Vi bor i ett litet hotell i Malga Ciapela, en by som inte är mer än en handfull hotell och en liftstation.
Den lilla skidorten ligger vid foten av berget Marmolada som är Dolomiternas högsta berg med en glaciär på toppen som tillsammans med berget mäter 3343 meter över havet. Där är det, så klart, snögaranti så här års. Och där erbjuds till och med skidåkning på sommaren.
Klimatförändringar
Men nere i dalen är det, ovanligt nog för den här tiden på året, fläckar av barmark. Det är väl en kombination av klimatförändringarna och väder som gör att det är så här just i år, tänker jag.
Vi hade planerat att starta första dagen här med att testa släpliftarna och de blåmarkerade, lite enklare backarna.
Tänka om
Men dagen börjar med, efter att vi hyrt skidor, att vi konstaterar att det är barmark i den nedre av dessa liftar och när jag köper skidpass får jag veta av försäljaren att båda dessa liftar är avstängda, så vi måste tänka om.
Och det finns egentligen bara ett alternativ.
Marmolada
Kabinbanorna upp till högsta alpens topp. Därifrån går det bara rödmarkerade, lite svårare backar. Och svarta, som är ännu värre. Men vad göra? Upp till toppen bär det. Och ner via några av de röda backarna. Det är inte enbart muntra miner, hela vägen.
Det blir inte alltid som man tänkt sig. Men ner kommer man ju alltid, som det heter.
Vackert är det i alla fall här. I denna delen av de italienska Alperna. Och en solig dag har vi. Och några blåa backar hittar vi så småningom. Till slut.
Trötta i benen är vi nu och strax är det dags för kvällsmat.
Halloj världen! 
Ojojoj bara röda och svarta backar. Jag hoppas och tror att ni är duktiga slalomåkare. Ser härligt ut i alla fall.
Sådär, skulle jag säga. Vi föredrar egentligen lättare backar.
Nä, ibland blir det verkligen inte som man tänkt sig, men skönt att ni kom ner oskadda… en helt fantastisk bild från kabinbanan, vilken storslagen utsikt, såå vackert :-)
Ja, här får vi öva oss utanför bekvämlighetszonen. Och visst är här vackert!
Vad är det man brukar säga? Övning ger färdighet. Ni är nog lite vassare som slalomåkare när ni kommer hem än när ni åkte :).
Precis! Vi får i alla fall hoppas på det. ⛷
Härliga vyer på dina fina bilder! Men jag förstår att det kanske blev lite för branta backar lite för snabbt. Glömmer inte när maken drog på för snabbt när sonen inte var färdig för det, vi fick ta av oss skidorna och gå ner.
Det har hänt oss också. Mig och den äldsta och mer våghalsiga av våra söner för två år sedan i Arabba. Vi gav oss ner för en backe som var väl tuff och sonen tog av sig skidorna efter kanske en fjärdedel av den inledande branten. Fungerar ju det också.