7 saker du behöver veta om våra världsarv

Världsarvskonventionen fyller i dagarna 50 år. Den antogs nämligen den 16 november 1972 i Paris. Men vad är egentligen ett världsarv? Vem utser dem? Vilka var de första? Hur många finns det nu och vilka är våra svenska världsarv? Det och lite till svarar jag på här.

1. Vad är ett världsarv?

Världsarvslistan består av både kultur- och naturmiljöer. Och då närmare bestämt de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. De utgör det allra viktigaste i vårt arv från det förflutna, det vi lever med idag och det vi har att föra vidare till framtida generationer. Det handlar om kultur- och naturarv som är är oersättliga källor till liv och inspiration. Världsarven anses tillhöra alla världens folk, oavsett var de bor.

Egyptens pyramider och Stora Barriärrevet i Australien är alltså lika mycket ditt och mitt världsarv som Örlogsstaden Karlskrona eller Gammelstads kyrkby utanför Luleå. Men självklart har Sverige ett särskilt ansvar för att skydda och bevara de världsarv som finns i just vårt land.

Idén om att kombinera bevarande av kulturella platser med natur kom från USA. En konferens i Vita huset i Washington, DC, 1965 efterlyste en ”World Heritage Trust” som skulle stimulera internationellt samarbete för att skydda ”världens fantastiska natur- och natursköna områden och historiska platser för nuet och framtiden för samtliga världsmedborgare”.

2. Vem utser världsarven?

Det är UNESCO som utser världsarven. Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, som brukar förkortas Unesco bildades 1945 och är ett av FN:s 15 fackorgan. Unesco har som syfte att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur. Och det var alltså på deras kongress i november 1972 som konventionen om världsarv antogs.

Processen för att utse världsarv är inte helt lätt att genomskåda. Enligt konventionen ska länderna själva inventera sina möjliga världsarv men det händer också att initiativ tas underifrån som med Hälsingegårdarna i Sverige. Det finns sedan 2010 en ”uppströmsprocess” som syftar till att bearbeta och sålla bland förslagen redan innan en ansökan lämnas in.

Nästan hälften av alla världsarv är belägna i Europa eller Nordamerika och cirka tre fjärdedelar är kulturobjekt. Världsarvskommittén som tar beslut enligt Världsarvskonventionen har därför sedan 1990-talet arbetat med en global strategi för att komma tillrätta med den här obalansen.

Europas länder har också kommit överens om att de i fortsättningen ska vara mycket restriktiva med att nominera nya objekt. Eventuella nya kandidater ska i så fall tillhöra kategorier som är underrepresenterade på listan. Som till exempel landsbygdens byggnader, industriminnen, 1900-talets arkitektur och vetenskapshistoriska minnen.

3. Vilka är kriterierna?

För att komma med på världsarvslistan måste platser vara av enastående universellt värde och uppfylla minst ett av följande tio urvalskriterier:

1. att det är ett mästerverk av ett mänskligt kreativt geni eller
2. att det uppvisar ett betydelsefullt utbyte av mänskliga värden, över en tidsperiod eller inom ett kulturellt område i världen, om utvecklingen inom arkitektur eller teknik, monumental konst, stadsplanering eller landskapsdesign eller
3. att det bär ett unikt (eller åtminstone exceptionellt) vittnesbörd om en kulturell tradition eller om en civilisation som lever eller som har försvunnit eller
4. att det är ett enastående exempel på en typ av byggnad, arkitektoniskt eller tekniskt eller ett landskap som illustrerar ett eller fler betydande stadier i mänsklighetens historia eller
5. att det är ett enastående exempel på en traditionell mänsklig bosättning, mark- eller havsanvändning som är representativ för en eller flera kulturer, eller mänsklig interaktion med miljön, särskilt när den har blivit sårbar under påverkan av oåterkalleliga förändringar eller
6. att det direkt eller påtagligt förknippas med händelser eller levande traditioner, med idéer eller med övertygelser, med konstnärliga och litterära verk av enastående universell betydelse. (Kommittén anser att detta kriterium helst bör användas tillsammans med andra kriterier).
7. att det innehåller superlativa naturfenomen eller områden av exceptionell naturlig skönhet och estetisk betydelse eller
8. att det är en enastående representant för något av de stora geologiska stadierna i jordens historia, inklusive spår av liv, betydande pågående geologiska processer i utvecklingen av landformer, eller betydande geomorfa eller fysiografiska särdrag eller
9. att det är ett enastående exempel på betydande pågående ekologiska och biologiska processer i utvecklingen och utvecklingen av terrestra, sötvatten, kustnära och marina ekosystem och samhällen av växter och djur eller
10. att det innehåller de viktigaste och mest betydelsefulla naturliga livsmiljöerna för bevarande av biologisk mångfald, inklusive de som innehåller hotade arter av enastående universellt värde ur vetenskapens eller bevarandesynpunkt.

4. Vilka var de första som utsågs?

De första 12 världsarven utsågs 1978. De var:

1. Galápagosöarna, Ecuador
2. Staden Quito, Ecuador
3. Aachens domkyrka, Tyskland
4. L’Anse aux Meadows, Kanada
5. Simenbergen, Etiopien
6. Klippkyrkorna i Lalibela, Etiopien
7. Nahanni nationalpark, Kanada
8. Ön Gorée, Senegal
9. Mesa Verde nationalpark, USA
10. Yellowstone nationalpark, USA
11. Krakóws historiska centrum, Polen
12. ltgruvorna Wieliczka och Bochnia, Polen

Och Jisses! Jag inser att jag inte besökt en enda av dessa de 12 ursprungliga!

5. Hur många världsarv finns det?

Från år 1978 och fram till idag finns det totalt 1 154 världsarv utsedda av Unesco. De finns fördelade på totalt 167 länder. 545 av världsarven finns i Europa & Nordamerika, 277 i Asien & Oceanien, 146 i Syd- och Mellanamerika, 98 i Afrika och 88 i Arabvärlden. Och ja, det är den här regionala indelningen som Unesco använder för sin statistik över världsarven.

Världsarvslistan har idag alltså en bit över tusen objekt och antalet ökar med runt 20-30 nya platser varje år. (Dock med två avbrott 2020 och 2022 på grund av pandemin respektive Rysslands krig i Ukraina.) Det finns därför kritiker som anser att antalet börjar bli för stort. Och att det stora antalet platser på listan skulle kunna undergräva det ursprungliga syftet att framhäva helt unika och enastående natur- och kulturarv. Det finns dock i nuläget inga planer på att antalet kulturarv medvetet skulle begränsas framöver. Arbetet med att utse nya objekt fortsätter i oförminskad takt.

6. Vilket land har flest världsarv?

Italien är det land som har allra flest världsarv. Hela 58 stycken, varav 53 är kulturella. Bland dem finns hällristningarna i Valcamonica, de centrala delarna av huvudstaden Rom, Santa Maria delle Grazie-kyrkan i Milano, där målningen ”Den sista måltiden” av Leonardo da Vinci finns och Florens historiska centrum. Till att börja med. Sedan har vi ju Venedig, så klart, med sina laguner.

Amalfikusten platsar också på den italienska listan över världsarv , liksom Dolomiterna och vulkanen Etna. Och ytterligare 50 objekt. Inte undra på att det är lätt att älska Italien som resmål!

7. Vilka är de svenska världsarven?

Idag har Sverige 15 världsarv. De har kommit med på världsarvslistan mellan åren 1991 och 2012.

1. Drottningholms slottsområde, Ekerö (1991)
2. Birka och Hovgården, Ekerö (1993)
3. Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)
4. Hällristningsområdet i Tanum (1994)
5. Skogskyrkogården, Stockholm (1994)
6. Hansestaden Visby, Gotland (1995)
7. Laponia, Lappland (1996)
8. Gammelstad kyrkstad, Luleå (1996)
9. Örlogsstaden Karlskrona (1998)
10. Södra Ölands odlingslandskap (2000)
11. Höga Kusten, Ångermanland (2000)
12. Falun och Kopparbergslagen (2001)
13. Grimeton radiostation, Varberg (2004)
14. Struves meridianbåge (2005)
15. Hälsingegårdarna (2012)

Källor: Unesco, Wikipedia och Riksantikvarieämbetet.

Läs mer: Lista – 7 bästa underverken i Afrika