Category Archives: appar

Egentligen räknar jag inte länder…

Jag samlar på vackra platser och fina ögonblick. Inte länder. Ändå. Det är kul att fylla på den där kartan i appen Been ibland.

Den här gången kunde jag fylla på med Tanzania. Been there. Done that. ;) Nej, då. Skojade bara. Klart att det finns mer att se i Tanzania. Där också. :)

Lämna en kommentar

Filed under appar, resor

Italiens vackraste stad?

Det finns många att välja på. Italien är fullt av vackra städer. Och jag har långt ifrån besökt alla. Ändå. Det här måste vara en av kandidaterna till titeln ”Italiens vackraste stad”. Kanske är det hela världens vackraste? Positano heter den lilla staden på Amalfikusten som blev känd på andra sidan Atlanten redan 1953 genom en essä av författaren John Steinbeck. Han skrev bland annat:

”Positano bites deep. It is a dream place that isn’t quite real when you are there and becomes beckoningly real after you have gone.”

Vi befinner oss på den orangea bussen på väg mot Positano. Vi klev på vid vårt hotell strax utanför den lilla byn Praiano. Bussen kör på den berömda kustvägen längs Amalfikusten som ligger en bit söder om Neapel. På de orangea bussarna kan du, till skillnad mot på de kommunala, köpa biljett ombord. Å andra sidan är de lite dyrare. 1,70 Euro per person kostar resan, enkel väg. Bussen är knökfull med folk och vi står längst fram vid busschauffören, vilket i och för sig inte är helt fel när vi passerar svindlande vyer längs den slingrande vägen. Vi ser ut genom framrutan vilket är bra av två skäl: dels är det vackert och dels undviker vi åksjuka. Efter ett antal kurvor stiger tre till turister på bussen och vi får alla pressa oss en bit bakåt.

När vi kommer fram till utkanten av den lilla staden uppmanar busschauffören oss alla att stiga av och pekar på vägen ner åt vänster samtidigt som han säger ”il centro”. I stort sett alla stiger också av. Och på en gång möter vi de underbaraste vyer över den närmast overkliga staden. Alla stannar och fotograferar om och om igen. Vyer och selfies. Selfies och vyer. Själv nöjer jag mig med att fotografera vyerna och mitt resesällskap. Anders fyller 50 år just den här dagen. Men selfies begriper jag mig fortfarande inte riktigt på.

Anders och Albin i Positano.

Alla dessa besökande människor som långsamt rör sig den snirklande vägen ner mot stranden motbevisar Steinbecks förutsägelse att Positano aldrig skulle kunna bli turistiskt. Det har det verkligen blivit. Souvenirbutiker överallt. Keramik och kläder. Restauranger och caféer. Och som så ofta där det är gott om amerikanska turister: även juvelerare och konsthandlare.

Men samtidigt har den amerikanske nobelpristagaren ändå till del fått rätt i sina förutsägelser om Positano. Själva bebyggelsen har inte kunnat förfulas nämnvärt av turismen. (Ett garage i mitten av byn är väl kanske i och för sig inte världens vackraste byggnad men behövs nog för att få plats med alla bilar på besök.) Några stora fula turisthotell har det helt enkelt inte funnits plats för. Och det är tur, även om det samtidigt också innebär att det är svårt att hitta vettiga övernattningsalternativ inne i själva Positano. Vi hamnade, som sagt, en bit utanför.

Positano är en stad känd för sin skönhet snarare än för sin historia. Ändå visar det sig att stan har en intressant sådan. Stad och stad förresten. Normalt skulle vi nog kalla ett samhälle med knappt 4 000 invånare för by, men en stad som under medeltiden tävlade med Venedig i betydelse som handelsstad måste naturligtvis ändå kallas just för stad. Men stadens historia går längre tillbaka ändå. 6 000 år före vår tideräkning bodde människor i grottan La Porta. På 500-talet före Kristus användes stranden som en säker rastplats för sjöfarare och 100 år före Kristus byggdes den första romerska villan på platsen. Kejsaren Tiberius som var adoptivson till Augustus och samtida med Jesus lämnade under en period det hektiska livet i Rom för att bo på Capri. Han ska då ha krävt att få sitt bröd bakat av mjöl som malts i en viss kvarn i Positano. Men det var under 1500- och 1600-talen som staden verkligen blomstrade tack vare handeln. Som mest bodde det 8 000 personer i staden. Det var först på 1800-talet som Positano tappade i betydelse. Steinbeck skyller på ångbåtarna. Och under en period bodde det fler personer i New York som var födda i Positano än de som var kvar i den hisnande vackra staden på Amalfikusten. Enligt Steinbeck levde så många av de som flyttat härifrån längs Columbus Avenue i New York att de fortsatte att fira Positanos olika högtider där.

När Steinbeck skrev sin essä var invånarantalet i Positano nere på 2 000, så nog kom den publiceringen att få betydelse för stadens framtid.

Vi vandrar vidare nerför vindlande gångvägar och trappor. Väl nere på stranden sätter vi oss i en bar och tar något att dricka. Minstingen vill spela lite Pokemon Go som han har installerat på min telefon. Han blir alldeles lycklig när baren där vi sitter i visar sig vara ett Poke-gym.

On the beach in Positano.

Vi går så småningom ut på själva stranden och häpnar igen över stadens skönhet innan vi bestämmer oss för att äta lunch. Här gör jag missen att se ut det populäraste matstället på orten i Tripadvisor och följa länken till vägvisning i appen Kartor. Dels leder Kartor oss fel (till det där garaget) och när jag väl sökt på adressen i Google Maps istället, så att vi hittat rätt, visar sig det populäraste matstället vara ett litet café med få sittplatser som (givetvis!) redan är fullsatt. (Och vi är inte ensamma om att gå besvikna därifrån.)

Istället söker vi oss tillbaka längs vägen genom byn till en restaurang som vi tidigare gått förbi. Här sitter vi sedan och äter på en altan med en fantastisk utsikt över staden och havet. Här är mindre än hälften av borden upptagna. Och maten smakar mycket bra, även om de först missar att laga en av våra beställda rätter som därför kommer in försenat, efter övrigas rätter. Dessutom är det jubilaren som inte får sin mat samtidigt som oss andra.  Men vi löser det genom att dela på maträtterna så att vi får en flerrätters-måltid istället. Ingen skada skedd.

Positano – Italiens vackraste stad? Eller vilken skulle du nominera?

Beach and church in Positano
Latteria
View in Positano
Prosciutto e melone
Katt i Positano
Hibiscus in Positano

15 kommentarer

Filed under appar, resa med barn, resor, vackra platser

Ett mindre lyckat försök…

Jag har länge letat efter en app med förslag på promenader och vandringar och med bättre kartor för naturpromenader än de i Google Maps. I fredags trodde jag att jag hittat vad jag sökt efter och laddade hem ViewRanger. Har nu provat appen i helgen men förstår inte mycket. 

På lördagen kollade jag runt lite i appen men tyckte att det var svårt att hitta bland kartor och föreslagna vandringar. Somliga kartor kostar dessutom flera hundra kronor. Andra är gratis. Somliga vandringar kostar i något som kallas ”credits” och andra är även i det fallet gratis. Jag höll mig till det som är gratis och plockade bland annat fram en föreslagen vandring på Amalikusten i Italien. 

Sen provade jag att använda den när vi gick här hemma igår på Stärnö och då registrerades vår promenad här hemma som om vi gått nere i Italien! Och inte lyckades jag spara vår promenad i appen heller till andra att använda sig av. Möjligen sparades vissa data på den vandring i Italien som jag tittade på i lördags för den är nu nämligen exakt lika lång som söndagens promenad på Stärnö trots att den borde vara längre i verkligheten. Mindre lyckat!

Har en hel del kvar att lära innan jag får ordning på det här… 

Eller kanske borde jag leta vidare i appdjungeln?


3 kommentarer

Filed under appar, Blekinge, Karlshamn, natur, resor

Mitt liv som Ingemar Bergman


Nej, jag vet att jag inte är någon mästare på film. Och aldrig kommer att bli. Men det är kul att det är så lite av verktyg som behövs för att göra film numera. Och det är roligt att experimentera.

Allt du behöver använda för att göra och få ut små filmer på nätet är som du vet standardappar i mobilen. (Jag använder kameran i iPhone och iMovie.) Plus någon app för själva publiceringen: Instagram, Facebook, Flickr eller YouTube-appen.

Det är stor skillnad mot bara för några år sedan. Min första filmkamera skaffade jag när min första son föddes. Det var i december 2003. Egentligen skaffade jag då två. En digitalkamera som också klarade att filma små snuttar med låg kvalitet. Och en videokamera som sparar filmen på en slags minikasetter. De filmerna kunde med hjälp av en särskild port, som behövde installeras separat i datorn, importeras till ett särskilt program där filmsnuttar kunde klippas ihop. Det var roligt och lärorikt men svår och tidskrävande. Dessutom var det krångligt att bevara filmprojekten. De behövde brännas på CD och kunde sedan bara läsas i vissa CD-läsare. Svårt att göra film är det fortfarande. Även om verktygen har blivit mer lättillgängliga och enklare att använda.

Svårigheten ligger numera ”bara” i att berätta med klipp och kanske också prat och musik. Det blir för min del fortfarande mest lite stelt och taffligt. Men det är kul att försöka!

De flesta filmsnuttar som jag har lagt ut på nätet har jag publicerat på Instagram. Som den här från förra sommaren som fortfarande är min mest gillade video på Instagram.

My father and my sons in a boat.

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

.

Eller som den här som är den mest visade: 

The very, very famous #körsbärsträden i #Kungsträdgården. ;) #cherryblossom #Stockholm

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

.

Där har jag fortfarande bara möjlighet att posta snuttar på 15 sekunder. Instagram har ju annars börjat portionera ut möjligheten att posta klipp på upp till en minut. Men jag har inte fått den versionen än. Oftast blir det att jag postar oklippta klipp som är just 15 sekunder långa. Jag filmar med iPhonens kamera och väljer sedan vilka 15 sekunder jag vill posta. Men ibland klipper jag ihop flera sekvenser. Även när jag får möjlighet att posta längre klipp tror jag att jag kommer att hålla mig runt 15-29 sekunder för det mesta. Intresseklubben antecknar. Jag vet. :) 

På Flickr, Facebook och YouTube har jag bara postat enstaka klipp men de är då lite längre, nån minut eller så. Längre och längre. Nåja, det är ju en bit kvar till långfilmsformat…

Nån riktig strategi för vad jag publicerar var, vad jag vill uppnå med mina små filmklipp eller hur mitt filmiska uttryck ska vara har jag inte. Jag bara provar mig fram. Så mitt liv som Ingemar Bergman lär utebli. Men kul är det ändå.

#63 i #blogg100

Lämna en kommentar

Filed under appar, film, flickr, instagram, iPhone, sociala media, YouTube

Vitsippebackar och bokskog som precis har börjat slå ut


Sköna maj välkommen! Vitsippor, bokskogar och hav. Valjeviken, Hällevik och badbryggan vid Hanöhus. Allihop platser som ligger i Sölvesborgs kommun här i Blekinge. Och så ett YouTubeklipp om den familjeutflykt vi gjorde idag.

Det är så här vackert det ska vara när maj månad precis har börjat. Varje vardag passerar jag här med tåget när jag pendlar till jobbet. Det här är den fjärde våren jag ser det här vackra landskapet susa förbi alldeles för fort.

Idag tog jag med mig min familj till Valje naturreservat. Vi parkerade nära Valjevikens Camping och strosade ett varv genom fågelkvitter och tidig försommar.

Sen åkte vi till Hällevik där vi åt lunch och så promenerade vi fram och tillbaka till bryggan vid Hanöhus. Det är bara en kort promenad. Men vid en vacker badvik.

Som vanligt fotograferade och filmade jag. Och la ut nån bild och ett par klipp på Instagram. Väl hemma klippte jag ihop några andra filmsnuttar till ett lite längre klipp. Mitt andra på YouTube någonsin. Mitt första med bakgrundsmusik och prat utöver de rörliga bilderna. En sak som jag inte fattar är hur jag väljer vinjettbild till klippet när jag laddar upp det med appen. Vet du hur det går till? 

En helt annan sak är att det idag är 30 år sedan min farfar dog. 1 maj 1986. Ännu en anledning att fundera över livet och döden och hur snabbt åren går. Men allra mest en anledning att tänka på farfar. Einar Hansson. 

#62 i #blogg100

3 kommentarer

Filed under appar, årstider, Blekinge, film, livet, natur, resa med barn, resor, sommar, vår, YouTube

Gjorde en egen liten reklamfilm för Kristianstad

Testing #iMovie. / En egenhändigt gjord liten reklamfilm för #Kristianstad och #Vattenriket. #kollakristianstad

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

.
Testade för första gången iMovie idag. Filmade några scener i Kristianstad innan jag åkte hem med tåget. På tåget klippte jag ihop några klipp till en minifilm att publicera på Instagram. Det blev en liten reklamfilm för Kristianstad och Vattenriket. Verkar vara en användbar app det där.

  

1 kommentar

Filed under appar, Kristianstad, natur

Äntligen kommer jag åt mina gamla bilder!  – Ändå är jag inte nöjd

  
För några veckor sedan köpte jag en extern hårddisk som rymmer 2 TB och som går att komma åt med wi-fi från paddan. Det låter som en dröm men är inte riktigt så bra i verkligheten som det låter. Kul ändå att komma åt de gamla bilderna igen. 

Den externa hårddisken som jag köpte heter WD My Passport Wireless 2TB. Sedan jag började fotografera digitalt, i december 2003 inför första sonens ankomst, har jag samlat på mig nästan en terabyte av foton och videoklipp. Mest är det fotografier. Jag ville ha en lösning som rymmer mer än det jag redan har och det dubbla kändes lagom. Att föra över bilderna från den gamla externa hårddisken till den nya tog en evig tid. Så jag köpte en ny bärbar dator. Som visade sig vara lika långsam som den gamla. Sannolikt beroende på att den nya har opertivsystemet Windows 10 installerat. (Rättelse: Det är nog inte Windows 10 som gör datorn slö ändå. Se kommentarerna.) Trött blir man.

Nu har jag alla de gamla bilderna på den nya datorn (en Acer Aspire ES1-520 15.6″) som alltså redan från start är slö och dessutom allmänt hopplös. Suck. Men de finns också på den nya externa hårddisken. Jag kopplar upp paddan på hårddiskens wi-fi och använder sedan en app som heter My Cloud. Det är lite bökigt att hela tiden växla nätverk mellan hårddiskens wi-fi och det nätverk där jag kommer ut på internet. Men det funkar. Det är också lite bökigt att jag inte kan spara ner bilder direkt från appen till paddan utan måste välja att öppna de bilder jag vill spara i någon annan app först. Men det funkar också. Och det är trist att jag inte kan se alla foton och videoklipp som miniatyrer när jag letar efter en viss bild. Appen orkar bara ladda hem ett fåtal bildminiatyrer. Men det får gå. Sammantaget är funktionaliteten så där. Så nog är jag lite besviken. 

Men kul ändå att äntligen kunna komma åt bilderna direkt från paddan. Idag har jag tittat på bilder från november 2005 då minstingen föddes. Och november 2008 när vi började vår resa jorden runt i Newport Beach i Kalifornien.

 

10 kommentarer

Filed under appar, barn, bilder, iPad, personligt, resa med barn, resor

Min allra mest gillade bild på Instagram 2015

  
Den här bilden fick 218 gilla-hjärtan på Instagram i våras. Det är en lek i appen Layout med en morgonbild fotograferad från tåget. I verkligheten fanns där så klart bara en sol men heller inget vatten. Det ”konstruerade” jag också genom en spegling i appen.

Sedan jag postade den här bilden har jag i princip inte använt den appen. Det borde jag kanske göra?

8 kommentarer

Filed under appar, bildredigering, instagram

Layout – ny app från Instagram kom idag

  

Kollage och spegelvändningar kan du enkelt göra med en ny app från Instagram som lanserades idag. Den heter Layout from Instagram och laddas ner från App Store via denna länk.

1 kommentar

Filed under appar, instagram, iPhone

Strunta i att lägga text på bilden!

Jag måste erkänna att jag är svag för bilder med text på. Jag har experimenterat med det förut men det slutar alltid på samma sätt. Jag slutar med det. Därför att det inte uppskattas.

Den här gången heter appen After Photo och jag tycker själv att resultatet blir snyggt. Men jag ser det igen: färre gilla på Instagram, färre som följer länkar till blogginlägg och överhuvudtaget färre reaktioner på foton upplagda på Twitter.

Jag har funderat en del på vad det kan bero på. Ser det för oproffsigt ut? Klantigt genomfört? Eller ser det tvärt om för avancerat ut? Tänker du som betraktare att bilden kan vara stulet från någon annan?

Jag vet inte. Men en sak vet jag. Det uppskattas inte. Så du kan lika bra strunta i att lägga text på dina bilder.

Uppdatering: I flera kommentarer liksom på Twitter har jag fått följande synpunkt:

20150311-184714.jpg

20150311-184726.jpg
Det är alltså så att många tycker att det stör upplevelsen av bilden med text på den. Det kan man så klart tycka även om inte jag gör det och uppenbart är att många känner just så. Intressant!

13 kommentarer

Filed under appar, bildredigering, blogg, fotografi, instagram, twitter

Så många länder. Så många platser…

Har hittat appen Been. Där kan du lägga in alla länder du varit i och få ut en karta med procentsatser för Europa och världen. Vad som är ”länder” enligt appen tycks i och för sig utgå ifrån ett väldigt brittiskt synsätt. Men låt gå. Det kan vara kul ändå.

Jag kan konstatera att jag har mer än 80 % av länderna kvar att besöka. Och även stora delar av Europa.

Nu ser jag det i och för sig inte som ett självändamål att besöka länder likt en fågelskådare som kryssar arter. Nej. Det är platserna jag är ute efter. Vackra platser. Intressanta platser. Spännande platser.

Problemet är väl att det finns så många sådana platser. Så många platser och så lite tid…

2 kommentarer

Filed under appar, resor

Visst är väl Blekinge rätt okej ändå?

Närheten till havet kan man ju stå ut med. Den flikiga kusten som gör att här finns platser mot öster för fina soluppgångar som den på bilden ovan ifrån centrala Sölvesborg i går morse. Och andra platser i västerläge där du kan se solen dala ner i havet. Som vid Valjeviken ett stenkast bort från den förra platsen. Eller Sternö Sandvik i Karlshamn.

Bokskogarna om våren med vitsippsmattor och löv så skira att de släpper igenom ett grönt skimmer. De är ju rätt okej…

Mörrumsån med sitt brusande vatten väl i klass med vilken norrlandsälv som helst…

Staun som byggdes mitt i skärgården. Med en arkitektur som speglar den tidens ambitioner att bli en stormakt i Europa. Med ett av norra Europas… Ja,ja. Det är ju inte Röda torget precis. Vad vi nu skulle med det till. En liten kopia av Pantheon finns där i alla fall. Och man får ju medge att staun är ganska vacker ändå. Åtminstone rätt okej…

Och de andra småstäderna längs kusten är ju ganska charmiga och gulliga och rätt okej de med.

Men du. Berätta inte för nån. Vi som bor här vill ju gärna behålla detta för oss själva…

Bilden har jag först redigerat med appen Snapseed. Därefter la jag på text med den för mig nya appen After Photo.

2 kommentarer

Filed under appar, bildredigering, Blekinge

Några snygga #hyperlapse med nya appen från Instagram

Kan inte ladda hem den själv än på grund av gammal iPhone. Men här är några snygga filmklipp som jag hittat på Instagram filmade med appen Hyperlapse.

Länk till respektive fotograf som vanligt i användarnamnet ovanför klippen.

På väg mot jobbet #hyperlapse #tw

A post shared by Susanne Nilsson (@infomastern) on

Lämna en kommentar

Filed under appar, instagram

Appen som gör dig till seriefigur!

Du har säkert sett det på Facebook eller andra sociala medier. Dina vänner börjar dyka upp som seriefigurer. Undrar du hur de gör?

Appen heter Bitstrips. (Länken går till appen på AppStore.)

20131117-162150.jpg

20131117-162223.jpg

Lämna en kommentar

Filed under appar, sociala media

Äntligen! GramPro – håller koll på dina instagramkontakter

Igår hittade jag appen GramPro som kostade 22 kr (påstods vara tillfälligt reapris). Äntligen. Appen visar listor på dem du följer och dem som följer dig och listorna kan sorteras efter personens berömmelse (på Instagram), hur många följare de har, hur många de följer, hur länge de haft Instagram, hur många bilder de postat och hur aktiva de är att ge just dig feedback (summa av likes och kommentarer) på dina (senaste 40) bilder.

Kanon! Äntligen!

Jag använder Instagram för att utvecklas som iPhonefotograf genom att ge och få feedback på bilder.

Jag har länge varit medveten om att det finns ganska många spöken – ghost followers – på Instagram. Personer som ”följer” utan att följa. Det finns så klart olika orsaker till att uppträda som spöke. Många har börjat använda appen men sedan tröttnat. Men de vanligaste spökena tycks vara de som använder sökandet som strategi för att nå berömmelse via Instagram. Det är så klart deras sak. Men jag har inte lust att lägga tid och energi på att ge feedback till personer som aldrig gör det samma för mig.

Blev faktiskt förvånad över hur många spöken jag följde. Nu är de betydligt färre!

Samtidigt fick jag ju bekräftelse på vilka som är flitigast med att ge mig feedback. Allra mest feedback på mina senaste 40 bilder har jag fått från en följare i Japan!

20121101-072428.jpg

1 kommentar

Filed under appar, instagram

En sjö – fantasi eller verklighet?

Vad tror du?

20120528-210928.jpg

4 kommentarer

Filed under appar, bildredigering, fotografi, iPhone

Ännu en engångsapp

Plötsligt dyker det upp bilder i ens flöde som man anar måste vara konstruerade med en och samma app. Till slut blir man nyfiken att prova själv, tar reda på appens namn, laddar hem, testar och lägger ut en bild. Eller möjligen två. Sedan ligger de där och skrotar. Apparna.

Senaste i raden heter Marble Cam.

20120528-162822.jpg

Lämna en kommentar

Filed under appar, bilder, instagram, vatten

Mina mest och minst gillade bilder på Instagram!

Jag har använt mig av Statigram för att plocka fram dessa bilder över mina mest och minst gillade bilder på Instagram.

Vad ska man dra för slutsats?

Tja? Till att börja med: Det blir fler gillahjärtan efterhand. Alla de mest gillade bilderna är ifrån senare tid och alla de minst gillade bilderna är ifrån min första tid på Instagram.

Sedan då? Jo att folk gillar vatten, himmel, träd, blommor, trähus och landskap?

Annars då? Vi har problem med vattenförsörjningen i Kristianstad just nu. Läs mer här och här. Kristianstadsborna ställer upp så det verkar som att det ska ordna sig och jag håller tummarna för det.

Därutöver: Jag är förkyld för fjärde gången på raken utan att ha varit helt frisk innan nästa utbrott och börjar bli rejält less på förkylningar.

Annars är allt bra.

2 kommentarer

Filed under appar, bilder, instagram, livet, mitt jobb, vatten

Ställer du dig frågan: -”Har jag tid med Twitter?”

Hur mycket tid måste man lägga på Twitter? Har jag tid?

Den typen av frågor tror jag att många ställer sig som är sugna på att twittra men som har lite svårt att komma över tröskeln.

Men jag skulle vilja vända lite på begreppen här. De flesta håller nog med om att nätverkande i form av personliga kontakter är en tillgång i livet. Samtidigt är det lätt att känna att tillgången på tid är en begränsande faktor för den sortens nätverkande. Man behöver ju dessutom utrymme för vila och improvisation också och ingen vill väl  ha all sin tid intecknad?

Men med Twitter i mobilen får man plötsligt tillgång till tid för sociala kontakter som man inte hade innan: När man pendlar med tåg, i kassakön på mataffären, när man slötittar på något TV-program som det egentligen är någon annan i familjen som valt, när man sitter med en kopp fika på altanen… Och man har tillgång till att vara social bara precis när man känner för det. Twitter är inte ett åtagande på samma sätt som jag känner att Facebook är: att läsa allt (eller nära nog allt) som alla ens kontakter skriver. Istället dyker jag in i mitt twitterflöde när jag har lust. Och det är i och för sig ofta. :)

Twitter ger också helt andra möjligheter att utöka sina nätverk med nya intressanta människor än Facebook. Den senare upplever jag är mer till för att hålla liv i gamla annars insomnande kontaktnät. Och det är ju FB bra på. Men som sagt. Vill man vidga sina vyer är Twitter ett bättre verktyg.

Så istället för att fråga dig om du har tid med Twitter så skulle du lika gärna kunna ställa dig frågan: -”Har jag tid att låta bli att twitta?”

 

 

Bilden är inget foto utan den har jag gjort med följande mobilappar: Twitter, FotoRus och Snapseed.

8 kommentarer

Filed under appar, snapseed, sociala media, twitter

Och jag samlar på ögonblick. Och delar dem på Instagram.

Jag har alltid gillat att fotografera. Att samla på ögonblick. Helst då vackra och på andra sätt positiva sådana.

Med Instagram ges en möjlighet att samla och dela ut ögonblick i nära nog samma ögonblick.

Det är en framgångsfaktor som nästan fått mig att sluta fotografera med systemkameran. Man undrar var detta kommer att sluta? Blir systemkameror igen något som bara proffsen använder? Eller hittar tillverkarna sätt att (kanske via telefonen) dela ut bilder direkt från kameran i framtiden?

Tills dess lär nog mobilappar som Instagram vinna allt mer terräng? Eller vad tror du?

20120506-173123.jpg

5 kommentarer

Filed under appar, barn, Blekinge, fotografi, hipstamatic, instagram, Karlshamn, Kristianstad, sociala media, vår