
Igår gjorde vi en utflykt till Stiby backe naturreservat i Sölvesborgs kommun för att se backsipporna blomma. Backsipporna blommar med början i andra halvan av april och det är första gången jag besökt Stiby backe vid den här tiden på året och sett backsipporna blomma där.
Backsippan är en ganska ovanlig blomma som finns i södra och sydöstra delarna av landet upp till Uppland. Den är fridlyst i hela landet. Vanliga växtplatser är gräshedar, naturbetesmarker, gravfält och grusåsar.
Stiby backe är ett av Listerlandets få berg. I naturreservatet finns många stigar. Vi gick en av de kortare rundorna. Just nu blommar backsippor i backarna och vitsippor i bokskogen. Här ska finnas blåsippor också, men det såg vi inga igår. Bergets topp ligger 70 meter över havet. Härifrån är det en imponerande utsikt över Blekingekusten.
För att hitta till Stiby backe kör du mot Hällevik på Listerlandet. Tyvärr är det skyltat mot Stiby backe bara för bilar som kommer nerifrån Hällevik. Jag missar därför den lilla grusvägen först och får köra och vända innan jag hittar in till parkeringsplatsen vid naturreservatet.
Vid parkeringsplatsen finns en informationsskylt som berättar om bok- och ekskogar, frodiga lundar, öppna gräsmarker och hällmarker med vidsträckt utsikt. Den berättar också att Stibyberget är ett restberg som bildades för över hundra miljoner år sedan. Att det under årens lopp har varit täckt av både hav och is som har vittrat och slipat dess yta. Skylten berättar också att backsippor blommar här på våren och backtimjan på sommaren.
Första backsipporna
Vi passerar genom en grind och hamnar direkt på en öppen hagmark. Här hittar jag den första buketten backsippor för dagen. Som jag så klart inte kan låta bli att fotografera.
Här växer också björkar, ekar, enar och björnbärssnår.
Sedan går vi en kort slinga genom bokskogen innan vi påbörjar bestigningen mot bergets topp. Som nu inte är så jättehögt. Men ändå. Där uppe hittar vi ett bord med sittbänkar så vi väljer att sätta oss där för att fika vår medhavda fika. Vi har täckjackor på oss. Det är fortfarande kallt i vinden så snart inte solen värmer. Och den här söndagen är det ganska mycket moln på himlen.
Graven på bergets topp
Allra högst upp på berget finns ett gravröse från den äldre bronsåldern. En skylt på platsen berättar om hur det var hövdingar och andra personer med makt som begravdes så här. Här uppe växer det rikligt med backsippor och jag fotograferar flera knippen. Och slår knät i en sten när jag ska resa mig upp igen.
På väg tillbaka mot bilen ser vi en rovfågel. Jag försöker fotografera den, men bilderna blir inte bra. Jag har ändå lyckats fånga ett par småfåglar på bild. Och många blommor och blad.











Underbara bilder på backsipporna och andra vårliga ting! Förra året missade jag favoriterna men i år såg jag till att inte göra det. Bilden på de skira boklöven är sååå vacker.
Tack! Ja de är verkligen fina blommor. Men visste du att de är giftiga?
Jag har nog inte tänkt på det.
Inte jag heller. Det var min sambo som googlade. :)
Fina bilder! Det börjar spricka i grönt här i sydöstra Skåne nu, men det är rysligt kallt fortfarande. Grönskan låter sig dock. inte hejdas, utan tar bara lite längre tid på sig – vilket är helt okej.
Ja, det är ju lite kallt i luften fortfarande…