Utflykt till Karlskrona och Marinmuseum

Idag tog vi tåget till Karlskrona, tolvåringen och jag. En kort eftermiddagsutflykt. Bara drygt fyra timmar var vi iväg. Ändå hann vi se en hel del.

Fjärran Östern
Klockan 13:19 avgår Öresundståget från Karlshamn. Lite mindre än en timme tar det att åka till residensstaden borta i ”Fjärran Östern”. Jo, Karlskrona kallas ibland så, lite på skoj, här i västra Blekinge.

Badhuset
Ett av de första husen vi ser när vi klivit ut från järnvägsstationen är det gamla badhuset. En gul och fin gammal byggnad i jugendstil. Det är länge sedan jag badade där, men då var det lika fint på insidan som på utsidan.

Hoglands park
Vi fortsätter förbi den stora stadsparken, Hoglands park, där massor av krokusar nu står i full blom och lapar sol. Upp för en backe, över Ronnebygatan och så är vi på ”ett av norra Europas största torg”.

Kung ”Långläpp”
En något överdriven beskrivning av Stortorget men kyrkorna är fina. De är också gula, som badhuset. Annars ser den ena ut lite som Panteon i Rom och den andra lite som Notre Dame i Paris. Och mitt på torget en staty av kung ”Långläpp”, han som jagade Nils Holgersson runt Karlskrona en natt i Selma Lagerlövs berömda saga.

Stumholmen
Vi fortsätter vidare, sneddar över kvarteret Sparre, där Boverket håller till och jag berättar för 12-åringen om kommunernas fysiska planering och Boverkets rådgivande roll. Att det bara finns ett boverk i hela landet. Och strax är vi nere vid bron över till Stumholmen.

Marinmuseum
Numera kostar det inget att besöka Marinmuseum. Och då gör det ju inget att vi bara hinner ett kort besök innan de stänger klockan 16. Vi tittar mest på u-båtarna. Två riktiga och massor av modeller av olika årgångar. Däremellan fotografier som sätter in modellerna i sitt historiska sammanhang.

Sorglig historia
På en skylt läser jag den sorgliga historien om Gustaf Roslund som, liksom övriga besättningsmän, dog när ubåten Ulven den 15 april 1943 skadades av en tysk mina och blev fast på botten. Han och hans hustru Ninnie väntade då sitt första barn och han skrev ofta hem. Det ironiska i att han sökt sig till flottan för att ”säkra sin framtid.” 😢

Glass i solen
Vi tittar också på några äldre fartygsmodeller och tavlor och går fram och tillbaka i undervattenstunneln innan vi äter på muséet. Buffé med husmanskost. Vi pratar om varför det heter just så. Sedan tar vi varsin glass som vi äter, sittandes i solen, på en bänk utanför. Jag tror minsann att Marinmuseum är lite kända för sin glass, faktiskt. Och den smakar också mycket gott. Vi går också ett varv runt muséet innan det är dags att gå tillbaka till stationen. De berömda galjonsfigurerna ser vi utifrån och in genom fönstren. Liksom på utsidan av muséet: en fyr, en kanon och flera båtar som ligger vid bryggan.