Kategoriarkiv: vinter

Julkort från Karlshamn i mars

Så här års förväntar vi oss vår här nere. Inte vårvinter. Vacker som ett vykort. Eller snarare ett julkort.

Som att vandra omkring i ett tredimensionellt julkort är det. Ett julkort från Karlshamn i mars. Bakvänt och ovant. Men vackert.

3 kommentarer

Under årstider, Blekinge, Karlshamn, resor, vår, vinter

En helt ny värld – skidåkning i Arabba, Dolomiterna


För första gången har jag och min familj varit på skidsemester i alperna. Här kommer en första rapport med utgångspunkt i resans sista skiddag.

Dimmorna lättar
Vi har just klivit ur ”äggliften” och tagit på oss skidorna när dimmorna lättar likt älvor som dansar i vinden, den blå himlen visar sig och solen tränger igenom för fullt. Landskapet framför oss, som redan innan var bedårande är nu om möjligt än mer intagande med ett mjukt täcke av lös och torr nysnö som gnistrar på backar, granar och barrlösa lärkträd.

Nedför backen
En efter en skjuter vi ifrån med stavarna så att skidorna börjar glida och ta oss med ut i det vita. Ut och nedför. Farten får det att kittla lite i magen när lutningen ökar. Min svägerska hjälper min minsting med tips om hur han ska ta sig ner för backen när den blir brantare.

Stort liftsystem
Vi befinner oss i Dolomiterna. Den italienska delen av Alperna. Närmare bestämt i Arabba. Det är en liten skidort men med ett stort liftsystem. Arabba ligger vid Dolomiternas högsta berg, Marmolada, och ingår i det berömda Sellaronda – en skidtur som kan åkas antingen med- eller motsols via ett nät av liftar och pister och som är totalt fyra mil inklusive liftturer och nedfarter och normalt tar en hel dag att åka. Dolomiti SuperSki är ett liftkort som kan användas i 12 byar, 464 skidliftar och 1220 km pistad pist med samma liftkort.

Udda språk
Arabba ligger 1600 meter över havet och i Arabbadalen talas ett litet udda språk – ladinska – av ungefär 40 % av befolkningen och vägskyltar anger ortsnamn på både italienska och ladinska. Närheten till det tyska språkområdet märks bland annat genom umpa-bumpa-musiken som spelas i alpstugornas högtalare. Men servicepersonal i affärer, restauranger, liftar och så vidare pratar i första hand italienska. Någon gång hör jag personer prata med varandra på ett latinskt språk som jag inte känner igen. Det skulle kunna vara ladinska de talar. Arabba tillhör Veneto, den italienska region som har Venedig som huvudort, men gränsar till två andra italienska regioner.

Vädret
Det är vår sista skiddag och väderprognoserna hade utlovat snöfall och mulet väder hela dagen, men verkligheten vill något annat. Vi har tur och får en strålande dag. Ännu en. Bara gårdagen var i huvudsak mulen med snöväder. Ändå syntes solskivan också den dagen allt som oftast, men då som ett soldis genom snöfallet.

Sittliftar och linbanor
Vi är ett gäng på tio personer i blandade åldrar och med olika åkfärdigheter som först har tagit Burz-liften upp från den lilla alpbyn och sedan, när vi nästan tagit oss ner för hela den backen igen har åkt tvärsöverliften till ”äggliften”. De två första är sittliftar för fyra personer åt gången och den senare är en linbana med fack på utsidan för skidorna. Allt det här är nytt för fyra av oss. För mig och min familj. Det är vår första vintervecka i alperna. Vi har varit vana vid knapp- och släpliftarna i Björkliden i de svenska Lapplandsfjällen. Det här är något helt annat. En helt ny värld som öppnar sig.

Sellaronda eller inte
Övriga delar av sällskapet har åkt Sellaronda redan på resans andra dag men vi har tagit det lugnare och helt hoppat över den långa rundan. Istället har vi rört oss mellan antingen Arabba och Corvara eller mellan Arabba och Passo Pordi. En knapp mil åt vardera hållet runt byn vi bor i. Corvara ligger i den italienska regionen Sydtyrolen. Vi åker i många olika liftar och backar och provar minst någon ny varje dag. Ändå hinner vi prova en bråkdel av de hundratals som vi har tillgång till. Mitt intryck är att det är just i de liftar och backar som ingår i Sellaronda som det är trängsel. I övrigt är det inte alls mycket folk.

Kullerbytta över staket
Skidsällskapet den här sista skiddagen är min bror med familj samt en bekant till dem och hans son. Vi är igen på väg mot Passo Pordoi, ett bergspass mellan Marmolada och Sellamassiven. Här befinner vi oss i en tredje region. Nämligen i regionen Trientino-Alto Adinge. Trots att jag nu börjar bli rejält trött i knän och benen i övrigt, och trots att jag gör en rejäl kullerbytta över staketet i slutet av ”fun park”-backen: Vår sista skiddag blir allt annat än en skitdag!




View this post on Instagram

Dagens äventyr i #backarna.

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

11 kommentarer

Under resa med barn, resor, vackra platser, vinter

Venedig i mitten av februari


Vi har ungefär fyra timmar i Venedig en lördag vid mitten av februari. Från det att vi ätit frukost och checkat ut från hotellet klockan 10 på förmiddagen tills dess vi ger oss av med hyrbilen klockan 14:14.

Kommer ifrån varandra
Vi går ut från hotellet och ner till Canal Grande. Vi kommer ner just där kanalen delar sig vid San Germiakyrkan som ligger mitt över kanalen. Jag filmar en Vapporetto som rör sig på vattnet från Canal Grande, förbi kyrkan och in på den mindre kanalen. Vi bestämmer oss för att vända och gå mot Markusplatsen. Jag stannar till för att lägga ut min lilla filmsnutt på Instagram. Innan jag blinkat är de andra borta. Jag går åt det håll jag gissar att de gått. Följer gränden framåt, tar åt vänster där den slutar i ett T-kors, bara för att upptäcka att gränden slutar i en återvändsgränd mot en kanal. Jag vänder och provar en annan gränd. Samma sak där. Då ringer telefonen. Anton, min äldsta som undrar var jag blev av. Ja, vad svarar man? Vi kommer överens om att ses på Markusplatsen. Så kommer det sig att jag vandrar ensam genom Venedig i en dryg timme.

Lagom planlöst
Det är fint väder. Solen skiner och det är runt tio grader varmt. Det är en bra tid att besöka Venedig. Inte för mycket trängsel. Jag som är lite väl varmt klädd i täckjacka strosar lagom planlöst mot Rialtobron för att ta mig över Canal Grande. Ibland följer jag skyltningen mot bron, då möter jag relativt många turister. Ibland väljer jag en annan gränd och är då nästan ensam. När jag kommit till Rialtobron ringer Anton igen. De är på Markusplatsen och ska ta en fika. Jag går mycket långsammare än de andra. Det är nog för att jag stannar så ofta för att fotografera.

Markusplatsen
När jag kommer fram har de fikat färdigt. En kaffe latte kostade 11 Euro. Men då fick de å andra sidan sitta utomhus i solen på ett av Europas mest kända torg en lördag i februari. Nu får vi skynda oss att hämta ut bilen vi har hyrt. På vägen fångar jag ändå en och annan bild. Som gondolen ovan. För jo, gondolerna är igång nu också. Trots att det är februari och karnevalen är över.

När bilen är hämtad ska den parkeras och vi ska äta lunch innan vi lämnar Venedig.



11 kommentarer

Under resor, vackra platser, vår, vinter

Den fåniga jakten på Lapporten



Lapporten är en av de där stora reseikonerna. Som Eiffeltornet eller operahuset i Sydney. Eller, eftersom vi pratar naturturism här, kanske än mer som Grand Canyon. Eller den där James Bond-ön i Thailand. Något du har sett på bild så många gånger att du bara måste fotografera det själv också när du är där. Logiken i det? Men så fungerar vi.

Nu är det ju inte som att jag inte redan har egna bilder på Lapporten. Även om den ofta är inhöljd i moln och dis så har jag varit här många gånger förut. Jag har bilder. Det är bara att bildgoogla ”halloj världen lapporten” så framgår det tydligt. Ändå.

Trots att den är ovanligt insvept i dis och dimma i år har jag flera gånger gett mig ut för att fotografera den. Förgäves. Den här gången har vi inte fått någon av stugorna med utsikt, så det räcker inte med att gå ut på balkongen. Och jag kan alltså inte heller veta riktigt hur vyn ser ut när jag går ut. Det närmaste jag har kommit den här gången är en bild av en bergstopp som utgör den ena av dörrkarmarna i dörren, porten, som heter Lapporten.

Ganska fånig känner jag mig, måste jag erkänna. Men jag får i alla fall med mig några andra bilder på andra motiv istället.



6 kommentarer

Under natur, resor, vackra platser, vinter

Gör som norrlänningarna – dra till fjälls i mars/april 


När är bästa tiden för skidåkning i svenska fjällen? Frågar du norrlänningarna själva älskar de flesta det de kallar vårvintern. Slutet av mars och början av april när dagarna är längre och solen värmer. Medan de flesta sörlänningar längtar efter vårblommor när påsken kommer fylls fjällanläggningarna med skidentusiaster från norr. Om du inte har skolbarn kan därför någon annan vecka än påsklovsveckorna vara att föredra. Men välj hellre en vecka i slutet av mars eller början av april än en i februari om du kan välja.

Årets första månader är ju som bekant de kallaste. Men de flesta väljer ändå att besöka fjällen i februari. Göteborgarna avslutade sitt sportlov för en vecka sedan, i vecka 7. I går och idag, söndagen i vecka 8, lämnar skåningar, blekingar, östgötar och södermanlänningar de svenska fjällen (eller alperna). Samtidigt fylls stugor och hotell med stockholmare och sportlovslediga från stora delar av Svealand och södra Norrland. De ska ägna vecka 9 åt vintersporter. Nästa vecka igen, vecka 10, är det norra Norrlands tur. Då är vi redan en bit in i mars. Själva brukar vi vänta till påsken. Inte minst eftersom vi har gjort de allra nordligaste Lapplandsfjällen till vårt vinterfavoritställe. Vi tycker också om att få ett tydligt avslut på vintern med snö och kyla innan vi går in i våren på allvar. Om än inte för kallt och mörkt. Och dessutom blir det ju inte alltid så mycket till vinter överhuvudtaget här nere i Blekinge. Genom att åka hem från Norrland i april blir årstidernas växling tydlig.

Vill du sitta i en snödriva och fika, känna den värmande vintersolen, och komma hem solbränd är mars och början av april bästa tiden i södra fjällvärlden. I norr är skidperioden längre. Björkliden stänger i år för säsongen den 8 maj och Risgränsen den 22 maj. Den senare har dessutom öppet för midsommarskidåkning den 23-26 juni.

Smartast, för den som inte är styrd av skolornas lov, måste det vara att åka till fjällen nån av veckorna mellan sportloven och påskveckorna. Eller nån av veckorna strax efter om du väljer Lappland.

5 kommentarer

Under årstider, resor, vinter

Fina Boön med ny iPhone



Det var vackert vinterväder på många håll i landet i dag. Så också i Karlshamn. Så det blev en söndagspromenad i naturen med familjen. Till fina Boön den här gången.

Även om barnen inte alltid precis gör vågen över att behöva följa med ut i naturen har de alltid kul när vi väl är där. De provar isen genom att kasta sten. Bryter loss isbitar. Och så pratar de med varandra. Massor. Mest om spel gissar jag. Men de är i alla fall ute. Och får rosor på kinderna.

Själv testade jag kameran i min nya iPhone 6s. Den verkar fungera bra så här långt även om jag inte riktigt begriper mig på det här med ”live”. Än.




6 kommentarer

Under barn, Blekinge, fotografi, iPhone, Karlshamn, natur, vinter

Äntligen lite vinter igen i Karlshamn

Så kom det då äntligen lite snö igen. Det lyser upp. Även om det är lite kallt.

    
   

5 kommentarer

Under årstider, Karlshamn, vinter

Vinterbilder från #Kristianstad

En får passa på!


  
  
  

2 kommentarer

Under Kristianstad, vinter

Ishotellet – allt är förlåtet!

20150404-110937.jpg

Jag var ganska irriterad inför besöket på ishotellet i Jukkasjärvi. Bokningsstrul med taxiresa från stationen som skulle ingå. Men som sen inte skulle ingå. Men som sen till sist gjorde det. Och så kom taxin mer än en halvtimme för sent på det.

Men allt är förlåtet! Själva hotellet är en fantastisk upplevelse att se.

Ishotellet är en sån där sak som jag länge velat se. Jag gillar den sortens succésagor där någon börjar med något som ses som ganska värdelöst – som vintern, kylan och isen i Jukkasjärvi utanför Kiruna – och gör det till något mycket värdefullt.

Nu blev det tillfälle när det visade sig vara svårt att hitta vettiga resealternativ till den sedan länge bokade stugan i Björkliden. Men på skärtorsdagen fanns det plats på tåget till Kiruna. Och då fick det bli två nätter i stuga vid ishotellet. Övernattning i själva isdelen av hotellet var redan fullbokat. Så jag behövde aldrig överväga en natt i minus fem grader. Lika bra det, kan jag känna nu. För det är mycket kallt. Jag hade nog haft svårt att sova. Men hotellen och rummen är fantastiska att se. De är öppna för alla (som bor på anläggningen eller betalar särskild entré) att titta på fram till kl. 18:00.

20150404-111121.jpg

20150404-111154.jpg

20150404-105214.jpg

4 kommentarer

Under resa med barn, resor, vinter

Gullvivan som blommade en hel vinter


Den började blomma redan i november. Jag skrev om det redan då. Den har sedan blommat med enstaka blommor hela vintern.

Så här såg den ut i lördags när den fått sällskap av krokusarna. Jag tyckte att den såg lite skräpig ut så jag städade den på gamla vissna blommor innan jag la ut en bild på Instagram.

Tufft kämpat av en gullviva att blomma en hel vinter kan man tycka. Man kan också fundera på om det har något med växthuseffekten att göra eller om den bara blivit knäpp ändå.

Såg igår att koldioxidutsläppen inte ökade förra året. En god nyhet. Däremot fortsätter halten koldioxid öka i atmosfären enligt mätningarna på Hawaii. Jag följer dem på Twitter. Vi fortsätter ju trots allt att fylla på med mer koldioxid så det är ju inte så konstigt. Nu behöver vi minska utsläppen. Men att utsläppen nu har slutat öka år från år är faktiskt en riktigt god nyhet för den här planeten, trots allt.

Och den där gullvivan som blommade en hel vinter är ju riktigt söt. Ändå.

4 kommentarer

Under årstider, blommor, miljö, vår, vinter

Jag längtar efter vinter

Det händer något med den som bor i övre Norrland de där åren mellan 20 och 25. När du formas som ung vuxen. Du kan checka ut när du vill. Men en del av ditt hjärta kommer aldrig därifrån.

Och du kommer alltid att längta efter riktig vinter.

Särskilt evighetsgråa dagar från november till mars. Och ännu mer särskilt vita dagar. När snön plötsligt kommer på en hastig visit. Som igår och idag:

IMG_0016-0

Då kommer du att längta. Och när tågtrafiken inte fungerar därför att det landat lite vitt kan du trösta dig med en varm choklad med grädde:

IMG_0017

Och låtsas att du är på fjällsemester:

IMG_0018

Och ändå längta efter den riktiga vintern. Som jag.

6 kommentarer

Under personligt, resor, vinter

Och solen visade sig ett kort ögonblick i Kristianstad!

Senast solen visade sig i Kristianstad blev händelsen till en av huvudnyheterna i lokaltidningen nästa dag. Det var någon gång i slutet av november.

Idag visade den sig igen. Bara ett kort ögonblick. Men ändå.

Det är sådana ögonblick som jag inser hur mycket jag behöver den. Jag är verkligen trött nu. Trött. Trött.

Jag tror att vi har den här årstiden, som av någon anledning även i Blekinge och Skåne kallas vinter, för att vi bättre ska kunna uppskatta de andra årstiderna. Men även bättre uppskatta andra landsändar (som till exempel Norrland där det oftare är klart väder på vintern) och även bättre uppskatta andra länder.

Men idag fick vi alltså en kort påminnelse om vad det är som döljer sig bakom molnen.

20141210-173115.jpg

1 kommentar

Under årstider, Blekinge, Kristianstad, vinter

Hopp om vår och sommar

Det har varit en grå vinter i år i Blekinge och Skåne. I Karlshamn där jag bor och i Kristianstad där jag jobbar. De tillfällen då solen har visat sig har varit lätträknade.

Därför känns det så bra att solen äntligen har valt att visa sig för oss den här helgen. Jag sitter på altanen och njuter av vårsolen. Och runt omkring mig sträcker sig vårblommorna mot solen.

Och plötsligt känns det.

Känns att det finns hopp om en vår och en sommar. I år också. :)

20140309-132141.jpg

20140309-132159.jpg

20140309-132214.jpg

Hopp är veckans tema på fototriss.

(#9 #blogg100)

13 kommentarer

Under årstider, Blekinge, blommor, fotografi, fototriss, Karlshamn, Kristianstad, livet, sommar, vår, vinter

I Skåne är det vinter

I Kristianstad är det vinter. Och snö. Eller var i alla fall igår.

20140118-132524.jpg

Lämna en kommentar

Under Kristianstad, vinter

Blå, blå januariblues

Varsågod för ett förslag till låttitel om du behöver en. (Rubriken.)

20140114-185232.jpg

Men här är det väl inte så mycket januariblues – egentligen. Mer än att jag tyckte att det var ett ord som passade ganska bra in på bilden ovan. Och att vädret de senaste dagarna har växlat mellan grått, iskallt och grått igen.

Januari är av det skälet en bra månad till att drömma sig bort…

Inte för att jag har nån möjlighet att ta semester precis just nu. Men jag googlade ändå på restresor igår. Idag hade jag till exempel kunnat avresa från Kastrup till Aruba. Men det gjorde jag alltså inte. :)

4 kommentarer

Under resor, vinter

De här buskarna blommar i Karlshamn nu – vad heter de?

Jag tror att jag har frågat vad de heter förut. MMen kommer ändå inte på det. Däremot tror jag inte att jag har varit med om att de blommar i januari förut. Men det gör de i år. Märkligt, Bild

Bild

Uppdaterat:
Har nu på Twitter fått svar på frågan av signaturen Stundomsinnat: blomman heter kungsolvon. Tack för hjälpen! På Wikipedia ser jag att det är normalt att den blommar någon gång mellan december – april beroende på läge och väder. Inga konstigheter således! :)

12 kommentarer

Under årstider, blommor, Karlshamn, vinter

En sista bild från fjällen för i år

Fotograferad från tåg i rörelse precis efter det att vi lämnat riksgränsen. Rena turen att busken och snödrivan med de fina skuggorna råkade hamna i förgrunden just när jag tryckte på avtryckaren.

20130406-170645.jpg

4 kommentarer

Under fotografi, resor, vinter

Bo i Riksgränsen och åka skidor i Björkliden – så funkar det

Två år i rad har vi bott på vandrarhemmet i Riksgränsen men åkt skidor i Björkliden.

Varför?

Beroende på att jag varit sent ute med bokningarna. Allt boende vid Björkliden har redan varit uppbokat när jag båda åren kring sportlovet velat boka in en påskresa. Att vi inte åkt skidor vid Riksgränsen trots att vi bott där beror på att där inte finns några bra backar för riktiga nybörjare och inte heller någon skidskola för barnen.

Vi åker tåg upp så vi har ingen bil med oss men det funkar ändå eftersom det finns en transferbuss. På morgonen går den 9:00 från Riksgränsen. Tillbaka till Björkliden går den 15:30. Båda anläggningarna ingår i Lapland Resorts och liftkorten gäller i båda liftsystemen. Transferbussen är gratis för den som har liftkort.

Det är egentligen bara ett aber. Under hela påskhelgen och ibland även andra dagar, åker inte transferbussen hela vägen upp till hotellet vid Björkliden. På grund av parkeringskaoset uppe vid hotellet stannar transferbussen då nere vid vändplatsen. Det blir en ganska tung promenad för barn som inte är vana att gå i pjäxor och bära skidutrustning.

Annars är själva bussresan riktigt vacker. Så den är i sig inget problem.

20130406-163749.jpg

20130406-163812.jpg

2 kommentarer

Under resor, vinter

Himlabacken i Björkliden

Kåppasliften i Björkliden är 1,7 km lång och vi passade på att åka upp i den på torsdagen när barnen var i skidskola och solen strålade.

Vi valde den enklaste vägen ner. I alla fall att döma av backarnas färgindelning. Vi tog den blå Himlabacken tillbaka ner.

Det kändes att det var kyligare högst upp men solen värmde och skidåkningen var precis lagom utmanande för oss.

Vacker utsikt och en härlig naturupplevelse!

Däremot kunde det ha varit bättre skyltat vi fick fråga oss fram på ett ställe för att hitta rätt.

20130405-182755.jpg

20130405-182830.jpg

2 kommentarer

Under resor, vinter

Vädret växlar fort i fjällen, som sagt!

20130402-155829.jpg

Vi blev, som sagt insnöade i Riksgränsen idag så det fick bli poolen istället för skidor.

Ungefär vid halv fyra. En halvtimme innan liftarna stänger. Sådana dagar de alls är öppna, vill säga. Ja, då klarnade det plötsligt upp och blev så här fint väder. Hoppas att det håller i sig tills imorgon!

20130402-160126.jpg

2 kommentarer

Under barn, personligt, resa med barn, resor, vinter