historia · natur · resor · vackra platser

Höga kusten – egna minnen och andra resebloggares bästa tips

Höga kusten. Det är ett sådant där område som ofta återkommer när det ska talas om natursköna platser i Sverige. Här skriver jag om några platser i området som jag besökt men jag delar också vidare andra resebloggares frikostiga tips.

Det som är speciellt med höga kusten är att det är den enda platsen i landet där höglänt och kuperad norrlandsterräng sträcker sig ända ut mot Östersjön. Längre norrut, som t.ex. i Luleå, där jag själv har bott för länge sedan, är landskapet förvånansvärt platt vid kusten.

Jag var senast vid Höga kusten på en resa i tjänsten 2009 och vi gjorde också en utflykt, men jag kunde nu först inte minnas vart vi åkte. Det är hopplöst att ha teflonminne och inga familjemedlemmar att fråga. Men då får man ta till sina resebloggar-kollegor!

Allt jag kommer ihåg var att vi bodde vid Högakustenbron och hade överläggningar där. Sedan åkte vi buss. Kom förbi ett ställe där någon hade spårvagnar i trädgården, som jag mindes det, men just det har jag ingen bild på. Och så besökte vi en by med en liten hamn och ett gammalt träkapell och ett naturreservat med låga kustklippor.

Jag la ut några bilder på Facebook och Eva Gyllenberg som har bloggen Rucksack och som bor i de där krokarna (fast lite längre norrut) vann stora detektivpriset när hon utifrån de ledtrådarna kunde räkna ut att jag varit i Barsta, på Rotsidan och passerat Mannaminne med bussen. Hon har skrivit flera inlägg om Ångermanland.

Så nu har jag googlat lite på de ställena som jag var på då, 2009.

Högakustenbron

Högakustenbron.

Men vi börjar med bron. Högakustenbron är en hängbro för E4:an över Ångermanälven, nära åns mynning i havet. Den finns precis på gränsen mellan Kramfors och Härnösands kommuner.

Brons fria spann är 1210 meter och hela brons längd är 1867 meter. Den öppnades för trafik den 1 december 1997.

Det är vid den norra änden av bron som Höga kusten börjar och själva området runt Ångermanälven där bron finns kallas Ådalen.

När jag var här 2009 bodde vi på ett litet hotell på den västra sidan om brons norra landfäste. Jag tror att det var Hotell & Restaurang Björkudden som vi bodde på. I vart fall är detta ett fint läge för den som vill bo med fina utblickar över bron.

Efter utflykten dag två stannade vi till vid andra sidan brofästet, men fortfarande på den norra sidan. Du kan läsa om hur det är att äta lunch där med utsikt över bron, hos resebloggaren Daniel ”Dryden” Rydén: ”Jag valde en pasta biff, som smakade över förväntan bra. Känslan var långt från flottiga vägkrogar och lastbilshak med fattiga hamburgemenyer i slamriga miljöer.” Han har också publicerat några flygbilder över bron, i ett annat inlägg.

Ångermanälven, nära Högakustenbron.

Barsta

Sjöbodar i Barsta.

Barsta är en liten ort som ligger några kilometer sydost om Nordingrå i Kramfors kommun. Det är ett gammalt fiskeläge. Av 1600-talets 20 sjöbodar finns idag 12 kvar. År 1557 hade de så kallade fiskarborgarna i Gävle, som då var den enda staden i Norrland, fått ett kungligt privilegium på allt strömmingsfiske längs Norrlandskusten mot att de betalade var tionde tunna fisk till kronan i skatt. Barsta var tidigt ett av dessa Gävlefiskares fiskelägen, men troligen vistades inte så särskilt många fiskare från Gävle där.

År 1655 kom kyrkoherden i Nordingrå på idén att fiskarna borde bygga en mindre kyrka på platsen och så blev det också. Både lokala fiskare och Gävlefiskare hjälpte till med bygget av kapellet som finns kvar än idag. Det är en enkel byggnad men på insidan är både väggar och tak målade i vitt och på det vita är det målat bilbliska motiv i gammal stil.

Under en period på 1700-talet fanns det 12 fiskare i Barsta fiskeläge. Hälften var bofasta och hälften Gävlefiskare.

Rotsidan

Rotsidan är den låga kusten vid Höga kusten.

Rotsidan är ett naturreservat i Kramfors kommun, inte långt från Barsta. Det är en fyra kilometer lång låglänt kuststräcka, med vackert slipade och plana berghällar av bergarten diabas. I svackor i berget ligger klapperstensfält, olika stora.

Låga kusten vid Höga kusten, skulle man kunna säga. De renspolade hällarna är lätta att gå på och är nog också fina att ligga och sola på en fin sommardag. Men jag var där en fin dag i september och då var det inte riktigt så varmt. Och inte hade vi tid till något sådant heller. Men det var fint att få komma ut och möta havet en stund.

Mannaminne

Den där ”trädgården” med spårvagnar som vi åkte förbi med bussen måste ha varit friluftsmuséet Mannaminne. Där ska finnas så mycket som jordbruksmuseum, konstmuseer, byråkratmuseum, kinapaviljong, en tunnelbanevagn, sju spårvagnar, hus från Ungern, Estland och Norge, ett kustmuseum, en stavkyrka, den gigantiska handsnidade jordgloben i ett eget hus, ett dragspelsmuseum i form av en passagerarångbåt, ett teknikhus med många fordon och apparater, ett Drakenflygplan, ett öppet kafferosteri, en bogserbåt från Ångermanälven, den enda bevarade vagnen från det sägenomspunna Silvertåget, ett bibliotek och mycket annat. Det vore verkligen roligt att få komma dit och se allt detta någon gång på lite närmare håll!

Mer om Höga kusten

Det jag har sett av Höga kusten är bara ett litet smakprov. Det finns mycket mer att se. Det ser jag inte minst när jag ser vad andra resebloggare tipsar om i området.

Eva Gyllenberg har till exempel skrivit om sju sevärdheter kring den lilla staden Örnsköldsvik. Hon skriver: ”På ön Trysunda tillbringade jag somrarna när jag var liten. Här sprang jag i träskor bland de skira blåklockorna på stigen upp till utsiktsberget, balanserade på de runda stenarna på stranden i Storviken och metade spigg med gamla kaffeburkar från bryggan. Trysunda är och förblir en av de vackraste öar som jag någonsin besökt.” Och: ”Strax utanför Örnsköldsvik ligger fiskebyn Skeppsmalen i en klippig vik. Hit åker du för att vandra bland de röda små fiskebodarna och köpa nyrökt sik, besöka fyren Skagsudde och sola på de lena havsklipporna.”

Skuleskogen är ett ytterligare av hennes tips och det är en plats som många tipsar om. Men också som det ryktas om att där var galet mycket folk förra sommaren. Så i år är det kanske klokast att undvika högsäsongen där. Annika Myhre som har skrivit ett helt inlägg med tips om höga kusten skriver så här om Skuleskogen: ”Skuleskogens nationalpark kan beskrivas som en av kronjuvelerna på Höga Kusten. Nationalparken, som inrättades år 1984, erbjuder ett gäng sevärda fenomen och hisnande vackra vyer. Här finns bland annat rödskimrande klippor av Nordingrågranit och barrskogen i gränslandet mellan syd och nord, och här kan du också få en bra överblick över den karaktäristiska landshöjningskusten.”

För ja, du visste väl att Höga kusten (och hela vägen upp och in i Västerbotten) är den del av Sverige där landhöjningen efter den senaste istiden har varit, och fortfarande är som häftigast? Tyngden av isarna gjorde att berget trycktes ner och när isarna smält så började bergen resa sig igen. Här stiger bergen fortfarande med nära en centimeter om året.

Slåttdalsskrevan är annars den kanske mest kända platsen i Skuleskogens nationalpark. Det är en 200 meter lång, 30 meter djup och 7 meter bred skreva som klyver Slåttdalsberget i två delar. Och det går att vandra genom den dramatiska skrevan som ligger centralt i nationalparken och är en av dess högsta punkter. Slåttdalsskrevan ingår också i vandringsleden Höga Kustenleden. Omgivande berg och skrevans väggar består av röd nordingrågranit. Men bilder som sprids på de hisnande vyerna lockar många. Bloggen ”Husbilsresor & äventyr” skriver om hur de fick vänta vid parkeringen som var full när de kom dit, innan de kunde parkera: ”När vi nästan var framme möts vi av en skylt om att parkeringen är full men vi väljer att vänta tills några åkt. Under tiden får vi en bok, av personal på plats från Länsstyrelsen, som handlar om 38 naturreservat och en nationalpark i Västernorrlands län.”

Men också: ”Det här är en plats man måste besöka, helt magiskt! Går man den södra vägen som vi gjort är sträckan ungefär 3 km men eftersom den periodvis är mycket stenig och det även finns mycket rötter är den lite tuffare och känns längre än 3 km. Bra skor är ett måste och glöm inte att ta med vatten.”

Helena Gunnare skriver på sin blogg ”Oh Darling!” om olika upplevelser vid Höga kusten. Bland annat skriver hon om ön Högbonden: ”Här kan du även stanna kvar över natten och bo i den gamla fyrvaktarbostaden. Då får du njuta av området utan allt stim och stoj från dagsturisterna. Jag kan också tänka mig att solnedgången här ute är helt magisk.”

Gunilla Yourstone, som har bloggen 4000 mil har skrivit ett inlägg med hela 25 saker att göra vid Höga kusten. Det hon lyft upp överst på den listan är Skeppsmalen och Skagsudde. Hon skriver: ”Höga kustens nordligaste utpost ligger norr om Övik och tycks därför oftast glömmas bort i Höga kusten-sammanhang. Själva tog vi 17 år på oss som Umebor att ta oss hit, men nu sen det är gjort kan vi inte nog rekommendera detta helt bedårande fiskeläge och den vackra miljön och kuststigen runtom Sjörapportens egen Sverigekändis, Skagsudde. Förstås finns här ett surströmmingsmuseum också. För här befinner vi oss i själva epicentrum av surströmmingsland.”

Gunilla tipsar också bland annat om Getsvedjeberget: ”Önskas vacker utsikt och Instagram-vänligt foto? Då förslår vi Getsvedjeberget som ligger lättillgängligt nära E4:an och med en 30 minuters brant promenad upp. Väl på plats har man Sveriges egen “predikstol” att posera på.”

På bloggen ”Emelie’s Travels” har Anton skrivit om en mountainbike weekend på Höga Kusten: ”Har du bara en helg på dig och vill se så mycket som möjligt av Höga Kusten? Cykla Höga Kusten med mountainbike!”

Maya Nordlund har som flera andra skrivit ett inlägg där hon berättar om många utflykter, aktiviteter & sevärdheter i området. Bland annat tipsar hon om lantgården Bruksgodset: ”På denna gård finns idag ett café, en gårdsbutik, ett växthus och några bondgårdsdjur. Gårdsbutiken säljer hemmagjord keramik och ett av gårdens hus fungerar ibland som konstgalleri åt lokala konstnärer. Bruksgodset håller även quizkvällar, melodikryss och stickcafé.”

Och Travel Anna skriver om Malmön: ”Älskar du vacker natur, vandring och bad, då ska du bege dig hit.”

Även Moa Kempe-Harryson har på sin blogg ”Lycklig och levande” skrivit om Höga kusten & Skuleskogens nationalpark.

Så vad säger du? Villst blir man lite sugen på att besöka Höga kusten?

En vy någonstans vid Höga kusten. Fotograferad från bussfönstret.

9 reaktioner till “Höga kusten – egna minnen och andra resebloggares bästa tips

  1. Härlig sammanställning av platser att se vid Höga kusten!

    Jag har varit här mycket genom åren, då min man är från Örnsköldsvik. Vi har bland annat bott många somrar i Stubbsand (Arnäsvall) där familjen hade sommarstuga.

    Jag vill också tipsa om den vackra ön Malmön, som är Höga kustens mest nordliga bebodda utpost. Vi hyrde en stuga där sommaren 2020 och jag har bloggat om vistelsen här: https://www.newyorkmybite.com/malmon-vacker-skargardso-vid-hoga-kusten/

    Har även skrivit om Skagsudde och Skeppsmalen: https://www.newyorkmybite.com/skagsudde-och-skeppsmalen-besoksmal-hoga-kusten/

      1. Man bör inte missa Lövik, Valkallen, Berghamn, Norrfällsviken och Bönhamn Nordingrå. Sandöbron och Ådalenmonumentet är också värt en avstickare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s