Jag har skrivit förut att den spanska huvudstaden har något newyorkskt över sig. Där finns i alla fall några sådana inslag. Och en av de byggnader som bidrar till det intrycket är den skyskrapa som byggdes för det spanska telefoni-bolaget Telefónica på 1920-talet.
Den här kontorsbyggnaden ligger på adressen Gran Via 28. När den stod färdig i mars 1929 var den den högsta europeiska skyskrapan med sina 89 meter i höjd. Den fortsatte att vara Europas högsta hus fram till 1940 när Terrazza Martini-tornet öppnade i Genua.
Arkitekten
Telefónica-byggnaden designades av den spanska arkitekten Ignacio de Cárdenas pastor, som var son till en adlig självlärd journalist som emigrerat ”hem” till Spanien från Kuba. En av Ignacios bröder blev ännu mer känd som arkitekt och en annan var jurist, fotbollsspelare och sedemera president för fotbollsklubben Atletico Madrid.
Ignacio tog sin examen som arkitekt i Madrid 1924. Så snart han avslutat sina studier anställdes han av det nyskapade nationella telefonbolaget i Spanien som chef för byggnadsavdelningen. År 1925 reste han till New York, där han började arbeta med planerna på Gran Vía-huvudkontoret, tillsammans med ITT:s chefsarkitekt, Louis S. Weeks. ITT hade nämligen ett stort aktieinnehav i Telefónica vid den här tiden.
Arkitekturen
Trots att byggnaden är tydligt inspirerad av det amerikanska kan Cárdenas egen spanska touch ses i de churrigueresqa detaljerna, som ska ses som en blinkning till Madrids barockarkitektur. Churrigueresque är alltså en spansk gren av barocken, som var stor på 1600- och 1700-talen. Byggnaden, som i övrigt ger ett avskalat intryck, innehåller 14 våningsplan samt en källare, en semikällare och ett centralt torn.
Bygget
Själva bygget av Telefónica-byggnaden startade 1926 och byggnaden slutfördes fullständigt i mars 1929, men den öppnade sina dörrar officiellt först den 1 januari 1930.
Arbetskraften bestod av mer än 1000 arbetare och den slutliga kostnaden stannade på 32 miljoner pesetas. Den blev en av de första skyskraporna i Europa och tog också över Madrids eget höjdsrekord genom att överträffa Palacio de la Prensa. Ett höjdrekord som skyskrapan behöll tills det togs över 1953 av Edificio España.
Hemingway och kriget
Under det spanska inbördeskriget, som pågick 1936–1939, användes Telefónica-byggnaden av de republikanska styrkorna, som observatorium för att se var Francos trupper befann sig. Detta var anledningen, tillsammans med det faktum att byggnaden också var utrikespressens kontor, till att den blev till ett mål för bombningar under kriget. Ernest Hemingway var en av de journalister som skickade hem sina rapporter från insidan av denna byggnad.
Arkitektens vidare öde
Ignacio de Cárdenas pastor ansågs ideologiskt stå på den förlorande sidan i det spanska inbördeskriget. Han fortsatte verka som arkitekt men det var inte aktuellt, i diktatorn Francos Spanien, att han skulle få några nya prestige-uppdrag av samma dignitet som bygget av Telefónicas skyskrapa. Han flyttade på grund av sina republikanska sympatier också till Frankrike, men återvände såsmåningom till Spanien. Han dog 1979.
Byggnaden idag
Telefónica-byggnaden kröns idag, lämpligt nog, av antenner för mobiltelefoni. Den kan ses från många ställen i Madrid centrum.
Från 1967 till 2013 har en ursprungligen röd upplysta klocka blivit ett landmärke vid skymning och natt. Från och med den 1 juli 2013 är klockans färg blå för att bättre passa varumärket Telefónica. Bolaget är idag ett stort internationellt märke inom telecom som dominerar marknaden i Sydamerika. Telebolaget har idag sin flaggskeppsbutik i byggnaden som också innehåller ett telekommunikationsmuseum och ett auditorium.
Visst är det möjligt att som privatperson kompensera sina flygresor genom vi-skogen. 
