Nu drar vi till Rio!

Det börjar bli dags att lämna Buzios. I morgon åker vi till Rio de Janeiro.

Här har vi haft lata dagar vid poolen och vid havet. Barnen föredrar poolen och vi vuxna havet. Så vi har växlat. Tre gånger har vi gett oss iväg till andra stränder runt om halvön och de har alla varit vackra, men också mer fyllda av folk än stranden vid byn Buzios. Om en av stränderna vi besökte, Praia da Ferradura, står det att läsa i guideboken: ”hotellbebyggelsen har inte hunnit bli så störande. Här sitter istället fiskare och arbetar med sina nät både morgon och kväll.” Okej, nu var vi där mitt på dagen men njae, tror inte mycket på den bilden. Kanske för några decennier sedan? Hela halvön är idag en utpräglad turistort. Men framförallt för brasilianarna själva.

Så lite oväntat är det stranden som börjar inne i byn som blir vår favorit. För även om nästan hela den stranden kantas av en mur med bebyggelse bakom så är där ändå några skuggande träd och ingen som helst trängsel. Vi brukar gå en bit i vattenbrynet förbi fiskebåtarna som ligger och guppar i vattnet. En riktigt mysig strand!

Allra mest folk var det annars på Praia Azeda på nyårsdagen. Vi åkte taxibåt dit (det var kul!) och gick tillbaka därifrån. Har aldrig varit med om en sådan trängsel på en strand. Fanns knappt en kvadratmeter ledig. Men jag och minstingen hade kul när vi kollade på fiskar i havet. Sorter som jag inte vet vad de heter men som man också brukar se vid snorkling i Medelhavet.

På promenaden tillbaka såg vi en tvåfärgad ödla (grönt huvud och framkropp och brun bakdel och svans.) Tyvärr hann jag bara skymta den men de andra hann se mer. Annars har vi inte sett så jättemycket av djurlivet här.

Myror finns det i alla storlekar både ute och inne men mygg ser vi bara inne på hotellrummet. Citronfjärilar brukar fladdra runt i växtligheten vid poolen. Där fotograferade jag en buske med små lila blommor som jag inte vet namnet på.

En dag på väg in till byn såg vi en kolibri lite hastigt i en blommande hibiskus. Kolibrin var svart eller mycket mörkt blå. Men försvann på ett ögonblick. Ljusgula fåglar i storlek som koltrast ungefär har vi också sett. Och gråsparvar.

Svarta fregattfåglar ser vi ibland sväva högt i skyn liksom en svart rovfågel med vita vingspetsar som vi inte heller vet vad de heter. Ibland cirkulerar de ensamma över himlen. Ibland i flockar om upp mot ett tjugotal fåglar.

Ett par gånger har vi sett nån fladdermus fladdra förbi när vi suttit och ätit om kvällarna. Och i morse fick vi en närmare titt på en som försökte ta sig in genom fönsterrutorna till altanen. Den var större än dem man ser hemma, kanske 15 cm i vingspann.

Men vi är ju inte här för att studera djurlivet, egentligen. Även om vi så klart passar på att notera det vi råkar se. Vi är här för att ladda batterierna. Och det har vi gjort. Och n u börjar vi alla bli mätta på sol och bad. Nu ska det bli spännande med storstad!