Lite försenad på grund av en resa till Malta precis vid månadsskiftet. Men här kommer i alla fall månadens lista över minnesvärda blogginlägg om resor. Denna gången uppdelad i sex punkter:
1. Tre brittiska tågnyheter
Det är Charlotta som på sin blogg Bara Brittiskt skriver om tre brittiska tågnyheter. Den första gäller Eurostar som kör snabbtågen under Engelska Kanalen, från Paris och Bryssel till London och som har haft ekonomiska problem. Charlotta berättar om att de nu går ihop med tågbolaget Thalys:
”Britterna tyckte ju att majoritetsägaren, franska SNCF kunde fortsätta kämpa medan de bara drog in turister till London utan att bidra med något annat än infrastrukturen och lite så blir det faktiskt för nu går Eurostar ihop med bolaget Thalys som kör snabbtågen mellan Amsterdam och Paris via Bryssel samt Amsterdam-Köln via Antwerpen. SNCF äger alltså 55% av Eurostar och äger redan 70% av Thalys medan den belgiska järnvägen har resten så det är ingen ny ägare som kliver in.”
Nästa nyhet är att ett bolag som kallar sig Lumo har fått rättigheter att trafikera stambanan mellan London och Edinburgh från den 25:e oktober.
Och den tredje nyheten är ett återöppnand av The Dartmoor Line nere i Devon.
Tre spännande tågnyheter alltså för den som är sugen på att åka tåg till eller i Storbritannien! (Och för dig som inte riktigt vill bege dig utomlands än tipsar Charlotta också om ”Skånes bästa afternoon tea” i Lund. Dit kan du också ta dig med tåg. Själv blir jag riktigt sugen på att göra just det.)
2. Adrenalinkickar
Det är Gunilla som på bloggen 4000 mil skriver en lista över sina 15 häftigaste adrenalinkickar på resa: ”Jag är ju i grund och botten en liten fegis. Så jag gillar lagoma adrenalinkickar. Sånt som egentligen är väldigt säkert, men ger en lagom, komfort-ilning i magen liksom. Fegis-adrenalinkickar helt enkelt, det är min grej. Inte fallskärmshoppning och klättring längs lodräta bergsväggar alltså.
Så här kommer min best-of-lista. I den genren.”
Om Gunilla är en fegis så vet jag inte vad jag är. Faktum är att adrenalinkickar nog inte är något jag söker alls när jag reser. Jag tror att det har med ålder att göra också. När jag var ung älskade jag till exempel att åka berg- och dalbana. Numera känner jag att det kan kvitta. Höga höjder är inte heller min grej – om inte utsikten är riktigt, riktigt fin.
Men sedan är det ju olika vad man tycker är läskigt. Jag vet många som aldrig skulle vilja dyka med tuber till exempel, men det vill jag själv gärna prova någon mer gång i livet.
3. Resa runt Vättern
Resfredag bjuder på tips om Vättern. Om att resa runt Sveriges näst största sjö. Annika skriver: ”Sveriges näst största sjö Vättern kantas av det ena fina utflyktsmålet efter den andra, alla med sin unika prägel. I det här inlägget har jag samlat ett antal tips om Vättern, baserat på mina personliga upplevelser och önskemål om framtida resor.”
Min egen farmor kom från Vadstena så där har jag varit några gånger men ändå inte så jättemånga med tanke på att jag ändå är uppvuxen i Norrköping som inte ligger långt därifrån. Det är dessutom längesedan jag var där nu och många av de andra stoppen som Annika har med på sin virtuella resa runt Vättern har jag överhuvudtaget aldrig besökt, men många blir jag riktigt sugen på. Som Djäknesundet med sitt kristallklara vatten, till exempel.
4. En canyon i krokarna av Krokom
Daniel skriver på sin blogg Flying Dryden om Ansättåns canyon och tre fina vattenfall. Detta naturfenomen finns i Krokoms kommun i Jämtland. Daniel skriver: ”Det är början av oktober och även om regnet inte smattrar mot bilrutan så hänger det verkligen i luften. Vi åker på Fiskevägen, väg 340, i Krokoms kommun och från Östersund kör vi i det närmaste rakt norrut. På upptäckslistan för dagen står några vattenfall vi läst om och först ut blir Ansättåns canyon. Denna egendomliga ravin har genom årtusenden formats av både smältvatten och en jordskorpa i rörelse. Idag? Ett naturfenomen med flera vackra vattenfall längs vägen.”
Själv har jag aldrig förut hört talas om Ansättåns canyon men om jag någon gång i framtiden skulle råka befinna mig i krokarna av Krokom ska jag försöka minnas att den här platsen finns. För det ser ut att vara ett fint utflyktsmål.
5. Hälsningar från Tarragona
Det är Linda som på sin blogg Resa medvetet i flera inlägg har berättat om en resa med två små barn till den spanska staden Tarragona. Intressantast att läsa är kanske inlägget om ”allt som bubblar i skallen efter att få resa utomlands igen”. Linda skriver: ”Hemkommen och påfylld. Så många tankar, så mycket att berätta. Så mycket att reflektera kring och så mycket att se fram emot inför alla kommande resor.”
Och: ”Jag vet detta sedan tidigare men blev återigen påmind. Lågsäsong är fab! Ingen trängsel, massa utrymme att se och fota utan att vänta på sin lilla slott framför någon byggnad. Bra blandning av turister och lokalbefolkning som nöjt av sin stad. Dessutom glatt överraskad av att resa till någon lite mindre stad där det gick att få grepp om helheten. Är inte det minsta besviken på att jag inte fick se Sagrada Familia i Barcelona.”
Annars gillar jag också väldigt mycket hennes inlägg med mobilbilder från resan.
Mitt eget minne från Tarragona är annars från järnvägsstationen under en av 1980-talets tågluffar. Vi hade blivit pålurade felaktiga tilläggsbiljetter till intercitytåget på järnvägsstationen i Barcelona. Och i Tarragona blev vi därför avkastade från tåget. Jag tänker på den händelsen varje gång jag ser en chokladkaka med samma namn som den där staden. Jag gissar att Linda på samma sätt kommer att tänka på sin familjs första utlandsresa när barnen var små, varje gång hon ser en sådan där chokladbit. :)
6. Graffitti i övergiven nöjespark i Vasa, Finland
Det är Marias Memoarer som skriver: ”Här fanns i tiderna en nöjespark i Vasa, Wasalandia hette stället då. Parken hade funnits från år 1988 och jag minns i synnerhet hur spännande det var att åka i ”Stockarna” då jag var liten. Idag kan jag tycka att åkattraktionen inte alls ser särskilt hisnande ut, utan jag tänker mera på att man alltid var lite småblöt efteråt. Efter sommaren 2015 har nöjesparken varit stängd och långsamt förfallit under åren som gått.
Fram tills sommaren 2021. Då öppnades parken igen, men nu under namnet Wasa Graffitilandia. Över 100 konstnärer bidrog till parkens målningar och övrig street art och under sommaren hade de nästan 11 000 besökare.”
Spännande, tycker jag, rent allmänt, att det är med övergivna platser och inte minst då övergivna turistattraktioner. Lite extra spännande blir det ju när en sådan plats tas till vara på det här sättet.
Vinjettbilden är ifrån en höstvandring vid Mörrumsån som vi själva gjorde tillsammans med goda vänner i oktober i år.
Halloj världen! 
Kul att du gillade mitt inlägg. Det var kul att skriva och minnas.
Själv har jag hunnit läsa ovanligt lite bloggar nu i höst. Jobbet rullar på i 110.
Jobbigt när jobbet rullar på i 110. För mig handlar det mer om att börja pendla igen. Något som äter tid. Men som i viss mån möjliggör bloggläsande. I viss mån därför att täckning saknas på delar av sträckan. Det gäller att hitta rytmen igen och ladda in sidor där chansen ges. :)
Åhå, tackar!
Ja te i Lund är absolut värt en dagstur från Blekinge.
Vi borde göra fler dagsturer där neråt överhuvudtaget. :)
Kul! Kom också ihåg att Krokoms kommun är fantastiskt stor så från själva samhället är det ungefär 12 mil upp till Ansätten och kanjonen. :) Väl värt resan, det är fina vägar där uppe.
Ja men det är ju ändå i samma krokar, med jämtlandsmått mätt… :)