När jag var ung brukade jag shoppa både vykort och sovenirer på resa. Det gör jag inte längre. Någonstans, i någon låda, förmodligen i källaren, har jag till exempel en enfärgad röd solfjäder inköpt i Valencia någon gång på 80-talet. Och om jag fortsatt köpa souvenirer överallt skulle de där lådorna vid det här laget ha svämmat över mer än de redan gör. Så pass att källarförrådet vore fyllt exakt från golv till tak. Vilket det i och för sig ändå nästan är.
Och vykort. Jag brukade tycka om att sitta på något café i solen och skriva några rader om det vi upplevde på resan. Men numera fyller ju sociala medier och bloggen den funktionen. Men i alla fall. Det kan vara kul att titta. På vykort. Och på souvenirer. Som på den här utomhusmarknaden som vi råkade springa på när vi var i Madrid.
Halloj världen! 