En kvällstidning har använt ett av mina foton utan att vare sig be om lov, betala eller ange källa. De skrev bara foto:privat. Min bild hade legat ute en månad, och låg också på ettan (förstasidan) när jag upptäcker bildstölden. Så här får man inte göra! tänkte jag. Det strider mot upphovsrätten. Hur borde jag agera? Kräva betalt är det minsta. Och det gjorde jag. Så här gick det sedan.
Det är sent en kväll min första jobbvecka efter semestern. Alltså för lite drygt två månader sedan. Jag ska precis gå och lägga mig. Ska ju upp tidigt nästa morgon igen. Skrollar nyhetsflödet hos en av kvällstidningarna. Ser ett foto som påminner om några av mina egna. Det är ifrån en av mina favoritplatser. Stranden vid Knäbäckshusen på Österlen i Skåne. Under bilden rubriken ”GUIDE: Här är Sveriges tio finaste stränder” och underrubriken ”Påminner om en strand i Thailand”. Jag stannar upp. Tittar på bilden. Den är väldigt lik en av mina bilder, som jag minns den.
Blir helt paff
Jag följer länken till artikeln, som ligger på en separat sajt, och där ser jag detaljerna ännu tydligare. Det ÄR ju min bild! En kontroll mot bilden i fråga, som finns i ett av mina inlägg här på Halloj världen! – jag har ju ändå ganska dåligt bildminne – och jag är 100 procent säker. Det finns nämligen detaljer i bilden, som vågorna. Strandlinjen. Och personer, små som myror, långt fram på stranden. Var och hur de står. Färgerna på deras kläder.
Jag blir först helt paff.
De har alltså använt ett av mina foton utan att vare sig be om lov, betala eller ange källa. De skriver bara ”foto: privat”. Och ja, det stämmer ju i och för sig. Det är ju min privata bild. Som de saknar någon som helst rätt att publicera.
Bilden har legat ute sedan 10 juli enligt artikeln. När jag får syn på den har den alltså ganska precis legat ute en månad. Men så ligger den ju nu också på ettan (förstasidan). På en av Sveriges allra största sajter. Hur länge den legat där kan jag inte veta. Och inte heller om min bild har legat där fler gånger under den månad som artikeln legat ute . Men en hel månad, utan lov, i själva artikeln, är mycket bara det.
Tidigare bildstölder
Jag har fått bilder stulna, som det ofta kallas, förut. Otillåten bildanvändning är nog ett mer korrekt uttryck. Men vad man än kallar det så handlar det alltså om bilder som tankas ner från nätet utan lov, och som sedan används helt fräckt som om användaren faktiskt hade bildrättigheterna.
Men tidigare gånger har det varit mindre aktörer som gjort så här med mina bilder. Som kanske inte haft kunskap om vilka regler som gäller. Det har därför hänt att jag upplyst dem om reglerna. Ibland bett dem ta bort bilden. Men hittills aldrig krävt betalt. Oftast låter jag det bero.
Men ja, det har hänt att jag blivit riktigt irriterad när jag sett att någon bygger digital närvaro i till exempel grupper på Facebook med genomgående andras bilder (och texter) än sina egna och som ”lånats” friskt på nätet, men presenteras som om det vore gruppägarens egna. Så att personen sedan kan ta betalt av företag för annonser i ”sin” grupp. Man blir bara trött. Trött som en måndagsmorgon direkt efter sommarsemestern.
Men nu är det tisdag kväll och detta är en kvällstidning som har snott min bild på det här sättet. De MÅSTE veta bättre. Den tanken gör mig arg. Adrenalinet börjar pumpa. Trött är det minsta jag är. Har svårt att sova på natten.
Sätter ner foten
Nästa morgon sätter jag ner foten. I ett mejl till tidningen begär jag att de ska betala. Rejält. Men skäligt, som jag tycker, utifrån den förmodat stora spridningen till en miljon-publik.
Men jag är också noga med att berätta att jag på sätt och vis blir smickrad av att de gillar min bild från Knäbäckshusen så pass att de valt att använda den på två av sina sajter. För jag är inte bara arg längre. Lite stolt är jag också att min bild duger att locka läsare med till en artikel i en kvällstidning. (Att jag är förbannad på dem nämner jag överhuvudtaget inte i mejlet. Vill ju vara hövlig.)
Så jag ger dem möjlighet att fortsätta använda bilden. Om de betalar, skriver ut att jag är fotograf och länkar till min sajt i direkt anslutning till bilden. Eller så nöjer de sig med att bara betala för den tid de olovligt använt bilden och sedan tar de bort bilden.
Jag trycker också på att de använder bilden olovligt på två olika sajter. Det har ju betydelse för ersättningen.
Svaret
När jag kollar en timme senare har de både tagit bort bilden från första-sidan och hela artikeln från syster-sajten. Strax där efter kommer ett mejl. Det är tidningens bildchef som skriver:
”Tack för att du uppmärksammade oss på att det var din bild. Vi har avpublicerat artikeln och naturligtvis så ska du få ersättning för publiceringen. De belopp du yrkar är däremot oskäliga och vi bestrider dem. ”
Därefter fortsätter mejlet med ett påstått normalt pris för de bildköp tidningen gör och sedan ett förslag på ersättning till mig. Både i form betalning för själva användningen av bilden på två olika sajter men också skadestånd både för att de olovligt publicerat min bild och för att de inte angett mig som fotograf.
Mina överväganden
Man kan ju fundera på varför det är jag som behöver uppmärksamma dem på att det är min bild. När de mest troligt tagit den direkt från min sajt. Här framgår det ju nämligen väldigt klart vem som står bakom Halloj världen! Kontaktuppgifter finns också. Men. Jag låter den saken bero.
Jag funderar över den låga ersättning som de anger som det normala priset för att få publicera en bild på en så stor sajt. Kan det verkligen stämma? Det bör betänkas att för frilansande fotografer går hälften bort i skatt och sociala avgifter.
Å ena sidan. De får säkert en hel del bilder gratis. Jag har själv skickat in en bild en gång när de bett om läsarbilder som de fick lov att publicera gratis. En sådan gång blir man ju som fotograf bara glad att de väljer ut just min bild för publicering.
Å andra sidan. Jag kollar vad en känd bildbyrå tar betalt för en bild. Det är drygt fyra gånger mer än vad den här chefen har angett som det normala pris de betalar för bilder. De har säkerligen mängdrabatt på bildbyråerna i och för sig. Men. När de kontaktar en fotograf för att få tillgång till en bild som de inte kan ersätta med en genrebild från en bildbyrå borde de rimligen betala mer än vad de betalar för en av byråns bilder. Inte mindre.
Rättsläget
Jag googlar också lite snabbt efter rättspraxis för skadestånd för olovlig bildanvänding.
Nu visar det vara så att skadeståndets storlek oftast utgår ifrån vad fotografen ifråga normalt hade tagit betalt för den aktuella bildanvändningen. Dels ska fotografen ha betalt enligt sin egen ordinarie prislista. Dels ska ett ideellt skadestånd betalas ut som är lika stort som den ordinarie ersättningen. Därtill kommer skadestånd om fotografens namn utelämnats intill bilden (utebilven byline). Dessutom utgår skadestånd om bilden manipulerats utan att detta har angetts.
Problemet i mitt fall är att jag inte har någon prislista för försäljning av bilder.
Det finns i och för sig också rättsfall där fotografiskt material publicerats från personer som inte är profsfotografer. Bland dessa finns det sådana rättsfall som visar att nivån borde ligga på ungefär den nivå som nu föreslås mig, dels finns det andra som visar att ersättningen borde ligga en bra bit högre, särskilt med hänsyn till att det gått några år sedan de fall som jag lite snabbt hittar. Inflationen har ju gjort sitt.
Det finns också fall som pekar på att det skulle kunna finnas ett utrymme för att jag kan yrka på skadestånd även för att de manipulerat min bild. De har nämligen beskurit bilden lätt och sedan bildbehandlat färgerna och ljuset i bilden något så att stranden blivit ännu mer lik en thailändsk strand än vad den är i verkligheten. Om det hade räckt för att få ersättning även i den delen vet jag inte.
Det finns alltså utrymme för mig att se om jag kan förhandla till mig mer än det förslag jag fått. Även om bildchefen påstått att det som föreslagits mig är mer än en rimlig ersättning.
Samtidigt. För att komma vidare i en sådan förhandling bedömer jag att jag behöver fördjupa mig mer i de rättsfall som finns. Inte bara kolla lite snabbt. Kanske begära ut och läsa igenom domar. Så att jag kan visa att jag har argument som skulle hålla vid en eventuell rättslig prövning.
Jag funderar på hur mycket mer tid jag vill lägga på detta och bestämmer mig för att det vill jag inte. Det är därför som jag antar erbjudandet redan i det här läget.
Ersättningen jag fick
Jag behöver påpeka extra för att de även ska ta bort bilden från den separata plats (server) där deras bilder ligger. Att jag kan se att den ligger kvar där beror på att jag sparat sökvägen till bilden i ett eget, öppet fönster på datorn.
Att få pengarna gick i alla fall snabbt och smidigt.
Jag har funderat på om jag borde skriva ut här vilken ersättning jag fick. Men jag har landat i att eftersom jag är ganska säker på att den är för låg vill jag inte bidra till att etablera en bild av att ersättningen borde ligga på den här nivån.
Men är du nyfiken och vi känner varandra eller följs åt på sociala medier så bara fråga via direktmeddelande i någon av mina sociala medier, på SMS eller när vi träffas.
Jag har också valt att inte ange vilken kvällstidning det gäller. Det beror på att jag inte är ute efter att hänga ut personerna i denna historia. Alla gör vi fel ibland.
Att tänka på
Och hur gick det med artikeln? Den ligger uppe igen. Nu med ett fint höstfoto från en av de frilansfotografer de brukar anlita. Antagligen en bild som de redan ägde rättigheterna till. Inte ser det då ut som en strand i Thailand längre, men bra att de hellre satsar på att locka till en årstid när stranden inte är knökfull med folk. Men det var kanske bara tur i oturen när de skulle hitta en bild de inte behövde betala för?
Har du också en blogg eller annan sajt på nätet? Var då medveten om att det tydligen kan finnas etablerade journalister på stora tidningar som någon gång jobbar så här idag. Bildgooglar, laddar ner bilden och lägger ut med bildbyline ”foto: privat”. Och räknar med att du inte ska upptäcka bildstölden. Särskilt uppmärksam ska du kanske vara om du har en reseblogg med fina bilder från resmål i Sverige.
Och var då särskilt uppmärksam nästa sommar. Då kommer gissningsvis nya guider till Sverige. Och kanske är det din bild som de olovligt lånar då?
Eller så har de lärt sig något nu och kontaktar dig för att få köpa en bild? Vem vet?
Halloj världen! 
Bra att du inte gav upp. När privatpersoner använder bilder från medierna kan det leda till efterföljder. Själva är de inte blyga att publicera bilder de hittar på nätet. Är väl vad man kallart dubbelmoral.
Jag har fått två av mina bilder publicerade i ett par tidskrifter, men i bägge fallen var de ärliga och kontaktade mig först. I bägge fallen skrev de också mitt namn under bilden. Kul att få göra reklam för sin egen hobby.
Tack! Och: Så bra att du har goda erfarenheter av att bli kontaktad angående publicering av dina bilder.
Så väldigt fräckt, de borde veta bättre! Bra att du orkade! Jag undrar ibland när jag har följare som inte har annat innehåll än kanske skrivare och dylikt om de är ett sätt att kolla och plocka hem bilder,
Kan vara så. Har bildgooglat några av mina egna bilder och hittat dem på sajter som har som enda syfte att skicka besökaren direkt vidare till en sajt med helt annat innehåll (ofta porr eller spel). Syftet med att använda andras bilder är då att få träffar via alla möjliga bildsökningar som en slags fishing. Finns många sjuka sätt att tjäna pengar på andras material. :(
Härlig höstbild på stranden förresten.
Tack!
Tack för mycket upplysande inlägg.
De räknar säkert med att de flesta ger upp lätt och kan därför fortsätta som de gör med stölder. Trist.
Ha det fint!
Jag tror också att de räknar med att komma undan.
Ett mycket bra och angeläget inlägg om hur det kan gå till. De som använder andras bilder utan tillstånd, räknar väl kallt med att de ska komma undan med det. Och det är ju i allra högsta grad ett osnyggt agerande.
Visst är det. Tack för din support!