Äntligen framme på Playa de Muro, Mallorca!

Nu är vi här. Äntligen. Jag ligger i skuggan av en palm vid hotellpoolen och skriver på ett blogginlägg som jag påbörjade igår på flyget. Det här. Pojkarna badar och Anders har gått ner till havet för att se hur där ser ut. Vi var nere vid stranden alla fyra sent igår kväll, men då var det mörkt. Vi såg Karlavagnen bland himlens alla stjärnor, men inte havet. Nu på morgonen hade jag ställt klockan att ringa strax före soluppgången. Tänkte gå upp för att fotografera den. Men då orkade jag inte kliva upp. Istället gick jag ner till havet för att fotografera strax innan frukost. På den långa bryggan ut mot havet stod en ensam flicka och matade fiskarna. En och annan turist promenerade längs stranden.

Så skönt det ska bli med lite semester. Även om den blir kort.

Vi har lämnat ett regngrått Sverige bakom oss. När vi lämnade Karlshamn duggregnade det. När tåget passerade Hyllie station fullkomligt vräkte det ner.

Vädret slog om på midsommarafton. Dagen började med solsken. Lagom till nypotatisen och sillen mulnade det på, men det var ändå uppehållsväder genom fika, chokladhjul, stångresning och andra trevligheter i parken Rosengården hemma i Karlshamn. Senare på kvällen öppnade sig himlen. Vi satt även då utomhus, men under tak, hemma hos kompisar. Åt grillat och språkade om det ena och om det andra. Vi kom bland annat att prata om vår då förestående resa till Mallorca.

Alcudia-stranden 1958
Värden Stefans pappa Kurt berättade då om en resa till Mallorca 1958: ”Tänk er den stranden där ni ska bo, men utan några hotell. Dit gjorde vi en utflykt. Vi grillade kyckling och drack vin till som vi hämtat på en bodega på landsbygden, på vägen dit. Det sista jag såg av den överförfriskade kocken var att han gick ut i havet för att ta sig ett nattdopp. Men det gick säkert bra.” Kurt berättade också om flygresan dit. Det var mellanlandning på vägen eftersom flygbränslet inte räckte hela vägen. ”Vi flög i dalgångarna eftersom flyget inte kunde gå upp för högt.” Flygplanen på den tiden var inte utrustade med tryckkabin. ”Vid ett tillfälle gick piloten upp lite för högt och då var det flera passagerare som tuppade av.” Luften blev för tunn. Kurt berättade vidare att resmålet där de bodde på Mallorca den gången var Palma.

Första charterresmålet
Mallorca var faktiskt det första resmålet för svenska charterresenärer. Den allra första svenska charterresan som genomfördes 1955 gick hit. Resmålet var ändå länge en avlägsen dröm för flertalet svenskar. En dröm som allt fler efterhand fick möjlighet att förverkliga. Från min barndom under 70-talet minns jag att i samma hus som vi bodde i, bodde det också en äldre och blind, eller i vart fall svårt synskadad, kvinna. Hon bjöd oss barn på fika några gånger i sin lägenhet. Inne på hennes toalett fanns en affisch med vackra foton och bokstäverna ”MALLORCA”. Jag minns att jag i mitt huvud uttalade namnet på denna exotiska plats utan ”j”-ljud och med c:et som ett ”s” – ”Mallorsa”. Jag kan ha varit runt 7 år gammal och jag minns att jag också funderade över var platsen på bilderna fanns och varför någon som var blind hade bilder på väggarna.

Dåligt rykte
På 1970-talet växte det annars fram en kritik mot att besöka Francos Spanien och Mallorcaresenärerna började av vissa (vuxna) betraktas som en smula aningslösa. Trots att diktaturen föll redan 1975 hade bilden etsat sig fast och under 80-talet började Mallorca få än sämre rykte. Ön blev synonym med töntigt klädda, rödbrända turister med magväska som åkte på grisfester och blev fulla. Och med allmän fantasilöshet. Orup sjöng ironiskt om Magaluf ”där måsarna skriker sig hesa”. Överhuvudtaget övergav många svenskar det tidigare så populära Spanien för Grekland som då seglade upp som den nya stjärnan på charterhimlen. Den grekiska ö-världen framstod i jämförelse som både mer exotisk och mer prisvärd.

Renässans
Men redan på 90-talet började allt fler få upp ögonen för att Mallorca hade mer att erbjuda än bara sol och bad och grisfester. För Palma som stadsresmål och för vandringar i bergen. För tuffa cykelpass i samma berg och för golfresor. För mer exklusiva hotell bortom Magaluf och Palma Nova. Och för att Mallorca hela tiden faktiskt haft några av Medelhavets vackraste stränder och fina bergsbyar. För ett mer mångfasetterat Mallorca helt enkelt.

Och de senaste årtiondena har den bilden inte bleknat. Snarare tvärt om. Det känns som om Mallorca är lika populärt som någonsin.

Första gången vi var på Mallorca var 1993. Andra gången var för fyra år sedan. Och nu är vi här igen. Äntligen!