Malta har en gång varit en brittisk koloni och visst syns det på detaljer här och där. Men hur brittisk är Malta egentligen?
Låt oss titta på det!
1. Telefonkioskerna
De karakteristiska röda telefonkioskerna är en av de där tydliga visuella symbolerna som vi har förknippat med de brittiska öarna. De finns också kvar på Malta. Men hur länge till kan man undra?

2. Brevlådorna
Lika röda och nästan lika utrotningshotade som telefonkioskerna. Och lika typiskt brittiska. Det var på 1880-talet som de brittiska brevlådorna började målas röda för att de skulle synas bättre. Från början hade de varit gröna för att tvärt om bättre smälta in i landsbygdens landskap. Malta ingick i det brittiska imperiet under hela 1800-talet och mer än hälften av 1900-talet så det är kanske inte så märkligt att den brittiska designen imponerandes hit.

3. Vänstertrafiken
Precis som så många andra länder som ingår i det brittiska samväldet har Malta vänstertrafik. Det där är ju lite extra klurigt om du ska hyra bil – vilket vi i och för sig aldrig har gjort på Malta – men också när du ska gå över gatan. Glöm inte att titta åt höger! (”Look right!”)

4. Övergångsställena
Att övergångsställena markeras med svart- och vitrandiga stolpar med en gul rund lampa högst upp uppfattar i alla fall jag som typiskt brittiskt. Inte för att det finns så många övergångsställen dock, tyvärr.

5. Språket
Malta har två officiella språk. Maltesiska och engelska. Maltesiskan är ett semitiskt språk, närmast besläktat med arabiskan, men som skrivs med latinska bokstäver och har många låneord från italienska och engelska. Men samtidigt pratas också en mycket god engelska av nästan alla malteser. De flesta skyltar är på båda språken och det arrangeras till och med språkresor till Malta för ungdomar som vill bättra på sin engelska. Också det engelska språket är en rest från tiden inom det brittiska imperiet. Så klart.

6. Pubarna
Så klart finns det en och annan pub på Malta av engelskt snitt. Men helt ärligt så är de inte särskilt dominerande i gatubilden.

7. Men resten då?
Ja. Och så såg vi en byst av Winston Churchill i en park i Valletta också. Men ungefär där tar det stopp.
”Cherry picking” är ett engelskt uttryck som handlar om att endast välja exempel som styrker den tes du vill driva. Och med den sortens körsbärsplockning går det absolut att ”bevisa” att Malta är ett mycket brittiskt land. Men Malta är faktiskt betydligt mindre brittiskt än vad man kanske skulle tro efter en sådan här genomgång.
Du skulle istället minst lika gärna kunna peka på den katolska kyrkan, klimatet, att många också pratar italienska, på den italienska gelaton (glassen) och maten och istället hävda att Malta är väldigt italienskt.
Sedan går det också att peka på arv efter både araberna och de flerspråkiga korsriddarna.
Malta är helt enkelt väldigt mycket en mix. Där det brittiska ingår som en av flera delar.

Kul att läsa, jag gjorde liknande reflektioner om Cypern för några år sedan. Telefonkioskerna är på utgång även på hemmaplan tyvärr av förståeliga skäl men Belisha beacons som blinkar vid skolor och andra övergångsställen med stopplikt finns det en hel del kvar. Rätt bra uppfinning om man inte måste stanna överallt ändå.
Jag visste inte att de där typiskt brittiska övergångsställena heter Belisha beacon. Så nu fick jag möjlighet att läsa en Wikipedia-artikel om fenomenet. Numera är de (i Storbritannien) tydligen utrustade med LED-lampor och vissa med solceller. Kul! Och ja, Cypern är också ett land med sådana här brittiska inslag. Den röda (!) tråden är att de flesta av fenomenen kopplar till företeelser som växte fram under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Posten, telefonin och bilismen. När dessa tekniker moderniseras kommer sannolikt dessa spår av imperiet sakta försvinna från samväldesländerna.
Kul vinkel! :-)
Tack! 😊
Jag kan inte komma ihåg de där klotlamporna vid övergångsställena. Men jag minns att jag inte hittade någon brevlåda när jag skulle posta kort, haha, var inte inställd på att de skulle se ut som de gjorde. Sen tyckte min man att maten var typiskt engelsk, lite småtråkig med kokta grönsaker och pajer/puddingar. Vi var tre veckor på Malta, men det var länge sen.
Här har jag kommenterat.
Det trodde jag att jag svarat på. Ibland försvinner mina svar om jag postar dem från tåget, där täckning saknas. Kanske är det vad som har hänt här? Lite lustigt att du inte såg de klarröda brevlådorna. Maten minns jag mycket riktigt som tråkigare när vi var på Malta på 80-talet. Kanske har de orienterat sig mer mot det italienska köket efter det. Det är de ju i så fall inte ensamma om.