När jag först hörde talas om överklassaffarin tyckte jag att det kändes om ett kul upptåg för att uppmärksamma att barn har olika villkor. Något som för mig känns som klassamhällets verkliga baksida. Särskilt gäller detta för många barn i tredje världen: att de aldrig får en rimlig chans att uppnå ett liv som de skulle ha kunnat drömma om ifall de ens vågade hålla sig med drömmar.
När jag sedan läste i blaskan att arrangörerna uppmanade att hashtagga med #klasshat fastnade skrattet över det festliga upptåget i vrångstrupen. Varför hat? Är det klassamhället som ska hatas så låt gå. Även om jag tycker hat är ett starkt ord.
Jag växte upp i tron att vi i vår familj var arbetarklass (i den gamla betydelsen – d.v.s. underklass enligt nu rådande terminologi.) Det var vi inte har jag insett som vuxen. Vi var medelklass. T.o.m. med piano. Dock utan bildning. (Skämtsamt menad referens till Harry Martinssons ”Nässlorna blomma”.)
Jag anser att jag fortfarande är en del av medelklassen. Men numera utan piano. Ska jag också hatas? (Jag gissar för övrigt att många som satt i den där bussen också är medelklass utifrån alla rimliga defentionsmöjligheter.) Eller är det bara överklassen som ska hatas? Jag anser inte att individen väljer klasstillhörighet. Hela idén om klass sitter i betraktarens ögon. Det är inget jag kan välja. Jag kan påstå att jag är underklass eller överklass. Men ingen skulle tro mig. I något av fallen. Föreställer jag mig.
Alltså: inte heller överklassen väljer sin klasstillhörighet. Varför ska vi då hata dem? Eller har jag fattat fel? Vi kanske inte ska hata? Men varför använder man då begreppet klasshat?
Halloj världen! 
Jo, klasserna finns och du kan vara säker på att adeln fostras till att förakta de som står under dem. Det syns tydligast på nollningar och pennalismen i överklasskolorna.
Eller så kan du lyssna på Jan Guilliou, bäretta om hur adeln och överklassen fungerar, som liksom Palme gått över klassgränsen och därför hatas som förrädare av sina fd egna och det är tex anledningen till det sk Palmehatet. Klasshatet riktas mot överklass som suger ut arbetarklassen, som grundas i ägande av produktionsmedel eller köpande av arbetskraften. Det är skillnaden. mellan klasserna. De rika och adeln äger fabriken och vi på golvet får våran arbetskraft som skapar deras rikedom.
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/tema/article12390702.ab
Medelklassen betraktades från början som ”wannabees” men i takt med den ökande mängden mellanklass så har detta vattnats ut, så det är oftast ingen fara. Ni brukar kunna räknas som dagen ”arbetskraft” för ni äger fortfarande generellt inte produktionsmedlen.
Besvarar det dina funderingar?
Här om Lundsberg:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2641538/overklassens-skola-i-blasvader-igen
Jag tror inte att man bygger det goda samhället med hatet som drivkraft.
Nej det tror inte jag heller, men du frågade varför man använde begreppet så jag gav en så förenklad version jag kunde *ler*
Fast frågan kanske var retorisk??
Hemikram
Ordet klasshat består av två led. Det är det andra ledet, ”hat”, som jag reagerar mot. Hade de pratat om klasskamp t.ex. så hade jag inte alls reagerat på samma sätt.
Bra skrivet tycker jag som varit med på samma ”virtuella” klassresa.
Att underblåsa hat (använder man det ordet så är det det man gör / vill göra / vill att andra ska göra) mot andra bara för att de bor i fel stadsdel, oavsett om det är Saltsjöbaden eller Rosengård (Lindö eller Navestad i hemmatermer), leder knappast till ett bättre samhälle.
Och handlar hela grejen om ironi så har man fullständigt missat.
Fast att alla hatar alla visar ju egentligen på att alla är ganska lika varandra. För lika puckade är också lika :)
Tänk vilken klok bror jag har! :)