Låt oss göra ett tankeexperiment: Tänk dig att du för första gången ska ta den last över en bro som just den bron är dimensionerad för. Vad önskar du dig då först och främst av den som en gång kunstuerat bron? Rätt attityd eller rätt kompetens? Tänk dig att du sedan ska stå värd för öppningskonserten i ett nytt operahus. Vad önskar du att akustikkonsulten haft? Rätt attityd eller rätt kompetens? Dirigenten? Försteviolinisten? Operasångaren?
Som chef lyssnar jag ibland på föreläsare som hävdar att rätt attityd är viktigare än rätt kompetens. Jag skulle vilja hävda motsatsen! Men oftast behövs båda.
#87 i #blogg100
Halloj världen! 
Men visst vore det väl bra om ens läkare på ett positivt sätt berättat om hur han misslyckats med både diagnos och terapi och tyvärr inte kan rädda en?
Spännande tankebanor :) Jag lånar och reebloggar.
För mig är det självklart att det är rätt kompetens..rätt attityd ”placerar” jag hos ”försäljare” etc…
Att ha attityd och att ha rätt attityd till det jobb man gör är inte samma sak. Det spelar ingen roll hur mycket talang/kompetens man har om man inte har rätt attityd och tar till vara på den. Nu vet jag inte vad föreläsarna menade egentligen men förmodligen hade de en ganska bra attityd i alla fall ;)
Med rätt kompetens följer nog oftast rätt attityd.