Etikettarkiv: Nordamerika

Kubas historia – del 1 – indianerna dör ut

Kuba upptäcktes ungefär 6000 år innan Columbus berömda landstigning den 27 oktober 1492. Det var ett primitivt indianfolk som idag kallas guanahuatebeyer som blev landets första nybyggare. De kom från Yucatanhalvön i nuvarande Mexico och de tog sig till Kuba genom att paddla kanoter av urgröpta trädstammar.

Strax efteråt kom andra indianer från nuvarande Florida. De kallas siboneyer.

De vänliga indianerna
På 300-talet, kom ett mer avancerat indianfolk till Kuba från Venezuela och Guyana. De kallade sig själva för taínos vilket betydde ”de vänliga”. De odlade många av de växter som spanjorerna långt senare skulle ta med sig hem till Europa som majs, sötpotatis, tomater, kakao, vanilj och tobak.

Det finns idag på östra Kuba många invånare som har indianskt påbrå, men det finns inga indianfolk kvar på Kuba. De utrotades alla av spanjorerna. Så det mesta av taínoernas kultur är glömt idag. Det som lever kvar av deras kultur är ett antal ord i den kubanska spanskan som har indianskt ursprung: bahio betyder enklare trähus på landsbygden, hamaca betyder hängmatta, huracan betyder orkan, canoa betyder kanot, tabaca betyder tobak och guajiro som betyder bonde. Till och med namnet Kuba är endast en lättare förvanskning av taínoernas eget namn på landet: Colba. Det var också Kubas ursprungliga befolkning som lärde spanjorerna odla och röka tobak.

Kannibalerna
Det pågick ett krig i Karibien när Columbus kom dit. Taínoerna var hårt trängda av ett inte alls lika vänligt folk. De som fått ge ordet kannibal sitt namn. Detta folk var nämligen just det – kannibaler – och kallades för det snarlika caribal. Men snart nog skulle det visa sig att spanjorerna och deras sjukdomar var en ännu mycket svårare fiende.

Slaveriet
När de Spanska trupperna slagit ner indianernas motstånd på östra Kuba använde de krigsfångar som slavar för att 1512 låta bygga spanjorernas första koloni på Kuba: Baracoa. Men det var bara början på slaveriet för Kubas ursprungsbefolkning. När spanjorerna började odla upp jorden gjorde de också det med hjälp av indianer som tagits som slavar.

Sjukdomarna
De indianer som hamnade i slaveri överlevde oftast bara något år på grund av hårt arbete, sjukdomar och svält, varför ständigt nya slavar infångades. Ofta hetsades indianbyar till krig för att spanjorerna skulle kunna hävda att slavarna var krigsfångar.

Allt fler indianer dog. De hade inget motstånd mot européernas sjukdomar som inte tidigare funnits i Amerika, som till exempel influensa, mässlingen, smittkoppor och tyfus.

Utdöendet
Vid mitten av 1500-talet fanns det bara något tusental indianer kvar på Kuba. De bodde längst ut i öster. Och bara några generationer senare hade de sista ouppblandade indianfolken dött ut helt. Men en hel del spanjorer, det var ju mest män som kom, hade tagit sig indiankvinnor att bilda familj med och deras ättlingar lever kvar än idag på Kuba. I andra länder i Karibien finns det befolkning som har en högre andel taíno i sitt ursprung. 2003 kunde det till exempel påvisas att över 60 % av Puerto Ricos befolkning på mödernet härstammar från taíno.

Bilderna föreställer två Taínoer under en karneval i Dominikanska republiken 2005 samt en rekonstruktion av en tainoby på Kuba och är båda lånade från Wikipedia.

Källor till texten: boken ”Kuba” av Thomas Gustafsson, som jag läser inför vår resa till Kuba, och Wikipedia.

Det här var första delen i min serie om Kubas historia. Det andra avsnittet hittar du här:

Kubas historia del 2 – Havanna föds

1 kommentar

Under historia, resor

Till Washington D.C. över dagen med tåg från New York

Den amerikanska huvudstaden är ju numera mer ständigt aktuell än någonsin. En notorisk lögnare till president. Mellanårsval till representanthuset och senaten. Presskonferenser och avstängda journalister. You name it. Men att åka till Washington D.C. över dagen med tåg från New York för att se monumenten som är så kända från TV med egna ögon. Funkar det? Jodå, det fungerade finfint för oss.

Jag har skrivit förut om hur jag bokade tågbiljetterna mellan New York och Washington tur och retur för 17 personer.

Jag hade gjort ett detaljerat dagsprogram i förväg som byggde på promenadtider enligt Google Maps. Men programmet höll inte riktigt och vi fick skippa ett tänkt museibesök mot slutet av dagen. Det gjorde nu inget. Det blev ett späckat program ändå.

Så här blev vårt dagsprogram i verkligheten:

06:15 Vi går från vårt hotell Staybridge Suites Times Square mot Pennsylvania Station. Det är en vacker, klar men lätt disig sommarmorgon i New York.

06:35 Vi är framme på stationen och köper med oss frukostmat från ett par olika inköpsställen.

06:55 En kvinna från Amtrak, USA:s statliga järnvägsbolag, identifierar vår grupp där vi står och väntar på att information om vilket spår tåget ska avgå ifrån, ska komma upp på informationstavlan. De har alltså i förväg noterat att vi är en stor grupp som ska med tåget och troligtvis vill sitta tillsammans! Hon slussar oss före kön och nerför rulltrappan så att vi själva kan välja platser intill varandra på tåget. I USA har de nämligen inte numrerade platser på tågen.

07:05 Tåget avgår. Vi har råkat hamna i en tyst vagn. Det gör nu inget eftersom det ändå är tidig morgon och det kan vara skönt att åka under tystnad. Vi passerar ett mestadels flackt landskap med typiskt amerikanska hus och vattentorn. Någon flod, någon våtmark. En del skog. Det finns både restaurangvagn och toaletter på tåget.

10:42 Vi kliver av tåget som precis anlänt till Union Station och rör oss sedan igenom den pampiga stationsbyggnaden.

10:50 börjar vi gå söderut mot Kapitolium.

10:56 ser vi dagens första ekorre och därmed blir det vid denna tidpunkt som vi gör dagens första ekorr-paus. De är söta de små rackarna. Måste pratas med. Måste fotograferas.

11:07 Vi ser Kapitolium från utsidan. Fotograferar gruppbilder på framsidan. Går runt och ser byggnaden från baksidan. Kapitolium som på engelska också heter Capitolium är USA:s parlamentsbyggnad och ligger på Capitol Hill i östra änden av The National Mall. Det är säte för USA:s kongress. Senatskammaren finns i byggnadens norra flygel och Representanthusets plenisal ligger i den södra. Byggnaden som är i nyklassicistisk stil påbörjades 1773 och är framför allt känd för sin stora vita dom.

11:35 Vi promenerar vidare och påbörjar nu vandringen genom National Mall. Men först stannar vi till för att fotografera några gräsänder i en stor fyrkantig fontän. The National Mall är ett stort grönområde i centrala Washington där förutom Kapitolium även Vita huset och de flesta av stadens många monument är utplacerade.

11:57 Det är juli månads sista dag och även om vädret är mulet börjar det nu bli rejält hett. Och fuktigt. Vi stannar därför till och läskar oss med glass och dryck.

12:17 Med mer energi i kroppen är det läge att passa på att fotografera ungdomarna i gänget på glada hoppbilder med Washingtonmonumentet i bakgrunden. Monumentet är en cirka 170 meter hög obelisk, byggd i två perioder mellan åren 1848-1884 och invigd 21 februari 1885. Det är världens högsta murade torn. Den som tittar noga ser att stenarna från de två byggperioderna har olika färg.

13:25 Vi köper pizza från en Food Truck utanför National Museum of African American History and Culture. Vi äter maten under muséets utskjutande tak medan vi skyler för regnet.

13:35 tittar vi närmare på Washingtonmonumentet. Det är inhägnat och runt om står flaggstänger med flaggan på halv stång. Varför de flaggar så den här dagen vet jag inte.

13:50 Fotografering utanför Vita huset. Flera staket mellan oss och presidenten. Krypskyttar på taket. Vi håller oss i skinnet. Vita huset byggdes efter att District of Columbia inrättats efter ett kongressbeslut i december 1790. Dåvarande presidenten George Washington hjälpte till att utse en plats för byggnaden tillsammans med stadsplaneraren Pierre L’Enfant.

14:01 World War II Memorial blev klart i april 2004. Det uppfördes för att hedra de 16 miljoner som tjänstgjorde i den amerikanska krigsmakten under kriget, de över 400 000 amerikaner som dog och alla som stöttade trupperna på hemmaplan.

14:49 Nu är vi framme vid Vietnammonumentet. Det invigdes 1982 och ska hedra de stupade och saknade amerikanska soldaterna i Vietnamkriget. Det är en mur i svart granit som har över 58 000 namn, varav åtta kvinnor, inristade.

15:05 Jag kliver in i Lincolnmonumentet. Det uppfördes 1915–1922 och är ett doriskt marmortempel med en jättestaty till minne av den amerikanska presidenten Abraham Lincoln. Den första amerikanska president som sköts ihjäl.

Men var är de andra? Kommer de aldrig? Min sambo Anders ringer. Det visar sig att de stannat för en fika. Jag går ner till caféet och får en fika jag också.

15:40 Lincolnmonumentet tillsammans med de övriga i sällskapet. Det här monumentet var platsen för Martin Luther Kings berömda tal i samband med en marsch till Washington för arbete och frihet 1963. På 100-årsdagen för slaveriets avskaffande yttrade han bland annat de berömda orden, ”I have a dream…”.

15:55 Vi promenerar över Arlington Memorial Bridge som byggdes på 1930-talet. Jag ser en häger stå vid Potomacfloden.

16:16 Vi köper vatten på flaska av en försäljare på gatan.

16:19 Nu är vi framme vid Arlingtonkyrkogården. Här ser vi bland annat John F Kennedys grav. Det är här jag fotograferar den blåskrika på en gravsten som jag redan visat upp här på bloggen.

16:55 Vi har gått hela dagen, men nu har vi bestämt oss för att åka tunnelbana tillbaka. Vi köper biljetter i vad som måste vara världens utan konkurrens krångligaste biljettautomat. Som tur är får vi hjälp av en mycket vänlig spärrvakt. Tyvärr tror jag att vi glömmer att ge henne dricks. Det är så lätt att glömma bort det där som svensk.

17:28 Tillbaka på järnvägsstationen äter vi pizza igen. På väggen finns en väggmålning som ganska väl sammanfattar den stad vi just sett.

17:55 Tåg tillbaka mot NY. Den här gången sitter vi i en vagn utan restriktioner och ungdomarna tjattrar ganska friskt.

21:30 Tillbaka på Pennsylvania Station, New York.

Det blev en ganska lång dag och då hann vi ändå inte se nästan någonting av själva staden Washington eller några av alla museer som finns i staden. Men vi hann med det allra mesta av det monumentala Washington och det är ju ändå det som man allra mest vill se av denna stad. Så visst blev det en lyckad dag i trevligt sällskap!

Tidig morgon vid Pennsylvania Station i New York.

På morgontåget mot Washington: Anita och min pappa

17 resenärer utanför Union Station i Washington.

Ekorr-paus.

Promenerar genom Washington.

Fotograferar änder.

Gräsänder.

Vänder ryggen mot Trump.

Ännu en ekorre.

Minnesmonument över andra världskriget. Detalj. D-day.

Detalj från granitmuren med namn på stupade amerikaner i Vietnam. Spegling.

Min dröm är att dessa kidsen får växa upp i en vettig värld.

För mig okänd kvinna fotograferar Lincoln.

Skylt som visar vägen mot Kennedys grav.

På Arlingtonkyrkogården.

Åker tunnelbana tillbaka till stationen.

Väggmålningen som sammanfattade dagen.

Avslutande vinjett-bild: Världens mest kända parlamentsbyggnad?

6 kommentarer

Under historia, resor, tåg

Se frihetsgudinnan gratis i New York – 10 saker du behöver veta om Staten Island Ferry

Frågar du mig så är det här det absolut bästa gratisnöjet i hela New York. Vilket? The Staten Island Ferry så klart. När vi var i New York nyligen både började vi och avslutade vi med en gratis resa med färja tur och retur till ön Staten Island i syfte att se frihetsgudinnan och vyerna över Manhattan.

Första gången vi reste, den här gången, var vi 17 personer och vi hade hunnit med Empire State Building på söndagsmorgonen innan vi tog oss hit. Andra gången reste vi fyra personer en fredagskväll tolv dagar senare. Som en avslutning på hela USA-resan. Men vad behöver du veta om detta gratisnöje? Här är mina punkter:

1. Ta dig dit
Om du bor på södra Manhattan, till exempel på ett av våra favorithotell, så är det promenadavstånd till färjeterminalen som ligger på Manhattans sydligaste punkt i hörnet av South Street och Whitehall Street.

Annars är det smidigast att ta tunnelbanan. Det finns två stationer som ligger bara ett par minuters gångväg från färjeterminalen. Antingen så tar du linje 1 till South Ferry Station eller så tar du, som vi gjorde, någon av linjerna R eller W till stationen Whitehall St.

Den senare har för övrigt vacker keramikkonst på väggarna längs med rulltrappan som leder upp till utgången. Konsten kom på plats år 2000 och är gjord av konstnären Frank Giorgioni. En av bilderna föreställer gamla ångfartyg vars folkmyller på sätt och vis liknar dagens på färjorna till Staten Island.


2. Färjeterminalen
Whitehall Terminal heter båtstationen. Den öppnade ursprungligen 1903 som ett nytt transportcentrum för Staten Island Ferry, som då var på väg att köpas upp av staden. Det renoverades från 1953 till 1956 men förstördes i en brand 1991. Därefter tillkom det nybygge 2005, som du numera kliver in i när du ska ta gratisbåten till Staten Island.

Dörrarna som leder in till avgångshallen är tydligt utmärkt med stora bostäver som säger ”Staten Island Ferry”. Väl inne är det stort och rymligt och här finns flera alternativ för den som vill köpa något att äta och dricka innan avgång. Här finns också gott om sittplatser och bra toaletter. Stora skyltar kommunicerar avgångstider och annat.


Ursprungligen, innan terminalen byggdes första gången, tillhandahölls färjetjänsten så tidigt som 1700-talet av individer och senare också av privata företag med egna båtar. En stor färjeolycka den 14 juni 1901, när en färja sjönk och fyra passagerare dog, användes av staden som en motivering för att köpa upp Staten Island Ferry som numera drivs av New York City Department of Transportation, som stadens gatukontor heter.

3. Avgång
Båtarna går dynet runt. Som glesast flyter trafiken med en båt per halvtimme och i rusningstrafik är det en avgång i kvarten. Rusningstrafik från Manhattan är det på eftermiddagen och från Staten Island på morgonen. Tidtabeller finns förutom i avgångshallen även på nätet.

Båtarna är stora och tar många passagerare, men det är också många som ska gå ombord. Det här är en populär utflykt för turister men framförallt är det en pendlarväg för personer som bor på Staten Island men jobbar på Manhattan. Var beredd på både trängsel och tempo vid ombordstigning. Du behöver inte rusa och knuffas för att komma först ombord, men lite på tårna behöver du ändå vara för att komma åt någon av de bästa platserna…

4. Bästa platserna
Det finns gått om sittplatser både under tak och ute på däck men du kommer inte att vilja sitta.

Istället är det – åtminstone på utresan – på ståplats utomhus vid räcket på höger sida av båten (styrbord) som du vill vara. Det finns gott om platser men du kan, som sagt, behöva vara lite på hugget. Det är en lite speciell känsla när du står där vid relingen och höra speakerrösten ropa ut: ”Welcome aboard this Staten Island Ferry!” och fortsätta med säkerhetsinstruktionerna samtidigt som båten lägger ut. ”Äntligen på väg att få se frihetsgudinnan!”, tänker du kanske.

5. Vyerna över Manhattan
Båten börjar med att gå rakt söderut en liten bit innan den svänger av mot sydväst. Det är nu som du får syn på den lilla söta kyrkan som står framför tre skyskrapor steax bakom färjeterminalen. Det är en katolsk kyrka som innehåller kvarlevorna efter helgonförklarade Elizabeth Ann Bayley Seton, som grundade USA:s första katolska skola för flickor.

Näst i tur i blickfånget på marknivån är en beige trevångsbyggnad som tillhör kustbevakningen och därefter följer parken Battery Park.

Men det är mycket möjligt att du inte alls noterar något av detta för alla höga skyskrapor i bakgrunden. Högst av alla är One World Trade Center. Den ligger dock ca 1,5 km norr om Manhattans södra spets vilket gör att den inte ser fullt så hög ut som den är jämfört med de skyskrapor som står närmare vattnet. Men ju längre söder ut du kommer desto mer dominerar One World Manhattans skyline.

Ön Manhattan är ganska smal sedd så här söder ifrån vilket bidrar till de speciella vyerna. Du kommer att fotografera fler än en bild.



6. Utsikten mot Ellis Island och New Jersey
Nu börjar båten närma sig Liberty Island med Statue of Liberty, frihetsgudinnan. Men först passerar båten en annan ö med en röd/vit byggnad med fyra torn med koppartak och ett karakteristisk amerikanskt vattentorn bakom.

Det här är Ellis Island, ön där de flesta invandrare som kom till USA vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var tvungna att registrera sig. Har du släktingar som emigrerade till Amerika under den stora utvandringsvågen från Sverige är det mycket troligt att det var på denna ö som de för första gången satte fötterna på amerikansk mark efter båtfärden över Atlanten, och innan de fortsatte in mot New York.

Bakom Ellis Island syns New Jersey som är en annan delstat än New York och där du kanske landade när du flög hit. Om du flög till Newark, vill säga.

7. Frihetsgudinnan
Så passerar då båten frihetsgudinnan. Du kommer självklart inte lika nära statyn som de turbåtar som tar turister ut till Liberty Island men å andra sidan slipper du köerna och din båtresa är gratis. Lägg märke till den långa raden av köande turister på bilden nedan. För att få till sådana närbilder på statyn från Staten Island Ferry behöver du ha en kamera med lite zoom-funktion.

Men du ser statyn bra med blotta ögat och vyerna är intagande. Statyn är 46 meter och sockeln är 47 meter hög. Från marken till facklan blir den mer än 93 meter. Näsan ska vara nästan en och en halv meter lång. Ska du fotografera medresenärer med statyn i bakgrunden är ett tips att använda blixt för att de inte ska hamna i skugga mot den ljusa bakgrunden.

Frihetsgudinnan heter mer formellt Liberty Enlightening the World (Friheten upplyser världen) men kallas på engelska Statue of Liberty och den finns som sagt på Liberty Island. Ön är federalt ägd, drivs som en nationalpark och ingår samtidigt i staden New Yorks hamn, men omges på alla sidor av staden Jersey Citys hamnområde i delstaten New Jersey.

I juni 1885 anlände Frihetsgudinnan till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera statyn. Den invigdes den 28 oktober 1886 och var en gåva till USA från, som det hette, ”det franska folket”, som en symbol för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet. Gåvan var till en början inte alls särskilt välkommen, och togs endast motvilligt emot efter franska påtryckningar. För att kunna färdigställa sockeln genomförde tidningen New York World en insamling bland privatpersoner.

Genom åren har statyn kommit att symbolisera frihet och demokrati och även blivit ett av New Yorks och USA:s mest berömda kännetecken. Den besöks årligen av miljontals turister.

Varför ordet ”statue” blev ”gudinna” på svenska är något oklart men det hänger förmodligen ihop med att statyn sägs föreställa gudinnan Libertas i romersk mytologi.


8. Vyerna närmare Staten Island
Det är bara att erkänna. När du har åkt någonstans mellan en tredjedel och halva resvägen är det mest spännande över. Men det hindrar inte att det kan vara rogivande att titta på båtliv, hamnkranar och ett par golfbanor i New Jersey, som båten passerar innan den lägger till vid St George färjeterminal på Staten Island.

En av golfbanorna, Bayonne Golf Club, är anlagd på en gammal soptipp och kröns av en fin fyr.


9. Du måste byta båt
Båtresan från Manhattan till Staten Island tar ungefär 25 minuter. De flesta turister väljer att vända tillbaka direkt, utan att se själva ön Staten Island. Och det går i regel bra. Men du kan inte åka tillbaka med samma båt som du kom med. ”All passagers must depart the ferry at this time” som speakerrösten säger.

I de perioder när det är halvtimmestrafik, vilket är det vanligaste, har du bara fem minuter på dig innan nästa färja går tillbaka. Så det gäller att skynda mot utgången innan du skyndar vidare mot ingången till nästa båt. Följ bara skyltningen och strömmen av turister så hittar du rätt.

Skulle du välja att stanna en stund ska du veta att området närmast runt terminalen mestadels består av en busstation, p-platser och trafikkaruseller. Men senare i år (november 2018) öppnas faktiskt en shoppinggalleria på området precis vid terminalen – Empire Outlets. Annars är ön verkligen en kontrast mot resten av New York. Jag och min sambo, Anders, bodde på ett B&B på ön när vi var i New York för första gången i slutet av augusti 2001. Vi förvånades över den låga bebyggelsen och alla trasselsuddar av luftburna telefon- och elledningar.

10. Returresan
Mest sannolikt vill du även på återresan se samma vyer som på resan från Manhattan. Den här gången är det i så fall på vänster sida av båten (babord) som du vill stå.

Men om du behöver ladda mobilen vill du kanskse sitta nära något av eluttagen inne, under tak. Tänk dock på att du utöver laddarsladd även behöver ha med en reseadapter för eluttag. Båtarna har också wi-fi för den som behöver.

Väljer du att fortsätta resen på höger sida (styrbord) så kommer du se vyer av Brooklyn på håll och Gouvernor’s Island på lite närmare avstånd.




3 kommentarer

Under historia, lista, resor

Ett svenskt konditori på södra Manhattan

Det är fredag och resans näst sista dag när vi kommer förbi en skylt med en svensk flagga och ordet ”konditori” när vi är på väg ner i tunnelbanan. Vi ska iväg till Lukes’ Lobster under Brooklynbron för att äta lunch så det är inget läge för en ”swedish fika” just nu. Men vi pekar och skrattar.

Efter en dag med promenad över Brooklynbron, besök på One World Observatory och en liten smula shopping är vi däremot sugna på en fika och kommer att tänka på det svenska caféet. Sagt och gjort vi beger oss till 135 William Street igen.

Inte så svenskt kaffe
Det är ett litet kafé med ett begränsat utbud. Dryckerna finns i två storlekar, ”stor” eller ”liten”. Men killen bakom disken är uppenbart inte svensk. Min sambo Anders tar en kaffe, jag tar en kopp te, våra två pojkarna delar en flaska vatten och jag och pojkarna tar varsin ”Swedish cocoball”, som mer liknar chokladbollar än kokosbollar men varken smakar som det ena eller det andra, om man ska vara helt ärlig. Anders är inte särskilt imponerad av kaffet och tycker nog att det smakar mer blaskigt amerikanskt än svenskt men teet smakar bra och ”kokosbollarna” är goda även om de inte alls smakar som förväntat.

Fel på kartan men trevligt ändå
Miljön är trevlig också. Om än enkel och robust. Stolar och bord ser ut att komma från en gammaldags skola. På en vägg förklaras ordet ”konditori” på engelska och det anges till och med hur det ska uttalas. Och lite kul är det med den svenska kartbilden på nästa vägg. Även om de inte har geografin helt klart för sig och bland annat placerat Smygehuk i Blekinge. Lite full i skratt blir man allt. :D Men det är smällar man får ta. Kul ändå med ett svenskt konditori i New York. Det är för övrigt inte det enda. På Brooklyn ska det finnas två till i samma kedja.

Skönt att få fylla på med lite energi och skratta och flamsa en stund mitt i myllret på södra Manhattan men ändå bortanför storstadens brus.

Lämna en kommentar

Under resor

Ja, det ÄR varmt i New York på sommaren

Jag sitter på altanen hemma i Karlshamn. Vädret växlar lite men det är behaglig sensommarvärme när solen tittar fram. Vi har varit hemma från USA ett par veckor nu. Flera gånger har jag fått frågan om vädret där borta. Jag har svarat så gott jag kunnat men det har gått sådär. Här ska jag försöka förklara lite närmare:

Ungefär så här har det kunnat låta: ”Har ni haft det lika varmt i New York som det varit här hemma?” ”Ja, det har det varit.” ”Brukar det verkligen vara så fint väder där på sommaren?” ”Ja, det brukar det.” ”Men ligger inte New York på ungefär samma breddgrad som Sverige?” ”Nej, det gör det inte. Inte alls. Det ligger på ungefär samma breddgrad som Rom, om jag minns rätt.” ”Nej, det kan aldrig stämma!” Googlar. Visar världskartan. ”Jo, det stämmer.” ”Nej, det gör det inte. Som Paris möjligen.” Ja, vad säger man? Jag blir alldeles tyst inför faktaresistensen.

Inte som Rom
Men faktum är att New York ligger inte på samma latitud som Rom heller . New York ligger ännu längre söder ut. Ganska precis vid den latitud där Neapel ligger. Hepp!

Inte medelhavsklimat
Men New York har inte alls medelhavsklimat för den skull. Det är inte så märkligt. USA:s största stad ligger nämligen inte vid Medelhavet utan vid Atlanten. Dessutom har New York närmast inlandsklimat, trots att det ligger vid havet. Det beror på att jordens rotation gör att västliga vindar dominerar. Och västliga vindar i New York har färdats över hela USA innan de når havet. Och eftersom land kyls ner snabbare på vintern och värms fortare på sommaren jämfört med havet, på grund av vattnets höga värmekapacitet, så blir alltså vintrarna kalla men somrarna nästan subtropiska i New York, med hett och fuktigt väder. Och ganska mycket åska med kraftfulla regnskurar.

Badtemperatur
Havet är inte heller alls så varmt som Medelhavet, som ju är ett innanhav som i sin helhet befinner sig på varma breddgrader. Badtemperaturen vid New Yorks faktiskt ganska fina sandstränder ligger ”bara” runt 22-23 grader, vilket ändå är närmare Medelhavets temperaturer än de havstemperaturer vi brukar ha här hemma. Den dagen vi åker ut till Rockaway Beach är tyvärr soldiset tjockt. Men det är ändå varmt och vi bränner oss ju i alla fall inte av solen. Och det går hyggligt bra att ta sig ner i de höga vågorna. Det är ganska strömt men badvakter håller koll på att du inte går för långt ut.

Utomhus och inomhus
Flera gånger under vår vecka i New York regnar det. Ibland är det mulet. Men oftast skiner solen. En eftermiddag vandrar vi längs High Line. Det blir riktigt varmt i solen. En annan eftermiddag vandrar vi genom Central Park. Luften är het och fuktig. Det känns nästan som om vi vandrar i en djungel. I en damm simmar sköldpaddor. Vi stannar först för att köpa glass och sedan för att ta något att dricka. Värmen tar på krafterna. Vi bestämmer oss för att ta tunnelbanan tillbaka till hotellet. Inomhus är det nämligen svalt. Nästan för svalt ibland. Amerikanarna sparar nämligen inte på luftkonditioneringen. Det kan därför vara lite knepigt att klä sig när du växelvis ska vara både ute och inne. Utomhus pustar du över värmen och inomhus fryser du nästan.

Så här års
New York är kanske inte det bästa valet om du enbart är ute efter sol och bad. Men avstå inte från att åka till New York på sommaren bara därför att du tror att vädret där är lika svalt som det hemma i Sverige en normal sommar. Nu har det börjat regna här hemma i Karlshamn och det är svalare ute. Men även så här års är det riktigt fint väder i det stora äpplet. De kommande två veckorna till exempel, spås högsta dagstemperaturen variera mellan 26 och 35 grader med mycket sol. Betydligt bättre väder än här hemma.








3 kommentarer

Under resor

Empire State Building eller One World Observatory – vilken är bäst?

Skyline med Empire State Building sedd från One World Observatory

Vi är nyligen hemkomna från USA och New York. På resans första dag var vi uppe i Empire State Building. Och på resans sista dag i One World Observatory. Men vilken är bäst? Vilken ska du välja om du bara har tid och råd med en? Här följer min jämförelse:

Köerna
Att köa bort delar av semestern är ju måttligt kul, minst sagt. Och båda sevärdheterna dras tyvärr med köer från tid till annan. Jag har inte hittat någon bra statistik över vilken som är värst men min egen erfarenhet säger mig att det är viktigare att välja rätt tidpunkt om du ska besöka Empire State Building än One World Observatory. En gång vid lunchtid i augusti 2001 vände vi när vi såg köerna och kom aldrig upp i byggnaden den gången.

Ett bra tips är att börja din New York-vistelse med någon av dessa sevärdheter. Dels ger det dig så klart en viss överblick över resmålet, men framförallt är det ett konstruktivt sätt att utnyttja den jetlag som gör dig extremt morgonpigg i början av vistelsen. Vi var på Empire klockan åtta på morgonen en söndag i slutet av juli och det var inga köer överhuvudtaget. Bara att promenera in, i och för sig via de låååånga kö-båsen. Men helt tomma just då.

One World Observatory besökte vi en fredag eftermiddag i början av augusti. Då var det mer kö. Vi fick först vänta kanske en kvart ute i solen och sedan var det en del köande inne i själva byggnaden också.

Båda byggnaderna har också säkerhetskontroller modell flygplats som ska passeras innan du kommer in. De erbjuder också båda möjlighet till förköp på internet. Tänk dock på att hela vitsen med ett besök försvinner om vädret sedan skulle visa sig vara sådant att dessa byggnaders toppar befinner sig uppe i molnen. Vilket de inte helt sällan gör. Då är en vit vägg av dimma allt du kommer att se. Att förhandsboka långt i förväg innebär därför ett risktagande.

Interiör och stämning
One World Observatory har en modern inredning. Ljust och fräscht som det heter. Trots bättre videoeffekter i hissarna. Och en extra videoshow i form av ”See Forever Theater” så förlorar ändå One World slaget om bästa interiör och stämning. Förutom att försäljaren som alla måste passera, som försöker sälja in någon slags läsplatta som bara fungerar i New York vad det låter som (som guidebok), drar ner betyget för One World Observatory så förlorar byggnaden inte striden om bästa stämning på att den är dålig, utan på att Empire State Building är så mycket bättre.

Redan entrén där är fantastisk. Även om du inte har tid eller råd att åka upp i byggnaden kan du gå in för att titta i lobbyn på Empire State Building, som inte bör missas. Stanna gärna upp för att ta in miljön. Lobbyn är en av få interiörer i New York som utsetts till ”historic landmark” av Landmarks Preservation Commission. Höjdpunkten är bilderna på väggar och tak i guld och aluminium, i art deco-stil. Ovanför den äldre receptionen finns en av de mest kända bilderna i New York, en skildring av byggnaden själv med strålar av ljus som utgår från masten, ovanpå en kartbild över delstaten New York; ”the Empire. State”.

Sedan är hela miljön, även trots att delar har moderniserats med videoskärmar och liknande, ja till och med personalens uniformer, som en fläkt från en svunnen tid. Som kontrasterar mot det nutida New York som utsikten bjuder på.

Ljust och fräscht på One World Observatorys observationsdäck

Modernt bildspel på See Forever Theatre i One World

Art Deco-stil i Empire State Building

Trevlig personal på översta däck i Empire State Building

Mycket att fotografera från översta däck

Ordinarie observationsdäck på Empire är placerat utomhus

Bästa vyerna
Empire State Building ligger i korsningen Fifth Avenue och 34th West Street på Manhattans Midtown, i Midtowns södra del. One World Observatory har adressen 285 Fulton Street och ligger på Södra Manhattan, men i den norra änden av skyskrapebebyggelsen där. Mellan de båda skyskrapeområdena ligger lägre bebyggelse med många berömda områden som Greenwich Village, Chinatown, Little Italy och Chelsea.

Utsikten från One World Observatory bjuder på fina, relativa närbilder på de båda broarna; Brooklyn respektive Manhattan Bridge. Empire State Building ligger nära Chrystler Building som är New Yorks snyggaste skyskrapa om du frågar mig. Dessutom ligger den nära Flatron Building, ”strykjärnet” som är format som en triangel där 5th Avenue möter den sneddande Broadway.

One World Observatory ligger på våningarna 100, 101 och 102 i One Word Center vilket gör att du kommer upp på ungefär samma höjd som Empire State Building översta däck som där kostar extra och ligger på våning 102 på 381 meter.

Det ordinarie observationsdäcket på Empire State Building ligger en bit längre ner, på 86:e våningen och 320 meters höjd. Men här kommer du å andra sidan ut utomhus och kan se vyerna utan reflekterande glas emellan, något som det är både på övre däck här och på One World. Dock finns här ett stormaskigt nätstaket som ska förhindra fall och hopp härifrån. Inte minst för den som liksom jag gillar att fotografera är det ett stort plus att komma ut utomhus.

Från Empire State Building ser du One World Trade Center i södra Manhattans skyline och från One World Observatory ser du Empire State Building i Midtowns skyline. Vilken skyline som är att föredra, och vilken utsikt i övrigt, är så klart en smaksak, men personligen föredrar jag den från Empire State Building.

Båda broarna sedda från One World

Frihetsgudinnan sedd från One World

Även från Empire skymtas frihetsgudinnan men på längre håll

Flatron Building sedd från Empire State Building

Chrystler Building syns bland husen i Midtown

Priset
Båda sevärdheterna är svindyra. One World Observatory kostade 1484 kr för oss fyra, två vuxna, en fjortonåring och en tolvåring. Empire State Building Observatory kostade ännu mer; 2160 kr, men då valde vi att köpa inträde till båda våningsplanen. Hade vi nöjt oss med den lägre utsiktsplatsen, hade priset blivit ungefär i samma storleksordning som för One World Observatory.

Historisk betydelse
Empire State Building var länge världens högsta byggnad. One World Trade Center har sin historiska betydelse som ersättare för de tvillingtorn som förstördes i terrorattentatet den 11 september 2001. Båda har alltså stor historisk betydelse. Det är inte lätt att utse en vinnare på området.

Empire State Building började uppföras 1929 och invigdes 1 maj 1931. Byggnaden har 102 våningar och är 449 meter inklusive tornspira och radiomast (381 meter utan) och var med det högst i världen i 39 år, tills gamla World Trade Centers norra torn nådde sin maxhöjd utan antennen 1970. Det var 417 meter högt upp till taket och med masten som monterades upp 1978 var den ytterligare cirka 109 meter.

Sin position som världens högsta byggnad fick det norra tornet bara behålla under en kort tid. Redan innan tornen var färdigbyggda hade arbetet påbörjats med att bygga Sears Tower i Chicago som skulle bli högre.

Den 11 september 2001, då World Trade Center förstördes, blev Empire State Building igen New Yorks högsta byggnad. Den 30 april 2012 nådde One World Trade Center samma höjd, blev sedan högre och invigdes den 3 november 2014. Höjden 1 776 fot (541 m) till toppen av spiran på nya One World Trade Center representerar årtalet 1776, då USA:s självständighetsförklaring undertecknades. Byggnaden är med den höjden hela Amerikas högsta skyskrapa. Den har dock sitt främsta historiska värde som symbol för New York; för en ny start, styrka och frihet. Byggnaden kallades Freedom Tower till att börja med men bytte senare namn.

Empire State Building är också känt för hur den byggdes – enligt en slags löpandebandprincip på höjden – i högre tempo än både tidigare och dagens skyskrapebyggen – och många fantastiska foton från bygget. Den har därtill varit med i massor av filmer. Mest känd är kanske King Kong från 1933 där en gigantisk apa klättrar på skyskrapan.

Sammanvägd bedömning
Förutsatt att köerna är rimliga, som en tidig morgon klockan åtta, så skulle jag rekommendera Empire State Building före One World Observatory. På grund av finare interiör och vyer. Men även One World Observatory är en häftig upplevelse.

Har du också besökt båda? Vilken tyckte du i så fall var bäst?

Vy från gatunivån med One World Trade Center i blickfånget

img_1175

Vy från takbaren 230 Fifth med Empire State Building i blickfånget

Skyline med One World Trade Center sedd från Empire State Building

2 kommentarer

Under resor

Vilken resa!


Gryning över Färöarna i morse. Jag har aldrig besökt Färöarna. Det finns så mycket kvar att se och uppleva i världen. Men bara på den här resan har vi redan upplevt fantastiskt mycket.

Vi varit på en generationsresa, 17 personer i New York, som min pappa och hans sambo bjöd med oss på. Helt fantastiskt!

Vi åkte också tåg till Washington DC för en heldags promenerande. Även Niagarafallen hann vi med. Som om inte det vore nog: Jag och min närmaste familj la till några dagar i New Orleans.

Tidigt i fredags morse vaknade vi i New Orleans, igår morse i New York och idag på morgonen landade vi på Arlanda. Nu är vi hemma i Karlshamn igen. Vi har upplevt så mycket häftigt. Kommer ta tid att smälta allt. Bra sak med att reseblogga: det blir en anledning att gå tillbaka och återuppleva det vi varit med om. Finns mycket kvar att berätta!






1 kommentar

Under blogg, resor

Mina franska kvarter i New Orleans

Vi har fem kvällar, fem nätter och fyra dagar i New Orleans. Vi lämnar nämligen staden med ett mycket tidigt morgonflyg på fredag. Det har varit en intensiv sommar. Vi är här för att ta det lugnt, se stadens franska kvarter och göra en naturutflykt till de berömda träskmarkerna.

New Orleans, är den största staden i delstaten Louisiana i USA. Den ligger vid Mississippi, tio mil uppströms flodens mynning i Mexikanska golfen vid Lake Pontchartrain. Mest känd är staden kanske för sin jazz och för stadsdelen ”French Quarter”. Så särskilt franska är nu inte dessa kvarter, egentligen. Husen är till största delen byggda under den tidsepok från 1762 – 1803 när New Orleans var huvudstad i den spanska provinsen Luisiana.

Bra läge
New Orleans anlades däremot av fransmännen redan 1718. Läget var perfekt för att skapa en handelsstad. Staden anlades på ett av de få ställen med hög mark, då översvämningar är vanliga i området. Detta är orsaken till att de ”franska” kvarteren klarade sig relativt bra under översvämningen till följd av orkande Katarina 2005. Staden fick när den anlades namnet La Nouvelle Orléans (Nya Orléans) för att hedra hertig Filip av Orléans som var regent åt den då omyndige Ludvig XV av Frankrike.

Rutmönster
1722 blev Nouvelle Orléans huvudstad i franska Louisiana. I september samma år drabbades staden av sin första allvarliga orkan, vilken förstörde större delen av stadens byggnader. När staden återuppbyggdes användes det rutmönster som fortfarande finns kvar i French Quarter.

Plågor
1763, efter sjuårskriget kom Louisiana inklusive New Orleans under spansk kontroll. Detta retade upp invånarna, och franska och tyska Louisianabor gjorde uppror 1768, men detta slogs ner och fem av upprorsledarna avrättades. Orsaken till att de flesta av byggnaderna i de ”franska” kvarteren byggdes under den spanska perioden är att de ursprungliga, enklare byggnaderna till största delen förstördes vid stora eldsvådor 1788 och 1794. Totalt brann drygt 1 000 hus ner. Förutom eldsvådorna plågades New Orleans invånare även av sjukdomarna gula febern, malaria och smittkoppor. Det sista större utbrottet av gula febern var 1905.

Lugnt och livligt
Vi bor på hotell Le Richelieu som ligger ett par kvarter ifrån French Quarters sydöstra hörn där Esplanade Avenue möter Mississippi-floden och spårvagnshållplatsen ”French Market Station” ligger. I de här delarna är de franska kvarteren mycket lugna. Bourbon Street däremot är betydligt livligare. Eller vad man ska kalla trängseln, fyllan och galenskapen. ”Som bargatan på en brittisk charterort på Mallorca”, som min sambo Anders säger. Inte för att det är något fel på brittiska turister, och de turister som är här kommer ändå inte ifrån Storbritannien, de är mest amerikaner. Men du fattar bilden. Fast Bourbon Street har fler strippklubbar än någon charterort i Europa. Sedan vi sett den gatan undviker vi den.

Trevligare gator
Royal Street är betydligt trevligare. Och alla andra gator också. Vi strosar omkring mycket under våra fyra dagar i staden. När vi inte slappar vid hotellpoolen. Här är ett litet smakprov på det vi sett längs gatorna.








2 kommentarer

Under resor

Alligatorer och tvättbjörnar i New Orleans träskmarker

Två saker ville jag uppleva i New Orleans. Dels stadens berömda ”French Quarter”. Och dels en så kallad ”Swamp Tour” i Louisianas träskmarker. I övrigt är vi här för att ta det lugnt och vila upp oss innan jobb och skola drar igång igen. Träskturen blev av i går.

Det var inte helt lätt att välja arrangör för turen. Det ligger en hel mängd foldrar i hotellets foajé från företag som erbjuder olika upplägg. Till slut föll vårt val på Pearl River Eco-Tours eftersom de erbjuder turer i hyggligt små båtar, hämtar direkt vid vårt hotell och har rykte om sig att vara den av arrangörerna som gör minst åverkan på miljön.

Bussen
Vi hämtas vid hotellet klockan 8:30. Bussfärden ut till bolagets anläggning vid Pearl River tar ungefär 40 minuter sedan även övriga deltagare hämtats på sina hotell. Väl på plats betalar vi återstående 114 dollar utöver de 77 som vårt hotell redan tagit betalt som deposition. Det är för tre ”vuxna” och ett barn på 12 år. Vid anläggningen finns toaletter som vi passar på att besöka innan turen.

Båten
Själva båtturen är på ungefär en timme. Direkt vid bolagets anläggning ser vi flera alligatorer. Dessa lockas att hoppa efter marshmallow på pinne. Alligatorerna äter inte detta godis för människor mer än av misstag, och de passerar då bara igenom kroppen. Att de alls lockas att hoppa efter dem beror på att de liknar ägg som de gärna äter.

Växterna
Pearl River utgör i de här delarna gränsflod mellan delstaterna Louisiana och Mississippi. En bit upp från havet är vattnet bräckt men vi fortsätter upp i det rena sötvattnet. Här heter träsket ”Honey Island Swamp”, efter de honungsbin som förr fanns här. Alla träd och växter som växer här är sådana som tål att översvämmas. I träden växer en ananasväxt som påminner om skägglav till växtsättet och kallas ”spanish moss”.

Djuren
Under turen ser vi utöver alligatorer flera fåglar, mest ett par sorters häger, någon sköldpadda och ett helt gäng tvättbjörnar. Även dessa matas med marshmallow på pinne. Vi ser även en Cajun-by. Cajunerna är så klart människor, en etnisk grupp som från början var fransktalande och bodde i Kanada, men som fördrevs därifrån av engelsmännen.

”The Honey Island Monster” som guiden berättar om tror jag dock inte ett smack på.

Dricksen
Efter båtturen får vår guide 20 dollar i dricks men tyvärr har vi bara fyra dollar kvar i kontanter att ge till busschauffören, som också hon guidade en del och bland annat berättade om orkanen Katarina 2005.

Betyget
Totalt sett är det här en väldigt lyckat utflykt som du absolut bör göra när du besöker New Orleans. Ofoget att mata djuren med godis tycks tillämpas av alla arrangörer här så det får man tyvärr leva med. Men annars är det ett fantastiskt och alldeles kagom äventyrligt äventyr som jag inte skulle ha velat vara utan. Fyra och en halv stjärna av fem möjliga.














3 kommentarer

Under miljö, natur, resa med barn, resor, vackra platser, vatten

Med båt till Niagarafallen

Att åka i en tunna nedför Niagarafallet är numera strikt förbjudet. Däremot är det mycket vanligt att åka båt uppströms fram till Hästskofallen. Antingen åker du i en röd båt från den Kanadensiska sidan eller så gör du som vi och tar den blå båten från den amerikanska sidan.

Den första glimt vi får av de berömda vattenfallen är vyerna på vår vänstra sida när vi promenerar över gångbron till den hiss som ska ta oss ner till Maid of the Mist, båten vi ska åka med till Niagarafallen. Utsikten är hänförande trots gråvädret. Men vår guide manar på oss. Vi ska inte stanna och fotografera nu. Det blir det tillfälle till senare. Nu ska vi skynda oss ner innan det hinner bli några köer.

Utflykt från New York
Vi är 17 personer som är på en heldagsutflykt från New York. Det är min svägerska som har ordnat utflykten och bokat en minibuss från Grey Line Niagara Falls som tar oss runt under dagen. Ross är vår chaufför och guide. Han mötte oss på flygplatsen i Buffalo och har under den halvtimmes långa färden till Niagara bjudit oss på kola gjord på lönnsirap och berättat om dagen vi har framför oss och om det vi ser längs vägen. Bland annat berättade han att Niagarafallen är USA:s äldsta ”State Park” och när vi åkte över den östliga armen av Niagarafloden till Grand Island att det bara är 10 % av vattnet som rinner det hållet.

Goda råd
På väg in i hissen ger han oss rådet att vänta med att ta på de blå regnkappor vi får där nere tills vi går ombord på båten. Det kan bli varmt att stå och vänta med dem på. Och vi får också rådet att inte gå upp på båtens övre däck utan istället stanna på nedre däckets vänstra sida där vi kommer att få se de bästa vyerna.

Vattenfallen
Runt båten dyker svarta skarvar när den avgår mot Amerikanska fallen. Dessa ser vi också mycket bra där vi står på båtens vänstra sida, även om vattnet redan nu skummar så pass att jag väljer att ta av mig glasögonen och lägga ner dem i den lilla orangea ryggsäck jag har med mig som kameraväska. Amerikanska fallen är 325 meter breda och sedan är det kanske ungefär den dubbla sträckan innan vi är framme vid Hästskofallen som är 920 meter breda. Båda fallen är 54 meter höga. Nu skummar vattnet så pass att vi dels blir rejält blöta, dels knappt ser någonting. Men kul är det! Vi skrattar mycket. :D

Entré
Väl tillbaka tar vi hissen upp igen och får mycket riktigt gott om tid att fotografera vyerna från plattformen som är i höjd med den övre vattenytans nivå. I vårt heldagspaket ingick inträdet men annars kostar det 19,25 dollar per vuxen, i 2018 års prisläge, att åka med båten .

Senare under dagen kommer vi att få flera möjligheter att fotografera de blå båtarna från olika vinklar.








4 kommentarer

Under natur, resa med barn, resor, vackra platser

Rock, rock, Rockaway Beach

Visste du att det finns badstränder i New York? Det visste jag. Men jag hade aldrig besökt någon av dem. ”Rock, rock, Rockaway Beach”, är en strof ur en sång. Jag ville åka dit en gång. Så då gjorde vi det. Vi provade berömda Rockaway Beach på resans andra dag.

Det är en måndag i slutet av juli månad. Termometrarna på Manhattan visar mest obegripliga Fahrenheit, men en och annan visar också 28 grader Celsius. Det är soldis. Vi har beslutat oss för att ta båten ut till Rockaway för att bada. Och tunnelbanan tillbaka till Manhattan.

Ta båten från Manhattan
Båten går från Pier 11, som ligger på södra Manhattans östra strand, ungefär mitt mellan halvöns södra spets och Brooklynbron. Jag köper fyra biljetter i en automat. 11 dollar kostar de tillsammans. Vi får inte sittplats uppe på däck men jag och min sambo Anders sätter oss tillsammans med ett par andra turister på en låda med flytvästar. Om det är tillåtet vet jag inte. Men det fungerar. Våra pojkar väljer sittplats inomhus, på nedre däck. Uppe hos oss är fartvinden ljum.

När båten har gått genom Buttermilk Chanel, förbi Govenors Island, ser vi frihetsgudinnan på håll. Innan det första stoppet, vid Brooklyn Army Terminal, passerar färjan en lång pir som fungerar som parkeringsplats för en stor mängd bilar. Så rundar vi udden och åker under den ljusblå Verrazano-Narrows Bridge, en hängbro som, utom färgen då, till utseendet påminner om den berömda Golden Gate i San Fransisco. Det går mellan Staten Island och Brooklyn. Från båten ser vi också Coney Island med sina karuseller innan vi fortsätter längs Rockaway-halvöns norra sida. På avstånd ser vi typiskt amerikanska strandvillor i en lång rad. Färjeterminalen Rockaway ligger ungefär två tredjedelar in på halvön.

Och sedan gratis buss
När vi går i land väntar två små röda bussar vid den ganska tungt trafikerade vägen. Jag frågar den ena busschauffören om bussen går till stranden. ”Ja, men till Jacob Riis Parc”, svarar han. Jag uppfattat det då som att det inte är den huvudsakliga stranden. Särskilt som inga personer går på den bussen. Däremot är det flera sällskap som kliver på den andra bussen. Så jag frågar den busschaffören om bussen går till stranden. ”Ja, det gör den.” Jag frågar om våra tunnelbanelinjer gäller på bussen. ”Nej”, svarar han. Jag vänder mig om för att gå av bussen när en annan passagerare berättar att bussen är gratis (!). Så då kliver vi alla på. Bebyggelsen på ön är typiska amerikanska trähus med trappor och verandor. Mellan husen löper, som brukligt i USA, obegripligt trassliga luftledningar.

Beach 97th Street
När bussen gör ett första stopp går de flesta av passagerarna av, så då gör vi det också. Vi promenerar söder ut mot stranden. Vi kommer fram till Beach 97th Street strax innan klockan 12. Stranden är stängd för badande fram till det klockslaget. Så då passar vi på att äta lunch. Det blir var sin Lobster Roll – hummer i korvbröd med en hel saltgurka till, för 19 dollar stycket. Jag passar också på att köpa ett badlakan att sitta på. 11 dollar kostar det. Handdukar att torka oss på har vi lånat med oss två stycken från hotellet, men det känns inte rätt att lägga hotellets handdukar i sanden.

Badremperatur
Soldiset är ganska tjockt och solljuset tränger bara knappt igenom. Men det är hygglig badtemperatur, varmare än i havet hemma och mer som en svensk insjö en normal sommar (just i år är det ju varmare i vattnet hemma). Vi doppar oss alla fyra och tillbringar en stund på stranden innan vi promenerar norr ut för att ta tunnelbanan från närmaste station, som heter ”Beach 98th Street – Playland”, tillbaka mot Manhattan. Vårt veckokort på tunnelbanan gäller. Den första sträckan går tåget ovan mark och vi ser bland annat flygplatsen John F Kennedy på håll. Ungefär en timme tar resan. Jag tror att båtresan tog ungefär lika lång tid.















3 kommentarer

Under resor, Stränder

Niagarafallen



Finns massor att berätta. Återkommer.

Lämna en kommentar

Under natur, resor

New York, New York…

2 kommentarer

Under resor

San Francisco, Florida Keys eller New Orleans?


Vi har 4-5 dagar extra i USA i sommar som vi inte har bokat än. Jag funderar på San Francisco, Florida Keys eller New Orleans. Vilket av dem skulle du välja?

Generationsresa
I sommar är vi medbjudna en dryg vecka på en generationsresa till New York i sommar. Det är min pappa som bjudit med oss för att fira att han fyllt 75 år. Totalt är vi 17 personer som reser tillsammans. Tre av familjerna har bokat hemresa senare med lite olika hemresedatum. För vår del har jag valt att fördröja hemresedatumet med 6 nätter. Den sista natten vill jag nog ha i eller i närheten av New York för att ha mariginal om det blir flygstrul. Så då har vi fem nätter och fyra eller fem dagar att fylla på annan ort beroende på flygtidtabellerna.

San Francisco?
Först pratade vi om San Francisco. Och det är ju en fin stad med mycket intressant natur omkring. Men är inte 18 grader lite kallt på sommaren? Jag har varit där som 12-åring men festen av familjen har inte varit där. Och jag har inte heller sett redwood-skogarna till exempel som jag gärna skulle vilja se. Nationalparken på andra bilden nedan ligger fem timmar i bil från SF. Den här resan har den längsta flygtiden, därmed den största klimatpåverkan och kostar mest av de tre.

View this post on Instagram

Siempre había querido abrazar un Sequoia 🌳

A post shared by Marcela Leiva (@marce033) on

Florida Keys?
Sedan började jag fundera på Florida Keys med Key West, som jag alltid velat se. Då får vi nog flyga till Miami och stanna minst en natt på ett flygplatshotell, så det kan bli lite kort kanske. Och hur är det med orkanrisken?

New Orleans?
Och så kom jag då att tänka på New Orleans som jag alltid har velat se. French Quarter och ”swamp tour”. Men är där för varmt och fuktigt på sommaren? Och även här: orkanrisken?

Så vad ska vi välja?
Det är alltså för- och nackdelar med alla tre alternativen. Så vad ska vi välja? Vad säger du? Vilket alternativ skulle du välja?

Uppdatering: Det blev New Orleans!

21 kommentarer

Under resor

New York – 7 gratis sevärdheter du inte får missa 


New York är ett ganska dyrt resmål. Dels är flygresan relativt lång, dels är det en av världens största storstäder och dels är dollarn stark just nu. Hotellpriserna är därför också höga, även om det också finns prisvärda alternativ. Så vad göra om du brännt en stor del av reskassan redan på flyg och hotell?

De goda nyheterna är att New York är en stad som gjord för att promenera i och där många av de bästa sevärdheterna är gratis. Här är mn lista på sju gratis sevärdheter som du inte får missa:

1. Se Frihetsgudinnan och Manhattan skyline från Staten Island Ferry


Du kommer inte riktigt lika nära den berömda franska statyn, som hyllar friheten och symboliserar New York och USA mer än allt annat, som om du betalar för att åka med turistbåtarna som går dit ut. För att få till riktigt bra bilder ska du nog helst ha en kamera med bra zoom. Bilden överst i inlägget är istället fotograferad med mobilkamera och beskuren i efterhand. Du kommer alltså inte jättenära. Men du slipper betala någonting alls. Och du slipper köa. Och hur det än är så är statyn stor och syns bra även på lite avstånd. Och du får en känsla av vardagslivet i denna stortad när du reser bland pendlarna. Därtill får du fina vyer över Manhattans skyline sedd från söder. Och eftersom du måste kliva av färjan för att ta nästa båt tillbaka till Manhattan kan du lägga ön Staten Island till dina besökta delar av New York City. För trots att ön kan tyckas ha en nästan småstadsprägel jämfört med Manhattan är det en av stadens fem boroughs och till skillnad mot till exempel Newark i New Jersey tillhör ön New York på riktigt. Varför är då färjeturen gratis när övrig kollektivtrafik inte är det? Det var borgmästaren Rudolph Giuliani som 1997 beslutade att det skulle vara så som ett tack för att öborna avgjort borgmästarvalet till hans fördel.

2. One World Trade Center och minnesmärket över 11 september


Det ska finnas ett minnesmuseum också som kostar att se. Men det hoppade vi över. Det räcker nämligen långt att se de båda fyrkantiga hålen med vattenfall i som markerar platserna där de båda tvillingtornen stod. Ground zero. Runt om hålrummen löper en kant av sten där namnen på de personer som dog i terrorattacken den 11 september 2001 finns inhuggna. I ett och annat inhugget namn finns en nedstucken blomma. Det sägs att det är brukligt att de efterlevande sätter en blomma i namnet på den dödas födelsedag.

Alldeles intill minnesmärkena finns den nya skyskrapa som ersatt tvillingtornen. Den är New Yorks och hela USA:s högsta byggnad och något högre än de tvillingtorn som föll vid attacken för femton år sedan. På bilden ovan är 1 WTC byggnaden som syns i bakgrunden. Och som alltså i verkligheten är högre än byggnaden i förgrunden. Det är perspektivet som lurar ögat här.

3. Brooklynbron

img_0783-1
I hur många film- och TV-scener har inte den här bron synts? Den här och systerbron som ligger intill varandra och löper mellan samma två stadsdelar. Den här bron döpt efter Brooklyn. Den andra efter Manhattan. Brooklyn Bridge är den äldsta av de två broarna och var när den var ny världens längsta hängbro. Bron invigdes den 24 maj 1883 och har numera stämplats som ett nationellt minnesmärke över ingenjörskonsten. Den har lite varmare färgtoner än Manhattan Bridge som tonar i blått.

Vi hade först lite svårt att hitta upp till gång- och cykelstråket över bron, som löper ovanför och mellan bilkörvägarna i de båda riktningarna. Ingen av oss hade besökt bron innan och vi förvånades över hur många som promenerade över den. Och hur pass lång promenaden kändes. Men den var verkligen värd att gå trots viss trängsel. Vilka vyer!

4. Chinatown


Chinatown på nedre Manhattan gick redan 1980 om sin berömda motsvarighet i San Fransisco i invånarantal och blev amerikas största enklav av kineser. Och det känns verkligen som om du vore i Asien snarare än i Nordamerika när du promenerar genom de här kvarteren. Alla skyltar med kinesiska tecken. Till och med på gatuskyltarna! Missa inte den upplevelsen i upplevelsen New York: Asien i Amerika.

Chinatown hittar du väster om de båda broarna och öster om Little Italy.

5. High Line


En gammal nedlagd upphöjd tågbana som har byggts om till park med promenadstråk, bänkar, solstolar och konstverk har blivit omåttligt populär som sevärdhet och det är lätt att förstå varför. Här möttes rustik charm och modernt samhällsbyggande i ett kul högprofilsprojekt som redan blivit en självklar del av stadsbilden.

Den 9 juni 2009 öppnades en första del av High Line som park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Senare har ytterligare två sträckor färdigställts och parken sträcker sig nu till 34:e gatan.

Parkens växter har valts för att något efterlikna den självsådda växtlighet som etablerade sig på platsen eftet det att järnvägen lades ner 1980.

Så missa inte att leva high lifehigh line! ;)

6. Times Square


”Jag står på Times Square. Allt ljus är på mig”, sjunger Plura i låten som heter ”Mitt hjärta tillhör dig”.

Helt ofattbart stora, färgglada och blinkande reklamskyltar skriker ut sina budskap på platsen där New York Times en gång hade sitt huvudkontor och jag tänker att platsen för den som så vill kan ses som en symbol för hur tidningar inte längre är den enda självklara platformen för reklam och hur många skrivande journalister därmed kämpar för sin överlevnad. Inklusive, gissar jag, många av dem som skriver för anrika New York Times. På annan plats. Kanske över en latte på stan? Kanske just här ändå? Tiderna förändras. ”The times they are a-changing”, som en viss nobelpristagare i litteratur en gång skrev.

När vi är här öppnar sig himlen och vräker ur sig ett orimligt intensivt regn. Också det en slags symbolik. Det blir nämligen lätt för mycket av det goda här. Men häftigt att ha upplevt. Självklart helst i skymning eller i mörker.

7. Central Park


Sist men inte minst, men däremot längst norrut på denna sjupunktspromenad på Manhattan, kommer Central Park.

Också här kommer du att känna att du befinner dig mitt i ett antal filmscener.

Så här års börjar höstfärgerna komma fram och de gör inte den här fantastiska oasen mitt i storstaden mindre vacker.

Newyorkare som åker skridko, turister som åker häst och vagn, radiostyrda båtar i en damm, roddbåtar i en annan. Barn som leker vid den stora fontänen. Hundstatyn och gångtunneln. Lek och vila på gräsmattorna. Alla som cyklar och joggar snabbspåret i mitten. Alla vi som bara strosar runt. Kanske sätter oss en stund i solen och tar en fika eller en öl.

Det var 1853 som det bestämdes att ett område mellan 59:e och 109:e gatan skulle bli park. En tävling om utformningen utlystes och den vanns av Frederick Law Olmsted och Calvert Vaux. När parken invigdes låg den i bebyggelsens norra utkanter. Och det dröjde flera decennier innan parken blivit omgiven av staden. Central Park gränsar i öst till Fifth Avenue och i väst till Central Park West.

Passa verkligen på att strosa runt här när du besöker New York. Helst länge och flera gånger.

6 kommentarer

Under listor, resor, vackra platser

Halloween i New York

Det var en slump att vi i går promenerade förbi något som liknade festivalförberedelser och att jag därför kom att googla på vad för slags parad som förbereddes.

Det visade sig att den största Halloweenparaden i New York heter ”the Village Haloween Parade” och går längs sjätte avenyn från Spring Steet till sextonde gatan varje år den sista oktober.

Efter att ha promenerat runt på Manhattan hela eftermiddagen och sett allt fler utklädda människor promenera längs stadens gator och allt fler poliser och utryckningsfordon längs sjätte avenyn kom vi att vara på plats för paradens början en hel timme innan paraden skulle starta klockan sju på kvällen. Lite komiskt tyckte jag det var att höra en av affärsinnehavarna längs paradgatan beklaga sig inför en bekant: ”Halloween är så kommersialiserat nuförtiden”.  Han var kanske i 30-årsåldern och jag misstänker att hann minns glädjen i sin barndoms Halloweenfirande med saknad. Däremot har jag svårt att tro att firandet inte var kommersialiserat redan då. Det var nog bara att han inte uppfattade det som barn.

I och med att vi kom så tidigt blev det lite drygt att vänta men å andra sidan fick vi därför också suveräna platser längst fram vid kravallstaketet.
Det var verkligen en häftig parad och pojkarna fick godis och enklare prylar av dem som deltog i paraden och de var mycket nöjda med upplevelsen. 

Eftersom vi hade ett flyg att passa vågade vi inte vänta ut hela paraden i rädsla för den igenkorkning i gångtrafiken som kunde befaras när hela paraden tågat förbi. Lite synd, men vi hann ändå se tillräckligt mycket för att ha fått en upplevelse med oss hem. Här ett snabburval som jag la ut på Instagram:

View this post on Instagram

#Halloween #höstlovsresa #NewYork

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

Och här några bilder från förberedelserna inför Halloween:



3 kommentarer

Under höst, resa med barn, resor

Egentligen är det vansinne



Vi åker tåg genom ett soligt och höstvackert Skåne. Det är nästan exakt fyra dygn sedan vi gjorde samma resa, i samma soliga landskap, men åt andra hållet. Bilden ovan fotograferade jag med mobilkameran från tåget och Öresundsbron när vi var på väg till Kastrup för att flyga till New York. Jag har aldrig förut flugit så långt för en weekendresa. Egentligen kan jag tycka att det är vansinne att flyga så långt för så kort tid. 

Vi är inte hemma än men fyra dygn och fyra timmar tar resan dörr till samma dörr, tur och retur från Karlshamn. (Men jag hoppade på i Kristianstad, direkt efter jobbet.) Av denna tid fick vi knappt tre dygn i New York City. Det blev tre intensiva dygn där vi hann med mycket. Jag återkommer till det när jag har mobilen laddad igen (elkontakterna fungerar inte på Öresundståget idag) och haft tid att göra ett urval av bilder. 

I New York vaknade vi tidigt och var trötta på kvällarna. Jetlag. Nu är det bara att hoppas att det går bra att ställa tillbaka våra biologiska klockor i och med den korta nattsömn som det blir på en flygning. Jag håller tummarna. I morgon är det arbetsdag igen. Jag börjar dagen i Bromölla. Pojkarna däremot har höstlov. Skönt för dem med lite fortsatt ledighet.

På många sätt vore det klokare att stanna borta en längre tid för varje flygning. Det blir mer upplevelse för insatsen i form av pengar, restid och miljöbelastning. Kanske hade vi kunnat göra en rundresa på plats med tåg eller bil. Eller stannat längre i själva världsmetropolen och sett mer av allt det som finns att se där. Men. Att få ihop resepusslet med tillgängliga semesterdagar, sammanhållen sommarledighet, skollov som man ju helst vill kunna utnyttja till roligheter och därtill jämna födelsedagar då vi vill resa, som dessutom råkar infalla på samma läsår, har inte varit helt enkelt. Och då blev det så här med höstlovet i år. Två semesterdagar fanns att tillgå.

Och trots allt: en kort resa är bättre än ingen resa alls.

3 kommentarer

Under resor