Vill du komma bort från bruset inne i centrala Rom och alla turisterna? Och ändå se något väldigt typiskt för Rom? Varför inte ta metron (Linea A) till någon av stationerna Giulio Agricola eller Lucio Sestio och strosa en stund längs ett par av Roms akvedukter? Gratis är det också.
Aqua Claudia
Vi valde att kliva av vid Giulio Agricola. Det var en kort promenad till parken. Sommarkänsla trots att det egentligen är höst. Fjärilar, blommor och skalbaggar. Vi såg en ödla också. Och en porlande bäck med alldeles klart vatten. Hittade ett litet vattenfall. Åkrarna var plöjda. Flygplan gick in för landning mot en av stadens flygplatser.
Akvedukterna i parken används ofta som miljö vid filminspelningar. I den inledande scenen i 60-talsfilmen La Dolce Vita flyger en helikopter med en kristusstaty längs Aqua Claudia, en av de två akvedukterna i Parco degli Acquedotti.
Där vi promenerade är Aqua Claudia rejält raserad. Den var i sin glans dagar 69 km lång. Den påböirjades under kejsar Caligulas tid och fullbordades år 52 under kejsar Claudius.
Den lägre men kortare (24 km) och yngre av akvedukterna är intakt och används fortfarande. Aqua Felix var den första akvedukten som byggdes i det tidiga, moderna Rom. Det var påven Sixtus V som lät bygga den och den blev klar 1586.
Aqua Felix
Akveduktens slutpunkt är Mosesfontänen, (Fontana dell’Acqua Felice), som ligger vid Piazza San Bernardo på Quirinalen inne i centrala Rom.
Här var vi:
Vill du istället gå längs en sträcka där Acua Claudia är bättre bevarad kan du istället börja här: (Eller varför inte gå hela vägen mellan platserna? Det är inte mer än en dryg kilometer.)
Halloj världen! 
Alltid spännande att stå inför saker där man kan verkligen känna historiens vingslag. Mäktigt. Och beundransvärt för de håller än idag och vissa av dem till och med används. Det kunde dagens byggherrar ha lite mer i åtanke. För hur länge kommer dagens slit och slängbygge hålla. De raseras redan i vårt levnadstid. Och inte glömma alla moderna rör som dras men klara knappa 20 år fast lovas alltid längre tider.
De kunde bygga, Romarna. Mest imponerad är jag av Pantheon som nästan stått i 2000 år. Ännu mycket mer hade nog stått kvar om inte senare generationer använt deras byggnader som material.
Det är just det de använde som byggmaterial, medan dagens byggmaterial kommer bara smulas sönder.
:)
Så fina bilder och en bra historielektion.
Tack för fint beröm! :)
Vilken trevlig och vacker utflykt!
Ja, det var det! :)
Ja. :)