Du har väl sett dagens snackis? Vissa uppfattar klänningen som vit och guldfärgad. Andra ser den som blå och svart? Faktum är att bilden faktiskt ÄR blå och svart men att den lika gärna HADE KUNNNAT VARIT vit och guld. Hur kan det komma sig?
Här är bilden som förklarar mysteriet;
Det handlar om att hjärnan ”lurar ögonen”. Vår hjärna är konstruerad för att tolka information från våra sinnen utifrån omständigheterna. En sådan omständighet är vilken slags ljusförhållande/belysning som råder för tillfället. Beroende på om din hjärna tolkar bilden som fotograferad i mörker med gul belysning eller som i skugga mitt på dagen kommer du att se bilden olika. Visst är det spännande?
Jag tänker att den som främst ser klänningen som ljusblå och brun har en fördel som fotograf. Då ser du bilden som den faktiskt ser ut. Och inte en omtolkning av bilden. Hur din hjärna omtolkar en bild behöver nämligen inte överensstämma med hur andras hjärnor gör det…
Bilderna är inbäddade från en amerikansk artikel.
Halloj världen! 
Jag kollade klänningen i olika ljusförhållanden. I bästa fall ser jag den som ljusblå med guld spets. Frågade flera av mina kunder också. De såg det precis som jag. Jag visade den då till en manlig kund, och sa han med en gång blå med svart spets.
Och han fick se exakt samma bild i samma ljusförhållanden.
Ja. Spännande att vi ser den så olika!
Ok jag ser bara klänningen i guld och vitt. Dottern visade mig den igår och jag ser inget blått inget svart. Jag fattar inte denna snackis. Men jag vet att vitt blir blått i skugga, snö tex blir ofta blåskiftande på bild.
Bildskärmens kvalitet kanske lurar ögat…eller så uppfattar vi människor färger olika. Så är det nog.
Då jag jobbade i foto labb vet jag att vi printade olika en del ville ha kalla bilder en del lite varmare. Vi kunde ställa in printerns färger och få dem enligt vårt eget färgseende. Det kan jag ha lite problem med nu då jag inte framkallar mina bilder själv att de inte har den tonen som jag vill.
Jag kan faktiskt se båda varianterna. :)
Detta har tagit upp i morronsoffan i BBC oxå.
Intressant med din förklaring.
Tänk vad lättlurade vi är och vad som är sanning för en människa är inte det för en annan.
Ja. Helt otroligt hur detta har spridit sig. :)
Dottern bedrev lite miniforskning och kollade med oss föräldrar och syskon vilka färger vi såg. Hon undrade om det vara genetiskt hur hennes tappar och stavar såg färgerna. Kollar på svaren och ser att övervägande delen av oss som är släkt ser vitt/guld(beige). Jag och sonen ser blått/svart(brunt) spontant men jag ser som du båda varianterna. På nåt sätt förvånar det mig att detta har spridit sig så, för den kunskapen har nog funnits hur länge som helst att färger kan se olika ut under olika förhållanden. Men ok, det ”nya” är kanske att människors hjärnor tolkar så olika.
Jag tror som du att det är det att bilden klyer och skapar tydliga åsiktsskillnader. Färgerna guld och vitt ligger ju också väldigt långt från svart och blått och det bidrar ju till fascinationen. Det mest spännande att se tycker jag är att många snabbt låser fast sig i att deras sättet se bilden är det enda rätta…
Tror att vi har grunden till många problem i världen nånstans i just den psykologi som ligger bakom det…