Sommaren är tidig i år och i naturen är det redan midsommar. Smultronen mognar för fullt på min egna lilla ”täppa” vid vår uteplats i solen (och smultron det gör jag åt barna, för det tycker jag dom kan få). Vi bor mitt inne i centrala Karlshamn som är en riktig turistort så här på sommaren. Danska och tyska hörs redan i folkvimlet på gågatan i vår lilla stad som faktiskt har en riktig stadskänsla i all sin litenhet tack vare dess rutnätskvarter med många charmiga hus och inte minst charmiga innergårdar.
Jag har alltid drömt om att bo på en turistort en tid av mitt liv. Att under en semesterresa hitta en plats så underbar att det inte går att låta bli att bosätta sig där. Att få leva och bo på en plats i solen där andra bara har möjlighet att vara några få semesterveckor. Jag får erkänna att jag har väl inte släppt den där drömmen helt ännu. Och samtidigt. Så här på sommaren gör jag ju faktiskt redan det. Bor på en plats i solen (när vädergudarna vill) som andra har valt för sin semester. Med omedelbar närhet till havet och allt. Så kanske en vacker dag att jag inser det fullt ut: att jag har hittat hem till min plats i solen och det är här jag ska bo. Eller också inte och jag drar istället med mig familjen vidare i jakten på något annat, någon annan stans. Hur det än blir med den saken så kommer Karlshamn alltid att ha en given plats i mitt hjärta. Det var här som min barnlängtan började gro och växte till bristningsgränsen. Det var här vi bodde när pojkarna föddes. Kanske är det här vi ska bo resen av våra liv. Hur vet man när det är dags att slå sig till ro och sluta längta vidare?
Halloj världen! 