Etikettarkiv: Sandakan

Kul skylt

toaskyltGanska kul skylt, tycker jag.  Fotograferad på Sepilok Nature Resort utanför Sandakan där vi tillbringade ett par timmar med att fika i en vacker miljö och fotografera lite innan vi skjutsades vidare till Sandakans flygplats. Och ja, gå på toaletten också.

Det märkligaste av allt är att skylten kan behövas. Vet inte hur många gånger jag har kommit in på toaletter runt om i världen där någon uppenbart suttit med skorna på toaringen. Skoavtryck ibland och hela toasitsen nerkissad eller värre allt för ofta. Trots det. En viss komisk effekt blir det att se detta som pictogram.

Fotograferar du också roliga skyltar ibland, när du är på resa?

10 kommentarer

Under humor, resor

Ett par timmar på Sepilok Nature Resort

På vår resa från ön Lankayan utanför Borneo till Singapore tillbringade vi ett par timmar på Sepilok Nature Resort där vi fikade i en vacker miljö innan vi skjutsades vidare till Sandakans flygplats.

Transporten till flygplatsen ingår efter vår vistelse på dyk-resorten på Lankayan. När jag först hör talas om att vi ska vara ett par timmar på detta hotell i samma koncern som hotellet på ön, så låter det som en nödlösning sedan vi berättat att vi redan besökt det rehabiliteringscenter för orangutanger som ligger precis intill. Men jag tänker att jag kan väl ta en dricka först och sedan ändå gå en sväng om rehabiliteringscentret eftersom det säkert skulle bli långtråkigt att bara sitta på en resort och vänta.

Men det blir aldrig långtråkigt. Miljön här är faktiskt ganska fantastisk. Mitt i regnskogen, intill en liten göl med typiskt tropiskt brunt och grumligt vatten har denna resort och trädgård anlagts. Bryggor, hyddor och tropiska blommor. Jag dricker ett glas med iste innan jag förföljer och försöker fotografera en fjäril, men den vill inte fastna på bild.

Istället dyker det upp en rovfågel på himlen. Kanske är det en örn? Och så simmar det ett djur i vattnet? Är det en krokodil? Eller en orm? Nej, det måste vara en ödla, någon slags varan.

Så går jag ett varv i trädgården, bland resortens hyddor, och fotograferar blommor. Sedan går jag på toaletten och beställer därefter ett glas iste till. Och snart nog har tiden runnit iväg och det är dags att lämna den här platsen.

Om jag någon gång återvänder till Sandakan på Borneo kan jag absolut tänka mig att bo några nätter här.

2 kommentarer

Under blommor, resor, trädgård

Lankayan – En fin dyk-ö utanför Borneo som funkar även för icke-dykare

Pulau Lankayan är en ö som ligger två timmars båtresa norr om Sandakan. Som i sin tur ligger på norra Borneo, i Malaysia. På den lilla, lilla ön finns både en dyk-resort och en äggkläckningsanläggning för havssköldpaddor. Här finns också vita stränder, turkost hav och fina koraller och fiskar. En utmärkt plats för den som vill dyka, snorkla eller bara vila upp sig några dagar. Men dyr.

Lankayan har ett spännande djur- och växtliv. Precis som på många håll på Borneo är detta därför främst ett resmål för den som är intresserad av djur och natur. Men det här är också en mycket vacker plats, där du kan ta det lugnt och koppla av, om du vill.

Det enda boendealternativet på ön, Lankayan Island Dive Resort, byggdes 1997. Dykare lockas av det rika djurlivet, koraller och sjunkna vrak. Lankayan är även känd för sina observationer av valhajar, även om vi inte ser någon när vi är här.

Men havssköldpaddor ser vi. Två arter stora havssköldpaddor lägger ägg på ön. Sköldpaddorna mäts av den lokala naturvårdspersonalen, äggen samlas in, räknas och grävs sedan ner i sanden igen,  inom ett inhägnat område. Efter att äggen kläckts registreras födelseantalet och sedan släpps de små sköldpaddorna och får springa ut i havet. Det  går i princip till på samma sätt som på sköldpaddsön Selingan, bara i något mindre skala.

Den 13 oktober 2003 förklarades Lankayan vara en del av Sugud Islands Marine Conservation Area (SIMCA). Som en del av SIMCA är all resursskörd (fiske etc.) förbjuden på Lankayan av statens regering i Sabah, Malaysia.

Priser
Vi besöker Lankayan i början av november 2019. Ett paket för fyra personer som inkluderar transport till och från ön från Sandakan, måltider och boende i tre dagar för fyra personer i familjebungalow på stranden, kostar då 26 600 kr. Alltså 2217 kr per person och dag. Då ingår ingen dykning. Boende i dubbelrum blir något dyrare per person. Vid utcheckning betalar vi ytterligare ett par tusen för dryck, glassar, tårta och hyra av kajak. Samt där till drygt ett par tusen för ett prova-på-dyk för två personer.

Dykpaket för fyra personer i familjerum hade för samma dagar kostat ca 33 000 kr, alltså något dyrare, men kanske mer prisvärt då 3 dyk från båt per dag och obegränsat med dyk från land ingår i det priset. Men tänk på att du aldrig får dyka inom 24 timmar innan du ska flyga. Och att det är oklart om hyra av någon dyk-utrustning ingår i priset – sannolikt inte – så hör efter i förväg vad det kommer att kosta. Prislistan är ändå uppenbart utformad för att i första hand attrahera dykare. Men vi reser alltså ändå hit som icke-dykare (även om tre av oss har dykarcertifikat sedan förr i tiden.)

Det finns bokningssajter som påstår att de har Lankayan på sitt program (Agoda och Booking till exempel), men som när du söker på datum säger de att det är fullbokat, även om det inte är det. Så enda sättet att boka är för närvarande att gå via någon resebyrå i Malaysia. Till exempel dive-Malaysia. Eller så gör du som min svägerska gjorde; mejlar direkt till bokningen på ön.

Bästa badstranden på ön.

Boendet
Vi har valt att bo i en familjestuga för fyra personer, som ligger direkt på stranden. Nedanför stugan finns ett par solstolar och därtill ett turkost hav. Men vattnet är väldigt grunt här så vi försöker aldrig bada på den här sidan av ön. Avstånden är ändå så korta.

Trots de höga priserna är detta mer av en eko-lodge än ett lyxboende, men stugan är inte på något sätt trång, här finns luftkonditionering, badrum med både badkar och dusch. Och en liten veranda. Pojkarnas sovrum är samma rum där vi kommer in från verandan och här finns två enkelsängar. Ett par trappsteg upp finns ytterligare ett sovrum med en dubbelsäng. Här finns också en levande krukväxt, vilket faktiskt lyfter boendekvaliteten mer än man kanske skulle tro.

På ön finns också stugor där du kan bo på pålar över vattnet. Tänk dock på att dessa stugor saknar badstegar ner till vattnet, och att de är dyrare att bo i. (Men de gör sig bra på bild.)

När vi är här är det få andra gäster på ön, ändå pågår flera byggnadsarbeten. Dels byggs ytterligare ett antal stugor nere vid vattnet och dels en större byggnad mitt på ön. Det känns lite märkligt att fler byggnader skulle behövas, men förmodligen är det lågsäsong när vi är här.

Förvänta dig inte någon lyx. Här finns till exempel ingen pool och inte heller något gym. (Inte för att jag frågar efter det.) Det du betalar för här är att vara på den här speciella platsen med sin naturskönhet och sitt rika djurliv.

Orkidéer blommar längs gångbroarna mellan husen.

Stugan vi bor i.

Dubbelsäng i ena sovrummet.

Solstolar utanför stugan.

Maten
Maten är överlag god och ibland riktigt delikat, som den gången vi serveras räkor i ingefära. Den är asiatisk och oftast enkel, med få ingredienser i varje rätt, och inte alls kryddstark. Det som ingår är frukost, lunch, eftermiddagsfika och middag. Drycker som ingår är saft, vatten, kaffe, te och varm choklad.

I måltiderna ingår oftast en soppa till förrätt. Maten serveras normalt som kantinmat med tre rätter att blanda efter tycke. Men första dygnet vi är här är det så få gäster på hotellet att vi serveras maten på serveringsfat, direkt vid bordet.

Matsalen finns i ett stort servicehus som står på pålar en bit ut i vattnet. Det är vackert upplyst på kvällarna och här finns reception, trevlig lounge med knackig wi-fi (saknas på resten av ön) och ett litet bibliotek.

Frukost vid havet.

Soppa till förrätt.

Plockmat från buffén på Lankayan.

Våra dagar på Lankayan
Båtresan från Sandakan med upphämtning på hotellet (klockan 9:30) ingår alltså i paketet och vi anländer till ön strax innan lunch. Vår säkerhet garanteras av två militärer som följer med i båten och sedan också vaktar på ön. Säkerhetsläget på norra Borneo har jag annars tänkt återkomma till i ett separat inlägg senare.

Förutom vår familj på fyra personer är vi här tillsammans med min brors familj på ytterligare fyra personer. Annars är här inte många gäster. Vi bor i stugor på stranden på den lilla ön som det bara tar ungefär en kvart att gå runt.

Vi hinner med att doppa oss och snorkla lite den första förmiddagen innan det är dags att äta. Efter lunch blir det mer snorkling. Vi har med oss egen utrustning för snorklingen och behöver alltså inte hyra någon utrustning. När vi är här är det lågvatten på eftermiddagen. Det innebär att vattnet är mycket grunt över korallerna och vi behöver vara försiktiga när vi snorklar. Vi ser ett myller av fiskar, sjöstjärnor, snäckor och koraller.

Vi ser senare, när vi kommit upp ur vattnet, revhajar och skölpaddor röra sig mellan bryggorna på ön. Mot kvällen den första dagen på ön slår ett rejält åskregn till och det bara vräker ner en stund.

Nästa dag är det Albins födelsedag. Han fyller 14 år. Det firas så klart med både sång och presenter på morgonen. Han får bland annat en ny mobiltelefon som ersättning för den som gått sönder tidigare på resan.

Han är inte med i det gäng som anmält sig till en prova-på-kurs i dykning. Det är däremot min 15-åring och hans två kusiner som är 13 och 11 år gamla. Både jag och min bror har dykarcertifikat sedan tidigare, men dels har ingen av oss dykt på senare år och dels vill vi gärna vara med när våra barn provar på att dyka med tuber. Vi har därför också anmält oss.

Vi får hjälp att välja utrustning och en genomgång om hur den fungerar. Sedan får vi prova att andas i regulatorn och en genomgång om hur den och masken töms på vatten, vid behov. Vi övar också att tömma masken på torra land. Vi får en genomgång om hur man tryckutjämar öronen under vatten och så får vi lära oss några dyk-tecken att teckna med händerna under vattnet; ”okej”, ”vi går ner”, ”vi går upp”, ”jag har problem”, ”med örat”, ”haj” och ”sköldpadda”.

Sedan är vi redo att gå ner i vattnet och stående på knä visa att vi klarar att tömma både masken och regulatorn på vatten, samt simma en kort runda. Efter en kortare paus är det dags att ge sig ut med båt och dyka en halvtimme på sex-sju meters djup. Tiden springer iväg fort och snart är vi tillbaka på land igen.

Den här dagen är det mulet väder. Efter lunch vilar jag och 15-åringen lite i loungen medan övriga i sällskapet paddlar kajak en timme. Så blir det lite snorkling igen innan det är dags för middag som avslutas med födelsedagstårta.

Den tredje och sista dagen på Lankayan är vädret bättre igen. sol och växlande molnighet. Vi snorklar på både för- och eftermiddagen. Bäst är det när det är högvatten. Vid lågvatten är det egentligen lite för grunt för att det ska kännas bekvämt.

På eftermiddagen bränner sig tyvärr både Albin och min Anders på en brännmanet. De får hjälp att slå ättika på huden, vilket ska lindra skadan.

På kvällen får vi alla vara med om något betydligt trevligare innan middagen, nämligen hur småsköldpaddor kläcks och sedan släpps ut i havet. Ungefär 150 stycken. De är helt omåttligt söta!

Bästa badstranden på Lankayan.

Vi hittade Nemo när vi snorklade.

Vi hittade också många andra fina fiskar. Och koraller.

Vi provade också att dyka.

Solnedgång från gångbryggan ut mot huvudbyggnaden.

Huvudbyggnaden med restaurang, reception, lounge och wi-fi.

Vi firade Albin med födelsedagstårta.

Havssköldpadda som är uppe vid vattenytan och hämtar luft.

Nykläckta havssköldpaddor skyndar mot havet.

Turkost vatten runt Lankayan.

8 kommentarer

Under djur, natur, resa med ungdomar, resor, vackra platser

Den centrala marknaden i Sandakan, Borneo


Förutom skylten på utsidan som på engelska (och dessutom på malajsiska och kinesiska) anger att detta är ”Sandakan Central Market” finns det inte mycket som avslöjar att det finns en marknad på insidan av detta hus som ligger vid gatan Jalan Market i staden Sandakan på nirra Borneo. Tvärtom liknar det gula betonghuset mer ett p-hus i flera våningsplan än en marknad.

Här inne säljs en del prylar men mest av allt mat. Frukt, grönsaker, kryddor, torkad och färsk fisk och skaldjur.

Det är en enkel lokal med blanka golv, högt i tak och lysrörslampor som bidrar med ljus. I långa rader står vad som mest liknar marknadsstånd.

En flicka med en kattunge poserar för ett fotografi. Jag vet inte om hon tänker sig att jag ska betala för bilden men hon kräver ingen betalning och jag vill inte bidra till att djur används fördylika syften. Jag hoppas på att hon bara råkar sitta där med en kattunge i famnen när jag kommer förbi med min kamera.

Den torkade fisken luktar ganska skarpt. Till försäljning finns färska rockor, hajar och andra fiskar och skaldjur som du aldrig ser i en fiskaffär där hemma. Flera av försäljarna sitter och röker. Det ser du inte heller där hemma numera.

På vägen ut köper jag en klase små bananer. Den kostar en 1 malaysisk rinngit. Alltså 2 svenska kronor och 30 öre.

Bananer till salu.

Flicka med kattunge.

Fler bananer till salu.

Salladslök säljs ocksåhär.

Färska rockor.

En annan sorts rocka?

3 kommentarer

Under mat, resor

Djuren vi mötte på Bornean Sun Bear Conservation Centre

Jag skrev igår om det björncenter som ligger vid Sepilok på norra Borneo, som tar hand om och rehabiliterar unga malajbjörnar som hamnat i fångenskap. Såklart såg vi ett antal av dessa björnar på centret, men vi såg några andra djur också. Och dem tänkte jag berätta om nu.

Direkt när vi kommer in mot björncentret, före själva entrén, kommer vi på en orangutang som ligger på gångbron med ryggen mot oss. Ganska direkt vänder hon sig om men ligger sedan bara där, alldeles stilla och ser på oss med trött blick. Vår guide tror att orangutangen är sjuk och har sökt upp platsen för att få hjälp. Parkernas gemensamma veterinärmottagning ska ligga i närheten. Efter en stund kommer en parkvakt och visar orangutangen vägen, bort från oss turister. Långsamt, långsamt rör de sig framåt och lika långsamt följer vi efter på behörigt avstånd. Tills de svänger vänster och vi fortsätter mot entrébyggnaden där vi ser en film och äter var sin glass.

Vad som hände med orangutangen vet jag inte men jag hoppas att hon fick hjälp av veterinärerna.

Väl inne bland björnarna ser vi två ormar i ett träd. De är båda gröna och ganska små, men ser giftiga ut.

Sedan ser vi också en svinmakak som går omkring på räckena där inne. På magen hänger en unge.

En orangutang ligger plötsligt vägen.

Förmodligen är den både trött och sjuk.

Orangutangen lunkar iväg.

En annan grön orm.

Den första ormen i annan vinkel.

Svinmakak med unge.

10 kommentarer

Under djur, resor

Möt Borneos björnar – världens minsta

Precis intill rehabiliteringscentret för orangutanger i Sepilok på norra Borneo ligger Bornean Sun Bear Conservation Centre. Centret har ett liknande syfte som rehabiliteringscentret för orangutanger som det ligger granne med, men känns något lite mer som en djurpark.

När vi är här träffar vi på fler spännande djur än björnarna, vilda djur som rör sig fritt bland björnarna, något som jag tänkt återkomma till. Men först lite om solbjörnarna, eller som de oftare kallas på svenska malajbjörnarna. Dessa malaysiska solbjörnar är de minsta björnarna i världen och de finns bara i Sydostasien.

Hot
De hotas fortfarande av utrotning på grund av avskogning, olaglig jakt och fångst av ungar som säljs som husdjur. Resultaten av dessa hot är att många unga solbjörnar lever under onaturliga fångstförhållanden, inomhus, bland annat i provincen Sabah på Borneo.

Det finns för närvarande 43 räddade malajbjörnar som bor på BSBCC, som är det enda centrat i världen för att rädda malajbjörnar. Anläggningen består av stora skogsområden för att ge en naturlig miljö anpassad till björnarnas behov och för underlätta deras rehabilitering tillbaka till naturen.

Centret
2014 öppnade centrat för allmänheten. Besökarna som sedan dess ökat i antal, från 50 000 personer det första året till idag runt 80 000 per år, kan här lära sig mer om malajbjörnarna och observera dem i en livsmiljö som liknar deras naturliga. Centret grundades 2008, började byggas 2010 och hittills har 7 malajbjörnar återförts till vilt tillstånd tillbaka till den oinhägnade regnskogen.

Besökarna rör sig på spänger som byggts i regnskogen, men här finns också staket mellan besökarna och björnarna. Då björnarna kan klättra i träd vet jag inte hur ”absolut” inhägnade de är, men staketet bidrar onekligen till känslan av djurpark här. Inte för att jag är någon motståndare till djurparker där djuren har det bra. Men ändå.

Björnarna
Solbjörnarna blir mellan en meter och 1,40 meter långa och mankhöjden är 70 centimter. De är normalt nattaktiva och sover på dagen, uppe i träden. Däremot går de inte i ide, som andra björnar, eftersom de endast lever i tropikerna där det finns både värme och mat året runt. Malajbjörnarna är allätare men äter helst insekter och honung.

7 kommentarer

Under djur, natur, resor

Se orangutang på Borneo – Sepilok rehabiliteringscenter

Under vår resa till Borneo hade vi turen att få se vilda orangutanger vid två olika tillfällen. Först såg vi en utanför grottan Gomantong och sedan såg vi en annan från båt vid Kinabatangan. Men störst chans att se orangutang har du om du besöker något av de rehabiliteringscenter som finns på ön.

Vi besöker det center som finns vid Sepilok utanför Sandakan på norra Borneo.

Centret tar hand om unga orangutangungar som blivit föräldralösa på grund av den pågående avskogningen av Borneo och de tar även hand om ungar som olagligt har fångats och hållits som husdjur. På Sepilok får de nyanlända en fullständig hälsokontroll innan den långa processen för att rehabilitera dem tillbaka till naturen börjar. Rehabiliteringen tar upp till sju år, vilket är lika lång tid som vilda orangutangungar normalt stannar hos sin mamma. Spädbarnsorangutanger vårdas dygnet runt, precis som ett mänskligt barn och när de blir äldre går de med sina kamrater i ”förskolan”. På natten hålls de inomhus, i burar, av sökerhetsskäl.

Vi går på breda spänger av trä genom regnskogen. Det här är ett naturreservat som heter Kabili Sepilok skogsreservat och är 43 kvadratkilometer stort. Plötsligt blir det tvärstopp. Massor av turister. Köbildning. Efter en stund förstår vi varför. Det sitter en orangutang i vägen. När den klättrar upp och befinner sig precis bredvid spången får vi lov att gå förbi. Personalen vill inte att vi stannar och fotograferar den men jag hinner fånga några bilder i flykten. Så här nära en (relativt) vild orangutang är det inte många besökare som får chansen att komma.

Träningsanläggningen
Vi hoppar över informationsfilmen eftersom vi sett en motsvarande film kvällen innan. Istället går vi raka vägen till den relativt nya del av träningsanläggningen som kan ses av besökare. Vi går in i en luftkonditionerad byggnad och ser aporna genom stora glasfönster.

Här vistas apor som har kommit en bit i sin rehabilitering. Här finns ställningar att klättra på och de matas också här. Äldre ungar tar hand om yngre som en slags ställföreträdande mammor.

Matningen av fria apor
När klockan närmar sig 10 är det dags att förflytta sig till den plats där aporna i det fria utfordras två gånger per dag. Det är dock bara ett fåtal orangutanger (och en svinmakak) som kommer hit för att äta idag. Och så är det oftast, berättar vår guide. De flesta orangutanger hittar tillräckligt med frukt i naturreservatet på egen hand. Efter som orangutanger och övriga apor i reservatet är fria att komma och gå som de vill kan du aldrig garanteras att se några apor vid utfodringen.

Särskilt om det regnar finns det en viss risk att samtliga håller sig undan. Men du har ändå väldigt goda chanser att få se orangutang om du besöker det här rehabiliteringscentret.

Här sitter du inomhus och tittar på orangutanger som tränar på att klättra och som äter.

Äldre apor tar hand om yngre.

Människor som tittar på apor. Alla är primater.

Till matningen i det fria kommer orangutangerna klättrandes på rep.

Även en svinmakak tar för sig av det som bjuds.

Ett par orangutanger samsas om maten.

Hyggligt lång arm.

Alla orangutangerna har ett individuellt utseende.

Den här kom vi riktigt nära vid början av vårt besök.

20 kommentarer

Under djur, natur, resor