En dag för D-day

Den 6 juni 1944 landsteg andra världskrigets allierade trupper på fem stränder i Normandie, Frankrike. Syftet var att befria Europa från Nazisternas skräckvälde. Vi ägnade en dag på vår tåg-, bil- och båtresa i Europa åt stränderna Utah och Omaha där de amerikanska trupperna gick i land.

Utah Beach
När vi lämnar lägenhetshotellet i utkanten av Houlgate visar hyrbilens display att temperaturen utanför är 28 grader. Och solen skiner. Vi har klätt oss i t-shirts och shorts och har med oss badkläder. Pojkarna har med sina hoodies men varken jag eller min sambo Anders har tagit med oss mer att ta på oss. Men ju närmre Utah Beach vi kommer desto kallare blir det. 17 grader när vi parkerar bilen vid museet på platsen. Och solen har försvunnit in i ett soldis. Det är bara en och en halv timmes bilresa så vi kunde inte ens föreställa oss att det just den här dagen skulle kunna vara så olika väder på platserna.

Vi skyndar oss in på museet som är helt och hållet tillägnat den delen av ”Operation Overlord” som utspelades på just den här stranden. Som hette något helt annat före dagen D. Men alla fem stränderna, förutom Utah och Omaha heter de Gold, Juno och Sword, har fått behålla sina kodnamn från andra världskriget.

Fel men rätt
Museet är intressant och i korthet kan man säga att det blev helt fel, trupperna landsteg på fel plats men tack vare bra improvisationsförmåga och färre tyskar jämfört med vid Omaha så blev förlusterna ändå betydligt mindre. ”Bara” 200 av de 32000 amerikanska soldater som landsteg här dog.

Theodore Roosevelt Jr, son till USA:s 26:e president Theodore Roosevelt, blev något av en hjälte under dagen som han också överlevde. Men han dog bara en dryg månad senare i en hjärtattack, 56 år gammal.

”We are going to start the war from right here.” (Theodore Roosevelt Jr, Utah Beach, Normandie, 6 juni 1944)

Berättelsen om de tyska fångar som hölls i läger från D-day till krigsslutet tyckte jag också var intressant.

Utomhus tittade vi lite snabbt på en staty föreställande tre landstigande soldater, själva stranden och en pansarvagn som stod utomhus innan vi skyndade in i värmen i bilen.

Omaha Beach
Här utsattes de amerikanska trupperna för landstigningens största prövningar. Hela 3000 amerikaner och 1200 tyskar dog i striderna här på D-day.

Här hoppar vi över museet på platsen och nöjer oss med att titta på statyerna och stranden. Och äta lunch. Vi sitter utomhus. Jag dricker en Coca Cola till min hamburgare. Nåt tack ska väl amerikanerna ha en sån här dag, tänker jag, för att de befriade Frankrike den där gången. Här är det inte alls lika kallt. Men badkläderna använder vi inte här heller.

Den amerikanska kyrkogården
Vi fortsätter till Cimetière américain de Normandie i Colleville-sur-Mer. Den amerikanska krigskyrkogården. När vi kommer till platsen spelas den amerikanska nationalsången med något slags klockspel och en kransnedläggning pågår. Vi tittar sedan på alla gravarna. Kors i mängder och en och annan davidsstjärna. Vi tar in vidden av dödandet. Och sedan åker vi tillbaka till Houlgate. Vad mer kan vi göra?