Fosfor – Är det den största hotande kris som du aldrig har hört talas om?

Hittade en intressant artikel på BBC om fosfor. Jag har tagit mig för att sammanfatta och översätta:

Livsviktigt
Sedan 1945 har jordens befolkning tredubblats till sju miljarder, och för att kunna mata den befolkningen har vi förlitat oss allt mer på konstgödsel.

Fosfater, som är en av de viktigaste gödselmedlen, kommer från malm som finns i begränsad mängd. Den bryts, bearbetas och sprids på våra fält, varifrån den slutligen sköljs ut i havet.

Så vad händer när vi en dag står utan brytvärd fosfatmalm?

”Skördenivåerna kommer att sjunka mycket, mycket dramatiskt,” säger Andrea Sella, kemist på University College, London.

”Vi kommer att få mycket, mycket stora problem. Vi måste komma ihåg att världens befolkning växer stadigt så efterfrågan på fosfor ökar för varje år.”

Vad Dr Sella säger är att fosfor är nödvändigt för livet. Ämnet används av växt-och djurceller för att lagra energi.

Ämnet är också den viktigaste byggstenen i DNA (i våra gener), och det är en viktig beståndsdel i våra ben och tänder.

Jordbruk utan tillförsel av fosfor är inte är ett realistiskt alternativ.

Det prognostiseras i och för sig att det nuvarande utbudet av fosfater kvarstår i många årtionden, om inte århundraden.

Mänskligheten står alltså inte inför en omedelbar risk att genast få slut på den malm den behöver för att föda sig själv.

Övergödning – ett miljöproblem
Det största problemet med fosforn de senaste 60 åren har snarare varit att den varit för billig och därför använts lite för lättvindigt än att det skulle råda någon akut brist.

Det har inte funnits någon anledning att använda fosfor sparsamt. Och då endast en liten andel av det som sprids tas upp av växter är det mycket som sköljs bort med regnet. Det är detta överflöd av gödselmedel som när det hamnar i vattendrag, sjöar och hav orsakar övergödning. Med bland annat algblomning som följd.

Sett ur miljöperspektiv har alltså priset på fosfat varit för lågt.

Men det verkar nu förändras. Priset på fosfatmalm har ökat femfaldigt under det senaste decenniet när efterfrågan, särskilt från utvecklingsländerna, har vuxit. Samtidigt har kostnaden för produktionen stigit när den mest koncentrerade och lättbrutna malmen har tagit slut.

”Så länge vi kan bryta en viktig resurs billigt, kommer vi att prissätta den billigt, och köra slut på reserverna tills den blir väldigt dyr. Först då kommer vi att börja spara”, säger Jeremy Grantham på den amerikanska fondförvaltaren Grantham Mayo van Otterloo.

Det finns olika saker vi kan göra för att förbättra läget:

* Det moderna jordbruket skulle kunna börja använda fosfater långt mer sparsamt.

* Vi skulle kunna utveckla grödor som är mer effektiva i att ta upp fosfor, och därför behöver mindre gödsel.

* Nya regleringar – till exempel har EU nyligen förbjudit en annan vanlig användning av fosfater: i rengöringsmedel där det används som avhärdare.

* Och så har vi avloppet. Varför inte bara fånga fosforn från vårt eget avfall och återvinna den? Sverige och Tyskland går i spetsen här. Nu lanserar också Storbritanniens Thames Water en ny ”reaktor” som förvandlar avloppsslam till gödningspellets.

Lönsamheten ökar både i olika återvinningsprojekt och ökad sparsamhet när priset på fosfatet stiger. Vilket alltså är bra för miljön.

Höga matpriser och hotande krig
Myntets baksida är stigande livsmedelspriser. Något som blir mest kännbart för de allra fattigaste.

Ett annat problem i sammanhanget är att de största fosfatreserverna i världen finns i Västsahara som ockuperas av Marocco.

Något som stormakternas militärstrateger rimligen håller ögonen på:

”Vi vill ju inte ha ett storkrig om fosforn 2042”, säger Grantham.