Det var med stor förväntan som jag kom till Oia på Santorini i den grekiska övärlden den där kvällen. Jag hade läst om en amerikansk lista över världens mest romantiska platser och där fanns solnedgången i Oia med.
Efter att ha ätit vår middag drog vi oss västerut i god tid för att inte missa någonting. Men hoppsan! Vi var inte precis ensamma om att ha hört talas om den fantastiska solnedgången.
De delar av Oia som hade god utsikt över den kommande solnedgången, liknade ingen syn jag tidigare skådat. Skulle vara ett fågelberg i så fall. Med den lilla skillnaden att på de här klipporna var det
människor som häckade. Skådespelet var klart mer komiskt än romantiskt.

Hade jag varit ensam med min prins av hjärtat på den här resan hade jag kanske hållit god min och försökt uppbåda någon känsla av romantik, trots allt, mitt i all trängsel. Kanske. Eller inte. Hur som helst var vi i ett litet sällskap, och i min besvikelse gav jag mig ensam iväg till den andra sidan av Oia med min kamera för att se om där gick att hitta några fint att fotografera i kvällsljuset.
Och minsann var där inte fullt av vackra grekiska vykortsmotiv.


Världens mest romantiska solnedgång visade sig vara vacker bara där man inte kunde se den!
Det här hände för mer än tio år sedan när den grekiska övärlden var som mest i ropet bland svenska resenärer. Turismen i Grekland har ju minskat rejält sedan dess. Men det skulle inte förvåna mig om det är likadant fortfarande: Kväll efter kväll, år ut och år in sitter mängder med folk och beskådar en alldeles ordinär solnedgång i havet, medan den verkliga romantiken finns bara några kvarter bort.
Har du varit med om liknande besvikelser när du varit på resa?
När jag var där satt vi iofs på ett av de bästa ställena, men jag tycker att solnedgången var som vilken som helst.
Vet du. Det ante mig. Det var väl därför som jag inte riktigt stod ut med galenskapen! Jag kan tycka att också alldeles vanliga solnedgångar kan vara hur fina som helst. Men när någonting är så överreklamerat… :)