
Den som läser den här bloggen ofta vet att jag har en förkärlek för vackra platser. Nyligen hemkommen från mitt andra besök på Malta funderar jag så klart över om detta lilla land kan klassas som en sådan plats. Över vad jag tycker, helt enkelt. Det är nämligen inte glasklart om Malta är övervägande fult eller mer domineras av det vackra.
Till att börja med påverkas det intryck du som besökare får av Malta av att ö-riket är oerhört tätbefolkat. På en yta som är mindre än en fjärdedel av Ölands ryms över en halv miljon invånare. Och till det kommer inte så få turister. Om du tittar på en karta över huvudön Malta kommer du att upptäcka att en stor del av ytan består av tätbebyggelse. Ön domineras dessutom väldigt mycket av biltrafiken. Vägar, vägtunnlar, trafikkaruseller och p-platser. Sådant är sällan vackert och är det inte här heller. Dessutom är det opraktiskt att det finns så få övergångsställen.
Torrt landskap
Nästa sak är att Malta är ett väldigt torrt land under stora delar av året. Det som inte är tätbebyggelse är trots det jordbrukslandskap. När vi nyss var här, vid månadsskiftet oktober till november, hade det redan hunnit komma en del regn och ön hade börjat bli grönare. Men under sommarmånaderna är stora delar av jordbrukslandskapet solbränt på ett ganska ofördelaktigt sätt. Toner i brunt och beige.

På en ö som domineras av tätbebyggelse har det stor betydelse hur denna ser ut. Och på Malta är det väldigt både och.
Rörig bebyggelse i toner av beige
Trots att Malta är så tätbefolkat är det inte så många som bor i själva huvudstaden Valletta. Den anlades av riddarna på en halvö som är begränsad i storlek.
Istället bor de flesta invånarna i olika förorter som ligger i direkt anslutning till huvudstaden. Och det är också i sådana förorter som de flesta turisthotell ligger. De förorterna heter Sliema, St Julian’s och St George’s. Och de ligger alla vid havet med en fin strandpromenad nedanför bebyggelsen.
Men. Själva bebyggelsen känns ganska rörig med många el- och teleledningar i trasselsuddar längs väggar och över gator. Det gör att stadsbilden bitvis påminner mer om USA eller Sydostasien än om resten av EU.
Dessutom är husen ofta tillbyggda med fler våningar som kraftigt avviker i stil från de nedre våningarna.
De ursprungliga husen och våningsplanen är ofta byggda av beige sten. Men med dörrar, fönster och burspråk som oftast är målade i någon klar kontrasterande färg. Dock inte alltid. På vissa hus är även detaljerna beiga. Men påbyggnaderna kan däremot se ut lite hur som helst och är tyvärr sällan snygga.
Överallt står det dessutom byggkranar som visar att det ständigt är nya tillbyggnader på gång.

Klart vatten och färgglada båtar
Malta har ont om sandstränder men desto mer klippkust. Inne i stadsbebyggelsen har man inte sällan huggit ut bassänger och trappsteg i klipporna för att underlätta för badande. Badstegar är också ganska vanliga.
Direkt bildskön är väl sällan den här klippkusten men däremot är vattnet oftast klart och vackert. Inte sällan med stråk i turkosa färger. Och inte sällan med färgglada fiskebåtar guppande på vågorna.
I byn Marsaxlokk finns särskilt många sådana gamla färgglada träbåtar i vattnet. Detta eftersom det är Maltas viktigaste fiskehamn. Den är känd som ett vackert turistmål. Men. Inte ens där är allt enbart vackert. Något som jag tänker att jag återkommer till ett eget inlägg.
Maltas allra mest turkosa vatten finns i ”blå lagunen” mellan öarna Comino och Cominetto, men den platsen är tyvärr delvis förstörd av ett för hårt besökstryck. Något som jag också lär få anledning att återkomma till.
Estetik från många håll
Den gamla huvudstaden Mdina, som ligger på en höjd har jag redan skrivit om att den är riktigt vacker med sin medeltida stadsplan och delvis medeltida bebyggelse men upprustad med inslag av fransk 1700-tals-barock med inspiration från Paris.
Valetta präglas av att den är byggd som en riddarnas medeltida huvudstad med försvarsmurar och andra befästningar som omger staden. Arkitekturen på huvudstadens gator och piazzor sträcker sig annars från mitten av 1500-talets barock till modernism. Staden bombades hårt under andra världskriget vilket har påverkat stadsbilden en del. Beigea stenhus och många burspråk präglar också Valletta. Att det ligger en och annan soppåse på gatorna den dagen soporna ska samlas in bidrar ju inte precis till att försköna, men är heller tyvärr inte unikt för just den här staden eller det här landet.
Till allt detta kommer inslag av engelsk 1800- och 1900-talsestetik i form av röda telefonkiosker (jo, de finns faktiskt kvar), röda postlådor och pubar i brittisk stil.
Slutkläm
Sammantaget tycker nog att Malta rent estetiskt ger ett lite rörigt intryck. Att landet är bitvis är en smula fult, men minst lika ofta vackert i detaljerna. Men kanske framförallt charmigt. Trots — eller kanske snarare tack vare — den estetiska röran.











Läs mer: Därför övergavs Maltas gamla huvudstad Mdina – och blev en medeltida barockstad
Jag måste nog hålla med dig om att Malta kan upplevas som fult. När jag besökte ön tyckte jag under de första dagarna att ön var förskräckligt ful. Men efter ett tag blev just det här att det mesta går i beige helt OK och en del av Maltas säregenhet. Mest förtjust blev jag i Gozo. Häftigast var när jag fick flyga helikopter från Gozo till flygplatsen på Malta. Då var allt vackert 😄
Oj! Låter häftigt att flyga helikopter. 👍 Den här gången hoppade vi över Gozo. Men vi gjorde ett kort besök där 1990. Har en positiv minnesbild av ön. :)
Jag har inte varit på Malta. Älskar pittoreska byar och gammal arkitektur. Men gillar också en blandning av gammalt och nytt. Och numera älskar jag platser som inte är anpassade för turism. Liksom tillrättalagda. Kanske Malta bjuder på både ock?
Ja, Malta bjuder väldigt mycket på både och. :)
Det var en evighet sedan jag var på Malta, så mycket har ändrats, helt klart. Men just det torra landskapet fascinerades jag av, det var… skulpturalt vackert. Vi hyrde en bil och körde omkring och tog oss till Gozo vill jag minnas. Jag minns inga uthuggna bassänger utan man badade direkt från klipporna och vattnet var iskallt, turkost och klart. Jag hade nog ingen tanke på att allt var beige, för mig var det nog ljusgult och fint. Men det som störde var skräpet. Inga papperskorgar någonstans utan allt skräp slängdes bara där man stod. Men som sagt var, det var länge sen.
Fina Maltabilder, särskilt den med klippbassängerna och det djupt turkosa vattnet!
Tack!
Särskilt skräpigt tycker jag nog inte att Malta är idag. Det jag minns från när vi var där 1990 var att det då fanns vattenpolo-banor överallt i havet. Nu fanns det bara en byggd simbassäng för vattenpolo och simning, precis intill vattnet. Jag kan inte minnas om den bassängen fanns då också. Men kanske.
Däremot kunde vi inte den här gången fatta var det var som vi badade vid klipporna förra gången vi var här. Det visade sig när vi kom hem och jämförde med mina gamla foton att på den platsen hade de några år sedan byggt en park med lekplats.
(Jag svarade på den här kommentaren redan igår. Men jag tror att den kommentaren försvann?)
Ja, den flög visst iväg någonstans. Skönt att skräpet tas om hand, det var så märkligt, folk sopade till exempel framför sina hus, men rakt ner i rännstenen. Spännande att återvända till en plats, ibland blir man besviken när man inte känner igen sig, men ofta glatt överraskad av förbättringar.
Ja, mestadels var förändringarna till det bättre på Malta.