Under vår resa till Borneo hade vi turen att få se vilda orangutanger vid två olika tillfällen. Först såg vi en utanför grottan Gomantong och sedan såg vi en annan från båt vid Kinabatangan. Men störst chans att se orangutang har du om du besöker något av de rehabiliteringscenter som finns på ön.
Vi besöker det center som finns vid Sepilok utanför Sandakan på norra Borneo.
Centret tar hand om unga orangutangungar som blivit föräldralösa på grund av den pågående avskogningen av Borneo och de tar även hand om ungar som olagligt har fångats och hållits som husdjur. På Sepilok får de nyanlända en fullständig hälsokontroll innan den långa processen för att rehabilitera dem tillbaka till naturen börjar. Rehabiliteringen tar upp till sju år, vilket är lika lång tid som vilda orangutangungar normalt stannar hos sin mamma. Spädbarnsorangutanger vårdas dygnet runt, precis som ett mänskligt barn och när de blir äldre går de med sina kamrater i ”förskolan”. På natten hålls de inomhus, i burar, av sökerhetsskäl.
Vi går på breda spänger av trä genom regnskogen. Det här är ett naturreservat som heter Kabili Sepilok skogsreservat och är 43 kvadratkilometer stort. Plötsligt blir det tvärstopp. Massor av turister. Köbildning. Efter en stund förstår vi varför. Det sitter en orangutang i vägen. När den klättrar upp och befinner sig precis bredvid spången får vi lov att gå förbi. Personalen vill inte att vi stannar och fotograferar den men jag hinner fånga några bilder i flykten. Så här nära en (relativt) vild orangutang är det inte många besökare som får chansen att komma.
Träningsanläggningen
Vi hoppar över informationsfilmen eftersom vi sett en motsvarande film kvällen innan. Istället går vi raka vägen till den relativt nya del av träningsanläggningen som kan ses av besökare. Vi går in i en luftkonditionerad byggnad och ser aporna genom stora glasfönster.
Här vistas apor som har kommit en bit i sin rehabilitering. Här finns ställningar att klättra på och de matas också här. Äldre ungar tar hand om yngre som en slags ställföreträdande mammor.
Matningen av fria apor
När klockan närmar sig 10 är det dags att förflytta sig till den plats där aporna i det fria utfordras två gånger per dag. Det är dock bara ett fåtal orangutanger (och en svinmakak) som kommer hit för att äta idag. Och så är det oftast, berättar vår guide. De flesta orangutanger hittar tillräckligt med frukt i naturreservatet på egen hand. Efter som orangutanger och övriga apor i reservatet är fria att komma och gå som de vill kan du aldrig garanteras att se några apor vid utfodringen.
Särskilt om det regnar finns det en viss risk att samtliga håller sig undan. Men du har ändå väldigt goda chanser att få se orangutang om du besöker det här rehabiliteringscentret.
Halloj världen! 
Ni har verkligen haft tur med att få se många vilda djur och fåglar på er resa. Jättefina och festliga bilder på alla aporna, den med låååånga armen är ju helkul och lyckad. Apor med ungar ser ju bara så väldigt ömsinta ut. Och så den som ni nästan snubblade över, så fin. Supersköna bilder.
Tack! 😊 Ja, vi hade verkligen mycket tur. Världens största blomma blommade också när vi var där. Jag håller fortfarande på och smälter allt. :)
Javisst ja, den också! Förstår att du är uppfylld av upplevelserna.
😊
Jag skulle avskeda deras hårfrisör. Deras hår är så frissig skulle behöva lite bra hårbalsam. 😉
De är duktiga akrobater. På en av bilden trodde jag att jag ser en gigantisk hårig spindel 🕷, men efter lite mer stirrande såg jag att spindeln var en apa. Du var verkligen påpasslig med närbilden.
Jag undrar bara kan inte dessa apor vara rätt så farliga?
Orangutanger är stora och starka, så visst skulle de kunna skada en människa om de får det för sig. Men de är normalt inte aggressiva. Däremot händer det att de stjäl kameror och väskor från besökare. Eftersom de kan smittas av sjukdom från människor är det absolut förbjudet att försöka klappa aporna, och jag tror ändå inte att det är tillrådligt. De kan nog bli irriterade om någon skulle försöka.
Tack för det utförliga svaret. 😀
WOW … en fantastisk utflykt och såå fina bilder! En av mina drömmar fick du uppfylla!
Tack för alla fina bilder!
Apor är härliga och roliga att titta på – vilket inte minst dina bilder visar.
Åhh, vad spännande, vilken upplevelse 😀 Härliga bilder!
Så bra att denna anläggning finns men samtidigt så sorgligt att den ska behövas. Älskar dina bilder. Du har verkligen fångat deras olika uttryck. Armarna är som gummiband, kan bli hur långa som helst känns det som. Och jag kommer att tänka på kung Louie i Djungelboken när jag ser den vänstra orangutangen i bilden ”orangutangerna som samsas om maten”.
Tack! 🐒💕 Ja, visst är den lik! Undrade om någon mer skulle se den likheten. 😊
Jättefina bilder! Men vilken otrolig tur ni hade med att få se vilda orangutanger! Så läckert! Måste vara ganska ovanligt?
Jag tror att vi hade extremt mycket tur på vår resa. Temaresor – jag kollade nu efter din fråga – nämner inte ens möjligheten att se vild orangutang vid Kinabatangan. Vi såg ju världens största blomma blomma vid Kinabalu och dessutom elefanter vid Kinabatangan så en stor portion tur.