplanens tankar utan även i sina egna tankar när de flyger så är det bara bra. Förändring börjar med kunskap.

Ombord på flygplanet får vi tjugo minuter efter den utsatta avgångstiden veta att planet mot Aten blir ytterligare tjugo minuter försenat. Jag vet inte om det spelar så stor roll egentligen. Dagen är ändå förstörd. Att flyga är inte glamoröst. Alls. Men det fungerar. I alla fall hjälpligt. Väl uppe i luften läser jag vidare i ”sent på jorden”:

”De senaste årens debatt…visar hur värderingar förskjuts i ett samhälle på individuell nivå för att sedan påverka politiken. Om tjugo år kommer det antagligen att vara lika socialt oacceptabelt att göra långa nöjesresor med fossildrivna flygplan som det idag är att röka inomhus eller uppfostra sina barn med våld.”

Framtidens resor
Ja, tänker jag, förmodligen är det så. Om tjugo år hoppas jag att vi kan färdas på andra sätt utan att behöva slå knut på oss själva för att få ihop logistiken. På sätt som är både mer miljövänliga och mer glamorösa på en och samma gång. Tänk dig snabbgående nattåg genom Europa med bekväma avgränsade kupéer för varje resesällskap och en mysig restaurangvagn. En utopi? Ja, kanske. Men tillåt mig att drömma.

2 kommentarer

Under livet, miljö, resor

Ett vykort från Tallinn


Tallin är väldigt mycket medeltid. Många har vittnat om att de gamla delarna av staden är som en blandning av gamla stan i Stockholm och Visby. Det stämmer ganska bra. Men Tallinn påminner också om många städer på kontinenten. Som Lübeck och Prag, till exempel. Men språket påminner mer om Finland.

Idag regnar det, helt i enlighet med väderprognosen. Vi har ändå strosat runt en del. Och passat på att besöka ett museum. Och vi kunde sitta ute och äta lunch – på Tallinns bästa restaurang enligt Google – när det var uppehåll i regnandet.

Igår hade vi mer tur med vädret – i strid mot prognosen – och fick massor av solglimtar. Bilderna här är ifrån gårdagen.

I morgon bär det vidare mot nya äventyr i en helt annan del av Europa.



4 kommentarer

Under resor

5 snabba (andra helgen i juni 2019)

#1. Skatt på Thailandsresan – 8 900 kronor
Det är nästan så att man undrar om de har räknat rätt. Att flyget måste betala sina miljökostnader precis som lastbilar och bilar, är regeringens nya linje. SVT har räknat på hur dyra flygskatterna skulle bli om man hade lika mycket skatt på utsläppen som bilar. En flygresa till Thailand skulle i så fall bli drygt 8 900 kronor dyrare än i dag.

Personligen har jag svårt att tro att en så kraftig flygskatt kommer att bli verklighet inom en snar framtid. Inte minst eftersom regeringen och riksdagens möjligheter att beskatta flyget starkt begränsas av internationella regler. Men ändå. Intressant att se vilka pengar det skulle handla om.

#2. Svenska tågtrenden gör avtryck i världen
Det är the Guardian som skriver om att SJ meddelat att tågresorna i Sverige gått upp med åtta procent och att det speglar en undersökning som visar att allt fler svenskar väljer att resa klimatsmart. 6 av 10 svenskar (57 procent) uppger att de tänker på miljön när de reser inom Sverige, enligt SJs Sifo-undersökning. Vanligaste sättet är göra det är att välja tåg framför flyg. Här har en dramatisk förändring skett på kort tid: 37 procent säger att de väljer tåg istället för flyg när så är möjligt – i höstas var siffran 26 procent och för bara ett och ett halvt år sedan var siffran 20 procent. Samma trend syns för tåg kontra bil. 27 procent uppger i vårens och höstens undersökning att de väljer tåg framför bil, att jämföra med 20 procent hösten 2017.

Kul, tycker jag, att tåget vinner terräng!

#3. Lite pinsamt att flyga till New York
Att vara berest har länge varit ett ideal, men i klimatkrisens spår har flygandet och den kosmopolitiska identiteten hamnat under attack, hävdar Kulturnyheterna på SVT. ”Det är ju den typen av beteende som gjort att vi har en klimatkris”, säger frilansjournalisten Sanna Samuelsson till dem. Hon har även skrivit en kolumn i Göteborgsposten om den saken. ”Kan man anta att tiotalet var det sista årtiondet när det ansåg moraliskt oproblematiskt att flyga så ofta och billigt? Det senaste årets klimatdebatt tyder på det.” Och till SVT avslutar hon med att ”för fem år sedan så kanske det var jättecoolt att åka på en weekend till New York, när det började komma billiga resor dit. Nu känns det som något som folk faktiskt skulle reagera på, att det är lite pinsamt att posta för mycket bilder därifrån.”

#4. Hon har besökt världens alla länder – som 21-åring
Det framgår inte om hon flugit, men jag gissar att så är fallet. Skäms gör hon dock inte. Sedan 2016 har Lexie Alford, 21, rest runt i världen. Nu har hon nått sitt mål – och blivit den yngsta personen någonsin att besöka alla världens länder. Det är Aftonbladet som skriver om detta.

För min del räknar jag inte länder. Jag vill gärna komma runt och se och uppleva många olika platser i världen. Gärna så många som möjligt. Eller kanske snarare så många som är rimligt med hänsyn till åtgång av tid, pengar och miljö.

Men för mig är nationsgränserna bara en av alla aspekter som skiljer världens olika platser åt. Där finns annat som är väl så viktigt för mig: natur, landskap, arkitektur, historia och kultur. Först därefter är nationsgränser också av intresse.

#5. Guide till Europas badvatten
Oavsett om du tar tåget eller flyget så kan det vara praktiskt med en guide som kartlagt statusen på Europas badvatten. Det är EU som tagit fram den interaktiva guiden som är intressant. Sverige ligger inte alls så bra till som vi kanske vill tro. Till exempel får badet i Hällevik här i Blekinge bara omdömet ”bra” och badplatserna Björkäng i Varbergs kommun liksom ”Fria bad” i Helsingborg betyget ”dåligt” medan de flesta badplatser i Grekland har det högsta betyget: en utmärkt badvattenkvalitet!

Tyvärr finns inga badplatser här i Karlshamn med på listan. Lite synd kan jag tycka som råkar bo just här.

”5 snabba” är en nyhetssamanställning från veckan som gått med inriktning på rese-nyheter. Och särskilt då på nyheter om resor och hållbarhet.

Veckans rubrikbild är ifrån Hälleviks badstrand där vattenkvaliteten alltså inte är så bra som man skulle kunnat tro.

3 kommentarer

Under 5 snabba, hållbart resande, miljö, resor, vatten

Fler resor som inte blir av i sommar

Förra helgen kom jag till insikt om att en resa till Finland, Ryssland och Grekland inte var en realistisk idé den här sommaren.

Det var bara att tänka om.

Fakirflyg
Jag funderade på att resa till Grekland via Helsingfors eller kanske Tallin istället. Men de direktflyg jag hittade gick mitt i natten. Avresa 23:30 från Helsingfors och framme i Aten vid 3 på morgonen eller avresa vid 3 på morgonen från Tallin och framme strax innan 7 på morgonen. Snacka fakirflyg!

Tåg
Ett alternativ som jag funderat på var att tågluffa till Grekland. Så jag började kolla tåg- och färjetider:

Tåg från Norrköpng till Trelleborg en måndag sedan färja till Sassnitz och övernattning där en natt. Sedan på tisdagen tåg Sassnitz till Nürnberg (11:04 – 18:52) för 270 Euro för alla fyra. Två nätter i Nürnberg. På torsdagen vidare från Nürnberg till Basel för 240 Euro. 10:00 – 15:45. Därifrån tänkte jag mig fara vidare till länplig turistort i Schweiz. Landet är ett önskemål från 15-åringen. Kanske Zermatt? På söndagen vidare söderut. Det går då ett tåg från Visp till Rom för 364 Euro. Tisdagen därefter skulle vi kunna fara vidare till Brindisi för 174 Euro 8:05 – 13:08. Färjan från Brindisi till Patras går sedan kl. 21:00 på kvällen och är framme 14:00 nästa dag (onsdag). Från Patras till Aten finns det tåg som kostar 68 Euro för oss fyra.

Lång tid
Det har nu gått 1,5 vecka av de tre som 15-åringen kan tänka sig vara hemifrån utöver en vecka i Norrköpingstrakten.

Att rejsa ner och stanna en natt på varje ställe för att åka tåg varje dag kändes inte så attraktivt för mig.

Flyg plus tåg?
Jag tittade istället på möjligheten att flyga en del av sträckan.

På måndagen skulle vi kunnat flyga från Nyköping till Wien för 2 200 kr för alla fyra. En tågresa skulle då kunna vara Wien till Innsbruck två nätter senare 12:30 – 16:44 för 144 Euro. En natt där och sedan vidare till Zermatt 11:48 – 19:14 för 250 Euro. Två eller tre nätter där och sedan samma resa vidare som i första alternativet. Det skulle i princip ta lika lång tid som tåget hela vägen. Beroende på att vi i så fall ville till Schweiz.

Jag tittade också på att flyga från Arlanda till Milano. Det hade kanske kunnat funka. Men skulle vi ta ett varv inom Schweiz hade det ändå tagit tid.

Fortsättning följer
Så jag började kika på ännu ett alternativ – men det tar vi i nästa avsnitt av denna följetång.

Men innan dess: Även en resa som aldrig blir bokad är en resa. Eller hur?

Bilden är ifrån järnvägsstationen i Milano på höstlovet 2017.

2 kommentarer

Under resor, tåg

10 extra läsvärda blogginlägg om resor i maj 2019

I maj körde jag igång en ny grej. Tanken är att publicera en lista vid varje månadsskifte med några av månadens mest minnesvärda blogginlägg om resor. Det kommer att bli olika antal blogginlägg beroende på vad jag fastnat för och listan kommer att innehålla något av mina egna inlägg men i övrigt andras.

De mest minnesvärda blogginläggen om resor i maj 2019 enligt mig var i kronologisk ordning:

1. Lisas moraliska kompass
Det var den 2 maj som Lisa som driver bloggen Let’s go explore skrev om sin moraliska kompass och hur den avspeglar sig i bloggen. Ett mycket tänkvärt inlägg som inleds: ”Att vara bloggare är att på ett sätt sticka ut hakan. Man delar med sig av saker man tänker och som man gör och med det direkta eller indirekta ställningstaganden. Hur navigerar man i det i ett debattklimat som nuförtiden är så svart eller vitt? Enklast vore förstås att helt undvika att skriva om saker som kan bli känsligt. Alternativet är att linda in det, smyga med det. Eller, hur gör man det? Ska ett inlägg om en djurpark komma med triggervarning? Ska jag undvika att skriva om det är flyg som tagit mig till en destination? Inte lägga upp en bild på en situation som kan uppfattas stötande om det inte kommer med en tydligt beskrivande text om alla omständigheter?”

2. Boka platsreservationer för interrail
Det var bloggen Vegokäk som den 3 maj publicerade ett inlägg i ett krångligt ämne. En guide för dig som vill boka tågresor med interrailkort på egen hand: ”Generellt är det inte möjligt att göra onlinebokningar av tågresor i Europa som går genom fler länder på en och samma sajt, och tanken med den här guiden är visa exakt hur man går tillväga istället.”

3. Om Karlshamn
Maj är en bra månad att skriva om Karlshamn så det har blivit flera på min blogg. Mitt mest lästa inlägg under maj månad blev det om att konditori Sjölands i Karlshamn har öppnat igen och har söndagsöppet. Bilderna i det här inlägget är däremot hämtat från ett annat inlägg, om en naturpromenad på Sternö.

4. Om Kristianstad och Åhuskusten
Det här blev maj månads stora överraskning i resebloggarnas värld för mig. Jag jobbar i Kristianstads kommun. Jag känner många av dem som jobbar med turism på kommunen. Jag känner också många av de bloggare som kom på besök till kommunen i början av månaden, genom att jag följer dem på sociala medier. Så paff jag blev att jag inte hört talas om detta! OM jag hade vetat om det och OM vi varit hemma den helgen så hade jag gärna tittat förbi. Nu har jag istället fått nöja mig att läsa om vad de som var med skrivit. Freedom Travel har bland annat skrivit en första hälsning från Kristianstad, om Pia’s kitchen, om Yangtorp (ett skånskt tempel i kinesisk stil) och om nya Absolut Home i Åhus. Dryden har skrivit om Sveriges lägsta punkt, ”lika viktig som Kebnekajse”. Och även om golf på Åhus Östra, om ett spännande hotell med annorlunda koncept och om Absolut.

På Discovering the Planet som ordnade träffen tillsammans med kommunen kan du läsa hela listan med inlägg som blev en följd av att tio bloggare bjöds in till kommunen.

5. Res-snobberi och klassperspektiv på resor
Resa Medvetet skrev ett intressant inlägg om resor, klass och snobberi: ”Det finns en del av hållbarhetsdiskussionen ur bred bemärkelse som enligt mig raserar mer än den bygger upp. Den gemensamma nämnaren är klass. Klass som i tillgång till mycket och lite kunskap, klass som i tid och pengar och klass som i digitalkompetens och sociala skills.”

6. Att resa till Jordanien som ensam kvinna
”Att resa till Jordanien kändes, som jag nämnde innan resan, som en liten utmaning ändå. Utanför trygghetsbubblan Europa och dessutom ett land i Mellanöstern. Jag kände en viss oro ändå för hur det skulle gå att resa ensam och för hur jag skulle bli bemött som ensamresande kvinna här. Så beväpnad med en ovanligt stor mängd täckande kläder i resväskan gav jag mig av” inledde Gunilla på bloggen 4000 mil ett spännande inlägg den 12 maj.

7. Resebloggarnas ovanligaste resmål
Samma dag publicerade Marias Memoarer en mastodontlista över annorlunda resmål: ”Populära turistdestinationer i all ära – det finns ju en orsak till att vissa platser är särskilt omtyckta och alla vill se dem. Låt oss ta Prag som exempel som jag nyligen besökte – vem vill inte besöka en stad som är så vacker? Men så ibland blir man sugen på att göra något annorlunda, åka någonstans där kanske ingen annan man känner varit…”

8. Så blir du bagage-lurad av SAS
På bloggen 4000 mil går det sedan den 20 maj att läsa om hur SAS bokningssystem fintar resenärerna: ”Att boka flyg har ärligt talat blivit stökigare och stökigare de senaste åren. Vad ingår egentligen i biljetten och vad måste man betala extra för? Man måste verkligen ha hökögon vid bokningen för att försäkra sig om att biljetten verkligen innehåller incheckat bagage, till exempel. Annars kan det lätt bli fråga om tusenlappar extra vid incheckningsdisken.”

9. Kosterhavet och Kosterhavets nationalpark
Den 28 maj publicerade Resfredag en fin guide till Kosteröarna i Bohuslän: ”Kosterhavet brukar numera förknippas med Kosterhavets nationalpark, som när den invigdes år 2009 blev Sveriges första marina nationalpark.” … ”Skärgården är vild och osedvanligt vacker, och det marina livet blomstrar.” Och: ”För mig som inte kommer från Bohuslän var det först lite lurigt att få ett grepp om Kosterhavets nationalpark, och vart jag skulle åka för att få den bästa upplevelsen. Det enklaste sättet att hitta sitt smultronställe, utöver att scanna internet, är att ta sig till någon av de fem entréerna in till nationalparken.”

10. Spännande om Ryssland
För oss blir det ingen resa till Ryssland, som jag hade hoppats på, men på maj månads sista dag hittade jag ett spännande inlägg om Kamtjatka och Kurilsjön: ”Efter ett drygt dygn i Petropavlovsk med inköp av matvaror, möten på kontoret för Kronotskij Nationalpark och fixande med dokument hos FSB (nuv KGB) var det dags att resa söderut till magiska Kurilsjön. Jag hade fantastisk tur som kunde få åka med ett gäng killar i deras helikopter…”

Även bloggaren bakom Johnnybajdzjan befinner sig just nu på resa i Ryssland.

Och själv är jag fortfarande hemma i Karlshamn där jag planerar för fullt inför sommarens resa.

6 kommentarer

Under blogg, månadens blogginlägg, resor

Vi susade förbi en av Tysklands vackraste platser med tåget – bron i Bastei


Sommaren 2013 gjorde vi vad vi kallade en mini-tågluff i Europa med barnen som då var sju och nio år gamla. Jag var redan då medveten om att tågresan passerade en av Europas och framförallt Tysklands mest kända och vackra platser, men av tidsskäl hann vi inte stanna den gången. Jag har alltså fortfarande inte besökt den vackra bron i Bastei. Eller ”sachsiska Schweiz”, överhuvudtaget.

Sommaren 2013 var en av de sista, eller förhoppningsvis senate, som det gick att ta nattåg direkt från Köpenhamn till Prag. Så vi började vår resa med det tåget. Sedan åkte vi dagtåg tillbaka till först Dresden, sedan Berlin och sist Lübeck. Vi var borta endast nio dagar.

Inget stopp
Därför la jag aldrig in något stopp i Sächsische Schweiz som inte alls ligger i Schweiz utan i Tyskland, söder om Dresden längs järnvägen mot Prag. Jag hade hoppats att vi skulle få se en del vyer ändå, från tåget, men de blev tyvärr ganska begränsade. Så för den som passerar området med tåg rekommenderar jag att istället faktiskt göra ett stopp. Lämpligen i Bastei, där denna vackra utsiktsplats finns:

Ta sig dit med tåg
Nu har i och för sig inte Bastei någon egen station men väl Kurort Rathen, som du tar dig till med S-tåg från Dresden. Från Kurort Rathen åker du sedan färja över floden Elbe och vandrar sedan 20 minuter i raskt tempo så är du framme!

Om du vill kan du också läsa om vad bloggen Resfredag skriver om att vandra i området.

Så här i efterhand ångrar jag att jag inte la in ett stopp här. Å andra sidan var barnen fortfarande ganska små. Kanske hade det inte känts helt bekvämt att ha dem stimmandes omkring på den där utsiktsplatsen?

Det vi såg på vår tågresa mellan Prag och Dresden var istället detta:


Inte helt tokigt, men vyerna kan inte mäta sig med de jag nu ser på sociala medier från Bastei. Som vyn på den här bilden med CC-licens som fotograferats i soluppgången av fotografen Bernd Thaller, och som bara redigerats marginellt av mig, med hjälp av Instagram :

Det får bli en annan gång, helt enkelt!

Har du planer på att tågluffa hit i sommar så kan jag berätta att även Prag och Dresden är två mycket vackra och sevärda platser.

4 kommentarer

Under bucket list, natur, resa med barn, resor, tåg, vackra platser

20 av de vackraste platser du når med tåg

img_7456
Jag har gjort listor förut över några av Europas vackraste platser, men alla kan inte nås direkt med tåg. Jag har därför satt ihop en lista på 20 av de vackraste platser i Europa som faktiskt kan nås med tåg, även om några av dem ligger en bra bit ifrån Sverige.

Planerar du får en tågsemester i sommar kanske du kan hitta lite inspiration här? Observera att de resvägar jag anger är de snabbaste enligt Google. Jag har inte tagit reda på om tågluffarkortet alls gäller på dessa tåg eller vilka kostnader som tillkommer.

1. Vernazza, Italien
Byarna i Cinque Terre i Ligurien, Italien är alla vackra och det är inte helt enkelt att ranka dem inbördes. Många skulle nog sätta Manarola först men min favorit får ändå bli Vernazza som visade sig som allra vackrast vid skymningen kvällen då vi anlände förra hösten. Vernazza är den andra staden räknat norrifrån. Det är den enda naturliga hamnen i Cinque Terre och är en av de äldsta ”fiskebyarna” på den italienska Rivieran. Jag har tidigare skrivit om ett par dagar och nätter i Vernazza.

Det bästa sättet att ta sig hit är med tåg. Om du är riktigt miljövänlig åker du tåg hela vägen från Sverige.  Att åka tåg från Milano till Vernazza tar drygt tre timmar. Pisa ligger sedan knappt två timmar bort.

2. Manarola, Italien
Manarola ligger också i Cinque Terre, Italien och det är en mycket vacker by som helt klart konkurrerar om att vara den vackraste i området. Manarola kan vara den äldsta av de fem byarna i Cinque Terre. Kyrkan San Lorenzo är från 1338. Byn består i övrigt av hus målade i relativt klara pastellfärger på en klippa med utsikt mot havet. Det är mysigt att vandra i bland gränderna i byn. Här finns också en liten hamn, med möjlighet till klippbad och en strandpromenad med utsikt över byn och solnedgångarna.

Manarola ligger 7 minuter med tåg från Vernazza och resvägarna är ungefär de samma.

3. Ronda i Andalucien
Ronda måste vara småstaden med Andalusiens och kanske hela Spaniens häftigaste läge. Staden delas av en 120 meter djup ravin av kanjon-typ. Platsen ligger 10 mil från Malaga. Husen klänger längst uppe på branterna och där bor 37 000 personer. Runt omkring är det däremot ett glesbefolkat och ganska kuperat landsbygdslandskap.

Otroligt nog finns det faktiskt en järnvägsstation i Ronda. Dock att platsen ligger långt från Sverige. Det tar drygt två timmar att åka tåg hit från Córdoba inklusive ett byte. Från Malaga tar det drygt två timmar inklusive byten.

4. Riomaggiore, Italien
Husen på klipporna ovanför hamnen klamrar sig fast på ett alldeles orimligt sätt som trotsade de tyngdlagen fullständigt. Men vem bryr sig om Newtons lagar när en stor strålande apelsin sänker sig i Medelhavet och färgar himlen rosa? Riomaggiore är den sydligaste av byarna som räknas till Cinque Terre, i norra Italien och den är alldeles fantastiskt vacker. Inte minst i solnedgången.

Riomaggiore ligger 10 minuter med tåg från Vernazza så det är igen i stort sett samma resväg som för listettan.

5. Björkliden, Sverige
Ibland undrar jag om det kan finnas en finare plats att åka skidor utför än i Björkliden, Lappland. Vyerna mot Torne träsk och inte minst Lapporten. Sex år i rad åkte vi skidor här på vårvintern. Åkte nattåg fram och tillbaka från Blekinge. Mer än ett dygn i vardera riktningen. Ifjol gjorde vi ett uppehåll men i år är vi här igen.

Även på sommaren, och på hösten, antar jag, är de nämnda vyerna lika vackra. Då tillkommer också Silverfallet vid platsen där Rakkasjokk rinner ut i Torne träsk och som är mycket vackert. Det ser mer ut som om det vore placerat i ett tropiskt land än i Lappland. Men det är här i norr som det klaraste vatten faller ner som ett vitt skum mellan klippkanterna till en turkos lagun där det möter sjön vid en klapperstensstrand.

Bästa sättet att ta sig hit är att ta nattåget som går direkt från Stockholms central. Det avgår dagligen ett nattåg klockan 18:11 som utan byten är i Björkliden klockan 11:24. Ett annat nattåg avgår klockan 21:12. Men då blir det byte i Boden och du är sedan framme klockan 16:08.

6. Venedig, Italien
Jag har varit i Venedig tre gånger. Olika år. Olika årstider. Vilken månad ska man åka till Venedig? Bäst är att undvika högsäsong, men Venedig är alltid speciellt. Den som gillar färgglada byggnader i kombination med kanaler ska passa på att göra en båtutflykt till ön Burano. Men redan huvudön är fantastiskt vacker med sina kanaler och vackra byggnader.

Från Milano till Venedig är det ungefär två och en halv timme med tåg. Tåget tar dig hela vägen ut på ön.

7. Corniglia, Italien
Den mittersta av de fem byarna i nationalparken Cinque Terre i Ligurien heter Corniglia. Den har 150 invånare. Här ligger hela byn placerad uppe på en bergkam ungefär hundra meter över Medelhavet. En mysig by att strosa omkring i. Via Fieschi heter huvudgatan genom byn. Det är en smal medeltida eller till och med antik gränd som slingrar sig mot en utsiktsplats som sägs ha utsikt mot alla de andra fyra byarna i Cinque Terre.

Du tar dig hit på samma sätt som till de ansra byarna i Cinque Terre men när du kliver av tåget ska du också vandra uppför trappan med 377 trappsteg från järnvägsstationen till byn som grundades redan under romersk tid.

8. Abisko, Sverige
Nästan som Björkliden men ändå inte riktigt samma. Abisko är också en väldigt vacker plats. Svenska Arktis. Fina vandringar. Med utsikt mot Lapporten. Dess historia börjar med att Malmbanan byggs runt år 1900. Många arbetare bodde här i flera år. När järnvägen var klar köpte STF ett av husen nära Abiskojåkka och började ta emot turister. Resten är svensk turisthistoria.

Nattåget som avgår från Stockholms central klockan 18:11 är i Abisko klockan 11:14. Ett annat nattåg avgår klockan 21:12. Då blir det byte i Boden och du är sedan framme klockan 15:59.

9. Rom, Italien
Rom är antiken. (Rom + antik = romantik ;) Då var Rom staden med stort U. U som i urban. Rom var den första miljonstaden. Bara en sån sak. Alla vägar bar dit. Roms historia spänner över mer än 2500 år och staden dominerade Medelhavet i sekler runt vår tideräknings början. När staden sedan gick under för germanska stammar blev det starten för medeltiden. Då hade den största av världsreligionerna, kristendomen redan gjort Rom till sitt centrum. Romersk-katolska kyrkan har fortfarande sin Vatikanstat här. Och i Rom har konsten fortsatt att blomstra i århundrade efter århundrade. Alla fontäner. Vindlande gator som i huvudsak följer samma kurvor som under antiken och medeltiden. Piazzorna med sina palmer. Och missa inte änglarna på bron Ponte Sant’Angelo. Eller att promenera vid floden Tibern i kvällsljuset. Mycket vackert! Rom är, om du frågar mig, världens vackraste huvudstad.

Med snabbtåg tar du dig hit på tre timmar från Milano.

10. Barcelona, Spanien
Kataloniens huvudstad. Vackra hus, kyrkor och parker. Och en palmkantad havsstrand mitt inne i stan. Tibidabo är ett nöjesfält högt uppe på en kulle som säkert uppskattas av barnen. La Rambla heter en lång och bred trädkantad boulevard där ”allt” händer. Strosande turister och lokalbefolkning, konstförsäljare, artister som uppträder i hopp om en slant. Och, tyvärr, ficktjuvar och prostituerade. Det som är dagens La Rambla var länge ett avrinningsdike från Collserolabergen som vid häftiga skyfall fylldes med vatten. När Barcelona under Romarriket växte till en mindre stad leddes stadens avlopp ut i diket som senare döptes om till Cagalell – bajsvägen. På 1400-talet drogs avloppet om och ytan frigjordes till det den är idag.

Och missa inte att Barcelona är arkitekten Gaudis hemstad.

Till Barcelona tar du dig på nio timmar från Paris. Efter att först ha åkt med höghastighetståget TGV och därefter gjort flera byten.

11. Valencia, Spanien
Staden som är centrum i sin egen spanska region men ändå är lillasyster till Barcelona. Katalanska pratas nämligen också här. Valencia är Spaniens tredje största stad och har cirka 800 000 invånare i kommunen och cirka 1,6 miljoner invånare i storstadsområdet. Plaza de la Virgen heter ett torg som ligger i centrum. Där är en fontän i mitten och där ligger Valencias katedral med tornet Miguelete. Playa de la Malvarrosa heter stranden i Valencia, den ligger ca 5 km från centrum och kantas av både strandpromenad och restauranger.

Och så har vi Ciutat de les Arts i les Ciències (vetenskapsstaden), som är ett stort komplex med flera futuristiska byggnader där de flesta är utformade av arkitekten Santiago Calatrava som kommer från staden. Bland byggnaderna i vetenskapsstaden finns operahuset, en biograf, vetenskapsmuseet Museu de les Ciències Príncep Felipe, kongresshallen Ágora och det oceanografiska museet l’Oceanogràfic.

Från Barcelona till Valencia är det drygt tre timmar med tåg.

12. Menton, Frankrike
Menton är den sista lilla staden i det pärlband av städer som ligger längs den franska rivieran. Mellan Monaco och Italien ligger turistorten som en gång tiden ”upptäcktes” av den brittiska drottning Victoria. Husen i den äldre delen av Menton påminner om de pastellfärgade byarna på den italienska sidan om gränsen. Medelhavets vatten är milt turkost i kvällssolens ljus.

Tågresan från Paris till Menton tar cirka sju timmar inklusive bytet i Nice. Då är första delsträckan med snabbtåget TGV. Från Milano är det fyra och en halv timme inklusive byte i Ventimiglia.

13. La Rochelle, Frankrike
La Rochelle heter en stad på den franska atlantkusten som vi besökte senast för tre år sedan. Hela familjen har varit där en gång tidigare och jag var också där som ung tågluffare på 80-talet. Hamnade där mest av en slump. Den låg, på den tiden, på en lagom lång natts tågresa från Paris. Det är verkligen en mysig stad, La Rochelle. Fina stenhus. Härliga marinor. Vid hamnen finns flera gamla befästningar från 1300- och 1400-talen, som befästningstornen La Chaine och Saint-Nicholas. Bland äldre byggnaden märks också rådhuset från medeltiden, senare ombyggt.

Från Paris till La Rochelle är det knappt tre timmar med Höghastighetståg.

14. Carcassonne, Frankrike
På håll ser den gamla befästningen ut som en vy ur en medeltida saga. Carcasonne heter staden i södra Frankrike som kanske just därför är så känd för sin världsarvsklassade gamla stad och ringmur. Som är en blandning av lyckat fejk och äkta vara. De nedersta delarna av muren och det äldsta tornet är från romartiden och sedan har anläggningen byggts till och byggts om i så många historiska vindlingar att det inte går att hålla reda på allt. Det är kungar och krig mellan olika kristna inriktningar och belägringar och en gris som kastades ut över muren och… Det går, som sagt, inte att hålla reda på allt. Men vackert är det.

Från Paris tar det drygt fem timmar med två olika höghastighetståg och ett byte till Carcasonne.

15. Köpenhamn, Danmark
Nyhavn med sina färgglada hus. Alla vackra och pampiga byggnader som Christian IV lämnade efter sig. Massor av offentlig konst. Och så har vi Palads, som är en stor-biograf och som är inrymd i vad som måste vara Köpenhamns färggladaste byggnad. Jo, Köpenhamn är väldigt vackert. Men tyvärr också dyrt.

Köpenhamn ligger drygt fem timmar med snabbtåg från Stockholm och en halvtimme med Öresundståg från Malmö.

16. Füssen, Tyskland
Du har säkert hört talas om slottet Nueschwanstein i Bayern. Det går bra att vandra hit från Füssen. Den finns en gångväg utmed först sjön Schwansee och sedan Alpsee. Du kommer delvis att gå igenom bokskog och kommer även förbi gamla gula Schwanstein som numera heter Schloss Hohenschwangau. Att vandra från Füssen till Schwansteinslotten tar drygt en timme om du går i rask takt.

Ungefär två timmar tar det med tåg från München till Füssen.

17. Granada, Spanien
Granada är huvudstaden i den spanska provinsen med samma namn. Staden ligger i Andalusien i södra Spanien, vid foten av bergskedjan Sierra Nevada. Här ligger den vackra moriska borgen Alhambra. Vackrast är kanske Myrtengården som domineras av en stor, stilla vattenspegel omgärdad av myrten. Men här finns också vackert kakel, ornament och trädgårdar. Själva staden är också fin och väl värd att se. Vi bodde i en grotta när vi var här.

Hit är det långt att åka tåg från Sverige men för den som har många dagar till förfogande går det. Från Córdoba tar det ungefär två och en halv timme till Granada.

18. Saint-Malo, Frankrike
Saint-Malo ligger vid Engelska kanalen i Bretagne, nära gränsen till Normandie. Här finns Europas häftigaste tidvatten och skillnaden mellan hög- och lågvatten kan vara så stor som 13 meter. Staden som är återuppbyggd efter andra världskrigets bombningar grundades av gallerna under det första århundradet efter Kristus men hade sin storhetstid under medeltiden. Från 1590 till 1594 var staden till och med en självständig republik med mottot: ”inte fransk, inte bretonsk – men malouinsk”. Stränderna är en blandning av fina sandstränder och karga klippor. På några av klippöarna finns medeltida borgar. Vid en av sandstränderna finns en havspool som håller vattnet innestängt när stranden drar sig långt, långt ut. Hyr du bil kan du ta dig vidare till den vackra klosterön Mont-Saint-Michel.

Höghastighetståget TGV tar dig på tre timmar till Saint-Malo från Paris.

19. Karlskrona, Sverige
Som ett pärlband av dansk/svensk 1600-talshistoria ligger de vid Hanöbukten. Först kom Kristianstad när området fortfarande tillhörde Danmark. Sedan – när det blivit svenskt – först Karlshamn och sedan Karlskrona. Och vackrast av dem alla är nog ändå Karlskrona. I alla fall en vindstilla dag när solen skiner. Världsarv är staden också.

Från Malmö är det knappt tre timmar med direkttåg till Karlskrona. Från Stockholm tar det knappt fem timmar med två byten.

20. Verona, Italien
Förutom Rom så finns det ingen stad i italien som har så många antika lämningar som Verona. Därtill massor från medeltiden och framåt. Det är en vacker stad och närheten till Gardasjön, dit du också kan ta dig med tåg, är ett stort plus. Men Romeo och Julias balkong känns mest som en turistfälla.

Verona ligger ungefär två timmars tågresa från Milano och till Venedig tar det ungefär en och en halv timme med tåget.

Tåg på väg till Vernazza, Italien. Först ut på listan.

12 kommentarer

Under lista, resor, tåg, vackra platser

Fiskarna i vattnet

Vattnet är otroligt klart. Det är vattenfall och forsar i mängder. Men också lugna vattenytor där emellan. Ibland helt spegelblanka.

Det är midsommartid 2014. Det klara vattnet gör att vi ser fiskarna som simmar i sjöarna. Barnen tycker om att titta på dem när vi promenerar längs vattnet.

Världsarv
Plitvicesjöarna. Nationalpark sedan 1949. Världsarv (UNESCO) sedan 1979. Ofta med på listor över Kroatiens, Balkans, Europas eller hela världens vackraste platser.

Detaljerad information hittar du här. Med både vägbeskrivning till och karta över själva nationalparken.

Bilden ovan är helt oredigerad. Inga filter. Inga förstärkta färger.

2 kommentarer

Under natur, resa med barn, resor, vackra platser, Vandra

Avslut på Rügen

Det finns alltid ett vemod i det att en semester går mot sitt slut.

Här sitter min sambo och våra två söner i den trappa som leder ner mot badstranden på resmålet Sellin på den tyska semesterön Rügen. Som vi besöker som avslutning på vår rundresa i bil genom Europa sommaren 2016. Trappan är bred här, så de blockerar den inte.

Badbryggan
Den vackra badbrygga som syns i bakgrunden på bilden är faktiskt, i någon mening fejk. Bryggan som du ser när du kommer upp till krönet vid sandstranden i Sellin byggdes efter murens fall. Bygget påbörjades 1992 och blev klart 1998. Det är alltså ingen gammal brygga. Men ändå kan man säga att den har anor.

Rundresan
Vi hade gjort en stor rundresa i bil med dittills 23 nätter runt om i Europa; i Stade, Gent, Nantes, La Rochelle, Biarritz, Andorra La Vella, Gordes, Menton, San Marino, Verona, Lago di Braies, St Anton, Oberkirch, Auerstedt och Greifswald. Nu hade vi två nätter på lyxhotell här i Sellin kvar, innan det årets sommarsemester var slut.

Avslutet
Även om du har upplevt mycket så finns det alltid ett vemod i det att en semester går mot sitt slut. Jag läser in det vemodet i den här bilden.

Men kanske ser du något annat? Kanske ser du tre resenärer som trött väntar på en fjärde som har yrat vilse för en stund?

Så skulle det ju också kunna vara. Rent teoretiskt, alltså.

2 kommentarer

Under resor, vackra platser

Cinque Terre – mina 7 bästa tips


Cinque Terre i Ligurien har på senare år seglat upp på allt fler listor över Italiens och till och med hela världens vackraste platser. Här är mina bästa tips inför din resa hit:

1. Undvik värsta högsäsong
Att Cinque Terre blivit allt mer känt gör att många söker sig hit och att det blir trängsel. I någon mån varar högsäsongen ända från påsk till slutet av oktober. Värst ska det vara på veckosluten och vid italienska helger och lov. Tänk till exempel på att de flesta italienare har semester i augusti. Den stora peeken är i mitten av månaden. Antagligen är det klokt att undvika området helt under augusti.

Vi var här på höstlovet (vecka 44). En bra tid på året för den som vill undvika de värsta horderna och ändå ha fint vandringsväder. Dock att risken för regn har ökat vid den här tiden. För den som vill ha nära garanterat bra väder, kunna bada och vandra och ändå undvika den allra, allra värsta trängseln kan september vara den perfekta månaden även om vi också vågade oss på ett och annat dopp.

Andra halvan av november är vädret riktigt instabilt och i januari och februari är det direkt kallt. Den enda anledningen att besöka området i december är för att se den berömda julbelysningen i Manarola.

I mars och april är det läge för den som vill möta våren i området. Lokalbefolkningen kommer vara glada att se dig efter ett vinteruppehåll nästan helt utan turister. Om du älskar att vandra, är det här säsongen för dig! Typiskt är vädret trevligt (inte för varmt) och perfekt för vandring. Ju tidigare på våren du besöker området, desto mindre trångt kommer det att vara (minus påskhelgen då det alltid är trångt). Nackdelar: De som vill snorkla / dyka / kajaka har vanligtvis inte möjlighet till detta denna tid på året eftersom hyreställena inte är öppna ännu. Du kommer sannolikt inte heller vilja doppa dig i det kalla vattnet.

Maj och juni är de av sommarmånaderna då trängseln ändå är mindre än i juli och augusti.

Vernazza på kvällen, i slutet av oktober.

2. Bo i någon av byarna
Många som besöker Cinque Terre bor i någon av de närliggande städerna, till exempel La Spezia, och gör dagsutflykter till området med tåg. Det fungerar säkert alldeles utmärkt. Jag skulle ändå rekomendera att bo i någon av byarna.

På kvälllarna, efter solnedgången, försvinner dagturisterna. Då sänker sig ett annat lugn över byarna som jag inte skulle vilja ha varit utan. Dessa båda ställen bodde vi på när vi var här. Min betygsättning ska inte ses som någon bedömning av hur boendena skulle ha varit klassificerade enligt någon formell standard. Det handlar om min subjektiva bedömning där jag även tar hänsyn till prisvärdhet och läge.

La Polena – Affittacamere
Adress: Via M. Carattino 20, Vernazza, Italien
Incheckning: 2017-10-29. 1 rum. Antal nätter: 2. Antal gäster vuxna: 2, barn: 2.
Totalt pris: 350 €. Bokat genom: Booking
Mitt betyg: ⭐️⭐️⭐️⭐️

Det här rummet beskrivs på bokningssidan som en ”svit med havsutsikt”. Det är en betydligt överdriven beskrivning. För det första är det inte direkt en svit utan mera ett rum med udda planlösning. Pojkarnas våningssäng i ena änden och dubbelsängen i den andra och ingång mot badrummet däremellan. Havsutsikt är det. Och havet är dessutom riktigt nära. Och vyn vacker. Särskilt när vi anländer första kvällen när både himmel och hav är starkt färgade i lila.

Ändå. Det är ett väldigt litet fönster att titta ut på havsutsikten genom. Nästan löjligt litet. Med detta sagt är det ändå ett väldigt trevligt rum, i ett väldigt bra läge i Cinque Terres kanske allra vackraste by. En bra utgångspunkt för utflykter i området. Frukosten som ingår äts på två olika restauranger i byn som stället har avtal med (olika veckodagar). Det fungerar alldeles utmärkt och det är bara trevligt att komma ut en runda i byn på morgonen. Betalningen för boendet sker i byns fiskebutik. En burk sardeller ingår i köpet.

Cà de Lelio 
Adress: Via Di Mezzo 26, Manarola, Italien
Incheckning: 2017-10-31. 1 rum. Antal nätter: 2. Antal gäster vuxna: 2, barn: 2.
Totalt pris: 300 €. Bokat genom: Booking
Mitt betyg: ⭐️⭐️⭐️⭐️

Det här beskrivs som ett rum men är snarare två. Ett sovrum för pojkarna där också kylskåp och vattenkokare finns. Och ett sovrum för oss vuxna. Plus ett fint badrum. Rummen är inredda i romantisk 80-90-talsstil och ligger i vackra Manarola. Frukosten som ingår är däremot nästan lite skrattretande. Det är några kex, inplastade muffins med lång hållbarhet och lite marmelad samt mjölk mm i kylskåpet. Te och kaffepulver. Vi köper till färskt bröd på byn. Mysigt allt som allt och också detta är ett bra val för den som vill utforska Cinque Terre.

3. Besök alla fem byarna
Alla fem byarna i Cinque Terre är både snarlika och ändå olika. Och var och en sevärda. Så hoppa inte över någon av dem när du ändå är här! Räknat från nordväst till sydost är det fem små fiskebyar som radar upp sig: Monterosso al Mare, Vernazza, Corniglia, Manarola och Riomaggiore.

Monterosso al Mare ligger vid en liten bukt som skyddas av ett litet konstgjort rev. Det är den enda av byarna som har en sandstrand. Ja, byn har till och med två.

Byarna i Cinque Terre är alla vackra och det är inte helt enkelt att ranka dem inbördes. Många skulle nog sätta Manarola först men min favorit får ändå bli nummer två från norr, Vernazza, som visade sig som allra vackrast vid skymningen kvällen när vi anlände. Det är den enda naturliga hamnen i Cinque Terre och är en av de äldsta ”fiskebyarna” på den italienska Rivieran.

Den mittersta av de fem byarna heter Corniglia. Det är den som syns till vänster om apelsinträdet i översta bilden i inlägget. Byn har 150 invånare. I likhet med de andra byarna klättrar den på klipporna. Men till skillnad mot i de andra byarna börjar inte husen klättra upp mot bergen med början nere vid Medelhavet. Istället ligger hela byn placerad uppe på en bergkam ungefär hundra meter över vattnet. Det gör inget. Tvärt om. Vi tyckte till och med att det här var den mysigaste av de fem byarna att strosa omkring i.

Manarola består också den av hus målade i relativt klara pastellfärger på en klippa med utsikt mot havet. Det är mysigt att vandra i bland gränderna i byn. Här finns en liten hamn, med möjlighet till klippbad och en strandpromenad med utsikt över byn och solnedgångarna.

Husen på klipporna ovanför hamnen i Riomaggiore klamrar sig fast på ett alldeles orimligt sätt som trotsade de tyngdlagen fullständigt. Men vem bryr sig om Newtons lagar när en stor strålande apelsin sänker sig i Medelhavet och färgar himlen rosa? Byn är den sydligaste av byarna som räknas till Cinque Terre och även den är alldeles fantastiskt vacker. Inte minst i solnedgången:

4. Vandra
Att vandra är lite av grejen i Cinque Terre. Förutom att titta på och fotografera de gulliga byarna. Hela området är en nationalpark. Tänk på att det kostar att vandra och att du måste betala med kontanter! Området har ca 10 mil vandringsleder som löper mellan byarna och i det omgivande landskapet, men två av de mest berömda sträckorna är avstängda just nu. De två kuststräckor som är öppna för vandring är de två första från norr mot söder. Vi började med den allra nordligaste sträckan som vi vandrade från söder mot norr, vilket ska visade sig vara smart. Vi gick alltså kuststigen 3,5 km från Vernazza till Monterosso al Mare.

Av de två vandringar vi gjorde i nationalparken tyckte vi ändå att sträckan från Corniglia till Vernazza var allra finast. Den är fyra kilometer och därmed något längre men samtidigt något mindre kuperad jämfört med sträckan från Vernazza till Monterosso al Mare. Stigen var dessutom i regel lite bredare här. Detta är alltså den vandring jag främst rekommenderar om du bara ska göra en i området. Men båda är fina.

Nedan en vy över Monterosso al Mare från den första vandringen:

5. Fotografera mycket
Du kommer inte att besöka många platser som har så många vackra vyer som den här. Så se till att ha bra med minnesutrymme i kameran!

Men vilken vy är från vilken av de fem byarna? Och var finns de olika utsiktsplatserna? När på dygnet är ljuset bäst? Och hur hittar du dit? Mina svar på de frågorna och lite till hittar du i ett tidigare inlägg. Med kartor och mina egna foton från platserna.

Här nedan solnedgången i Vernazza vår första kväll i Cinque Terre:

6. Ät gott
Tyvärr är det dyrt att äta på restaurang i Cinque Terre. Det har så klart med de många turisterna att göra. Den som vill spara pengar kan köpa mat i någon affär, i någon food truck eller på något snabbmatställe, och sedan ha pick nick. Men här följer några tips på restauranger med god mat.

Till kvällsmat den första kvällen åt vi spaghetti vongole på en restaurang vid det lilla torget nere vid havet i Vernazza. Taverna del Capitano som fått 3,6 stjärnor på Google. Vi åt faktiskt exakt samma nästa kväll, så god var pastan med hjärtmusslor. Med smak av vitlök, olivolja och persilja. Efteråt tog vi varsin glass på gelaterian som ligger vid huvudgatan genom byn. Jag valde hallonsmak.

En dag åt vi lunch i Vernazza. Då var det till skillnad mot på kvällarna väldigt fullsatt på de flesta restaurangerna men vi hittade ett bord ute vid piren vid porto di Vernazza, där vi åt pizza och pasta. Jag tog en pizza med kronärtskocka och inget mer utöver tomatsås och mozzarella. Det smakade ännu godare sedan jag bett om och fått extra ”sal”, salt på Italienska.

I Manarola åt vi lunch på Nessun Dorma som har 4,6 stjärnor på Google. Förmodligen delvis tack vare den fantastiska utsikten. Trots att det var på höstkanten så fick vi köa en stund för att få plats. Jag åt bruchetta. Det smakade bra!

Middag åt vi en kväll i samma by på Ristorante Marina Piccola som har 3,7 stjärnor på Google. Jag valde hummer. Inte billigt. Men gott!

Spaghetti vongole.

7. Ta dig hit
Det bästa sättet att ta sig hit är med tåg. Om du är riktigt miljövänlig åker du tåg hela vägen från Sverige. Annars kan du flyga till Pisa som ligger två timmar bort med tåget. Allra billigast blir sannolikt att göra som vi gjorde: Flyga till och kombinera med Milano. Att åka tåg från Milano till Cinque Terre tar drygt tre timmar. Tillkommer gör så klart tiden det tar att ta sig från respektive flygplats till Centralstationen. Om du flyger kan du välja att klimatkompensera, som vi gjorde.

När vi besökte Cinque Terre och Milano på höstlovet 2017 kom vi väldigt billigt undan. Totalt: 14 600 kr för två vuxna och två barn, 13 och 11 år gamla. Det vill säga 3 650 kr per person. Jag har tidigare skrivit mer utförligt om de olika delposterna i den kalkylen. Utöver det lämnade jag ett bidrag till VI-skogen på 500 kr vilket kompenserar för utsläppen från en flygresa till Medelhavsområdet för fyra personer.

Tåget är också det bästa sättet att ta sig mellan byarna, när du inte vandrar. Biljetter kan du antingen köpa på stationerna eller på det italienska tågbolaget Trenitalias hemsida.

På järnvägsstationen i Manarola.

Manarola i kvällsljuset.

11 kommentarer

Under lista, natur, resor, tåg, vackra platser, Vandra

Tåg eller flyg till Spanien?


Jag gillar verkligen att åka tåg! Inför höstlovsresan senast till Spanien undersökte jag därför möjligheten att åka tåg hela vägen. Det visade sig inte vara så lätt dock.

För den som ska till Torrevieja, som vi skulle, är närmaste järnvägsstation i Alicante. Vid samma stad finns för övrigt också den närmaste flygplatsen. Från Alicante tar du dig lämpligast vidare med hyrbil. I Torrevieja är det nämligen nästan nödvändigt med tillgång till bil.

För många byten
Problemet med att ta tåg från Karlshamn till Alicante är egentligen inte främst att restiden är två dygn i vardera riktningen. Det stora problemet är det stora antalet byten på vägen. Beroende på val av avresetidpunkt och resväg slår det på något byte hit eller dit men ungefär tio tågbyten blir det fråga om på vägen ner mot Spanien. Med så många byten och olika tågoperatörer vågar du knappast boka platsbiljetter i förväg. Risken är att ett försenat tåg i början av kedjan gör alla de kommande biljetterna ogiltiga. Och att köpa tågluffarkort och resa på vinst och förlust utan bokade platsbiljetter känns kanske inte heller så bra? I alla fall tyckte jag att det verkade orimligt krångligt och riskfyllt för bara en veckas semester (plus en helg). Om resan tar tre dagar i vardera riktningen vilket kanske är mest realistiskt om du ska ha tillräckliga marginaler – så blir det sex dagars resa fram och tillbaka och tre dagar på plats i Spanien. Så jag gav upp tanken. I alla fall för den här gången.

När jag nu i efterhand tittar vilka tågförbindelser som skulle vara möjliga just nu så kommer följande alternativ upp:

Karlshamn 12:35 – Köpenhamn 15:08
Köpenhamn 15:35 – Hamburg 20:16
Hamburg 21:02 – Offenburg 05:49
Offenburg 07:05 – Strasbourg 07:35
Strasbourg 09:03 – Gare de Montpellier Saint-Roch 15:06
Gare de Montpellier Saint-Roch 16:52 – Port Bou 19:31
Port Bou 20:19 – Barcelona Sants 22:39
Barcelona Sants 10:00 – Alicante 14:55

Detta är ett något mer realistiskt alternativ än de jag fick upp i höstas. Ändå. Resan innehåller ett nattåg där du ska kliva av tåget 05:49. De kortaste marginalerna är någon halvtimme. Även om detta alternativ kommit upp i höstas tror jag inte att jag vågat mig på denna resa heller. Även sju byten är mycket.

Nya tåglinjer behövs
För att tåget ska bli ett realistiskt alternativ för en veckolång resa till Spanien så skulle det behövas att nya nattåg sattes in på till exempel sträckan Hamburg – Paris och att det sedan fanns snabbtåg som gick hela vägen från Paris – Barcelona. I ett sådant scenario skulle det räcka med fyra tågbyten på väg till Alicante. Fler internationella tåglinjer i Europa behövs, helt enkelt, om fler ska välja att ta tåget till Spanien.

Flyg och tåg
Nu visade det sig att flyg till Alicante blev väldigt dyrt. Det här gällde ju höstlovsveckan som alltid blir dyr med flyg. Men efter lite sökande på alternativ så hittade jag billigare flygbiljetter om vi flög in via Valencia och hem via Madrid. På så sätt fick vi till en liten rundresa i Spanien på höstlovet. Och fick ändå chansen att åka lite tåg. De spanska höghastighetstågen visade sig vara både punktliga och bekväma. Redan i höstas publicerade jag ett inlägg med landskapsfoton fotograferade från tågresan mellan Alicante och Madrid.

Renfe, heter det spanska tågbolaget, för den som själv vill boka tågbiljetter i Spanien.

Flygresorna klimatkompenserade jag genom att låta plantera träd för 500 kr i VI-skogen.

4 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor, tåg

Besök verklighetens Björkfjället från TV-serien ”Andra åket”


Har du sett TV-komedin ”Andra åket” på TV i vinter? (Om inte: gör det!) Är du nyfiken på platsen där den spelades in? Jo, det stämmer. TV-seriens ”Björkfjället” är samma Björkliden som vi brukar åka på fjällsemester till fram på vårvintern. En underbar plats!

TV-seriens huvudperson är Madde som har bott i Stockholm men är född och uppvuxen i Björkfjället, en liten skidort allra längst upp i norr. När serien börjar tar hon tillsammans med sin man och tonårsdotter över Gammelgården, ett mindre hotell som hennes mamma förut drivit.

Verklighetens Gammelgården
Björkliden ligger i Lappland, ungefär tio mil nordost om Kiruna. Och ”Gammelgården” heter Gammelgården. Även i verkligheten. Det var här allt började en gång, med turismen i Björkliden, 1929. Kanske som ett alternativ till Abisko turiststation som ligger nästgårds och öppnat redan 1903 när Malmbanan var ny. Järnvägen som byggdes för att frakta malm från gruvan i Kiruna ner till den isfria hamnen i Narvik, på den norska sidan, och som alltså samtidigt möjliggjorde naturturism med utsikt mot Lapporten. Både i Abisko och i Björkliden. Vandringsresor på sommaren och skidåkning på vintern. Gammelgåden i Björkliden är sedan den först byggdes 1929 tillbyggd i flera etapper och varje etapp bär spår av sin tid. Numera är här vandrarhem (eller ”SKI LODGE” som de själva kallar det) och restaurang. Här kan du också äta pizza.

Du behöver inte bo här för att äta på restaurangen där det finns möjlighet att sitta i fyra olika rum, från olika tidsepoker. Längst in finns timmerstugan med den sprakande brasan. I den nyaste delen med vitmålade väggar är det ofta ganska tomt, utom när där är ett band som spelar. Gammelgården drivs i verkligheten av Laplands Resorts. Ett aktiebolag som ingår i en hel koncern som ägs genom ett par olika moderbolag av affärsmannen Olle Isberg. Alltså ganska långt ifrån det gulliga lilla familjeföretaget i TV-serien. Men gulligt är Gammelgården ändå.

I år är detta logi-alternativ bara öppet 13-22 april. Mycket tycks redan vara fullbokat, men du kan du kan fortfarande boka ett dubbelrum från den 14-17 april för 750 kr/natt.

Gammelgården skymtar bakom snödrivorna.

Elden brinner i timmerstugan.

Verklighetsens ”Högfjällshotellet”
I TV-serien drivs det större, fräsigare och modernare ”Högfjällshotellet” av en odräglig tidigare skolkamrat till Madde. I verkligheten drivs Hotell Fjället, som det egentligen heter, av samma Lapland Resorts som driver Gammelgården.

I verkligheten är Hotell Fjället inte heller särskilt nytt. På en av väggarna i lobbyn hänger ett foto från 1949 och redan då fanns hotellet på plats.

Men det är ändå något piffigare än Gammelgården. Här finns receptionen för hela fjällbyn, en liten affär som kallas ”lanthandel”, lobbybar, baren Rallaren i källaren med After ski och restaurang Lapporten med utsikt mot just den. Lapporten, alltså.

Hotell Fjället har enkel-, dubbel- och familjerum. Här kostar det någon tusenlapp mer per natt för ett dubbelrum jämfört med prisläget på Gammelgården.

Varm choklad utanför Hotell Fjället

Planka med delikatesser i lobbybaren.

Elden brinner i lobbyn.

Kalixlöjrom i restaurang Lapporten.

Skidbackarna
I ”Andra åket” ägs liftsystemet av kommunen, men i verkligheten så. Ja, just det; Lapland Resorts igen.

Grejen med skidåkningen här är dels att det finns allt från barnbacken till svarta pister, men också att naturupplevelsen är så fantastiskt storslagen med utsikt mot Torne träsk och i vissa vinklar även Lapporten.

Här finns fem liftar varav den längsta är Kåppasliften, 1675 km lång och med en fallhöjd på drygt 400 meter. Åker du först ner en bit kan du sedan fortsätta ännu högre upp med Kittedalsliften och få ännu mer fallhöjd ner; 540 meter. Den tredje högsta i Sverige efter Åre/Duved och Hemavan. Totalt kan du i Björkliden välja mellan 23 pister eller hitta din egen väg i ett ospecificerat antal off-pist-stråk.

Liftkort för en dag kostar 315 kr, för tre dagar 815 kr och för fem dagar 1235 kr. Det finns dock fler varianter för den som så önskar. Liftkortet gäller även i Riksgränsen, som har tuffare skidåkning, och det finns en transferbuss som avgår vid kvart över åtta på morgonen och är framme vid Riksgränsen klockan nio. Tillbakaresan avgår kvart över tre.

På väg uppåt i Kittedalsliften.

Nu sätter vi fart!

Alpin skidåkning i riktigt fjäll-landskap.

Fler logimöjligheter
Laplandsresorts erbjuder även boende i stugor, där några har utsikt mot Lapporten, och en campingplats. Uppe på fjället, i väglöst land ligger även Låkratjåkko fjällstation med vissa övernattningsmöjligheter.

Därutöver finns ett fristående vandrarhem som heter Davvi Dállu.

Säsonger
Skidsäsongen varar i år från den 8 februari till den 12 maj. Sommaren börjar runt midsommartid. Då är det vandring som gäller. Och golf. Och paddling. Och cykling. Och att besöka det vackra Silverfallet. Platsen där Rakkasjokk rinner ut i Torne träsk är mycket vacker. Den ser mer ut som om den vore placerad i ett tropiskt land än i Lappland. Men det är här i norr som det klaraste vatten faller ner som ett vitt skum mellan klippkanterna ner i en turkos lagun där det möter sjön vid en klapperstensstrand.

Hösten kommer tidigt med vackra färger. Runt jul och nyår är det populärt med hundspann och norrskens-spaning. Däremot är inte skidbackarna öppna än på grund av mörkret och kylan.

Silverfallet i början av augusti.

Byn Björkliden
20 permanent boende invånare har byn. Antagligen något fler säsongsboende. Och så alla turister då. De flesta turisterna bor dock på andra sidan järnvägen. På hotellet, i stugbyn eller på husvagnscampingen. På den sidan ligger också lanthandeln i järnvägsstationen. Men i själva byn finns i alla fall Gammelgårdens vandrarhem.

Ta sig hit
Att åka bil från södra Sverige är en väldigt lång resa. Redan från Stockholm är det 16 timmar effektiv körtid. Och med den restiden lär du behöva stanna flera gånger med ytterligare tidpåslag som följd. Om du väljer att flyga är det Kiruna flygplats som gäller och då är det ändå tio mil kvar i tranferbuss (kolla upp tidtabellen) eller taxi. Därtill kommer dina eventuella funderingar kring klimatpåverkan från flyget.

Det jag rekommenderar är att ta tåget. Från Stockholms central avgår dagligen ett nattåg klockan 18:11 som utan byten är i Björkliden klockan 11:24. Ett annat nattåg avgår klockan 21:12. Då blir det byte i Boden och du är sedan framme klockan 16:08.

Hemresor finns det också två avgångar per dag att välja på. Men vill åka hem härifrån? ;)

Underbara vyer!

Lämna en kommentar

Under hållbart resande, mat, media, resor, tåg

Med tåg och båt till Frankrike och Jersey

Vi provade på att göra en tågsemester i sommar. Jag har skrivit om flera av delarna men inte om helheten. Två veckor med tåg, bil och båt och lite buss till Bretagne, Normandie och Jersey. Vi fick även några glimtar av Danmark, Tyskland och Belgien. Så här kommer ett klassiskt dag för dag – reportage:

Efter viss möda hade jag lyckats boka tågbiljetter till Frankrike själv via internet. Jag har berättat i ett tidigare inlägg hur du kan göra samma sak. Vid midsommartid 2018 bär det så äntligen iväg.

Dag 1 – Nu är vi på väg!
Tåget avgår från Karlshamn en lördag i juni klockan 12:35. Midsommardagen närmare bestämt. Den första tågbiljetten är en duo/familj i Skånetrafikens gamla app för 517 kronor för oss alla fyra. Det känns skönt att äntligen vara på väg! Köpenhamn är vår närmaste storstad. Jag brukar säga att vi är här för sällan. Öresundståget är ovanligt fullbelagt, men kommer ändå fram till Huvudbangården i tid, 15:08.

Vi går längs Bernstorffsgade för att komma till vårt hotell för kvällen. Richmond hotell är trestjärnigt. Jag har betalat 3322 svenska kronor för ett familjerum för fyra. På vägen hit passerar vi baksidan av Palads, som är en stor-biograf och som är inrymd i vad som måste vara Köpenhamns färggladaste byggnad. Och då finns det ändå en hel del färgglada byggnader i den här stan. Sedan vi checkat in går vi en promenad genom för oss okända delar av den danska huvudstaden innan vi landar på mer bekanta Nytorv för att mumsa i oss smørrebrød respektive hamburgare. Köpenhamn är dyrt men fint.

Rådhuspladsen, Köpenhamn.

Dag 2 – Tåg genom Tyskland
Efter en lugn morgon med hotellfrukost och promenad till stationen hinner vi med en fika på stationen också – jag tar en chai latte – innan vi kliver ombord på det dieseldrivna danska tåg som med avgång 11:35 ska ta oss till Hamburg. Lite trist tycker jag det är att tågresor i Europa inte alls är lika fossilfria som de är hemma i Sverige. Wi-fi:n fungerar bara så länge vi är i Danmark. Vi äter på färjan mellan Rødby och Puttgarden. Buffé. Men är inte sådär jätteimponerade. Men bättre än att flyga är det ju ändå. Att åka tåg. Med klimatpåverkan, wi-fi och mat. Och du får se mer. Av landskap. Av städer. Av länder.

Tåget som tar oss från Köpenhamn till Hamburg.

I Hamburg tar vi en kort sväng på stan innan det är dags för nästa tåg. Jag har valt att ha lite extra marginal mellan tågen. Det är ändå inte långt ifrån att vi missar det. Strax innan avgång börjar stora delar av folkhavet röra sig upp mot trapporna. Vi tittar då på bildskärmarna. Vi hade missat utropet om spårbyte. Nu får vi skynda oss!

Mönckebergstrasse, Hamburg

Vi är framme i Köln så sent som klockan tio på kvällen. Hela resan från Köpenhamn kostade 209 Euro för fyra personer. Det är bara att gå direkt till hotellet, Cologne Marriott Hotel och krypa direkt i säng. Den här övernattningen kostade 1 793 kr för fyra.

Dag 3 – Förmiddag i Köln, kvällsmat i Paris, natt i Saint-Malo
Frukost ingår inte i priset på Cologne Marriott och eftersom vi tycker att den är för dyr där äter vi på ett fik vid stationen istället. Vi hinner med en liten stadspromenad också innan det är dags att kliva på tåget kl. 12:42 mot Paris.

Ingång till Kölnerdomen.

Tågbolaget som åker mellan Tyskland och Frankrike via Belgien heter Thalys.

Strax efter klockan fyra kliver vi av tåget på stationen Paris Nord. Att ta tunnelbanan till stationen Paris Montparnasse tar längre tid än jag räknat med, men vi hinner i alla fall äta på en restaurang vid en parisisk boulevard, alldeles nära stationen, innan vi tar tåget 18:14 vidare mot Bretagne. Jag väljer mackor med getost. Mums!

Macka med getost i Paris.

Nu är det franska SNCF och deras snabbtåg TGV som vi åker med. Klockan halv tio på kvällen är vi framme i Saint-Malo. En halvtimme försenade. Hela tågresan från Köln till Saint-Malo kostade 360 Euro för fyra på separata biljetter för de båda etapperna. Det är en bit att gå till den lägenhet vi hyrt via Airbnb (1691 kr för två nätter). Skönt ändå att vara framme!

Dag 4 – Heldag i Saint-Malo
Vi promenerar runt och bekantar oss med staden som förstördes under andra världskriget men som sedan byggdes upp i samma stil igen. Vandrar längs ringmuren. Äter moules frites, kokta blåmusslor med pommes frites. Tvättar upp lite kläder. Badar i Atlanten. Betraktar tidvattnet. Tittar på solnedgången. Semester!

Havet i Saint-Malo, Bretagne.

Dag 5 – Vidare mot Mont-Saint-Michel
Vi har tagit tåget till Bretagne och Saint-Malo har visat sig vara en trevlig överaskning. Men det är inte i första hand för Bretagne som vi är i Frankrike. Jag har länge velat se mer av Normandie. Mer än Giverny som vi besökte 1999. Och mer av Normandie ska vi så äntligen få se nu.

Vi hämtar ut hyrbilen, som jag bokat på nätet för ungefär 300 Euro, vid färjeterminalen i Saint-Malo och så bär det iväg. Ungefär en halvmil från den vackra klosterön Mont Saint-Michel i Normandie ligger den lilla byn Beauvoir. Den har bara 410 invånare och är, trots närheten till en av Frankrikes mest berömda sevärdheter, en ganska sömnig liten bondby. Här ska vi bo två nätter på Appart’Hotel Fleurdumont (190 Euro) medan vi undersöker omgivningarna. Redan första kvällen går vi en promenad till Mont Saint-Michel.

Mont Saint-Michel inzoomad från avstånd, i det omgivande jordbrukslandskapet.

Dag 6 – Mont-Saint-Michel
Vi tillbringar dagen med att vandra till och från samt besöka klosterön. Ord som drömmig, sagolik och ”som en hägring” används ofta i beskrivningar av Mont-Saint-Michel. Och ön är mycket riktigt fantastiskt vacker. Inte minst på håll där den sticker upp längst ute vid kustlinjen i det annars flacka jordbrukslandskapet. Men som besökare ska du vara medveten om att du inte kommer att vara ensam ute på ön. Tvärt om. Du bör också ha koll på tidvattnet om du vill undvika besvikelse.

Mont Saint-Michel på närmare håll men med mindre zoom.

Dag 7 – Vidare mot Houlgate
Fortfarande i samma hyrbil kör vi vidare mot Houlgate här ska vi bo tre nätter i en lägenhet i två våningar med två sovrum, två toaletter, vardagsrum och kokvrå på Pierre & Vacances – Résidence Premium & Spa Houlgat för 3353 kr. I väntan på att få checka in bekantar vi oss med staden som är en liten turistort vid Engelska Kanalen med en strand och ett kasino, och sedan tar vi ett dopp i lägenhetshotellets uppvärmda, ljumma utomhuspoolen. Härligt!

Hus i Houlgate, Normandie.

Dag 8 – En dag för D-day
Den 6 juni 1944 landsteg andra världskrigets allierade trupper på fem stränder i Normandie, Frankrike. Syftet var att befria Europa från Nazisternas skräckvälde. Vi ägnar en dag på vår tåg-, bil- och båtresa i Europa åt stränderna Utah och Omaha där de amerikanska trupperna gick i land.

Cimetière américain de Normandie i Colleville-sur-Mer.

Dag 9 – Utflykt till Normandies vita klippor
Vi besöker två platser vid Alabasterkusten. Även om det inte riktigt var meningen att besöka båda två så kan jag så här i efterhand konstatera att bägge platserna var både sevärda och vackra. Det blev en utflykt med förvecklingar i vacker natur.

Höga klippor i Saint-Valery-en-Caux.

Dag 10 – Juno Beach och vidare till Jersey
Sedan vi checkat ut från lägenhetshotellet i Houlgate tar vi en sväng förbi Juno Beach, den ”kanadensiska” stranden under D-day. Vi besöker det museum som finns på platsen.

Juno Beach, Normandie.

På väg tillbaka mot Saint-Malo äter vi en trerätterslunch på en lantlig restaurang en bit från stora vägen. Plötsligt blir det bråttom att hinna tillbaka för att lämna bilen vid färjeterminalen i tid. Men vi hinner precis. Däremot är färjan försenad. Den skulle ha avgått 17:30 men ska nu avgå först klockan 19:45. Vi går en runda i Saint-Malo innan vi sätter oss i färjeterminalen och väntar. Färjan har jag bokat på nätet i förväg och biljetten kostade 228 £ för alla fyra tur och retur. På färjan köper vi något litet att äta och jag en ny laddarsladd till mobilen. Den är blommig och ser väldigt brittisk ut. Men det är svensk (!) design. Väl framme i Saint Helier checkar vi in på Jerseys svar på Fawlty Towers: The Norfolk Lodge Hotel. Här ska vi bo två nätter i ett familjerum för 3517 kr.

Dag 11 – Jersey
Den här dagen gör vi en utflykt med lokalbuss till byn Gorey där vi äter typisk brittisk fish & chips till lunch innan vi återvänder till Saint Helier och hotellrummet för att titta på VM-fotbollen. Sverige vann matchen.

Mont Orgueil heter slottet som tronar över byn Gorey.

Dag 12 – Plemont, Jersey och färjan tillbaka
Vi tar buss nr 8 från busstationen i Saint Helier, som heter Liberation Station. Det är ungefär 11 km och tar ungefär 40 minuter att ta sig till stranden Plemont med buss. När vi kommer hit är det högvatten och viken är full av vatten. Jag tar på mig baddräkten och sätter mig i en trappa i vattenbrynet och låter vågorna skölja över mina ben och upp mot magen.

När vi åker härifrån finns det en lång sandstrand på platsen.

Badtemperaturen är som i Sverige i havet på sommaren. Lite svalt men helt okej. Längst inne i klyftan finns ett litet vattenfall och i övrigt är det ett vackert klipp- och grottlandskap med turkost vatten. Det är mysigt att strosa omkring med pojkarna och bada bland klipporna innan tidvattnet drar sig längre ut. Tyvärr är det en del molnskyar när vi är här, men vi får ändå glimtar av solen.

När vi badat färdigt och ätit mackor på caféet (godast är de med bacon, brie och tranbär, näst godast de med alldeles färsk krabba) tar vi bussen tillbaka, hämtar våra väskor och ryggsäckar på hotellet och tar färjan tillbaka till Saint-Malo.

Plemont Beach på Jersey.

Dag 13 – Saint-Malo
Vi är tillbaka i Frankrike, Bretagne och Saint-Malo. Den här gången bor vi på Hotel De L’univers. Två nätter för 296 €. Lägenheten vi bodde i sist var upptagen. Det här visar sig vara ett slitet gammalt hotell. Kanske inte universums sämsta, men hål i dörren till rummet och allmänt slitage. Någon frukost ingår inte. Det har nog varit fint en gång men skulle nu behöva en rejäl upprustning. På förmiddagen letar vi reda på ett tvätteri där vi själva kan tvätta upp våra kläder. Eftemiddagen ägnar vi åt havet. Det har blivit dags att ta farväl av Bretagne.

En borg på en ö i Saint-Malo, Bretagne.

Dag 14 – Till Paris med förvecklingar
Den här dagen händer något som jag aldrig varit med om förut. Tåget avgår en kvart tidigare än den tid som står på biljetten. Tåget skulle ha avgått 12:03 men när vi i god tid kommer till stationen är det inte god tid längre. På tavlan står det att tåget ska avgå 11:48.

Varför har jag inte fått någon info om detta från det franska tågbolaget SNCF? De har både mitt telefonnummer och min mejladress?! Det är ren tur att vi hinner med tåget (som kostade 176 €).

När vi sedan kommer till Paris stax före klockan tre på eftermiddagen visar det sig vara sådan trängsel i tunnelbanevagnarna att vi inte kommer på med våra ryggsäckar och rullväskor. Så vi går genom halva centrala Paris istället. Det är tungt. Vi borde ha tagit en taxi istället.

Kvällen blir dock fin. Det är en fredag i början av juli och Frankrike har vunnit sin kvartsfinal i fotbolls-VM varför allmän galenskap utbryter. Vi äter god mat. Jag tar både sniglar och hummer och vi går en kvällspromenad genom ett vackert Paris. Vi bor prisvärt en natt på Hôtel De la Cite Rougemont för 171 €.

Kvällsljus vid Seine.

Dag 15 – Bryssel och vidare till Hamburg
Det är en stilla lördagsmorgon när vi går till Paris Nord för att ta tåget 10:25 mot Bryssel. Där är vi 11:47 (Thalys, 140 Euro). Det är lite krångligt med flera stationer i den belgiska huvudstaden.

Men vi hinner i alla fall se se Grand-Place och ta en hamburgare innan det är dags att ta tåget 14:19 vidare mot Tyskland Köln för tågbyte och sedan till Hamburg där vi är 21:19 (DB, 149 Euro). I Hamburg övernattar vi på Holiday Inn Express för 1576 kr.

Stadshuset vid Grand-Place i Bryssel.

Dag 16 – Sista etappen
I Hamburg övernattar vi bara. Men jag ser lika mycket mänskligt elände när vi går från stationen till hotellet och tillbaka som på hela övriga resan sammantaget. Tåget mot Köpenhamn avgår från Hamburg Hauptbahnhof 11:28 och är framme 16:26. Det är ännu ett danskt dieseltåg. (DB, 90 Euro). Sedan tar vi första bästa tåg hem mot Karlshamn men kommer först inte längre än till Malmö. Det är en brand mellan Malmö och Lund som hindrar trafiken. Men en timme senare kommer vi iväg igen. På väg hem mot Karlshamn.

Hamburg Hbf

Vad det kostade
Ungefär 39 000 kronor kostade resan totalt för transporter (tåg, hyrbil och båt) och boende för oss fyra. Då ingick mindre än hälften av frukostarna och inga andra måltider. Att köpa separata tågbiljetter blev billigare för oss än att köpa tågluffarkort. Alla priserna som nämns i detta inlägg är för två vuxna och två ungdomar 12 och 14 år gamla.

Sammantaget blev det en bra resa. Tågresorna kändes inte särskilt dryga. Pojkarna spelade spel på sina paddor och jag skrev blogginlägg och läste i en bok.

Vi höll ett högt tempo men fick å andra sidan se och uppleva mycket på kort tid.

Saint-Malo när vi var på väg tillbaka från Jersey.

5 kommentarer

Under hållbart resande, resa med ungdomar, resor, sommar, tåg

Glöm inte bort Greta Thunberg och klimatkrisen när Mellon drar igång!

– Krönika –

Första gången jag hörde talas om växthuseffekten och klimatfrågan var 1988 på hösten, eller möjligen på vårterminen samma år. Jag läste till civilingenjör i Samhällsbyggnadsteknik i Luleå. Kursen hette ”ekologi och miljövård I”. Det är över 30 år sedan.

Frågan var alltså redan då avgjord rent vetenskapligt. Däremot var prognoserna lite fel. Enligt mina läroböcker skulle vi, om ingenting gjordes åt saken, vara ungefär där vi är idag om ytterligare 20 år. Alltså runt 2040. Jag skulle då vara runt 70 år gammal.

Jag såg det som att den tidsperiod mänskligheten hade på sig att proaktivt förebygga allvarliga klimatförändringar sammanföll med den där jag skulle tillbringa mitt yrkesliv. Detta ville jag jobba med!

Det blev inte riktigt så. Trots att jag jobbat med miljöfrågor hela mitt yrkesliv så här långt. Jag hade tänkt mig att jobba direkt i industrin, eller som konsult, för att hjälpa till med den nödvändiga omställningen. Samtidigt hoppades jag kunna hjälp till lite i andra miljöfrågor som ozonhålet, försurning, miljögifter och övergödning.

Det var en bra utbildning. Vi lärde oss om kretsloppsteknik och energifrågornas koppling till miljöfrågorna. Om entropi och exergi. Jag gjorde min praktik på LKAB:s malmhamn i Luleå men begrep ju att gruvindustrin inte kan ha en stor roll i ett cirkulärt samhälle.

Jag var färdig civilingenjör med inriktning mot teknisk miljövård 1992. Det var lågkonjunktur. Det var bara staten som anställde. Och knappt det. Det blev först länsstyrelsen i Gävle för min del. Och sedan Karlskrona. På den tiden fick man inte ta upp energi- och klimatfrågorna vid miljöprövning och tillsyn. Det ansågs vara ett för storskaligt problem för att lösas av enskilda företag i Sverige.

Jag skänkte 20 kr/månad till Greenpeace. De ringde upp och ville ha mer pengar. Jag påpekade att jag ville att de inte bara skulle köra runt i gummibåtar mot oljeindustrin utan jobba med systemnivån. Jobba för högre bensinpriser. Den person som pratade med mig hävdade att de haft frågan uppe men inte kunde ta tag i den eftersom det skulle bli impopulärt bland allmänheten och de då skulle förlora i stöd. De fick då inte heller mer pengar av mig.

Några år in på 1990-talet kom en period när media började skriva om växthuseffekten. Nu händer det! Tänkte jag. Men det gjorde det inte. ”Business as usual” fortsatte i stort. Biogasen kom dock och en del kommunal verksamhet började köras på den. Och fjärrvärmesystemen i några svenska städer gick över till förnybart. Annars inget. Jag började jobba som VA-chef.

Under en period i slutet på 00-talet blev det populärt med etanolbilar som en del-lösning på problemet. Vi köpte en privat som vi fortfarande kör med. Men sedan sablades den tekniken ner och ”alla” började köra på fossil diesel istället under etiketten ”miljöbil”. Så dumt! Sen hette det att elbilar är det nya gröna som kommer att komma stort. Men inte mycket hände i verkligheten.

Och där ungefär är vi nu. Jag har precis börjat jobba som utvecklingsstrateg på en teknisk förvaltning. Och så kommer då anti-flyg-rörelsen och nu också Greta Thunberg. Och det är i mångt och mycket så oerhört hoppingivande.

Samtidigt måste jag erkänna att jag är luttrad. Jag hoppas, hoppas verkligen att något ändras på riktigt den här gången! Och ändå flyger jag. Hur går det ihop?

Ja för det första är inte flyget den största boven när det gäller klimatfrågan – egentligen. Men bidrar så klart. Och jag bestämde mig därför att inte flyga inrikes redan på 80-talet. Och det löftet till mig själv har jag i stort sett kunnat hålla. Utom en period när barnen var riktigt små och jag såg det som värdefullt att kunna vara hemma och natta, har jag inte flugit inrikes. Oftast blir det tåg och övernattning istället i tjänsten. Och privat kör vi mycket med etanol-bilen när vi reser inrikes. Eller tar tåget. En gång per år brukar vi åka tåg från Blekinge till Lappland.

Utrikes blir det inte lika ofta tåg. Till Danmark, så klart. Och tre tågsemestrar bortom Norden det blivit sedan 80-talet. Annars har det tyvärr blivit mycket flyg. Det har att göra med hur transportsystemet förändrats. Pris. Bokningssystem. Tidtabeller. Att resa med tåg i Europa var enkelt på 80-talet. Det blev efterhand svårare och svårare. Och flyget billigare.

Ett par gånger genom alla år har jag erbjudits att klimatkompensera flygresan när jag bokat, och har då gjort det. Men de allra, allra flesta gånger har inte alternativet funnits. Från och med 2016 har jag tagit saken i egna händer och sett till att klimatkompensera alla våra flygresor på egen hand. Genom att låta plantera träd i VI-skogen.

Till den som undrar varför jag inte bara slutar flyga istället när jag vetat om det här sedan 80-talet? Just därför! Att resa har varit mitt största intresse i livet. Och mitt liv passerar medan transportsystemen ställs om (eller inte ställs om). Det kommer säkert ta 20 år eller mer innan tåget på riktigt är ett alternativ för det stora flertalet semesterresor inom Europa. Hittills har utvecklingen gått åt fel håll.

Och jag är inte en sådan person som lovar att sluta flyga i januari för att börja smygflyga igen i mars. Eller som postar en debattartikel från ett flygplan där jag ber statsministern höja priset på flygresor så att vanliga människor inte ska få råd att resa.

Självklart brottas mitt samvete med hur mycket jag ska tillåta mig att flyga. Trots att jag klimatkompenserar.

Men det som oroar mig allra mest just nu är att alla de här influerarna som nu slåss om att bli en ny ”Greta Senior” och dra trafik till sina plattformar, redan innan detta året är slut ska sucka, himla med ögonen, och säga: ”Klimatfrågan – är inte den sååå 2018?” 🙄

För den är inte det. Den är inte ”sååå 2018” eller ens ”sååå 2019”. Klimatfrågan är inte en fluga. Antingen löser vi den. Eller så går vi under.

Så sluta gärna flyga. Men se då till att du verkligen menar det. Och skulle du börja smygflyga igen – kanske redan i mars, se då i alla fall till att klimatkompensera. Och kräv gärna av våra politiker att de höjer skatten på flyget. Men var då beredd att ta konsekvenserna. Utgår du ifrån att det ändå inte blir av eller att det är någon annan som betalar dina fortsatta flygresor, som du inte heller tänker dra ner på, kan du faktiskt lika bra hålla tyst om att du anser att ”vanligt folk” inte borde få lov att resa.

Men framförallt. Tappa inte fokus. Fortsätt engagera dig i klimatfrågan. Fortsätt stötta Greta Thunberg och hennes likar – även när media skriver mindre om frågan och mer om Melodifestivalen. För vi har faktiskt inte råd med att denna ödesfråga för mänskligheten ännu en gång blir nästan helt bortglömd. Vi kunde ha löst frågan redan på 80-talet, men vi lät bli – för ingen ville betala oss ingenjörer som gärna hade velat jobba med frågan redan då. Nu är klockan fem i tolv. Som tur är finns det nya pigga människor med olika utbildningar som behövs för att lösa klimatfrågan. Någon måste anställa dem för att jobba med detta. För vi måste lösa frågan nu.

Och att lösa den kräver uthållighet. Och ständigt närvarande opinion. Så håll ut. Glöm inte inte bort Greta Thunberg och klimatkrisen så snart Mellon drar igång. Lova mig det!

2 kommentarer

Under hållbart resande, historia, influerare, krönikor, livet, media, miljö, mitt jobb, resor, samhälle och politik

Adventskalender 2018 – lucka 10

En rese-bild om dagen fram till jul.

Nyhavn, Köpenhamn, december 2017.

Lämna en kommentar

Under adventskalender, resor