Varberg – kallbadhuset och stadspromenad

Det är som vanligt efter en resa. Jag kommer hem med kameran full av bilder och huvudet fullt av intryck och tänker mig att det ska bli massor av små berättelser om det jag varit med om här på bloggen. Sedan rullar vardagen på. Det är lätt att mycket förblir oberättat. Så blir det ofta. Men nu tänker jag att jag ska försöka rycka upp mig och berätta lite mer om resan vi gjorde i början av sommaren. Första stopp blev Varberg.

Jag har berättat förut om hur vi använde väderkartan och coronakartan över Sverige när vi gav oss iväg på vår i huvudsak i förväg oplanerade roadtrip.

Men vi visste att vi ville besöka Dalsland, Värmland och fjällen. Bland annat. Men vädret skulle först bli fint lite längre söderut och på västkusten. Det fick bli Varberg för en kväll och natt.

Jag har länge velat återvända dit. Trots att jag varit där ett par gånger tidigare, på 80- och 90-talet noterade jag inte då det där spännande kallbadhuset som jag numera ofta ser på bild. Det ville jag gärna se i verkligheten. Och nu skulle det bli tillfälle.

När vi kom till Varberg installerade vi oss först i våra rum på vandrarhemmet i Varbergs fästning. Sedan var frågan om vi skulle välja att ta ett bad på kallbadhuset innan de stängde eller gå en promenad på stan. Ungdomarna valde en promenad på stan och Anton, 16 år, ville gärna låna min systemkamera. Det fick han så klart gärna göra.

Kallbadhuset

Precis intill Varbergs fästning ligger det fina kallbadhuset som faktiskt ibland rör upp känslor på sociala medier, när någon som sett bilden får för sig att byggnaden är en ny skapelse och ser den som ett bevis på den ”islamifiering” av det svenska samhället som vissa anser pågår.

Att jag själv inte noterat kallbadhuset förut beror på att det var först på 1990-talet som det renovererades till sitt nuvarande utseende. Och mycket riktigt är detta utseende inspirerat av muslimsk arkitektur, morisk närmare bestämt, men sannolikt indirekt via brittiska badorter. Men inte har denna inlåning skett på senare tid, inte. Det var redan 1866, när det första badhuset byggdes på platsen som byggnaden fick det utseende den har idag. Anpassningen som gjordes 1990 var alltså en återgång till den ursprungliga nymoriska stil som var populär på många håll i Europa mot slutet av 1800-talet.

Jag hade gärna sett det från insidan också. Men det får bli en annan gång.

Stadspromenad

På andra sidan kallbadhuset, sett från Varbergs fästning, ligger hamnen med båtar, kranar och den färjeterminal som inte längre används för resor till Grenå i Danmark. Det känns som att det här området kunde snyggas till lite. Så vi promenerade inte vidare längs vattnet utan gick istället in mot stan. Förbi kyrkan och torget. Såg en ”folkskola” och en staty av en bonde på en häst. Stora väggmålningar. Mindre målningar på portar. Vi gick under järnvägen, tillbaka ner mot strandpromenaden. Där kom vi förbi inte mindre än tre olika nakenbad, ett för män och två för kvinnor. Och snart nog var vi tillbaka vid Varbergs fästning igen. Där noterade vi en staty som gått ner på knä. Kan det vara nästa Varbergs-grej som somliga ska reta sig på, tro? ;)

På kvällen åt vi på ett ställe nere vid vattnet, nära kallbadhuset och sedan gick vi en kort sväng till, runt om och inne på Varbergs fästning.

Och det var ungefär det vi hann med under vårt korta besök i Varberg.