Kategoriarkiv: världen

Tio knep som hjälper dig förstå världen – med inspiration från Roslings Factfulness

Jag har för en tid sedan läst boken ”Factfulness” av Hans Rosling med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling. Underrubriken lyder: ”Tio knep som hjälper dig att förstå världen”.

Men egentligen radar boken snarare upp tio instinkter som lätt får dig att missförstå världen. Att känna till dessa instinkter underlättar i och för sig om du istället vill förstå den.

Orättvis kritik
Roslings bok har på senare tid fått utstå en hel del kritik för att den är för optimistisk, stirrar sig blind på medelvärden och inte tillräckligt pekar på psykisk ohälsa, den ekologiska utarmningen och orättvisorna i världen, särskilt inom USA.

Jag tycker att kritiken till stor del är orättvis. Rosling pekar tvärtom på att medelvärden inte säger allt, att de fattigaste i världen behöver få det bättre och att vi andra har ett ansvar för att hjälpa dem. Han påpekar också att trots att USA är det land som lägger mest pengar på sjukvård i världen per capita så presterar den inte alls i nivå med kostnaderna vad gäller medellivslängd och barnöverlevnad. Han hävdar dessutom att han alls inte är optimist – även om jag skulle säga att han är det. Han kallar sig possibilist eftersom han tror på att det är möjligt att skapa en bättre värld.

Och han har med både extrem fattigdom och klimathotet bland de fem stora hot han ser mot denna möjlighet att nå målet.

Att han sedan inte hade full kunskap om alla miljöfrågor är lätt att förstå utifrån att han var läkare – inte miljövetare.

Att han inte lägger någon tonvikt på psykisk ohälsa i sin bok får nog också ses utifrån att inte heller det var hans spetskompetens.

Instinkter och knep
Men tillbaka till hans tio ”instinkter” som vi bör undvika. Jag har här valt att omformulera så att rubrikerna istället blir till tio knep för att förstå världen. Samma budskap som jag har uppfattat Rosling, men uttryckt på mitt sätt:

1.Undvik att tro på klyftor
Vi människor har ofta en oemotståndlig lust att dela in allt möjligt i två motstridiga grupper med en stor klyfta – ett gap – mellan sig. Vi och de. Fattiga och rika. Nord och syd. I-länder och u-lännder. Rosling kallar denna oemotståeliga lust ”gapinstinstinkten”.

Men verkligheten är oftast inte alls polariserad. Fråga dig var majoriteten är. Ofta finns den just i mitten där gapet antas vara.

I boken visas ett diagram från 1965 där världens länder plottats ut beroende på antal barn per kvinna och andel barn som överlever till fem års ålder. Det fanns då en stor grupp länder, 125 stycken, där bara mellan 55-95 % av barnen överlevde och där kvinnorna i snitt födde fler än fem barn. Så fanns det en mindre grupp länder, 44 stycken, där över 90 % av barnen överlevde och kvinnorna födde färre än 3,5 barn i snitt. I mellanrummet – gapet – fanns endast ett mindre antal länder. Sedan visas samma diagram, men nu med 2017 års siffror. Länderna har flyttat sig mot färre antal barn per kvinna och fler som överlever till sin femårsdag. Något gap finns inte alls längre. 85% av mänskligheten befinner sig i det hörn där endast i-länderna befann sig 1965. Resten av länderna ligger på en prydlig linje på väg mot samma hörn. Endast 13 länder, med 6% av världens befolkning är kvar i den gamla u-landsrutan.

Fattiga u-länder existerar inte längre som en stor och välavgränsad grupp. Idag lever 75% av världens befolkning i medelinkomstländer. De är varken fattiga eller rika utan någonstans mitt emellan.

Världens befolkning delas lämpligen in i fyra inkomstnivåer. En miljard människor tjänar mindre än två dollar per dag. Tre miljarder människor tjänar mellan två och åtta dollar. Två miljarder tjänar mellan åtta och 32 dollar och en miljard tjänar mer än 32 dollar om dagen. De flesta finns i mitten. Och det finns inget gap emellan.

Att det inte finns en klyfta mellan de rikaste i världen och de fattigaste innebär dock inte att de skillnader som finns inte är orättvisa. Det innebär bara att skillnaderna finns på en glidande skala.

2. Notera inte bara dåliga nyheter
Rosling kallar det ”försämringsinstinkten” – vår benägenhet att mer lägga märke till det som är dåligt än det som är bra. Det som blir sämre än det som blir bättre. Och han kallar det en megamissuppfattning att ”världen blir sämre”.

Han visar upp ett antal diagram där han bland annat pekar på att andelen människor som lever i extrem fattigdom har sjunkit från 85 % av världens befolkning år 1800 till 9 % år 2017. Under samma period har medellivslängden i världen ökat från 31 år till 72 år. Han räknar upp 16 dåliga saker på nedgång och 16 bra saker på uppgång.

Han uppmanar oss att känna igen när vi serveras negativa nyheter och vara medvetna om att sådana har en större chans att nå oss. Goda nyheter är nämligen sällan nyheter eftersom långsamma förbättringar är det normala, det förväntade. För att hitta de goda nyheterna behöver du bara leta lite mera. Då finns de också där!

3. Räkna med oräta linjer
Rosling varnar för ”linjärinstinkten” och menar att prognoser ofta baseras på en rät linje som dras genom historiska data och vidare mot framtiden.

Han skriver att när man ser ett linjediagram är det nästan omöjligt att inte tänka sig en rät linje som sträcker sig från slutet av kurvan och in i framtiden. Han skriver om befolkningskurvans form. Att världens folkmängd idag är 7,6 miljarder och att FN:s experter tror att befolkningskurvan kommer att plana ut någonstans mellan 10 och 12 miljarder människor mot detta århundradets slut.

Det bästa sättet att kontrollera vår instinkt att se räta linjer överallt, menar Rosling, är att komma ihåg att kurvor har många olika former. Det finns S-formade kurvor, kurvor som ser ut som en rutschkana och kurvor som ser ut som en puckel. Dessa kurvor är alla vanligare i verkligheten än den räta linjen.

4. Var inte rädd i onödan
”Rädsoinstinkten” kallar Rosling den instinkt vi har att låta det som är skrämmande fånga vår uppmärksamhet.

Världen verkar vara farligare än den är därför att både media och ditt eget uppmärksamhetsfilter hjälps åt att välja ut de mest skrämmande nyheterna åt dig att fokusera på.

Du ska inte bedöma en risk utifrån hur skämmande något känns, utan utifrån hur farligt det är och hur exponerad du är.

När du är rädd ser du världen på ett annat, mindre nyanserat sätt. Undvik därför att fatta beslut så länge du är rädd. Och var inte rädd i onödan.

5. Ta inte fel på proportioner
Det är lätt att jaga upp sig för små problem bara därför att de är just problem. Och då har vi kommit halvvägs i boken, till ”storleksinstinkten”. Rosling vill att du lär dig att jobba med nyckeltal, att leta efter jämförelser. Att dividera och jämföra kvoterna. Han tipsar särskilt om kvoter per capita när länder eller regioner jämförs.

Han tipsar också om något han kallar 80/20-principen och som går ut på att om du har en lång lista med till exempel kostnadsposter framför dig ska du koncentrera dig i första hand på att granska de relativt få poster (oftast) som är störst och tillsammans utgör 80% av totalen. Vips så är det mycket lättare att få en överblick. Jobba med det stora. Det viktiga. Ta inte fel på proportioner.

6. Undvik felaktiga generaliseringar
Vi kan inte sluta generalisera, och bör inte ens försöka sluta. Men. Vi måste i möjligaste mån fötsöka undvika felaktiga generaliseringar. Glöm inte att det finns likheter mellan grupper och skillnader inom grupper. Leta efter dessa likheter och skillnader också. Inte bara likheter inom grupper och skillnader mellan dem.

Tänk på att ”majoriteten” kan vara allt mellan 51 och nästan 100 procent. Det kan finnas stora och betydelsefulla minoriteter som inte ska negligeras.

Utgå ifrån att om andra människor gör något som verkar idiotiskt så kan det vara en smart sak att göra utifrån deras perspektiv. De kanske ser något du inte ser. Vet något du inte vet. Utgå inte ifrån att de är idioter bara därför att de inte gör precis som du. Undvik generaliseringsinstinkten.

7. Tänk på att även långsamma förändringar blir stora förändringar med tiden
Ödesinstinkten kallar Rosling föreställningen att medfödda egenskaper bestämmer ödet för människor, länder, religioner och kulturer. Tron på att så här har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Men saker förändras över tid. Oftast långsamt. Håll koll på gradvisa förändringar. Uppdatera dina kunskaper. De fakta du lärde dig i skolan – hur gamla är de egentligen? Kanske är det dags att googla lite istället för att gå på gamla kunskaper.

Prata med dina äldre släktingar och jämför deras värderingar med dina som ett kvitto på att saker förändras över tid. Samla exempel på kulturella förändringar som ett sätt att lära dig att även kulturer förändras över tid.

8. Låt inte ett perspektiv kväva din fantasi
Ensidighetsinstinkten. Det är i detta kapitel som Rosling nämner att befolkningen i USA är de sjukaste bland de rika. Och att Kuba är de fattigaste bland de friska. Rosling kritiserar både Kubas ensidiga fixering vid jämlikhet och USA:s ensidiga fixering vid den fria marknaden. Han vill i stället för att klamra sig fast vid idéer mäta resultat och utgå ifrån det som fungerar.

Kom ihåg att det är bättre att betrakta ett problem ur många synvinklar för att få en bättre förståelse och finna praktiska lösningar.

Låt inte ett enda perspektiv kväva din fantasi. Gör inte anspråk på sakkunskap utanför ditt sakområde. Var öppen för idéer från kollegor med andra kunskaper än de du har. Var ödmjuk utan att för den skull alltid lita på experter.

Siffror är bra, men inte ens de säger allt om världen. Det finns en verklighet bortom diagrammen.

Se upp med enkla lösningar. Världen är komplex. Välkomna det och var medveten om att historien är full av visionärer med enkla okomplicerade visioner som fått rättfärdiga fruktansvärda handlingar.

9. Undvik att utse syndabockar
Vår vilja att utse syndabockar kallar Rosling ”klanderinstinkten”. Han vill att vi kommer ihåg att skuldbeläggning av en enskild person ofta avleder uppmärksamheten från de verkliga förklaringarna till det som gått snett och blockerar vår förmåga att förhindra att liknande problem uppstår i framtiden. Det här är en av mina egna käpphästar.

Leta efter orsaker, skriver Rosling – inte skurkar. Leta efter system – inte hjältar.

10. Fatta inte beslut som om det vore akut när det inte är det
Så är vi då framme vid det tionde och sista knepet för att lättare förstå världen, enligt Rosling. Försäljare och aktivister använder ofta en teknik som går ut på att vi måste ”handla nu eller gå miste om tillfället”. Den typen av erbjudanden aktiverar vår akutinstinkt som vi istället bör passa oss för. Får vi panik tänker vi inte klart.

Men allt är inte bara optimism i Factfulness.

Det är i detta sista kapitel som Rosling också tar upp de fem hot vi faktiskt borde oroa oss för. Förutom extrem fattigdom och klimathotet nämner han en global pandemi, en finanskollaps och ett tredje världskrig.

Summering
Den viktigaste aha-upplevelse boken gav mig var att om vi ska komma tillrätta med befolkningsökningen (som är det största hotet mot klimatet och miljön i övrigt) så måste de fattigaste få det bättre. Särskilt sjukvård och utbildning. Det är nämligen bland de fattigaste människorna som befolkningen ökar som mest. När dessa får det bättre avtar befolkningsökningen för att till sist upphöra.

Vi vet att 800 miljoner människor lever i extrem fattigdom och Rosling beskriver detta som ett orättvist lidande. Han skriver också att vi vet vilka lösningarna är: ”fred, skolor, allmän sjukvård, el, rent vatten, preventivmedel och mikrokrediter.” Och: ”att erbjuda den sista miljarden förutsättningarna för ett värdigt liv, snabbt, är en självklar faktabaserad prioritering.” Han förespråkar ”globalt samarbete och global resursfördelning”.

Rosling har så klart inte rätt i varje ord han skrivit eller sagt. Men vem har det? Inte heller tar hans bok upp alla problem i hela världen. Men vilken bok gör det?

Och kanske var Rosling onödigt optimistisk. Jag vet inte. Jag är själv optimist. Men det Rosling förespråkade var inte främst optimism. Det han förespråkade var fakta. Och hur du bör och inte bör tolka dem. Hela hans bok ”Factfulness” handlar om hur du kan få hjälp att se igenom allt för förenklade resonemang. Och det kan aldrig vara fel.

Dessutom är den full av roliga anekdoter. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste boken. Har du inte redan läst den kan jag verkligen rekommendera dig att göra det!

4 kommentarer

Under böcker, historia, ledarskap, media, miljö, samhälle och politik, världen

Stenåldersstam dödade amerikan – sätter fokus på idiotisk ”stamturism”

– Krönika

Förra veckan dödades en amerikan på en ö i Andamanerna. Händelsen sätter fokus på den mest ultimata men också mest idiotiska formen av backpacking, oberoende resande och äventyr som tänkas kan.

Har du också hört talas om den 27-åriga amerikanen som nyligen dödades av en isolerad stenåldersstam på ön Norra Sentinel i Bengaliska viken?

Stenålder
Jag kan inte låta bli att fascineras av detta folk som jag aldrig förut hört talas om. De lever på en och samma gång på stenåldern och i vår tid. Jag har nu läst på om dem och också tittat på ett videoklipp där indier kastar kokosnötter till stenåldersmänniskorna utan att bli angripna.

Annars ska nästan alla tidigare försök att kontakta detta folk ha slutat med att inkräktarna dödats. Ofta med pil och båge. Precis det som hände den amerikanska turisten förra veckan.

Härstammar från de första som lämnade Afrika
På det klipp där några personer ur folket uppträder fredligt plockar de åt sig av kokosnötterna som kastas till dem samtidigt som de uppenbart är rädda. En kvinna kommer fram på stranden, går ut i vattnet, tar tag i en av männen och drar honom med sig in i skogen.

Människorna har knappt några kläder på sig men bär verktyg i höftband. Och har någon form av pannband och halsringar. En av männen har blommor i sitt pannband så att den bildar en slags blomsterkrans. Både män och kvinnor har mycket kortklippt hår.

North Sentinel Island är en ö i ögruppen Andamanerna som ligger mellan Indien och Thailand. Ön är liten, skogbeklädd och omgiven av korallrev.

Sentineleserna, det ursprungsfolk som bor där, tros härstamma från de första människorna som lämnade Afrika och antas ha bott på North Sentinel i ca 60 000 år. Mycket lite är känt om dem, deras kultur, sociala mönster och språk, eftersom de lever helt avskurna från resten av världen. De betraktas som ett av de allra mest isolerade folken på jorden.

”Stamturism” är fel
Att stenåldersfolket dödade den amerikanska medborgaren har förnyat en oro som redan fanns på Andamanerna för en ökning av ”stamturism” i området. Det är lätt att dela denna oro. Ska inte världens sista kvarvarande stenåldersfolk ha rätt att få bli lämnade ifred så länge de själva önskar det?

Officiellt har ön sedan 1947 legat under indisk administration som en del av Andamanerna och Nikobarerna. Men eftersom ön aldrig har ockuperats så befinner den sig enligt internationell lag i ett slags tomrum. Den kan betraktas som självständig och bör så få vara.

Andamanerna och Nikobarerna säger sig inte heller ha några intentioner att kontakta eller störa livet och befolkningen på ön. Och alla myndigheter tycks vara överens om att ”stamturism” är fel.

Kustbevakningen patrullerar med rätta området frekvent. Ändå fortsätter människor att försöka se sentineleserna – ofta just genom att betala lokala fiskare. För några år sedan fångades en Mumbai-baserad affärsman på en sportfiskebåt av kustbevakningen. Han är bara ett exempel på dem som besöker området som ”stam-turister”.

Men problemet ökar
I juni tog inrikesdepartementet bort ett tidigare krav på tillståndsprövning för utländska medborgare som vill besöka vissa öar i området. Bland dem fanns North Sentinel Island. Men myndigheterna insisterar nu på att turister fortfarande måste ha tillstånd från distriktsmyndigheten och skogsavdelningen för att få besöka ön.

På Andamanerna finns det, enligt en artikel av brittiska BBC, totalt fem särskilt utsatta stammar. De är jarawaerna, sentineleserna, Great Andamanese, Onge och Shompen. Jarawaerna har precis som sentineleserna inte integrerats med resten befolkningen på öarna.

Det gör dem extra sårbara men också extra intressanta för många av de 500 000 turister som besöker öarna varje år. Jarawaerna bor i ett skogsreservat. För att se dem, tar vissa turister bussen som går från Andamanernas huvudstad Port Blair till Baratang. Längs den vägen bor nämligen denna stam. År 2013 förbjöd högsta domstolen turister att åka sträckan efter att en videosnutt spridits som visade poliser som tvingar Jarawa-kvinnor att dansa för turister. Snacka om att inte respektera människor!

Domstolen ändrade senare beslutet efter att statsförvaltningen lämnat en garanti att ingen turism eller kommersiell etablering i området skulle tillåtas. Men turister sägs fortfarande i sin hänsynslösa jakt på unika upplevelser och äventyr söka upp även denna stam. Numera är det dock förbjudet att sprida bilder och klipp från stamfolk inom Andamanerna på internet.

Den ultimata drömmen
På något sätt är det samtidigt möjligt att förstå att North Sentinel Island framstår som den ultimata backpacker- och äventyrsdrömmen. En ö i tropikerna med vit sand och turkost vatten som inga charterturister ens kommer i närheten av. Med ett folk som bär på hemligheter om allas vårt förflutna. Genuint och oförstört. Det enda som fattas för att göra drömbilden komplett är att de vore ”vänliga” mot främlingar. Men hade de varit det så hade de sannolikt inte heller funnits kvar.

Det är idag också enkelt att hitta till de mest avlägsna platser med hjälp av Google Maps och andra appar. Samt en och annan sedelbunt.

27-årige John Allen Chau som dödades med pilar förra veckan sägs ha betalat 25000 rupier (2 200 kr) till sex lokala fiskare för att de skulle ta honom till denna ö. Han ville missionera kristendomen enligt ett uttalande från anhöriga på hans instagramkonto.

Dock finns det inte mycket annat på det kontot som tyder på att han levde som missionär. Tvärt om består flödet av bilder, ord och hashtaggar som mest för tankarna till turism och äventyr. Det kan därför se ut som att det snarare var den klassiska backpacker-drömmen om att hitta det oförstörda paradiset som han levde ut.

Men visst är det också möjligt att han resonerade som så att det är synd om de människor som lever på stenåldern när de kunde få ta del av de kunskaper och den materiella välfärd som finns i världen utanför. Eller för den delen att få ta del av hans egna religiösa övertygelser.

Måste upphöra
Oavsett John Allen Chaus motiv. Det han gjorde förra veckan var en dåraktig risk att ta, inte bara för honom utan även för sentineleserna som på goda grunder inte kan antas ha ett immunförsvar som klarar ens en enkel influensa.

Och alldeles oavsett om han kan kategoriseras som vare sig backpacker eller turist sätter händelsen för mig ljuset på en myt som ofta odlas i backpacker-kretsar: Att backpackers och andra oberoende resenärer skulle vara bättre än andra turister på så sätt att de/vi (jag har backpackat själv ibland på vissa av mina resor) tär mindre på miljön, kommer närmare lokalbefolkningen och upplever fler ”äkta möten” med människor jämfört med charterturisten. Det där är helt enkelt inte alls med nödvändighet sant.

Bara för att du reser med en ryggsäck på ryggen, är borta länge samt bor och äter billigt blir du inte automatiskt en bättre människa. Och självklart gäller detsamma för rika affärsmän som istället betalar sig fram med feta plånböcker till de sista stenåldersmänniskorna på jorden.

Och om du väljer att tvinga dig på stammar som själva har valt att leva i isolering – De vet självklart att det finns människor i världen utanför. De har sett motorbåtarna, människorna i kläder, kokosnötterna och helikoptrarna. De förstår att det finns något annat där ute som inte de har tillgång till – men de har hittills valt att inte söka kontakt – så begår du ett mycket grovt övertramp. Och begriper du inte detta så är det frågan om du alls borde få vara ute och resa. Men vem ska hindra dig?

Jag kan bara hoppas att det som nu hänt väcker både myndigheter runt om i världen där de här sista stamfolken lever och de människor som finns runt de här dåraktiga äventyrarna som kallas ”stamturister”, så att alla sådana här idiotiska försök att kontakta de sista kvarvarande självständiga stammarna runt om på jorden genast stoppas!

11 kommentarer

Under krönikor, resor, världen

Populäraste resmålen på jullovet

Jag ställde en fråga i en grupp på Facebook: ”Vart reser ni på årets jullov?” Trots att detta var i en grupp för folk som gillar att resa så ska drygt hälften av de 426 som svarat på enkäten inte resa någonstans. Populärast är annars att resa inom Sverige. Jag gissar att många reser hem till sina föräldrar som bor på annat håll i landet. Därefter kommer Thailand. Hela 11 % av de som svarat på enkäten reser till detta sydostasiatiska land.

Det är fler än som reser till resten av Asien. Fler än som reser till Nord- och Sydamerika sammantaget, fler än som reser till Europa utom Sverige. Det sägs att Thailand tappat i popularitet. Det är möjligt. Men landet är fortfarande sjukt populärt för resor under jullovet. Mina 10 bästa tips för en jullovsresa hittar du här.

Så här fördelade sig svaren:

Ingenstans: 216 röster, 51 %
Sverige: 61 röster, 14 %
Thailand: 45 röster, 11 %
Europa (utom Medelhavet och Sverige): 19 röster, 4%
Nordamerika (utom Karibien): 19 röster, 4 %
Karibien: 18 röster, 4 %
Asien (utom Sydostasien): 12 röster, 3 %
Kanarieöarna: 9 röster, 2 %
Afrika (utom Kanarieöarna eller Medelhavet): 9 röster, 2 %
Medelhavet: 8 röster, 2 %
Sydostasien (utom Thailand): 6 röster, 1%
Australien, Nya Zeeland eller Söderhavet: 3 röster, 1%
Sydamerika: 1 röst, 0%

Bilderna är ifrån senast vi var i Thailand. Koh Chang och Bangkok. Det är tio år sedan. Vi var där från dagarna mellan jul och nyår till en bit efter trettonhelgen.

1 kommentar

Under lista, resor, världen

Visste du att de vilda djuren håller på att ta slut?

– Krönika –

Tänk att någonting först är hundra procent. Helt. Tänk dig till exempel en hel tårta. Tänk dig sedan att du har 4 procent kvar, en knapp 20-del. Det är väl ungefär så mycket som blir kvar när ingen vill ta den sista biten, och det som är kvar därför redan har delats ett par gånger. En pytteliten bit. Skulle du anse att den tårtan höll på att ta slut? Det skulle jag.

För några veckor sedan kom WWF Living Planet Report 2018 som granskar tillståndet på planeten. Denna inventering visar att bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60 procent mellan 1970 – 2014.

Någon har alltså precis nyss tagit drygt hälften av den tårtbit som då fanns kvar. Denna någon som snart har ätit upp tårtan brukar kallas mänskligheten.

Jordens alla vilda däggdjur, allt ifrån elefanter, älgar och tigrar till ekorrar och möss står idag för bara fyra procent av alla däggdjurs samlade biomassa. Alltså om någon skulle väga alla däggdjur, precis alla, och lägga ihop vikten. Resterande 96 procent är människor (36 procent) och våra tamboskap (60 procent). Före människans intåg på planeten stod de vilda däggdjuren för nästan all biomassa.

Förlusterna av ryggradsdjur under de senaste årtiondena är tydligast i tropiskerna. Allra värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent. Sötvattendjur (t ex groddjur) har minskat med hela 83 procent.

Detta är det största av alla miljöproblem som människan skapat. Större än övergödningen. Större än miljögifter.Större än klimathotet. Större än allt annat.

Själva problemet med miljöproblemen är ju just att djur och övrig natur är hotad. Ändå är detta nästan ett helt okänt problem: Att de vilda djuren håller på att ta slut! En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar just det. Att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att de vilda djuren har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit.

Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig därför inte för den.

Vad gör vi då åt detta? Ekoturism är en del av svaret. Så att djuren får ett högre ekonomiskt värde levande än döda. Det är en bra början. Men det får inte stanna där. Vi behöver mer skyddad natur. Nationalparker och naturskyddsområden. Och biosfärsområden där människan lever i bättre samklang med naturen. Som Kristianstad Vattenrike och Blekinge Arkipelag.

Den biologiska mångfalden påverkas annars i första hand av det vi människor konsumerar. Och inte minst då av vad vi äter. Palmolja, till exempel, som ingår i många populära godsaker som Nutella och Orios tränger undan orangutangerna på Borneo. Kött från Amazonas i Brasilien tränger undan både de träd som tar upp koldioxid och djuren och människorna som lever i skogen.

Det måste till stora ansträngningar om vi ska kunna vända på det här. Vi behöver alla sätta tryck på företag och andra beslutsfattare.

Till skillnad från en tårta kan den biologiska mångfalden ändå reparera sig själv i viss mån så länge inte hela djurarter utrotas. Men då måste vi ge de vilda djuren en chans. Men för att kunna göra det måste vi till att börja med veta om problemet: De håller på att ta slut.

Visste du det? Nu gör du. Men vet dina vänner och bekanta? Berätta för dem!

Bilderna föreställer ekoturister och en elefant i Ngorongoro i Tanzania samt en ekorre i USA.

7 kommentarer

Under hållbart resande, krönikor, miljö, natur, resor, samhälle och politik, världen

Regeringen på Nya Zeeland – Snyggt Error 404


Ser du vad det är som fattas på världskartan som ligger ute på Nya Zeelands regerings ”Error 404”-sida? Just det! Precis.

Landet som ofta berömmer sig med att vara världens mest moderna har tröttnat på att inte ens finnas på kartan. De har därför startat en kampanj för att komma med på världskartorna. Om detta skriver bland annat Resedrömmen.

En kul twist på kampanjen hittade jag via mitt flöde på Twitter. ”Error 404” är en standardfelkod på internet som betecknar att webbsidan som efterfrågats inte finns eller inte kan hittas. Uttrycket 404 är vanligt och i överförd betydelse kan det emellanåt användas istället för ”finns inte”.

Regeringen på NZ har alltså skojat till det lite extra på sin 404-sida kopplat till den pågående kampanjen. Kul nördhumor, tycker i alla fall jag. :)

2 kommentarer

Under humor, internet, världen

Münster

Münster. Universitetsstad i nordvästra Tyskland. Sommaren 2016 stannade vi till för en lunch här. Idag har också denna stad drabbats av en lastbil som kört in i en folksamling. Flera döda och allvarligt skadade.Den här gången på en uteservering. På årsdagen av attentatet i Stockholm.

Om det handlar om traditionell terrorism eller något annat vet vi inte ännu. Gärningsmannen ska ha tagit livet av sig.

Mina tankar till alla drabbade av båda attentaten och alla deras anhöriga. 😢

6 kommentarer

Under resor, världen

Städer större än Stockholm – hela listan


Vet du hur många städer det finns som är större än vår huvudstad? Jag måste erkänna att jag häpnade över antalet. Jag förvånades också över hur många städer på listan som jag inte hört talas om innan, eller vars namn jag i vart fall inte lagt på minnet.

Lite matt
Jag blir faktiskt lite matt när jag inser hur oerhört många intressanta platser, både städer, stora och små, och andra ställen, som det måste finnas på den här planeten och som jag aldrig kommer hinna se. (För att inte tala om hur matt jag blev av att skriva av hela listan…)

Första okända staden
Men åter till innehållet på listan med världens största storstadsområden. Den första staden på listan som jag inte kände igen namnet på var nummer 24. Hur långt ner på listan behöver du gå för att hitta en för dig okänd stad?

Här är hela listan:

1. Tokyo, Japan 38 miljoner inv.
2. Jakarta, Indonesien 32 miljoner inv.
3. Delhi, Indien, 27 miljoner inv.
4. Manila, Filippinerna, 25 miljoner inv.
5. Seul, Sydkorea, 24 miljoner inv.
6. Shanghai, 24 miljoner inv.
7. Mumbai (Bombay), Indien, 23 miljoner inv.
8. New York, USA, 22 miljoner inv.
9. Bejing (Peking), Kina, 21 miljoner inv.
10. Sao Paulo, Brasilien, 21 miljoner inv.
11. Mexico City, Mexico, 21 miljoner inv.
12. Guangzhou (Kanton), Kina, 20 miljoner inv.
13. Dhaka, Bangladesh, 17 miljoner inv.
14. Osaka-Kobe-Kyoto, 17 miljoner inv.
15. Moskva, Ryssland, 17 miljoner inv.
16. Kairo, Egypten 17 miljoner inv.
17. Bangkok, Thailand, 16 miljoner inv.
18. Los Angeles, USA, 16 miljoner inv.
19. Buenos Aires, Argentina, 16 miljoner inv.
20. Kolkata (Calcutta), Indien, 15 miljoner inv.
21. Istanbul, Turkiet, 14 miljoner inv.
22. Teheran, Iran, 14 miljoner inv.
23. Lagos, Nigeria, 14 miljoner inv.
24. Tianjin (Tientsin), Kina, 14 miljoner inv.
25. Karachi, Pakistan, 13 miljoner inv.
26. Shenzhen (Shumchün), 13 miljoner inv.
27. Kinshasa, Kongo, 12 miljoner inv.
28. Rio de Janeiro, Brasilien, 12 miljoner inv.
29. Chengdu, Kina, 11 miljoner inv.
30. Lima, Peru, 11 miljoner inv.
31. Lahore, Pakistan, 11 miljoner inv.
32. Paris, Frankrike, 11 miljoner inv.
33. Bangalore, Indien 11 miljoner inv.
34. Ho Ch Minh City (Saigon), Vietnam, 11 miljoner inv.
35. London, Storbritannien, 11 miljoner inv.
36. Chennai, Indien, 11 miljoner inv.
37. Nagoya, Japan, 10 miljoner inv.
38. Bogota, Colombia, 10 miljoner inv.
39. Hyderabad, Indien, 10 miljoner inv.
40. Chicago, USA, 9 miljoner inv.
41. Johannesburg, Sydafrika, 9 miljoner inv.
42. Chongqing (Chungking), Kina, 9 miljoner inv.
43. Taipei, Taiwan, 9 miljoner inv.
44. Dongguan (Tungkung), 8 miljoner inv.
45. Hanoi, Vietnam, 8 miljoner inv.
46. Shenyang, Kina, 8 miljoner inv.
47. Wuhan, Kina, 8 miljoner inv.
48. Ahmedabad, Indien, 8 miljoner inv.
49. Onitsha, Nigeria, 8 miljoner inv.
50. Kuala Lumpur, Malaysia, 8 miljoner inv.
51. Luanda, Angola, 8 miljoner inv.
52. Hong Kong, Kina, 7 miljoner inv.
53. Boston, USA, 7 miljoner inv.
54. Bagdad, Irak, 7 miljoner inv.
55. Hangzhou, Kina, 7 miljoner inv.
56. Zhengzhou (Chengchow), Kina, 7 miljoner inv.
57. Quanzhou, Kina, 7 miljoner inv.
58. Düsseldorf, Tyskland, 7 miljoner inv.
59. Toronto, Kanada, 7 miljoner inv.
60. Dallas, USA, 7 miljoner inv.
61. San Francisco, 7 miljoner inv.
62. Nanjing, Kina, 7 miljoner inv.
63. Madrid, Spanien, 6 miljoner inv.
64. Santiago, Chile, 6 miljoner inv.
65. Houston, USA, 6 miljoner inv.
66. Riadh, Saudiarabien, 6 miljoner inv.
67. Surat, Indien, 6 miljoner inv.
68. Miami, USA, 6 miljoner inv.
69. Suzhou, Kina, 6 miljoner inv.
70. Pune, Indien, 6 miljoner inv.
71. Bandung, Indonesien, 6 miljoner inv.
72. Qingdao, Kina, 6 miljoner inv.
73. Singapore, 6 miljoner inv.
74. Xi’an, Kina, 6 miljoner inv.
75. Nairobi, Kenya, 6 miljoner inv.
76. Filadelfia, USA, 6 miljoner inv.
77. Rangoon, Burma, 6 miljoner inv.
78. Khartoum, Sudan, 5 miljoner inv.
79. Fuzhou, Kina 5 miljoner inv.
80. Atlanta, USA, 5 miljoner inv.
81. Milano, Italien, 5 miljoner inv.
82. Washington DC, 5 miljoner inv.
83. St. Petersburg, Ryssland, 5 miljoner inv.
84. Abidjan, Elfenbenskusten, 5 miljoner inv.
85. Harbin, Kina, 5 miljoner inv.
86. Amman, Jordanien, 5 miljoner inv.
87. Dar es Salaam, Tanzania, 5 miljoner inv.
88. Alexandria, Egypten, 5 miljoner inv.
89. Kuwait, Kuwait, 5 miljoner inv.
90. Ankara, Turkiet, 5 miljoner inv.
91. Barcelona, Spanien, 5 miljoner inv.
92. Guadalajara, Mexico, 5 miljoner inv.
93. Belo Horizonte, Brasilien, 5 miljoner inv.
94. Dalian, Kina, 5 miljoner inv.
95. Guiyang, Kina, 5 miljoner inv.
96. Wenzhou, Kina, 5 miljoner inv.
97. Casablanca, Marocko, 4 miljoner inv.
98. Sydney, Australien, 4 miljoner inv.
99. Phoenix, USA, 4 miljoner inv.
100. Surabaya, Indonesien, 4 miljoner inv.
101. Melbourne, Australien, 4 miljoner inv.
102. Monterrey, Mexico, 4 miljoner inv.
103. Xiamen, Kina, 4 miljoner inv.
104. Accra, Ghana, 4 miljoner inv.
105. Colombo, Sri Lanka, 4 miljoner inv.
106. Islamabad, Pakistan, 4 miljoner inv.
107. Berlin, Tyskland, 4 miljoner inv.
108. Changsha, Kina, 4 miljoner inv.
109. Medellin, Colombia, 4 miljoner inv.
110. Dubai, Förenade Arabemiraten, 4 miljoner inv.
111. Kabul, Afghanistan, 4 miljoner inv.
112. Kapstaden, Sydafrika, 4 miljoner inv.
113. Jiddah, Saudiarabien, 4 miljoner inv.
114. Rom, Italien, 4 miljoner inv.
115. Jinan, Kina 4 miljoner inv.
116. Taiyuan, Kina, 4 miljoner inv.
117. Kunming, Kina, 4 miljoner inv.
118. Aleppo, Syrien, 4 miljoner inv.
119. Kano, Nigeria, 4 miljoner inv.
120. Hefei, Kina, 4 miljoner inv.
121. Seattle, USA, 4 miljoner inv.
122. Wuxi, Kina, 4 miljoner inv.
123. Santo Domingo, Dominkanska Republiken, 4 miljoner inv.
124. Algiers, Algeriet, 4 miljoner inv.
125. Changzhou, Kina, 4 miljoner inv.
126. Shijiazhuang, 4 miljoner inv.
127. Ningbo, 4 miljoner inv.
128. Detroit, USA, 4 miljoner inv.
129. Neapel, Italien, 4 miljoner inv.
130. Jaipur, Indien, 4 miljoner inv.
131. Addis Abeba, Etiopien, 4 miljoner inv.
132. Zhangjiagang, 4 miljoner inv.
133. Montreal, Kanada, 4 miljoner inv.
134. Fortaleza, Brasilien, 4 miljoner inv.
135. Changchun, Kina, 4 miljoner inv.
136. Urumqi, Kina, 4 miljoner inv.
137. Zhongshan, Kina, 4 miljoner inv.
138. Mashhad, Iran, 4 miljoner inv.
139. Yaounde, Kamerun, 4 miljoner inv.
140. Durban, Sydafrika, 4 miljoner inv.
141. Porto Alegre, Brasilien, 3 miljoner inv.
142. Aten, Grekland, 3 miljoner inv.
143. Tel Aviv, Israel, 3 miljoner inv.
144. Bamako, Mali, 3 miljoner inv.
145. Dakar, Senegal, 3 miljoner inv.
146. Recife, Brasilien, 3 miljoner inv.
147. Sana, Jemen, 3 miljoner inv.
148. Lucknow, Indien, 3 miljoner inv.
149. Chittagong, Bangladesh, 3 miljoner inv.
150. Medan, Indonesien, 3 miljoner inv.
151. Salvador, Brasilien, 3 miljoner inv.
152. Douala, Kamerun, 3 miljoner inv.
153. Faisalabad, Pakistan, 3 miljoner inv.
154. Brasilia, Brasilien, 3 miljoner inv.
155. Curitiba, Brasilien, 3 miljoner inv.
156. Izmir, Turkiet, 3 miljoner inv.
157. San Diego, USA, 3 miljoner inv.
158. Kumasi, Ghana, 3 miljoner inv.
159. Pretoria, Sydafrika 3 miljoner inv.
160. Ougadougou, Burkina Faso, 3 miljoner inv.
161. Busan, Sydkorea, 3 miljoner inv.
162. Kanpur, Indien, 3 miljoner inv.
163. Ibadan, Nigeria, 3 miljoner inv.
164. Nanning, Kina, 3 miljoner inv.
165. Kathmandu, Nepal, 3 miljoner inv.
166. Nanchang, Kina, 3 miljoner inv.
167. Lusaka, Zambia, 3 miljoner inv.
168. Lanzhou, Kina, 3 miljoner inv.
169. Guayaquil, Ecuador, 3 miljoner inv.
170. Caracas, Venezuela, 3 miljoner inv.
171. Pyongyang, Nordkorea, 3 miljoner inv.
172. Minneapolis, USA, 3 miljoner inv.
173. Baku, Azerbajdzjan, 3 miljoner inv.
174. Asuncion, Paraguay, 3 miljoner inv.
175. Chaoyang, Kina, 3 miljoner inv.
176. Port-au-Prince, Haiti, 3 miljoner inv.
177. Kiev, Ukraina, 3 miljoner inv.
178. Nagpur, Indien, 3 miljoner inv.
179. Campinas, Brasilien, 3 miljoner inv.
180. Coimbatore, Indien, 3 miljoner inv.
181. Denver, USA, 3 miljoner inv.
182. Maputo, Mozambique, 3 miljoner inv.
183. Tampa, USA, 3 miljoner inv.
184. Lissabon, Portugal, 3 miljoner inv.
185. Kozhikode, Indien, 3 miljoner inv.
186. Manchester, Storbritannien, 3 miljoner inv.
187. Damaskus, Syrien, 3 miljoner inv.
188. Antananarivo, Madagaskar, 3 miljoner inv.
189. Rotterdam – Haag, Nederländerna, 3 miljoner inv.
190. Linyi, Kina, 3 miljoner inv.
191. Kampala, Uganda, 3 miljoner inv.
192. Fukuoka, Japan, 3 miljoner inv.
193. Cebu, Filippinerna, 3 miljoner inv.
194. Shaoxing, Kina, 3 miljoner inv.
195. Abuja, Nigeria, 3 miljoner inv.
196. Zibo, Kina, 3 miljoner inv.
197. Indore, Indien, 3 miljoner inv.
198. Taichung, Taiwan, 3 miljoner inv.
199. Tangshan, Kina, 3 miljoner inv.
200. Mogadishu, Somalia, 3 miljoner inv.
201. Kochi, Indien, 3 miljoner inv.
202. Thrissur, Indien, 3 miljoner inv.
203. Yinchuan, Kina, 3 miljoner inv.
204. Birmingham, Storbritannien, 3 miljoner inv.
205. Kaohsiung, Taiwan, 3 miljoner inv.
206. Cali, Colombia, 3 miljoner inv.
207. Esfahan, Iran, 3 miljoner inv.
208. Shantou, Kina 3 miljoner inv.
209. Guatemala City, Guatemala, 3 miljoner inv.
210. Budapest, Ungern, 2,5 miljoner inv.
211. Malappuram, Indien, 2,5 miljoner inv.
212. Hohhot, Kina, 2,5 miljoner inv.
213. Quito, Ecuador, 2,4 miljoner inv.
214. Baotou, Kina, 2,4 miljoner inv.
215. Luoyang, Kina, 2,4 miljoner inv.
216. Kannur, Indien 2,4 miljoner inv.
217. Sapporo, Japan, 2,4 miljoner inv.
218. Daegu, Sydkorea, 2,4 miljoner inv.
219. Vancouver, Kanada, 2,3 miljoner inv.
220. Baltimore, USA, 2,3 miljoner inv.
221. Santa Cruz de la Sierra, Bolivia, 2,3 miljoner inv.
222. Patna, Indien, 2,3 miljoner inv.
223. Yantai, Kina, 2,3 miljoner inv.
224. Tashkent, Uzbekistan, 2,3 miljoner inv.
225. Libanon, Beirut, 2,3 miljoner inv.
226. Warszawa, Polen, 2,3 miljoner inv.
227. Mbuji-Mayi, Kongo, 2,3 miljoner inv.
228. Tunis, Tunisien, 2,3 miljoner inv.
229. Salt Lake City, USA, 2,3 miljoner inv.
230. Gujranwala, Pakistan, 2,3 miljoner inv.
231. Lubumbashi, Kongo, 2,3 miljoner inv.
232. Harare, Zimbabwe, 2,3 miljoner inv.
233. Haikou, Kina, 2,2 miljoner inv.
234. Savar, Bangladesh, 2,2 miljoner inv.
235. Goiania, Brasilien, 2,2 miljoner inv.
236. Uyo, Nigeria, 2,2 miljoner inv.
237. Bhopal, Indien, 2,2 miljoner inv.
238. Orlando, USA, 2,2 miljoner inv.
239. Puebla, Mexico, 2,2 miljoner inv.
240. Köln-Bonn, Tyskland, 2,2 miljoner inv.
241. St Louis, USA, 2,2 miljoner inv.
242. Katowice m.fl, Polen, 2,2 miljoner inv.
243. Brüssel, Belgien, 2,1 miljoner inv.
244. San Juan, Puerto Rico, 2,1 miljoner inv.
245. Las Vegas, USA, 2,1 miljoner inv.
246. Maracaibo, Venezuela, 2,1 miljoner inv.
247. Brisbane, Australien, 2,1 miljoner inv.
248. Hamburg, Tyskland, 2,1 miljoner inv.
249. Thiruvananthapuram, Indien, 2,1 miljoner inv.
250. Bukarest, Rumänien, 2,1 miljoner inv.
251. Rabat, Marocko, 2,1 miljoner inv.
252. Putian, Kina, 2,1 miljoner inv.
253. Agra, Indien, 2,1 miljoner inv.
254. Vadodara, Indien, 2,1 miljoner inv.
255. Portland, USA, 2,1 miljoner inv.
256. San Antonio, USA, 2,1 miljoner inv.
257. Belem, Brasilien, 2,1 miljoner inv.
258. Shiraz, Iran, 2,1 miljoner inv.
259. Port Harcourt, Nigeria, 2,1 miljoner inv.
260. Peshawar, Pakistan, 2,1 miljoner inv.
261. Kunshan, Kina, 2,1 miljoner inv.
262. Handan, Kina, 2,0 miljoner inv.
263. Brazzaville, Kongo, 2,0 miljoner inv.
264. München, Tyskland, 2,0 miljoner inv.
265. Huizhou, Kina, 2,0 miljoner inv.
266. Manaus, Brasilien, 2,0 miljoner inv.
267. Havanna, Kuba, 2,0 miljoner inv.
268. Toluca, Mexico, 2,0 miljoner inv.
269. Minsk, Vitryssland, 2,0 miljoner inv.
270. Hyderabad, Pakistan, 2,0 miljoner inv.
271. Bursa, Turkiet, 2,0 miljoner inv.
272. La Paz, Bolivia, 2,0 miljoner inv.
273. Leeds – Bradford, Storbritannien, 2,0 miljoner inv.
274. Phnom Penh, Kambodja, 2,0 miljoner inv.
275. Datong, Kina, 2,0 miljoner inv.
276. Frankfurt, Tyskland, 2,0 miljoner inv.
277. Perth, Australien, 1,9 miljoner inv.
278. Yiwu, Kina, 1,9 miljoner inv.
279. Nashik, Indien, 1,9 miljoner inv.
280. Vijayawada, Indien, 1,9 miljoner inv.
281. Visakhapatnam, Indien, 1,9 miljoner inv.
282. Multan, Pakistan, 1,9 miljoner inv.
283. Sacramento, USA, 1,9 miljoner inv.
284. Yogyakarta, Indonesien, 1,9 miljoner inv.
285. Nsukka, Nigeria, 1,8 miljoner inv.
286. Lome, Togo, 1,8 miljoner inv.
287. Mosul, Irak, 1,8 miljoner inv.
288. Abu Djabi, Förenade Arabemiraten, 1,8 miljoner inv.
289. Barranquilla, Colombia, 1,8 miljoner inv.
290. Johor Bahru, Malaysia, 1,8 miljoner inv.
291. Wien, Österrike, 1,8 miljoner inv.
292. Ludhiana, Indien, 1,8 miljoner inv.
293. Conakry, Guinea, 1,8 miljoner inv.
294. Huaian, Kina, 1,8 miljoner inv.
295. Tabriz, Iran, 1,8 miljoner inv.
296. Weifang, Kina, 1,8 miljoner inv.
297. San Jose, Costa Rica, 1,8 miljoner inv.
298. Cleveland, USA, 1,8 miljoner inv.
299. Mecka, Saudiarabien, 1,8 miljoner inv.
300. Freetown, Sierra Leone, 1,8 miljoner inv.
301. Zhangzhou, Kina, 1,8 miljoner inv.
302. Kitakyushu, Japan, 1,7 miljoner inv.
303. Doha, Qatar, 1,7 miljoner inv.
304. Puning, Kina, 1,7 miljoner inv.
305. Pittsburgh, USA, 1,7 miljoner inv.
306. Taizhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
307. Rajkot, Indien, 1,7 miljoner inv.
308. Cixi, Kina, 1,7 miljoner inv.
309. Austin, USA, 1,7 miljoner inv.
310. Liuzhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
311. Santos, Brasilien, 1,7 miljoner inv.
312. Semarang, Indonesien, 1,7 miljoner inv.
313. Jilin, Kina, 1,7 miljoner inv.
314. Yingkou, Kina, 1,7 miljoner inv.
315. Madurai, Indien, 1,7 miljoner inv.
316. Wuhu, Kina, 1,7 miljoner inv.
317. Cicinnati, USA, 1,7 miljoner inv.
318. Yangzhou, Kina, 1,7 miljoner inv.
319. Lyon, Frankrike, 1,7 miljoner inv.
320. Zhuhai, Kina, 1,7 miljoner inv.
321. Leon, Mexico, 1,7 miljoner inv.
322. Amsterdam, Nederländerna, 1,7 miljoner inv.
323. Novosibirsk, Ryssland, 1,7 miljoner inv.
324. Homs, Syrien, 1,6 miljoner inv.
325. Meerut, Indien, 1,6 miljoner inv.
326. Marseille, Frankrike, 1,6 miljoner inv.
327. Indianapolis, USA, 1,6 miljoner inv.
328. Cordoba, Argentina, 1,6 miljoner inv.
329. Varanasi, Indien, 1,6 miljoner inv.
330. Kansas City, USA, 1,6 miljoner inv.
331. Panama City, Panama, 1,6 miljoner inv.
332. Valencia, Spanien, 1,6 miljoner inv.
333. Makassar, Indonesien, 1,6 miljoner inv.
334. Kharkov, Ukraina, 1,6 miljoner inv.
335. Ganzhou, Kina, 1,6 miljoner inv.
336. Daqing, Kina, 1,6 miljoner inv.
337. Chaozhou, Kina, 1,6 miljoner inv.
338. Kollam, Indien, 1,6 miljoner inv.

Och sedan har vi då på plats:
339. Stockholm, Sverige, 1,6 miljoner inv.

Förvånad?
Blev du också förvånad? Och då har ändå Stockholm vuxit häftigt på senare år och är numera större än till exempel Köpenhamn som med ”bara” 1,3 miljoner invånare hamnar på plats 408 på listan över världens största städer.

Källa: Demographia World Urban Areas 201804, demographia.com

7 kommentarer

Under resor, världen

Finns det hopp för världen?


Houston, Indien, Nepal, Bangladesh, Burma, Nordkorea, Västindien och Irma samt jordbävning i Mexico. Det har inte varit någon bra vecka för världen.

Kan vi ens hoppas på en bättre framtid när det är så här? 

Vetenskap
Ja, menar jag. Det finns all anledning att hoppas. Med ett vetenskapligt förhållningssätt kan vi hitta fram till ett långsiktigt hållbart samhälle där vi kan lära oss hantera konflikter mellan människor och mellan länder. Där vi kan bromsa och kanske till och med stoppa klimatförändringarna. Och på lång sikt kan vi lära oss förutsäga jordbävningar och evakuera i tid.

Jag tycker att vi som förstår vad ett vetenskapligt förhållningssätt är har ett ansvar här. Att inte spela dumma och spela med i olika sammanhang för lajkningar och klick i sociala medier. Utan istället stå upp för sans och måtta. Och vetenskap! 

Ändå. En sådan här vecka går det inte att låta bli att känna oro för vart världen är på väg… 😢

11 kommentarer

Under samhälle och politik, världen

Houston – vi har ett problem

Jag ser bilder från Houston, Texas, på nätet. På nyhetssajter och på Instagram. Det landets märkliga president har hävdat att inte ens experter sett något liknande förut. Ja, tänker kanske någon, det är nästan som om klimatet…

Som om. Klimatet. Håller på att förändras. Men säg det inte till den där presidenten. Han blir så sur då.

Läget
Just nu är läget där borta bättre, men det fortsätter att regna och prognoserna säger att det ska intensifieras igen. Men i vart fall mot mitten av veckan bör ovädret vara över för Houstons del. Hur lång tid det tar att reparera alla skador återstår att se.

Problemet
Nu är det inte väder och klimat enbart som försatt Houston i det här läget. Våtmarker och andra naturliga översvämningsytor har byggts bort när samhället har förtätats. Andelen hårdgjord yta har ökat. Det här är inte på något sätt unikt för just Houston. På de flesta håll runt om i världen sker samma utveckling som en del av urbaniseringen.

Lösningen
Men ska vi klara av att hantera klimatförändringarna behöver utvecklingen gå åt andra hållet. Fler översvämningsytor behöver tillskapas dit vattnet kan ta vägen när det regnar som aldrig förr. För det kommer det att göra. Och hårda ytor behöver bli mjukare, som till exempel gröna tak vars växter bromsar flödena. Just sayin. Och så behöver vi få stopp på det här galopperande klimatet också. Men som sagt. Säg inget om det till honom som blir så trumpen jämt. Han kommer ändå inte att lyssna…

5 kommentarer

Under miljö, vatten, världen

Glöm aldrig!


Det finns en hel värld där utanför full av gott och ont och allt däremellan. Och mest gott ändå.

Vi kommer sannolikt aldrig att glömma fredagseftermiddagen den 7 april 2017. Lika lite som vi någonsin glömmer den 1 mars 1986 eller den 11 september 2001.

Själv satt jag på jobbet i Kristianstad igår, avslutade inför en sedan länge inplanerad ledighet och väntade in kvällens överraskningsfest för tre blivande pensionärer. Jag gick för att hämta en kopp te när jag lite snabbt kollade Twitter i telefonen: ”I kris: Sprid inga rykten!”, twittrade någon. Jag bläddrade så klart vidare i mina sociala medier och förstod snart vad som just hänt: ett förmodat terrorattentat i centrala Stockholm.

Lite senare la Facebook upp en funktion där jag kunde se mina vänner i området en efter en rapportera att de var oskadda. Skönt, så klart, att få det bekräftat.

Det är lätt att sådana här gånger, när outhärdliga nyheter når oss, tänka att allting bara blir värre hela tiden. Men så är det inte.

Och andra gånger, när alls inget stort händer, vare sig ont eller gott, och vardagen kanske istället känns allt för grå är det lätt att istället tro att det är det grå som dominerar. Men så är det inte heller.

Ibland när jag gnetar på i vardagen med att försöka leda och styra för att rädda världen steg för steg i mitt hörn av verkligheten så händer det att jag lyfter blicken och tittar ut genom ett fönster. Och att det då slår mig: det finns en hel värld därutanför! Och där finns så mycket att se och upptäcka!

Och det är just så det är. Därute finns en hel värld full av både ont och gott. Och: Min upplevelse är att det är det goda som dominerar.

Varje ond handling som syftar till att döda och förstöra vägs upp av tusen goda handlingar som syftar till att rädda liv, hjälpa andra och bygga en ny och bättre värld i stort och smått. Vi såg också mycket av just det väldigt tydligt igår i Stockholm.

För de av oss som inte i detta, eller av någon annan orsak, just nu drabbats av en stor personlig sorg finns det så mycket att glädja sig åt. Trots allt. Även om vi så klart tänker på dem som drabbats och sörjer med dem. Vi kan till exempel glädja oss åt att våren är på väg och körsbärsträden blommar. I Stockholm lika väl som på andra håll. 

Det är överhuvudtaget det goda som dominerar i världen. Faktiskt. Och det är just det vi aldrig får glömma.

Bilden föreställer en kvinna som fotograferade körsbärsträden i Kungsträden förra året.

Lämna en kommentar

Under årstider, livet, resor, sociala media, världen

Vad kan vi lära av Venedigs uppgång och fall?


Idag är det fettisdagen och medan vi äter semla är det idag final på karnevalen i Venedig. Jag har ju skrivit ett par inlägg om Venedigs historia under årets karneval och tänkte här att jag ska sammanfatta mina slutsatser om paralleller till vår tid.

Jag tänker att när Venedigs åldrige och blinde härskare ställde sig i täten för det korståg som i förlängningen kom att innebära slutet för det kristna Konstantinopels tusenåriga romarrike så handlade det kanske inte så mycket om religion för hans del som om makten över handeln och om att bygga personliga förmögenheter åt Venedigs aristokrati. Kampen mot islam blev den förevändning som gjorde det möjligt att få korsriddare att gå i döden för att Venedig skulle få monopol på den värdefulla pepparhandeln med araberna. Det senare blev i alla fall resultatet. 

Kampen mot islam för att lura de lättlurade att slåss så att de rikaste ska bli ännu rikare. Där har vi något att lära. Att inte upprepa det misstaget. Men frågan är hur mycket de lättlurade läser på om Venedigs historia? Och pepparhandeln med araberna på den tiden skulle kunna sägas motsvara dagens handel med olja.

Jag tänker också på 1700-talet när portugiserna hittat sjövägen till Indien och tagit över pepparhandeln. Då fortsatte Venedig festa som om ingenting hänt i ytterligare hundra år innan det till slut blev ett lätt offer i omvälvningarna i samband med den franska revolutionen. Parallellerna finns här också. Industriproduktionen som flyttat från Europa och USA till Asien till exempel. Men jag ser också en annan parallell som kan vara dagens motsvarighet till 1600-talets sjöväg till Indien: Solkraften som ersättare för oljan hotar oljeolikarker i både Ryssland och USA. 

Något kan vi lära av allt detta. Frågan är bara vad?

Lämna en kommentar

Under historia, resor, samhälle och politik, världen

Är det Venedigs fel att ryssarna misstror väst?

Öst är öst och väst är väst. Men har du någon gång läst om det fjärde korståget som förklarar en hel del om hur det blev som det blev? Det var det korståget som istället för att stärka kristenheten kom att spåra ut till den grad att det försvagade det kristna Bysantinska riket på ett så avgörande sätt att det i förlängningen ledde till att Turkiet idag är muslimskt. Venedig både ledde och drog fördel av korståget som kraftigt kom att förstärka den spricka av misstro som redan fanns mellan ortodoxa och katoliker.

Jag publicerade i helgen ett inlägg om Venedig med anledning av karnevalen som pågår där just nu. Inlägget handlade om dekadens, Casanova, en kloakråtta och andra historier från den italienska staden. En historia lyckades jag dock inte riktigt med att trycka in i det inlägget och det är den om Enrico Dandolo och det fjärde korståget.

85-åring valdes till härskare
Enrico föddes cirka 1107 i Venedig och valdes vid en ålder av 85 år till doge av samma stad 1192. Doge var titeln på den person som hade den högsta positionen i de historiska stadsstaterna Venedig, Amalfi och Genua. I Venedig valdes han alltsedan 697 av folket men det var bara män från Venedigs mäktigaste familjer som fick lov att kandidera till ämbetet. Dogen valdes på livstid och när Enrico valdes delades makten med sex rådgivare. Innan han blev vald till doge hade Enrico bland annat arbetat som diplomat för Venedig i olika främmande länder.

Blind korsriddare
Han var både blind och över 90 år när han hamnade i ledningen för det fjärde korståget som på uppdrag av påven i Rom skulle ha gått till Egypten i syfte att frigöra kristna där och sedan vidare mot Jerusalem för att ”befria” staden från muslimerna, men som Enrico istället bidrog till att göra till ett rövartåg mot det kristna Konstantinopel. Bakgrunden var att pengarna som samlats in till korståget inte räckte hela vägen till det ursprungliga syftet.

Den som är satt i skuld
Korsriddarna hade beställt båtar på krita i Venedig för den tänkta överfarten till Egypten. Venedig var vid den här tiden Europas bästa skeppsbyggare. Men när färre korsriddare än väntat anslöt sig till uppdraget fick de svårigheter att betala. I det läget lät Enrico viga sig till korsriddare i Markuskyrkan i Venedig för att sedan vara med och leda korståget i syfte att både ordna med betalningen och sedan genomföra det ursprungliga uppdraget. För att ordna pengar till återbetalningen användes trupperna först till ett anfall på staden Zadar som då var Ungerskt och i konflikt med Venedig sedan tidigare.

Prinsen som lovade betala
Och när Alexios Angelos, den landsflyktige prinsen av Bysans, sökt upp korsriddarna i Zadar och lovat att de skulle få en riklig belöning så snart han kommit till makten i Konstantinopel nappade Enrico och de andra på erbjudandet om att hjälpa prinsen till tronen.

Konstantinopel hade då varit romarrikets huvudstad i nära 900 år. Staden var vid den tidpunkten också den största och mest sofistikerade i kristenheten. Dagens Istanbul var under namnet Konstantinopel alltså huvudstad i det kristna Östrom, eller som det också kom att heta: det Bysantinska riket, som var vad som fanns kvar av romarriket under medeltiden. Konstantinopel var i princip den enda av de stora medeltida städerna som hade behållit samhällsstrukturer, badhus, forum, monument och akvedukter från den klassiska romartiden.

Korsriddarna gav sig alltså av mot Konstantinopel. Men när prins Alexios väl med korsriddarna hjälp blivit kejsare fick han problem med att betala det han lovat för tjänsten. Korstågsriddarna blev därför kvar i Konstantinopel i väntan på lön för mödan. När prinsen sedan något halvår senare oväntat blev avsatt av ett folkligt uppror och dödad av en rival härsknade korsriddarna till. Utsikten att få betalt på laglig väg var nu noll. Att plundra staden var ett sätt att ändå skaffa sig betalning.

Brand och plundring
Konstantinopel var fram till den här tidpunkten också ett kommersiellt centrum som dominerade handelsvägar mellan Medelhavet och Svarta havet, Persien, Indien och Kina. Staden var alltså i högsta grad en konkurrent till Venedig och man kan tänka sig att även detta faktum bidrog till att staden var ett frestelse för Enrico att inta och försvaga.

Genom brand och plundring i april 1204 förstördes stora delar av staden och många ovärderliga kulturskatter. Det bysantinska riket upplöstes och istället upprättandes det så kallade latinska kejsardömet. Som belöning för den kraftiga hjälp Venedig lämnat korsfararna fick Venedig betydande delar av det Bysantinska riket, bland annat Morea och Kreta samt kvarteret Pera i Konstantinopel. Detta gjorde venetianerna till herrar över handeln med Mellanöstern. Inte minst kryddor, och då särskilt peppar var eftertraktade varor där araberna kände till hemligheten om ursprung och handelsvägar. Peppar hade odlats på Pepparkusten, i Kerala, Indien i tusentals år. Kryddan skeppades från Indien och fördes med karavan över den Arabiska halvön. Venedig fick nu ensamrätt i Europa på pepparhandeln med araberna.

Slutet på historien
Någon resa mot Egypten och Jerusalem blev däremot aldrig av. Det fjärde korståget slutade med förstörelsen av Konstantinopel. Enrico Dandolo själv stannade i Konstantinopel men hann också delta i en misslyckad räd mot bulgarerna innan han dog i den plundrade metropolen i maj 1205. Han var då 98 år gammal.

Redan under tredje korståget på slutet av 1100-talet hade misstron ökat mellan öster- och västerländska kristna. Efter det fjärde korståget och plundringen av Konstantinopel blev det inte precis bättre.

Det latinska kejsardömet blev kortlivat men det Bysantinska riket var nu så försvagat att det gradvis föll sönder under 12- och 1300-talen. Venedig och Genua avtvingade efterhand det utarmade landet alltmer frikostiga handelsavtal.

I ett försök att förbättra kontakterna med väst gick det Bysantinska riket med på att erkänna katolska kyrkan i Rom som överhöghet. Det ledde dock endast till motstånd och konflikter inom den ortodoxa kyrkan utan att för den sakens skull förbättra relationerna med väst.

Muslimer och ryssar
Och på 1400-talet föll så Konstantinopel slutligen i händerna på muslimska härskare och det som fanns kvar av det Bysantinska riket omvandlades då till det Osmanska riket.

Överhögheten över den ortodoxa kyrkan menade sig därefter ryssarna ha och tsaren av Ryssland menade sig vara kejsare av det tredje romerska riket.

Och så stärktes den klyfta av ömsesidig misstro mellan Östeuropa och Västeuropa som lever än idag.

3 kommentarer

Under historia, resor, samhälle och politik, världen

Kan vi prata om något annat nu? Kanske drömma oss bort istället? 

I går fylldes mina sociala media helt naturligt av händelserna i Washington DC. När jag såg rörliga bilder på Facebook där den nya presidenten svor eden fick jag gåshud av skräck. När jag imorse såg bilder på Instagram ifrån när den förra lämnade fick jag tårar i ögonen. Vi sitter alla i skiten nu. Även om vi inte vet i vilken utsträckning elände kommer att följa. Eller i vilken utsträckning det kommer att påverka just oss. Men trots att vi inte vet exakt vad som kommer att hända är det ändå så klart en frustrerande situation. Och den frustrationen fortsätter idag att speglas i mina flöden i olika sociala medier.

Men jag tänker på ordspråket som säger att det gäller att ha sinnesro att acceptera det du inte kan förändra, mod att förändra det du kan och förstånd att inse skillnaden.

USA har valt sin president. Detta är inget som någon av oss nu kan förändra. De omedelbara konsekvenserna av valet kan vi inte heller göra mycket åt. Vi kan bara titta på. Och det ska vi så klart göra. Det som i förlängningen kan påverka oss själva är viktigt att följa och förhålla sig till. Men låt oss ha sinnesro att acceptera just detta att vi ingenting kan göra åt det som just nu sker därborta.

Däremot kan vi var och en förändra i det lilla där vi är. För att skapa en bättre värld. Vi kan vara snälla mot varandra och andra. Och snälla mot den här planeten. Och om vi är tillräckligt många som gör just så, runt om i hela världen, blir den här världen ändå en bättre plats till sist. Inte ens en amerikansk president kan måla hela himlen svart. I varje fall inte så länge vi inte tillåter honom att göra det.

Det finns en vacker värld där ute som är värd att bevara i sina bästa delar och förbättra i sina sämsta. Låt oss inte glömma bort det. Och om vi behöver kraft för att gå vidare just nu: Då är det inte fel om vi för en stund slutar prata om USA och istället drömmer oss bort till en tropisk strand någon annan stans i världen där sanden är vit, himlen är blå och havet är turkost där emellan.

Kanske att en stunds surfande på vågor av vackra bilder ger oss sinnesro att acceptera det vi inte kan förändra, mod att förändra det vi kan och förstånd att inse skillnaden?

Vill du virtuellt besöka stranden på bilden ovan ska du bildgoogla eller söka på Instagram på orten ”Kendwa”. Behöver du även fly bort rent fysiskt för att hitta kraften att åter tro på den här världen föreslår jag att du bokar en resa till Zanzibar där stranden finns. För även om där finns en ekonomisk fattigdom som behöver minskas, och som du som turist bidrar till att minska, så finns där en rikedom av bildskönhet som läker de djupaste sår av misströstan.

1 kommentar

Under instagram, miljö, resor, samhälle och politik, sociala media, vackra platser, världen

Nu har nyåret 2017 rullat in runt om i världen


Gott Nytt År! 

Redan klockan 11 på förmiddagen svensk tid blev det midnatt och nytt år i några länder i Söderhavet. Däribland Samoa. Klockan 12:00 hos oss inträffade ett annat tolvslag än vårt  i Nya Zeeland. Där är det i Auckland, vid Skytower som det nya året bör inledas.

.

Näst på tur var Sydney klockan 14:00 svensk tid. Kanske världens mest berömda nyårsfirande? Den som varit med där glömmer det aldrig och vi ser det numera alltid livesänt på TV (BBC World) och på streaming. Dessutom har jag vakat in på taggen #SydNYE på Instagram:

.

Klockan 16:00 svensk tid firades det nya året in i Tokyo:

.

Näst på tur, klockan 17:00, passerade Kina in i det nya året. Även så Taiwan och Taipei 101:

.

18:00 var det bland annat Thailands tur. Bland annat på Phuket:

View this post on Instagram

#Happy New Year #2017

A post shared by denisona81🇷🇺 (@denisona81) on

.

Och 21:00 svensk til blev det nytt år också i Dubai:

.

Bakom Egyptens pyramider blev året nytt när klockan blev 23:00 här hemma.

View this post on Instagram

Happy New Year from Egypt!!!!

A post shared by Blackjack Billy (@blackjackbilly) on

.

Och 01:00 hos oss blev det nytt år även i London:

.

När vi sedan låg och sov här hemma inträdde det nya året i Brasilien när klockan var 04:00 här. Vi var i Buzios för två år sedan och upptäckte då att klädkoden på nyår påbjuder vita kläder och att firandet sker vid havet. Så också i Rio. Här på Copacabana:

.

Två timmar senare, klockan 06:00 här, var det dags på Times Square i New York:

.

Och klockan 11:00 svensk tid inträffade det nya året även på Honolulu, Hawaii:

View this post on Instagram

ハッピーニューイヤー(☝︎ ՞ਊ ՞)☝︎

A post shared by hideki_sekiyama (@hideki_sekiyama) on

.

3 kommentarer

Under instagram, resor, världen

Stjärnorna berättar historier

Stjärnorna gnistra och glimma. I tidig morgontimma. Och i tidig kväll. Stjärnorna. Jag tycker om dem. Jag tycker om att blicka upp mot dem i decembermörkret en klar vardag och jag tycker ännu mer om att från stranden se dem tändas över havet en sammetslen natt på semester i främmande land. Jag tycker om stjärnorna. De berättar historier om svunna tider.

De berättar om hur det började med en stor smäll för nästan 14 miljarder år sedan. Om hur stjärnstoff slungades ut och bildade galaxer. Som Vintergatan. De berättar att vår galax föddes för 13 miljarder år sedan ur ett nästan sfäriskt och roterande gasmoln bestående av väte och helium. De berättar att under tidens lopp har gasen sedan samlats i en roterande skiva där yngre stjärnor bildats och bildas än idag och där vår sol bildades för 4,6 miljarder år sedan. En ganska vanlig stjärna ändå. Säger stjärnorna.

Och under den stjärnan vandrar vi som våra förfäder och förmödrar vandrat före oss. Och om natten har också urtidens människor blickat upp mot stjärnorna och undrat vad de har att säga till oss. Och stjärnorna har berättat dem historier. De har under jägarstenåldern berättat om hur båtar ska navigeras i natten i sökandet efter nya jaktmarker när den kontinent som idag heter Afrika inte längre räckte till.

Och de har för oss som lever idag berättat hur en grupp av dessa människor för kanske 70 000 år sedan via nuvarande Eritrea lyckades ta sig över Röda havet till nuvarande Jemen. Och hur ättlingarna till dem nådde Sydostasien för kanske 50 000 år sedan och sedan Australien för minst 40 000 år sedan. Och stjärnorna över södra halvklotet berättade en kväll i trettondagshelgen 2013 om drömtidens sånger för oss när vi vandrade tillbaka till hotellrummet genom ett fortfarande hett Yulara efter att ha sett på deras ättlingars dans och sedan ätit kvällsmat. Vi hade den gången ätit pizza med kängerukött.

Stjärnorna har glittrat över den bondestenålder, som i trakterna av norra Syrien utvecklade världens första jordbruk för ungefär 11 500 år sedan. Och stjärnorna har då börjat berätta för våra förfäder när det var dags att så och skörda. Till Cypern har stjärnorna sedan sett de första bönderna komma i båt med utsäde och husdjur två tusen år senare. Och ännu senare på samma ö har jag i oktober 2015 blickat ut över havet, fullmånen och stjärnorna. Och läst Karin Bojs.

Till vår del av världen kom jordbruket med de invandrare som skulle bli våra förfäder och förmödrar 4 000 år efter det att deras förfäder anlänt till Cypern. Och vid Haväng har jag tidigt i höstas sett solen tränga undan natthimlen och gå upp över havet och stenåldersstenarna.

Från bronsåldern kommer himmelsskivan som hittades i Nebra i Tyskland och solvagnen som hittades på Jylland. Dessa skvallrar om hur viktiga sol, måne och stjärnor var för den tidens präster och deras undersåtar. Plejaderna mellan sol och måne. Och hällristningarna. Intill dem på Himmelstadslundsfältet i Norrköping har jag sett bronsåldersdans under stjärnorna. För tretusen år sedan började också Polynesien befolkas som det sista stora geografiska regionen på jorden. Utriggare på deras kanoter än idag så som på våra hällristningars båtar. Och invid stränder av blånande slätter har jag skådat Samoastjärnornas sken. Och innan dess hade jag och min älskade vandrat hem till vår hydda på Aitutaki med fullmånen som enda ljuskälla utöver stjärnorna.

Sen kom järnåldern och vid vår tideräknings början, berättar stjärnorna att det kom några österländska stjärntydare till Jerusalem. Stjärnorna säger att de var präster från Persien som också fungerade som vetenskapsmän, diplomater och rådgivare vid hovet, som hade tyckt sig se en ny konungs stjärna gå upp och att de kom­mit för att hyl­la ho­nom. Stjärnorna säger också att de visa männens tro var och är samtida med judendomen och tillsammans med den föregångare både till kristendom och islam. Prästernas titel var ”mager”. Ett ord som senare blivit till vår tids ”magiker”.

Och vid den tiden var Rom hela världens huvudstad och Medelhavet var Mare Nostrum och oräkneliga är de gånger jag hänförts av dess stjärnhimmel. Som under en kvällspromenad i Menton i somras (bilden). Eller när jag efter kvällsmaten några kvällar i september låg på en solstol på en hotellbalkong på Amalfikusten. Och skådade stjärnorna.

Och så hänger allting samman i en enda lång historia från tidernas början, genom nuet och rakt in i framtiden. Och människor har i alla tider färdats och sökt det goda livet någon annanstans. Säger stjärnorna som tindra så klara. Som diamanter i skyn.

3 kommentarer

Under historia, resor, samhälle och politik, världen

Hur det än är


Hur det än är. Det lät bli sommar igen. Sol som skiner igen. Blå himmel igen. Raps som blommar igen.

Får en ändå hoppas. Inte ens mörkermännen kan måla hela himlen svart. Tror jag. Även om det känns så ibland.

”Man måste ta folks oro på allvar”, heter det. Bra. Ta då gärna oss på allvar också. Vi som går med en stor ångestklump i magen över utvecklingen, men som ändå inte vill slå neråt. Inte uppåt heller. Eller åt sidan. Eller utåt. Eller inåt. Vi som inte vill slåss alls. Vi som bara vill leva och låta leva. Och tro på att vi kan få ordning på allt det här om vi hjälps åt. Och tro på att det blir en sommar igen.

Lämna en kommentar

Under årstider, miljö, samhälle och politik, sommar, världen

Ljuset i mörkret


Utanför tåget ett snöigt Skåne. Snön lyser upp i novembermörkret. Gårdagens konsert med Kent på Malmö arena lös också upp i mörktet. Trots att det är ett avsked. Kanske just för att det är ett avsked. Slutet för världen som vi känner den. Vi tar farväl av en förlorad värld. Vad ska komma sen? Mer växthuseffekt. Mer hat mellan grupper av människor? Mer terrorism? Mer krig?

Själv vill jag ha mindre av allt det där. Var finns vägen ut till en bättre värld? Var finns vägen mot ljuset? Ljuset bortom mörkret?

Och just i denna stund. Oron för Nya Zeeland. Jordbävningen inträffade för en timme sedan. Mitt i natten där. Konsekvenserna är ännu oklara. Tsunamivarning råder. De första vågorna börjar nu rulla in.

Lämna en kommentar

Under resor, Skåne, världen

Det här är de vita outbildads revolt

Fel låt vann. Mörkt ute, mörkt inne, mörkt i hjärta, mörkt i sinne. Lögnen som det nya sanna. Håna och svartmåla etniska minoriteter, funktionsnedsatta och kvinnor (de senare förutsatt att de inte är så vackra att se på så att man vill ofreda dem – då ofredar man istället och hånet kommer först i och med en eventuell protest mot ofredandet). Sparka neråt och kalla det ett uppror mot ”etablissemanget”. Vad var det som hände? Hur kunde det ske? Min analys: Det här är de vita outbildades revolt. Särsilt då de som är män, medelålders och bor på landet och i småstäder. Varför de revolterar? Se här:

Jag tror att vita, outbildade män har röstat mot effekterna av globalisering, digitalisering, urbanisering och sina egna relativt sett sämre chanser i livet. Inte nödvändigtvis så de ser det själva, dock. De har röstat för att ”göra Amerika stort igen” genom att kasta ut muslimerna. Och latinamerikanerna. Typ. Och gärna diskriminera svarta också. Och kvinnor.

Har vi som är utbildade haft fel i att utbildning är viktigt? Jag tror absolut inte det. Tvärt om. Men hur får vi med oss resten?

Hur bygger vi broar? Förakt och hånfullhet mot de outbildades okunskap är knappast vägen framåt. Även om det är lockande att håna grunda och felaktiga förklarigsmodeller.

Har vi som är utbildade haft fel i att utbildning är viktigt? Jag tror absolut inte det. Tvärt om. Vi begriper ju att det inte kommer att hjälpa ett skit att bygga en mur mot Mexico. Eller att kasta ut invandrarna. Men hur får vi med oss resten?

Jag tror att det behövs nya, eller i vart fall kraftigt modifierade politiska idémodeller. Konservatismen, liberalismen och socialismen är från 1800-talet och adresserar industrisamhället. De är alla prövade. I USA gäller det särskilt liberalismen. Men ingen av de här ideologierna tycks locka en outbildad vit, medelålders man i Mellanvästern som har hus, bil och jobb men som har svårt att se en bättre framtid för sig och sin familj. Och vill ha förändring.

Jag har inga färdiga svar på hur en sådan idémodell skulle se ut men jag tror att det är en bra början om vi erkänner att det också finns en baksida av globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Och att vi inte har några färdiga svar på vad vi gör åt den. Än. Men sen tror jag att vi måste börja hitta svaren ganska snart. 

Och jag tror att de här nya idémodellerna inte får vara allt för teoretiska. De behöver tala till både känslor och förnuft. 

Annars kommer de här grumliga idéerna som bygger på massor av känslor, och då mest rädsla och hat, men inget förnuft, att fortsätta vinna terräng. Och i en sådan framtid är vi alla rökta. (Om vi inte redan är det i och med gårdagens valresultat.)

Uppdatering: Det ska erkännas att det är lite tillspetsat att bara skylla på männen här. Även vita kvinnor röstade i högre grad på den för både USA och världen sämre kandidaten enligt min bedömning. Men kombinstionen etnicitet och utbildningsnivå är den stora vattendelaren i valet.

2 kommentarer

Under samhälle och politik, världen

Syrien, Putin och Obama: Hur svårt kan det vara?

Jag brukar inte blogga om världspolitiken men nu kan jag inte låta bli längre. För det som händer nu är bara så dumt och har hållit på så olidligt länge att jag bara måste yttra mig. Även om jag är väl medveten om att vare sig Putin eller Obama läser min blogg.

Det handlar om det här kriget som pågår i Syrien. I förra veckan såg vi bilder på en chockskadad pojke täckt av damm från en bombning av huset där han bodde. Den här veckan nåddes vi av nyheten att hans bror dött i sviterna efter samma attack. Hundratusentals människor har dött. Miljoner är på flykt. En liten rännil når Europa och här ojjar vi oss över vilka konsekvenser flyktingkrisen får för just oss. Inför identitetskontroller och ägnar oss åt signalpolitik: ”Kom inte hit!”

Men kriget då? Vem gör något åt källan till flyktingkrisen? Vem gör något åt kriget?

Vet nån ens längre vad det handlar om? Det började med den arabiska våren. Det finns de som hävdar att klimatförändringarna bidrog. Att det var torka och missväxt. Människor gjorde uppror. Ville ha demokrati. Regimen slog tillbaka.

Men sen då? Varför fortsätter kriget utan slut?

Därför att Iran och Ryssland fortsätter att pumpa in vapen och pengar till regimen och Saudiarabien och USA till rebellerna.

Vad är det de vill vinna med kriget i Syrien?

Det verkar som om de ser det som någon slags brädspel om makt och inflytande i regionen. De leker med miljontals människor av kött och blod. Barn. Som om de vore schackpjäser på ett bräde. Men det är de inte, kan jag berätta. Det kunde lika gärna ha varit du och jag och våra barn.

Kriget har inga vinnare. Bara förlorare. Men det förstår inte de som spelar detta maktspel mellan shia och sunni. Detta spel som för Rysslands och USA:s del ytterst handlar om makten över Mellanösterns oljeresurser.

Lyft blicken! Istället för att satsa pengar på vapen, krig och död: Satsa pengarna på en omställning till en hållbar energiproduktion. Se till att göra er oberoende av Mellanösterns olja. Vinn mindre grogrund till framtida konflikter, på grund av klimatkrisen, på köpet.

Men först av allt: Sätt er ner vid förhandlingsbordet och se till att få ett slut på det här dumma kriget. Jobba tillsammans mot IS och för ett Syrien där både den nu regerande shia-minoriteten och sunni-majoriteten kan leva tillsammans.

Hur svårt kan det vara?

2 kommentarer

Under miljö, samhälle och politik, världen

Laddar med bilder från Vattenriket 

 
Eftersom jag är på konferens i Göteborg idag och imorgon och eftersom jag deltar i utmaningen Blogg100 som går ut på att publicera ett blogginlägg varje dag i hundra dagar så har jag tidsinställt det här inlägget i förväg. Det är skrivet igår kväll under tågresan upp till Göteborg.

Och jag laddar det med några bilder från Vattenriket i Kristianstad, en oas av häftig natur på lunchpromenadavstånd från jobbet när jag är på hemmaplan. Och inte i Göteborg.

  

2 kommentarer

Under blogg, fotografi, Kristianstad, mitt jobb, natur, världen