Etikettarkiv: Tyskland

Vi susade förbi en av Tysklands vackraste platser med tåget – bron i Bastei


Sommaren 2013 gjorde vi vad vi kallade en mini-tågluff i Europa med barnen som då var sju och nio år gamla. Jag var redan då medveten om att tågresan passerade en av Europas och framförallt Tysklands mest kända och vackra platser, men av tidsskäl hann vi inte stanna den gången. Jag har alltså fortfarande inte besökt den vackra bron i Bastei. Eller ”sachsiska Schweiz”, överhuvudtaget.

Sommaren 2013 var en av de sista, eller förhoppningsvis senate, som det gick att ta nattåg direkt från Köpenhamn till Prag. Så vi började vår resa med det tåget. Sedan åkte vi dagtåg tillbaka till först Dresden, sedan Berlin och sist Lübeck. Vi var borta endast nio dagar.

Inget stopp
Därför la jag aldrig in något stopp i Sächsische Schweiz som inte alls ligger i Schweiz utan i Tyskland, söder om Dresden längs järnvägen mot Prag. Jag hade hoppats att vi skulle få se en del vyer ändå, från tåget, men de blev tyvärr ganska begränsade. Så för den som passerar området med tåg rekommenderar jag att istället faktiskt göra ett stopp. Lämpligen i Bastei, där denna vackra utsiktsplats finns:

Ta sig dit med tåg
Nu har i och för sig inte Bastei någon egen station men väl Kurort Rathen, som du tar dig till med S-tåg från Dresden. Från Kurort Rathen åker du sedan färja över floden Elbe och vandrar sedan 20 minuter i raskt tempo så är du framme!

Om du vill kan du också läsa om vad bloggen Resfredag skriver om att vandra i området.

Så här i efterhand ångrar jag att jag inte la in ett stopp här. Å andra sidan var barnen fortfarande ganska små. Kanske hade det inte känts helt bekvämt att ha dem stimmandes omkring på den där utsiktsplatsen?

Det vi såg på vår tågresa mellan Prag och Dresden var istället detta:


Inte helt tokigt, men vyerna kan inte mäta sig med de jag nu ser på sociala medier från Bastei. Som vyn på den här bilden med CC-licens som fotograferats i soluppgången av fotografen Bernd Thaller, och som bara redigerats marginellt av mig, med hjälp av Instagram :

Det får bli en annan gång, helt enkelt!

Har du planer på att tågluffa hit i sommar så kan jag berätta att även Prag och Dresden är två mycket vackra och sevärda platser.

4 kommentarer

Under bucket list, natur, resa med barn, resor, tåg, vackra platser

Avslut på Rügen

Det finns alltid ett vemod i det att en semester går mot sitt slut.

Här sitter min sambo och våra två söner i den trappa som leder ner mot badstranden på resmålet Sellin på den tyska semesterön Rügen. Som vi besöker som avslutning på vår rundresa i bil genom Europa sommaren 2016. Trappan är bred här, så de blockerar den inte.

Badbryggan
Den vackra badbrygga som syns i bakgrunden på bilden är faktiskt, i någon mening fejk. Bryggan som du ser när du kommer upp till krönet vid sandstranden i Sellin byggdes efter murens fall. Bygget påbörjades 1992 och blev klart 1998. Det är alltså ingen gammal brygga. Men ändå kan man säga att den har anor.

Rundresan
Vi hade gjort en stor rundresa i bil med dittills 23 nätter runt om i Europa; i Stade, Gent, Nantes, La Rochelle, Biarritz, Andorra La Vella, Gordes, Menton, San Marino, Verona, Lago di Braies, St Anton, Oberkirch, Auerstedt och Greifswald. Nu hade vi två nätter på lyxhotell här i Sellin kvar, innan det årets sommarsemester var slut.

Avslutet
Även om du har upplevt mycket så finns det alltid ett vemod i det att en semester går mot sitt slut. Jag läser in det vemodet i den här bilden.

Men kanske ser du något annat? Kanske ser du tre resenärer som trött väntar på en fjärde som har yrat vilse för en stund?

Så skulle det ju också kunna vara. Rent teoretiskt, alltså.

2 kommentarer

Under resor, vackra platser

Med tåg och båt till Frankrike och Jersey

Vi provade på att göra en tågsemester i sommar. Jag har skrivit om flera av delarna men inte om helheten. Två veckor med tåg, bil och båt och lite buss till Bretagne, Normandie och Jersey. Vi fick även några glimtar av Danmark, Tyskland och Belgien. Så här kommer ett klassiskt dag för dag – reportage:

Efter viss möda hade jag lyckats boka tågbiljetter till Frankrike själv via internet. Jag har berättat i ett tidigare inlägg hur du kan göra samma sak. Vid midsommartid 2018 bär det så äntligen iväg.

Dag 1 – Nu är vi på väg!
Tåget avgår från Karlshamn en lördag i juni klockan 12:35. Midsommardagen närmare bestämt. Den första tågbiljetten är en duo/familj i Skånetrafikens gamla app för 517 kronor för oss alla fyra. Det känns skönt att äntligen vara på väg! Köpenhamn är vår närmaste storstad. Jag brukar säga att vi är här för sällan. Öresundståget är ovanligt fullbelagt, men kommer ändå fram till Huvudbangården i tid, 15:08.

Vi går längs Bernstorffsgade för att komma till vårt hotell för kvällen. Richmond hotell är trestjärnigt. Jag har betalat 3322 svenska kronor för ett familjerum för fyra. På vägen hit passerar vi baksidan av Palads, som är en stor-biograf och som är inrymd i vad som måste vara Köpenhamns färggladaste byggnad. Och då finns det ändå en hel del färgglada byggnader i den här stan. Sedan vi checkat in går vi en promenad genom för oss okända delar av den danska huvudstaden innan vi landar på mer bekanta Nytorv för att mumsa i oss smørrebrød respektive hamburgare. Köpenhamn är dyrt men fint.

Rådhuspladsen, Köpenhamn.

Dag 2 – Tåg genom Tyskland
Efter en lugn morgon med hotellfrukost och promenad till stationen hinner vi med en fika på stationen också – jag tar en chai latte – innan vi kliver ombord på det dieseldrivna danska tåg som med avgång 11:35 ska ta oss till Hamburg. Lite trist tycker jag det är att tågresor i Europa inte alls är lika fossilfria som de är hemma i Sverige. Wi-fi:n fungerar bara så länge vi är i Danmark. Vi äter på färjan mellan Rødby och Puttgarden. Buffé. Men är inte sådär jätteimponerade. Men bättre än att flyga är det ju ändå. Att åka tåg. Med klimatpåverkan, wi-fi och mat. Och du får se mer. Av landskap. Av städer. Av länder.

Tåget som tar oss från Köpenhamn till Hamburg.

I Hamburg tar vi en kort sväng på stan innan det är dags för nästa tåg. Jag har valt att ha lite extra marginal mellan tågen. Det är ändå inte långt ifrån att vi missar det. Strax innan avgång börjar stora delar av folkhavet röra sig upp mot trapporna. Vi tittar då på bildskärmarna. Vi hade missat utropet om spårbyte. Nu får vi skynda oss!

Mönckebergstrasse, Hamburg

Vi är framme i Köln så sent som klockan tio på kvällen. Hela resan från Köpenhamn kostade 209 Euro för fyra personer. Det är bara att gå direkt till hotellet, Cologne Marriott Hotel och krypa direkt i säng. Den här övernattningen kostade 1 793 kr för fyra.

Dag 3 – Förmiddag i Köln, kvällsmat i Paris, natt i Saint-Malo
Frukost ingår inte i priset på Cologne Marriott och eftersom vi tycker att den är för dyr där äter vi på ett fik vid stationen istället. Vi hinner med en liten stadspromenad också innan det är dags att kliva på tåget kl. 12:42 mot Paris.

Ingång till Kölnerdomen.

Tågbolaget som åker mellan Tyskland och Frankrike via Belgien heter Thalys.

Strax efter klockan fyra kliver vi av tåget på stationen Paris Nord. Att ta tunnelbanan till stationen Paris Montparnasse tar längre tid än jag räknat med, men vi hinner i alla fall äta på en restaurang vid en parisisk boulevard, alldeles nära stationen, innan vi tar tåget 18:14 vidare mot Bretagne. Jag väljer mackor med getost. Mums!

Macka med getost i Paris.

Nu är det franska SNCF och deras snabbtåg TGV som vi åker med. Klockan halv tio på kvällen är vi framme i Saint-Malo. En halvtimme försenade. Hela tågresan från Köln till Saint-Malo kostade 360 Euro för fyra på separata biljetter för de båda etapperna. Det är en bit att gå till den lägenhet vi hyrt via Airbnb (1691 kr för två nätter). Skönt ändå att vara framme!

Dag 4 – Heldag i Saint-Malo
Vi promenerar runt och bekantar oss med staden som förstördes under andra världskriget men som sedan byggdes upp i samma stil igen. Vandrar längs ringmuren. Äter moules frites, kokta blåmusslor med pommes frites. Tvättar upp lite kläder. Badar i Atlanten. Betraktar tidvattnet. Tittar på solnedgången. Semester!

Havet i Saint-Malo, Bretagne.

Dag 5 – Vidare mot Mont-Saint-Michel
Vi har tagit tåget till Bretagne och Saint-Malo har visat sig vara en trevlig överaskning. Men det är inte i första hand för Bretagne som vi är i Frankrike. Jag har länge velat se mer av Normandie. Mer än Giverny som vi besökte 1999. Och mer av Normandie ska vi så äntligen få se nu.

Vi hämtar ut hyrbilen, som jag bokat på nätet för ungefär 300 Euro, vid färjeterminalen i Saint-Malo och så bär det iväg. Ungefär en halvmil från den vackra klosterön Mont Saint-Michel i Normandie ligger den lilla byn Beauvoir. Den har bara 410 invånare och är, trots närheten till en av Frankrikes mest berömda sevärdheter, en ganska sömnig liten bondby. Här ska vi bo två nätter på Appart’Hotel Fleurdumont (190 Euro) medan vi undersöker omgivningarna. Redan första kvällen går vi en promenad till Mont Saint-Michel.

Mont Saint-Michel inzoomad från avstånd, i det omgivande jordbrukslandskapet.

Dag 6 – Mont-Saint-Michel
Vi tillbringar dagen med att vandra till och från samt besöka klosterön. Ord som drömmig, sagolik och ”som en hägring” används ofta i beskrivningar av Mont-Saint-Michel. Och ön är mycket riktigt fantastiskt vacker. Inte minst på håll där den sticker upp längst ute vid kustlinjen i det annars flacka jordbrukslandskapet. Men som besökare ska du vara medveten om att du inte kommer att vara ensam ute på ön. Tvärt om. Du bör också ha koll på tidvattnet om du vill undvika besvikelse.

Mont Saint-Michel på närmare håll men med mindre zoom.

Dag 7 – Vidare mot Houlgate
Fortfarande i samma hyrbil kör vi vidare mot Houlgate här ska vi bo tre nätter i en lägenhet i två våningar med två sovrum, två toaletter, vardagsrum och kokvrå på Pierre & Vacances – Résidence Premium & Spa Houlgat för 3353 kr. I väntan på att få checka in bekantar vi oss med staden som är en liten turistort vid Engelska Kanalen med en strand och ett kasino, och sedan tar vi ett dopp i lägenhetshotellets uppvärmda, ljumma utomhuspoolen. Härligt!

Hus i Houlgate, Normandie.

Dag 8 – En dag för D-day
Den 6 juni 1944 landsteg andra världskrigets allierade trupper på fem stränder i Normandie, Frankrike. Syftet var att befria Europa från Nazisternas skräckvälde. Vi ägnar en dag på vår tåg-, bil- och båtresa i Europa åt stränderna Utah och Omaha där de amerikanska trupperna gick i land.

Cimetière américain de Normandie i Colleville-sur-Mer.

Dag 9 – Utflykt till Normandies vita klippor
Vi besöker två platser vid Alabasterkusten. Även om det inte riktigt var meningen att besöka båda två så kan jag så här i efterhand konstatera att bägge platserna var både sevärda och vackra. Det blev en utflykt med förvecklingar i vacker natur.

Höga klippor i Saint-Valery-en-Caux.

Dag 10 – Juno Beach och vidare till Jersey
Sedan vi checkat ut från lägenhetshotellet i Houlgate tar vi en sväng förbi Juno Beach, den ”kanadensiska” stranden under D-day. Vi besöker det museum som finns på platsen.

Juno Beach, Normandie.

På väg tillbaka mot Saint-Malo äter vi en trerätterslunch på en lantlig restaurang en bit från stora vägen. Plötsligt blir det bråttom att hinna tillbaka för att lämna bilen vid färjeterminalen i tid. Men vi hinner precis. Däremot är färjan försenad. Den skulle ha avgått 17:30 men ska nu avgå först klockan 19:45. Vi går en runda i Saint-Malo innan vi sätter oss i färjeterminalen och väntar. Färjan har jag bokat på nätet i förväg och biljetten kostade 228 £ för alla fyra tur och retur. På färjan köper vi något litet att äta och jag en ny laddarsladd till mobilen. Den är blommig och ser väldigt brittisk ut. Men det är svensk (!) design. Väl framme i Saint Helier checkar vi in på Jerseys svar på Fawlty Towers: The Norfolk Lodge Hotel. Här ska vi bo två nätter i ett familjerum för 3517 kr.

Dag 11 – Jersey
Den här dagen gör vi en utflykt med lokalbuss till byn Gorey där vi äter typisk brittisk fish & chips till lunch innan vi återvänder till Saint Helier och hotellrummet för att titta på VM-fotbollen. Sverige vann matchen.

Mont Orgueil heter slottet som tronar över byn Gorey.

Dag 12 – Plemont, Jersey och färjan tillbaka
Vi tar buss nr 8 från busstationen i Saint Helier, som heter Liberation Station. Det är ungefär 11 km och tar ungefär 40 minuter att ta sig till stranden Plemont med buss. När vi kommer hit är det högvatten och viken är full av vatten. Jag tar på mig baddräkten och sätter mig i en trappa i vattenbrynet och låter vågorna skölja över mina ben och upp mot magen.

När vi åker härifrån finns det en lång sandstrand på platsen.

Badtemperaturen är som i Sverige i havet på sommaren. Lite svalt men helt okej. Längst inne i klyftan finns ett litet vattenfall och i övrigt är det ett vackert klipp- och grottlandskap med turkost vatten. Det är mysigt att strosa omkring med pojkarna och bada bland klipporna innan tidvattnet drar sig längre ut. Tyvärr är det en del molnskyar när vi är här, men vi får ändå glimtar av solen.

När vi badat färdigt och ätit mackor på caféet (godast är de med bacon, brie och tranbär, näst godast de med alldeles färsk krabba) tar vi bussen tillbaka, hämtar våra väskor och ryggsäckar på hotellet och tar färjan tillbaka till Saint-Malo.

Plemont Beach på Jersey.

Dag 13 – Saint-Malo
Vi är tillbaka i Frankrike, Bretagne och Saint-Malo. Den här gången bor vi på Hotel De L’univers. Två nätter för 296 €. Lägenheten vi bodde i sist var upptagen. Det här visar sig vara ett slitet gammalt hotell. Kanske inte universums sämsta, men hål i dörren till rummet och allmänt slitage. Någon frukost ingår inte. Det har nog varit fint en gång men skulle nu behöva en rejäl upprustning. På förmiddagen letar vi reda på ett tvätteri där vi själva kan tvätta upp våra kläder. Eftemiddagen ägnar vi åt havet. Det har blivit dags att ta farväl av Bretagne.

En borg på en ö i Saint-Malo, Bretagne.

Dag 14 – Till Paris med förvecklingar
Den här dagen händer något som jag aldrig varit med om förut. Tåget avgår en kvart tidigare än den tid som står på biljetten. Tåget skulle ha avgått 12:03 men när vi i god tid kommer till stationen är det inte god tid längre. På tavlan står det att tåget ska avgå 11:48.

Varför har jag inte fått någon info om detta från det franska tågbolaget SNCF? De har både mitt telefonnummer och min mejladress?! Det är ren tur att vi hinner med tåget (som kostade 176 €).

När vi sedan kommer till Paris stax före klockan tre på eftermiddagen visar det sig vara sådan trängsel i tunnelbanevagnarna att vi inte kommer på med våra ryggsäckar och rullväskor. Så vi går genom halva centrala Paris istället. Det är tungt. Vi borde ha tagit en taxi istället.

Kvällen blir dock fin. Det är en fredag i början av juli och Frankrike har vunnit sin kvartsfinal i fotbolls-VM varför allmän galenskap utbryter. Vi äter god mat. Jag tar både sniglar och hummer och vi går en kvällspromenad genom ett vackert Paris. Vi bor prisvärt en natt på Hôtel De la Cite Rougemont för 171 €.

Kvällsljus vid Seine.

Dag 15 – Bryssel och vidare till Hamburg
Det är en stilla lördagsmorgon när vi går till Paris Nord för att ta tåget 10:25 mot Bryssel. Där är vi 11:47 (Thalys, 140 Euro). Det är lite krångligt med flera stationer i den belgiska huvudstaden.

Men vi hinner i alla fall se se Grand-Place och ta en hamburgare innan det är dags att ta tåget 14:19 vidare mot Tyskland Köln för tågbyte och sedan till Hamburg där vi är 21:19 (DB, 149 Euro). I Hamburg övernattar vi på Holiday Inn Express för 1576 kr.

Stadshuset vid Grand-Place i Bryssel.

Dag 16 – Sista etappen
I Hamburg övernattar vi bara. Men jag ser lika mycket mänskligt elände när vi går från stationen till hotellet och tillbaka som på hela övriga resan sammantaget. Tåget mot Köpenhamn avgår från Hamburg Hauptbahnhof 11:28 och är framme 16:26. Det är ännu ett danskt dieseltåg. (DB, 90 Euro). Sedan tar vi första bästa tåg hem mot Karlshamn men kommer först inte längre än till Malmö. Det är en brand mellan Malmö och Lund som hindrar trafiken. Men en timme senare kommer vi iväg igen. På väg hem mot Karlshamn.

Hamburg Hbf

Vad det kostade
Ungefär 39 000 kronor kostade resan totalt för transporter (tåg, hyrbil och båt) och boende för oss fyra. Då ingick mindre än hälften av frukostarna och inga andra måltider. Att köpa separata tågbiljetter blev billigare för oss än att köpa tågluffarkort. Alla priserna som nämns i detta inlägg är för två vuxna och två ungdomar 12 och 14 år gamla.

Sammantaget blev det en bra resa. Tågresorna kändes inte särskilt dryga. Pojkarna spelade spel på sina paddor och jag skrev blogginlägg och läste i en bok.

Vi höll ett högt tempo men fick å andra sidan se och uppleva mycket på kort tid.

Saint-Malo när vi var på väg tillbaka från Jersey.

5 kommentarer

Under hållbart resande, resa med ungdomar, resor, sommar, tåg

Köln är ett missförstånd

Efter att ha anlänt sent på kvällen och sovit en natt på hotell har vi en förmiddag i Köln. Jag tror att det räcker. Vi har sett både Kölnerdomen och Rhen och läst på om stadens historia. Stadens namn är till exempel ett missförstånd. Och stadens ”medeltida” kyrka är till stor del från 1800-talet.

Efter att ha ätit frukost på ett kafé vid stationen (Back Werk) går vi tvärs igenom stationsbyggnaden och kommer rakt på kyrkan som en gång var världens högsta byggnadsverk. 632 år tog det att bygga Kölnerdomen. Och bara fyra år från 1880 till 1884 fick de båda kyrktornen med sina 157 meter vara högst i världen. Tills Washingtonmonumentet tog över titeln.

Varför tog den sån tid att bygga?
Grundstenen för kyrkan lades den 15 augusti 1248 av ärkebiskop Konrad von Hochstaden. Köln hade under 1100-talet blivit den tredje viktigaste staden i den kristna världen, efter Jerusalem och Konstantinopel. Vad som sades vara kvarlevorna efter de tre vise männen hade förts hit från Milano. Och kyrkan hade även den världsliga makten i staden som var ett så kallat kurfurstendöme i det Tysk-Romerska riket.

Men under 1200-talet försvårades förhållandet mellan stadens borgerskap och Kölns härskande ärkebiskopar. Köln var en viktig vallfartsort men också ett lika viktigt handelscentrum och ingck i Hansans nätverk. Intressena stod mot varandra. Slaget vid Worringen 1288, då ärkebiskopens trupper förlorade mot stadens borgare, befriade Köln från kyrkans makt och ärkebiskopens residens förflyttades till Bonn.

Bygget avstannade
Kyrkobygget fortsatte ändå inledningsvis i hög takt men avtog efterhand. På 1500-talet avstannade byggandet helt och 1560 var långhuset endast halvfärdigt och försett med ett provisoriskt tak. Det var först i och med 1800-talets romantiska entusiasm för medeltiden, och tack vare målmedvetenheten hos det preussiska hovet, som arbetet återupptogs 1842. Katedralen färdigställdes till största delen efter de ursprungliga medeltida ritningarna.

Köln var alltså en medeltida stad. Ändå omges kyrkan nästan uteslutande av byggnader från 1900-talets andra hälft. Till exempel kontrasterar trappan som vi går i, upp från stationen, kraftigt mot kyrkans utseende.

Hur kan det komma sig?
Svaret är det samma som i flera andra tyska storstäder: andra världskrigets bombningar. I Köln dog dock färre människor än i många andra tyska städer eftersom bombningarna, till skillnad mot på andra håll, aldrig orsakade någon eldstorm här.

Men däremot förstördes 90% av byggnaderna i staden. Kölnerdomen var alltså en av mycket få byggnader som klarade sig. Tyvärr gör det också att staden är ganska ocharmig som turiststad. Även om staden och domen med sin historia är värd ett kortare stopp.

Missförståndet om namnet
Att staden heter Köln på tyska och Cologne på engelska och franska är i båda fallen ett missförstånd. Namnet kommer från det förled staden fick när det fick romerskt stadsprivilegium år 50 e.kr.
Colonia (latin för koloni) var det romerska namnet på en stad eller bosättning på erövrat område. Det namn som då gavs till staden som tidigare hetat Oppidum Ubiorum, som dess egentliga namn: Agrippina, fick aldrig fäste.

Colonia Agrippina döptes staden till eftersom den var kejsar Claudius sista gemåls, Agrippina den yngres födelseort.

Eau de Cologne betyder för övrigt ”vatten från Köln” på franska, men det visste du säkert redan?

Eau de Cologne är den mest utspädda varianten av parfym. Dess upphovsman var en italiensk parfymör, Giovanni Maria Farina, som på 1700-talet var bosatt i Köln.

Har du varit här?
En sak som är bra med tågresor är att du kommer till städer som du annars troligtvis inte skulle besöka. Ingen av oss fyra hade tidigare varit i Köln. Har du besökt staden?







Sista bilden är en tavla som finns i entén till Cologne Marriott Hotel.

5 kommentarer

Under historia, resor, tåg

Münster

Münster. Universitetsstad i nordvästra Tyskland. Sommaren 2016 stannade vi till för en lunch här. Idag har också denna stad drabbats av en lastbil som kört in i en folksamling. Flera döda och allvarligt skadade.Den här gången på en uteservering. På årsdagen av attentatet i Stockholm.

Om det handlar om traditionell terrorism eller något annat vet vi inte ännu. Gärningsmannen ska ha tagit livet av sig.

Mina tankar till alla drabbade av båda attentaten och alla deras anhöriga. 😢

6 kommentarer

Under resor, världen

Stora Europaresan med bil, 25 nätter – planeringen vs verkligheten


Anders fotograferar i Stade

Att bila i Europa är ett bra alternativ för den som vill undvika att flyga och stanna på marken. Är ni fyra i bilen kan det till och med vara mer klimatsmart att ta bilen ut i Europa än att ta tåget. Vi bilade i Europa sommaren 2016 och jag började titta på bilder från den resan i förra veckan. Jag hade sett en fråga på Facebook om att bila i Europa. Och kom då på att jag aldrig riktigt skrev något sammanfattande inlägg om den resa vi gjorde. Så då gör jag det nu.

Planeringen och hur det blev
Enklast är att utgå ifrån den planering som jag har sparad som en anteckning i mobilen och sedan berätta hur det blev. Sist kommer en summering med goda råd inför din rundresa med bil i Europa och lite om hur klimatsmart det egentligen är att ta bilen.

Innan vi gav oss av hemifrån hade vi den första natten i Stade bokad, en natt bokad i Gordes i Provence med efterföljande fem nätter i Menton på franska rivieran dag 9-15, två nätter vid Lago di Braies dag 17-19 samt färjan hem från Rügen i Tyskland dag 26. Övriga stopp och övernattningar var öppna för bokning efterhand, men jag hade ändå gjort en noggrann dagfördag-planering av hela resan med körtider hämtade från Google Maps.

Planeringen dag 1-5
Start dagen efter midsommardagen: Sön 2016-06-26 kl. 8:00 Karlshamn – Stade (7 tim ) + 2 stopp (2 tim) (t.ex. Lunch i Rödby, Restaurant Admiralen) framme 17:00,  kvällspromenad + middag och
1 natt i Stade
Mån 2016-06-27 kl. 10:00 Stade – Gent (6 tim 15 min),  Lunch restaurang Toddenhoek i Münster? Ca kl. 13:00, 14:00 – 17:15 -> Gent
1 natt Gent
Tis 2016-06-28 Gent – Nantes (6 tim 45 min), 8:30-12:00 ca tråkig motorvägslunch strax söder om Paris, 16:00-17:00 ca framme
1 natt Nantes
Ons 2016-06-29 Nantes – La Rochelle (1 tim 44 min)
1 natt La Rochelle
Tor 2016-06-30 La Rochelle – Biarritz, Frankrike (3 tim 40 min),
första av 3 nätter i Biarritz

Hur det blev dag 1-5
Resan till Stade tog någon timme längre tid i verkligheten jämfört med vad Google Maps angett. Restaurant Admiralen i Rödby, som hade fina betyg i TripAdvisor existerade inte längre på den angivna adressen. Lokalen stod tom. Vi fick med kort tid leta reda på ett annat ställe och äta snabbmat på en parkeringsplats. Men kvällspromenaden i Stade var fin.

vägen till Gent: Regnet slog emot rutan. Trefilig motorväg genom Tyskland. Rhurområdet. Fabriker och kolkraftverk. Precis intill kolkraftverket står två pliktskyldiga vindkraftverk på en höjd. Men det blev lunchpaus som planerat i Münster och då var det uppehåll i regnandet. Lunchen åt vi också mycket riktigt på restaurang Toddenhoek. Gent tyckte vi sedan mycket om och jag tyckte på något sätt att staden påminde om Prag.

Men någon tråkig motorvägslunch söder om Paris blev det aldrig. Redan så här tidigt på resan hade vi lärt oss hur igenkorkad trafiken kan vara runt Europas storstäder. På väg ut från Gent blev vi stående en timme i en nästan stillastående kö. Så vi valde en alternativ väg mellan Gent och Nantes där vi slapp passera Paris. Bricklunch blev det ändå längs motorvägen, men det var en helt annan upplevelse än svenska vägkrogar.

I Nantes såg, och red vi på, den mekaniska jätteelefanten och tittade på de andra roliga maskinerna inspirerade av Jules Verne i museet Les machines de l’ile. Dock att rundturen inne i museet blev lite dryg i och med att den ordrika guidningen enbart var på franska.

Så långt komna i resan började vi inse att alla delsträckor skulle komma att ta längre tid än vad Google beräknat åt oss och vi behövde lite paus från bilen och de långa körsträckorna. Därför fick det bli två nätter i La Rochelle istället för en. Vilodagen var välbehövlig.


Vy från restaurangen där vi åt kvällsmat i Gent


En av maskinerna i Les machines de l’ile, Nantes


Stockrosor i La Rochelle

Planeringen dag 6-10
2 återstående nätter Biarritz
Sön 2016-07-03 Biarritz – Andorra la Vella (5 tim 10 min)
1 natt Andorra la Vella
Mån  2016-07-04 Andorra la Vella – Gordes (6 tim 15 min totalt), Eller: Andorra la Vella – Carcassonne, Frankrike (3 tim 5 min), Carcassone – Gordes, Frankrike (3 tim 10 min)
1 natt Gordes
2016-07-05 Gordes – Menton (3 tim 10 min)
Den första av 5 nätter Menton 

Hur det blev dag 6-10
Resan till Biarritz blev en dag försenad, sedan vi bestämt oss för två nätter i La Rochelle. För att hinna med resten av resan enligt planen fick det bli två nätter här istället för tre. Vi gillade stan mycket även om vädret inte helt var på vår sida så här långt på resan.

Resan till Andorras huvudstad gick genom ett mycket vackert landskap i både Frankrike och Andorra. Däremot var vi inte så jätteimponerade av själva huvudstaden som är ett shopping-mecka. Att shoppa är inte riktigt vår grej. Men en staty av en av Salvador Dalis flytande klockor gillade jag mycket.

Det blev mycket riktigt en lunchpaus i Carcasonne. Det var inte helt lätt att hitta någonstans att parkera bilen och stoppet i den medeltida staden tog lite längre tid än beräknat.

Gordes gillade vi mycket. Särskilt på kvällen när vi först tog ett dopp i poolen till cikadornas sång och där det sedan inte var så många andra turister i byn. På vägen till Menton hittade vi vilse sedan vi blivit tvungna att ändra färdväg efter att ha besökt det berömda klostret med lavendelfält i förgrunden strax utanför Gordes. Ett vägarbete gjorde att vi inte kunde köra samma väg som vi kommit och tack vara det hittade vi både ett ”eget” lavendelfält och till Roussillon, den ockra-färgade staden med sina fina canyon där vi åt en sen frukost eller tidig tidig lunch beroende på hur du väljer att se på det, innan vi äntligen kunde ge oss av mot Rivieran.


Stranden i Biarritz i blå timmen


Kyrka i Andorra la Vella


En av portarna i ringmuren i Carcasonne


Sénanqueklostret utanför Gordes

Planeringen dag 11-15
4 återstående nätter i Menton
2016-07-10 Menton-San Marino  (5 tim 30 min)
1 natt San Marino 

Hur det blev dag 11-15
Ska du göra en längre rundresa i Europa så se till att ha minst ett längre stopp på flera dagar inbokat i förväg. Jag hade valt ut Menton, en liten pärla på franska rivieran, där vi kunde bada, slappa och äta gott. Men lite dyrt var det att sitta vid Medelhavet och äta. Vi gjorde också en utflykt, med tåg, en dag till Monaco där vi bland annat tittade på ett vackert beläget, men sorgligt zoo, där djuren hade det alldeles för trångt. Annars tycker jag väl att det är de medeltida gränderna i Monaco Ville, som påminner en del om gamla stan i Stockholm, som är behållningen av det landet.

Att köra till San Marino tog också längre tid än vi trott. Först in och ut ur tunnlar längs den italienska rivieran och sedan över slätten. När vi väl kommit fram och checkat in på hotellet var det redan kväll. Men vi hann upp till borgen precis innan stängning trots att vi satte oss ner och tog varsin iste på vägen upp. Och vi fick se en fantastisk solnedgång bakom medeltida murar och dimhöljda berg från en stolt republik.


Menton på franska rivieran


Utsikt från zoo i Monaco

Planeringen dag 16-20
2016-07-11 San Marino – Verona (2 tim 55 min)
1 natt Verona
2016-07-12 Verona – Lago di Braies / Pragser Wildsee, Prags, Sydtyrolen, Italien (2 tim 55 min)
2 nätter Lago di Braies
2016-07-14 Lago di Braies – St Anton (2 tim 45 min),
1 natt St Anton
2016-07-15 St Anton – Neuschwanstein Castle, Schwangau, Tyskland (1 tim 40 min)
första natten av 2 nätter nära slottet

Hur det blev dag 16-20
I Verona hade jag lyckats boka in oss i en lägenhet som låg en bit ifrån hotellet som den hörde till, men där den inkluderade frukosten serverades på hotellet. Det var väl inte helt praktiskt men lägenheten var fin och frukosten god. Från Verona blev det aldrig något blogginlägg. Jag hann aldrig. Det borde nog göras ändå. Så här i efterhand. Verona är ändå Verona. Även om idén om en verklig balkong utsedd till en fiktiv, där den litterära gestalten Julia skulle kunna tänkas ha stått om hon funnits i verkligheten, känns aningen… Ska vi säga ”krystad”? (De fick väl helt enkelt klämma fram en balkong från 1500-talet när turister ständigt frågade efter den.) Hur som helst en fin stad, även om vi nog började bli lite mätta på fina städer vid det här laget.

Tanken var att åka raka vägen från Verona till Lago di Braies. Men när vi såg den dagens väderprognos för Dolomiterna bestämde vi oss för att stanna vid Gardasjön och bada en stund. Men väl uppe vid Lago di Braies hade vi redan åkt genom det värsta regnet, dimmorna lättade och sjön var precis så vacker som jag fantiserat om.

St Anton besökte vi för att byn är namne med vår förstfödde. Där snöade det på en alptopp vi besökte med linbana. Övernattningarna vid Neuschwanstein blev inte riktigt så nära slottet som jag tänkt, men det blev bra ändå. Vi hamnade i den lilla byn Oberkirch därför att allt inne i Füssen var fullbokat.


Solrosor på den italienska slätten


På promenad i Verona


Förmiddagsdopp i Gardasjön


Kvällsdis över Lago di Braies

Planeringen dag 21-25
En återstående dag och natt i Schwanstein-området.
2016-07-17 Neuschwanstein- Weimar (körtid 4 tim 30 min) (Eller Eisenach 4 t 41 m)
1 natt Weimar (Eller Eisenach?) 
2016-07-18 Weimar (eller Eisenach Neubrandenburg, Tyskland (körtid 4 tim) ( 4 t 42 min fr Eisenach)
1 natt Neubrandenburg
2016-07-19 Neubrandenburg – Greifswald, Tyskland  (körtid 50 min)  
1 natt Greifswald
2016-07-20 Greifswald – Göhren, Tyskland (körtid 1 tim 20 min)
1 natt Göhren (eller annan ort på Rügen)

Hur det blev dag 21-25
Dagen i Schwanstein-området: Vi körde in till Füssen och parkerade där. Det blev en mil och fyra kilometers vandring.

Två dagsetapper på knappt fem timmar vardera, enligt Google Maps, skulle ta oss från Bayern i södra Tyskland till det tidigare Pommern i norr. Vi började bli rejält trötta på att bila nu. Dag 22 skulle vi köra ungefär halvvägs. Jag hade istället för Weimar eller Eisenach sett ut ett hotell med rabatterat pris i den lilla byn i Auerstedt. Men Google Maps hade fel. Inklusive ett kort matstopp tog det sju timmar. När vi kom fram till hotellet satt det en lapp vid grinden där vi (endast på tyska) hälsades välkomna men meddelades att receptionen och restaurangen var stängd den kvällen och vi hänvisades till ett annat hotell i en annan by för att checka in. Suck.

Vi bestämde oss för att hoppa över övernattning i Neubrandenburg för att få två nätter i på Rügen istället och bara göra ett kortare stopp för promenad och fika i Neubrandenburg. I Greifswald hamnade vi sedan i ett företagsområde eftersom allt inne i stan var fullbokat enligt alla tillgängliga bokningssidor. Men det var ändå roligt att se städerna där några av mina förfäder varit borgmästare en gång i tiden. Vid det här laget hade vi också lärt oss vad kantareller heter på tyska.

Inte heller på Rügen var det lätt att hitta hotell. Vi hamnade till slut på ett onödigt dyrt lyxhotell som inte riktigt var värt sitt pris. Men vi hade det bra där, utom att wi-fi:n inte fungerade på rummet (men i hotellkorridoren). Och Sellin, som orten heter som vi till avslut hamnade i var riktigt fint och vädret bra. Så det blev flera dopp i Östersjön innan det var dags att ta färjan hem till Sverige igen.


Dag 26 tog vi färjan hem till Sverige igen. Den dagen räknar jag inte riktigt till själva resan.


Utsikt från vår hotellbalkong i St Anton


Vandring mellan Füssen och Schwansteinslotten


Ringmuren i Neubrandenburg


Torget i Greifswald


Bryggan i Sellin och himlen över Östersjön

Summering
Vi hade nog tryckt in lite för mycket resa på för kort tid egentligen. Vi fick å ena sidan se väldigt mycket. Å andra sidan blev det väldigt mycket tid i bil. En orsak var att Googles tidsangivelser genomgående var för låga. Gör du samma rutt som vi gjorde så lägg gärna till några dagar. Varför inte ta den på fyra veckor utvidgade med en extra helg? Då blir det 30 dagar att ta resan på och fyra extra övernattningar att lägga in på vägen. Har du bara 25 dagar så försök att korta rutten något.

En annan erfarenhet vi gjorde var att det kan vara väldigt praktiskt att boka hotell med bara någon dags framförhållning i hotels och Bookings appar. Då vet du att ni har någonstans att sova när ni kommer fram men behåller en viss flexibilitet i förhållande till resplanen. Men tänk på att den taktiken kan vara svår eller till och med hopplös att tillämpa i juli och augusti på populära destinationer i Europa. De flesta vettiga övernattningsalternativ är då fullbokade. Juni är ett bättre alternativ för den som vill resa med flexibel resplan.

Hur klimatsmart är bilen?
Att åka bil som går på bensin eller diesel borde egentligen inte alls vara särskilt klimatsmart. Vägtrafiken är en av de större källorna till växthusgaser både globalt, i Europa och i Sverige. Hur klimatsmart det är i slutändan beror dels på hur mycket fossilt bränsle just din bil förbrukar per mil och hur många ni är i bilen. Men är ni en hel familj, eller ett gäng kompisar, fyra eller fem personer, så är bilen i de flesta fall inte bara bättre än flyget, det är faktiskt också på många sträckor i Europa bättre än tåget, som till exempel i Tyskland ofta går på diesel och kolkraftsel. I Sverige är däremot alltid tåget det klimatsmartaste alternativet. Men för Europaresan behöver det alltså inte vara det. Allra klimatsmartast i Europa kan nog vara att följa med på en rundresa med buss. Men då ska du ju också helst uppskatta den typen av uppstyrda resor i grupp med främmande människor.

10 kommentarer

Under hållbart resande, miljö, resor

Restaurang Töddenhoek i Münster


Gammaldags rustik inredning. Schnitzel med grön- och rosépepparsås (kanske innehöll den även vit- och svartpeppar). Till det stekt potatis. Genuint tyskt och mycket gott. Restaurang Töddenhoek i Münster.

Bil i Europa eller kryssning i Amerika?
Igår såg jag en fråga på Facebook i en grupp för personer som gillar att resa: ”Vad skulle ni välja? Att åka till LA eller Miami tre dagar och kryssning fyra till fem? Eller att bila i Europa tre veckor?”

Som frågan är ställd väljer jag helt klart att bila i Europa tre veckor. Om inte annat för att det blir en längre resa i tid. För långa resor i avstånd vill jag ännu hellre ha tillgång till just tid, än för kortare. Vi bilade i Europa sommaren 2016 så jag började titta på bilder från den resan. Och kom på att jag aldrig riktigt skrev något sammanfattande inlägg om den. Det tänkte jag göra. Men sånt tar tid.

Restaurang Töddenhoek i Münster ⭐️⭐️⭐️⭐️
Jag kom också på att även om jag skrev några ord då om Restaurang Töddenhoek i Münster så visade jag aldrig några bilder. Så jag tänkte att det får bli nu istället. Och om du nån gång ska ta dig från Stade i Tyskland till Gent i Belgien med bil, eller annars har vägarna förbi, och behöver ett trevligt lunchstopp på vägen så kan den här restaurangen rekommenderas. På Google får restaurangen 4,2 i betyg och på TripAdvisor 3,7. På Facebook är betyget 4,9. De som inte gillar stället verkar oftast vara måttligt förtjusta i traditionell tysk mat, som stor schnitzel och stekt potatis. Och gillar du inte sånt ska du inte äta här. Det är helt klart. Någon var missnöjd med servicen men det var inget vi reagerade på. Tvärt om tyckte vi att det var ett mysigt ställe. Runt fyra stjärnor är ett helt rimligt betyg.

Andra universitetsstaden
Staden Münster är annars en stor universitetsstad. Tysklands andra efter Hamburg. Säkert är det en av orsakerna till att den även är känd som cykelstad. Och det är inget hittepå. Cyklar syns i mängder överallt. Staden är också känd för att freden efter det trettioåriga kriget slöts här. Och för sin medeltida historia.

2 kommentarer

Under mat, resor

Sellin – badort med fejkad brygga på Rügen

img_7883-1
Visste du att den vackra badbrygga som ofta syns på bilder från resmålet Sellin på den tyska semesterön Rügen faktiskt är fejk? Eller. Fejk och fejk. Låt mig berätta dess historia och lite annat om Sellin som vi besökte som avslutning på vår rundresa i bil genom Europa tidigare denna sommar: 

När vi installerat oss på hotellet bestämde jag mig för att ta en promenad ner till havet. Jag hade sett på kartan att gatan som vårt hotell låg vid låg i rät vinkel mot havet. Så jag började promenera nerför den gatan. Efter en stund kom jag till entrén någon slags badland eller liknande. När jag då tittade på kartan i mobilen visade det sig att jag gått åt fel håll. För att gå mot havet borde jag ha gått uppför gatan istället för nerför. Det var bara att vända om.

Fin brygga
När jag väl kom fram till Seebrücke Sellin mötte jag resten av min familj som gått ut något senare och där möttes jag också av en hänförande utsikt. Vilken fin gammal brygga som låg där nere! Men vid en närmare titt: kanske var den inte så gammal ändå?

Var svenskt
Sellin är, som du kanske redan vet, en badort på Rügen som i sin tur är en ö som ligger i Östersjön och nås med färja från Trelleborg. Fram till 1326 var Rügen ett eget furstendöme men kom sen att tillhöra Pommern och var mellan åren 1648 och 1815 svenskt. Efter andra världskriget kom ön att hamna i Östtyskland.

Efter murens fall
Bryggan som du ser när du kommer upp till krönet vid sandstranden i Sellin byggdes efter murens fall. Bygget påbörjades 1992 och blev klart 1998. Det är alltså ingen gammal brygga. Men ändå kan man säga att den har anor.

Den första bryggan
Sellin blev badort 1880. Orten består till stor del av ljusa sekelskiftsvillor och hotell med mycket snickarglädje. Oftast är trädetaljerna vitmålade. Den första längre brygga som byggds på platsen var också den längsta hittills. Den byggdes 1906 och var drygt 500 meter lång. Dagens brygga är knappt 400 meter. Redan den första bryggan var utrustad med en restaurang vid strandkanten. Byggnaden var inte helt olik dagens och hade också dubbla torn men saknade sidoflyglar. Bryggan och restaurangen raserades i en brand 1920 och byggdes upp igen 1925 med delvis nytt utseende. Då hade sidoflyglarna tillkommit. Under andra världskriget förstördes bryggan igen. Men det var inte kriget som tog bryggan vintern 1941/1942. Det var isen. Men byggnaden blev kvar och fungerade som danspalats under 1950- till 1970-talen.

Förföll
1953 ägde, liksom i andra östersjöbadorter på DDR:s område, den så kallade ”Aktion Rose” rum. De flesta privata badhotellen konfiskerades av staten. Både hotellen och det danspalats som var kvar av bryggan i Sellin förföll. 1978 måste det senare rivas medan de flesta av hotellen kunde renoveras efter det tyska återförenandet.

Undervattenshiss
När vi kommit fram till bryggan promenerade vi ner för de branta trapporna och ut på piren. Längst ut finns numera en lustig konstruktion som fungerar som en slags undervattenshiss som tar turister ner till Östersjöns botten. Vi provade inte. Gissade att det är en turistfälla.

Restaurangen
Men senare på kvällen gick vi tillbaka till bryggan och åt middag på restaurangen där. De hade ett bra utbud och god mat. Det var så bra att vi åt faktiskt där båda kvällarna i Sellin och på lunchen där emellan.

Tur med vädret
Vi hade tur med vädret. Det var soligt och varmt. Till och med i vattnet. Vi blev kvar på stranden lite väl länge utan solskydd under vår dag i Sellin så vi brände oss lite. Så efter en sen lunch gick vi en promenad längs stranden åt nordväst. Stranden låg då i skugga. Förutom vid bryggan, där det är fin sandstrand, består stranden mest av stora, rundade stenar, med avbrott av någon kortare sträcka med sand. Förutom det påminner stranden faktiskt en hel del om den vid Stenshuvud i Skåne. Det var inte helt lätt att promenera men det gick. Och när vi till sist hittade en liten sandplätt i solen fick jag med mig minstingen på ett dopp medan de andra två spelade strandtennis.

Festival
Sammantaget var vi väldigt nöjda med vår vistelse i Sellin. Den sista kvällen drog till och med en festival igång som påminde om Östersjöfestivalen som samtidigt drog igång hemma i Karlshamn. En händelse som såg ut som en tanke eftersom vi var på väg hem till den för barnens skull. På så sätt kan man ju med lite välvilja säga att de inte missade någon dag av festivalen.

Uppdatering: Claudia Andersson säger på denna bloggens sida på Facebook: ”Dykarklockan i sellin är faktiskt ingen turistfälla. Rätt häftig att se alla varelser genom den och förstår man tyska så är det guiden berätta väldigt intressant. Är det storm kan man dock inte se så mycket då sanden skymmer sikten.”








3 kommentarer

Under resa med barn, resor, vackra platser

Femstjärnigt hotell – inte värt priset

Att bo på femstjärnigt hotell kostar inte sällan mer än dubbelt upp jämfört med att bo fyrstjärnigt. Jag har länge utgått ifrån att den femte stjärnan på de femstjärniga hotellen inte är värd sitt pris. Men självklart har jag också varit lite nyfiken. Kanske är det ändå värt vad det kostar?

På den tyska ön Rügen kom vi att bo på det femstjärniga hotellet Roewers Privathotel i Sellin. Det var inte alls planerat att vi skulle bo på lyxhotell men jag bokade inte hotell i tid och när allt annat visade sig vara fullbokat på ön blev det som det blev. 

För två nätter betalade jag 10 000 kr för en svit för två vuxna och två barn, inklusive frukost. 5 000 kr per natt var ganska exakt dubbelt så mycket som det näst dyraste hotellet vi bodde på under vår resa runt Europa och fyra gånger dyrare än snittpriset. 

Var det då bättre än ett fyrstjärnigt hotell?
Ja, det tycker jag faktiskt. Vi har bott på hotell med rymligare rum (men oftast har det då varit lägenhetshotell – viljet ju är ett annat koncept), vi har bott på hotell med mer spektakulärt designade möbler eller tjusigare foajé. Vi har helt klart bott på många hotell med vackrare utsikt och även många med minst lika bra läge. Vi har bott på hotell med lika bra service och definitivt med mer personlig atmosfär. Vi har ätit lika god frukost och badat i större pool (men kanske inte inomhus och då inte heller med extra vattenfall och bubbeleffekter). 

Men. Jag tror faktiskt inte att vi bott på något hotell som så genomgående hållit så hög standard på alla dessa punkter. Oftast är det en eller flera av de uppradade sakerna som saknas eller håller låg klass. Här var i stort sett allting bra. Det enda minustecknet var att wi-fi:n inte alltid fungerade i vår svit. (Det kändes lite ironiskt att behöva sitta i korridoren och föra över sparpengar till kort-kontot så att jag skulle kunna betala.) Så. Ja. Trots detta minus. Det var bätte än att bo fyrstjärnigt. 

Var det då värt priset? 
Nej, det tycker jag faktiskt inte. Så mycket bättre var det inte. För min del fick jag min fördom bekräftad. Jag använder hellre mina pengar till fler hotellnätter än till att bo på lyxhotell. Men det är roligt att ha provat.

Så jag ångrar ändå inte att vi bodde på Roewers Privathotel i Sellin.







5 kommentarer

Under resa med barn, resor, vackra platser

Vet du vad kantareller heter på tyska?


Alltid lär du dig någoting nytt när du är på resa. Den här gången lärde jag mig bland annat vad kantareller heter på tyska.

Jag visste inte alls att kantareller är minst liks populära i Tyskland som här hemma. Men så verkar det vara.

Jag åt kantareller inte mindre än tre gånger på vår resa genom Europa. Första gången var på en vägkrog i Österrike. Där pekade jag på en slags potatisbakelser med kantarellsås, som var en av de rätter som fanns att välja på.

Andra gången var på en restaurang i Bad Sulza. Där hade de en insticksmeny med anledning av att det var säsong för pfifferlinge. Jag googlade ordet och fick fram bilder på just kantareller. Jag åt dem ihop med schnitzel den gången.
Även i Greifswald hade en restaurang en särskild insticksmeny för rätter med pfifferlinge. Där valde jag potatissoppa med kantareller på.

Kantareller – lika goda i Tyskland som i Sverige. Där ser man.

4 kommentarer

Under mat, resor

Greifswald – gullig tysk stad som var svensk i nära 200 år

I nära 200 år var den nu relativt lilla universitetsstaden – den har 54 000 invånare – i norra Tyskland en del av det svenska riket. Vi var där mot slutet av vår rundresa i Europa som vi nyligen kom hem ifrån.

Jag hittade till Greifswald därför att min farmors mormors farmors mormors farfars morfar Henning Gerdes en gång var borgmästare i staden. Närmare bestämt 1647-1663.
Men staden kan vara av intresse även för andra svenskar än eftersom staden är en del av svensk historia.

Greifswald ligger mellan öarna Rügen och Usedom vid ån Rycks mynning i Dänische Wiek, en vik i den grunda bukten Greifswalder Bodden. Lanskapet kring Greifswald är platt. De högsta kullarna ligger söder om staden. Den högsta är Ebertberg, 29,5 meter över havet. Norr om ån Ryck är terrängen bitvis sank, varför större delen av staden ligger söder om Ryck.

Greifswald var vid mitten av 1600-talet redan universitetsstad sedan 200 år.

I det som av eftervärlden kommit att kallas det 30-åriga kriget erövrades Greifswald av svenskarna. Året var 1631. Staden tillhörde sedan Sverige mer formellt som en del i Svenska Pommern under åren 1648–1815. Det var vid den Westfaliska freden 1648 som Greifswald tillsammans med hela Vorpommern tillföll Sverige. Eftersom universitetet, hovrätt och domkapitel låg i staden blev den ett administrativt centrum i Svenska Pommern. Greifswald ligger i den del av Tyskland som var svenskt ända fram till dess det såldes 1815 och de sista åren låg även högsta domstolen för de tyska provinserna här efter att tidigare ha legat i Wismar.

Jag tycker att staden är gullig och sevärd. Finast är det runt torget och nere vid ån. Vid torget finns bland annat ett par gotiska tegelbyggnader från 1300-talet och som därmed alltså fanns där redan då min förfader gick över torget en hyggligt varm sommardag i juli på 1600-talet.

Inne på turistbyrån, som ligger i det röda rådhuset vid torget, kan du få en turistkarta över staden.
Vi besökte det pommerska museum som finns nära torget i gamla stan. Där finns mycket information på tyska om svensktiden. Och jag tror att det var möjligt att köpa till guidning i hörlurar på svenska. Vi gjorde inte det.

Inget om borgmästaren som vi är släkt med men en hel del om den tiden då han verkade i staden och Greifswald blev svenskt. Om kungar, militärer och belägringar bland annat.

Vid domkyrkan St Nicolai finns också ett par skyltar som berättar om de svenska åren. Och där är texten bland annat på svenska. Där är också en relief med Gustav II Adolf. Tioåringen, som är född på gustavadolfdagen, blev så klart förtjust.













10 kommentarer

Under personligt, resa med barn, resor