Mina minnen av Christchurch

Christchurch är inte längre den stad som den var.

På platser som drabbats av en katastrof delas tiden in i två. Före och efter. I Christchurch delas tiden in i tre. Före den fösta katastrofen. Efter den första men före den andra. Och så den helt nya tiden. Den efter den andra katastrofen.

Vi var där före den första.

Det var en idyllisk stad. Väldigt brittisk. Gråa stenhus. Museispårvagnar som transporterade turisterna. Gondoler som gjorde det samma och kanoter att hyra. En av världens största botaniska trädgårdar med en stor fin lekplats. Där fanns en stor fyrkantig plaskdamm för barn. Gungor, klätterställningar, rutschkanor och allt som hör en lekplats till. Rhododendron och en vacker rosenträdgård. Och även om det måste regna ibland. Varför måste det inträffa jordbävningar också? Jag kan förstå mekanismerna bakom. De tektoniska plattorna som rör sig, bergskedjor som reser sig, vulkaner som bildas, spänningar som byggs upp i jordskorpan. Men jag kan ändå aldrig förstå.

Varför?

Läs även Tines minnen av christchurch.