Ni som inte är morgontrötta vet inte mycket om livet kan jag säga.
Bästa beskrivningen av morgontrötthet jag läst var i ”fröken smillas känsla för snö” av Peter Høeg. Kommer inte alls ihåg beskrivningen ordagrant. Men det var något om en kraft som likt en betongklump vid foten drar en nedåt i vatten…
Om jag minns rätt var det ett parasol fästat på den där betongklumpen också. Hur svårt är det inte att simma upp mot ljus och vakenhet?
Inte underligt då om man ger efter och snoozar gång på gång.
Därför är jag lite stolt att jag nu när jag har ett tåg att passa faktiskt lyckas låta bli att snooza och istället kommer upp som jag måste.
På fredagarna är det alltid lite lättare. Då vet man att imorgon blir det sovmorgon! :)
Och som sagt: jag vet att ni som är morgonpigga inte fattar något av detta och bara tycker att vi morgontrötta är lata. :)
Men betänk då: Jag.har aldrig någon enda gång somnat framför ett sent TV-program! Kan inte ens fatta att det är möjligt att göra det. Hur lat är man inte om man inte ens orkar se på TV? ;)
Halloj världen! 
Hej! Jag är tacksam för varje dag som jag vaknar. man blir det när man har haft Stroke.
Tacksam är jag också för det. Känner den bara inte i just det ögonblick väckarklockan ringer…
Jag har ganska lätt för att vakna på morgnarna. Men jag somnar alltid framför tv:n. Så det är inte bara antingen eller, det är en förenkling. Under min sjukskrivning har jag prövat på vad det verkligen innebär att inte kunna komma upp ur sängen. Jag skulle säga att det är som att klättra upp ur en djup brunn, utan att ha några handtag att ta tag i. Det var den antidepressiva medicinen som var skäl till denna halvt medvetslösa sömn på morgonen och jag har hört detta av andra som har medicinerat. Otroligt läskigt och man vaknar ändå inte utsövd. Så skönt att slippa det nu. Jag känner med dig som måste upp så tidigt och iväg!
Du menar aldrig? Annars stämmer ju min förenkling även på dig! Usch och fy för de mornar du beskriver!
Tanken slant, jag menar alltid, nu när jag kan vakna tidigt. Jag har prövat på båda varianterna och att det på något sätt skulle vara bättre människor som vaknar tidigt, det köper jag inte, men för mig var det ändå skuldbelagt att sova länge på morgnarna och den synen kommer ju någonstans ifrån. Morgonstund har guld i mun behöver skrivas om!