Gordes – en by i Provence med två ansikten

I Provence ligger en liten by med namnet Gordes vackert på en klippa med utsikt över landskapet.

Det första jag och pojkarna gör efter att ha checkat in på hotellet Le Mas des Romarins är att ta ett dopp i poolen. Det är skönt att vara framme efter en lång bilresa från Andorra.

Poolområdet har fin utsikt över byn Gordes som ligger vackert där på sin klippa. Cikadorna ljuder och påminner om att vi nu kommit till en ny klimatzon. Det syns också på växtligheten. Och känns på värmen. Värmen mötte vi i och för sig – något oväntat – redan i Andorra, där nog Pyrenéerna annars lite har sitt eget klimat. Kallare än Medelhavets men varmare än Alpernas.

Men nu är vi alltså i Provence. Det är lugnt och skönt och vi är nästan ensamma vid poolen. Jag har här valt ett lite dyrare hotell än jag brukar och det är byggt i traditionell stil och riktigt mysigt, men när jag fick veta att frukosten kostar en bit över 500 kr för oss fyra valde jag att inte boka in oss på den. Lite dumsnålt kanske men vi bestämmer att vi istället kan äta i byn på morgonen precis som vi har tänkt att göra nu på kvällen.

Gordes ockuperades en gång i världen av romarna och hade sedan en medeltida historia med slotts- och klosterbyggen. Under 1100-talet gjorde byborna motstånd mot den franska centralismen efter det att Provence införlivats med Frankrike. Under andra världskriget gjorde byborna igen tappert motstånd – den här gången mot tyskarna vilket de också fick betala ett högt pris för. Byn förstördes delvis men har senare restaurerats. Gordes lockade vid den tiden och därefter också flera konstnärer att bosätta där. Däribland Marc Chagall.

Promenaden in till byn är kort och utsikten bedårande. Väl inne i byn ser vi oss om lite och går omkring en stund innan vi hittar en restaurang vi kan enas om. Jag vill gärna sitta utomhus och småpojkarna vill tvunget ha pasta.

Det råder ett skönt lugn i byn. Vi är inte de enda besökarna men det är långt ifrån överfullt. När vi passerar över byns torg står där en hel liten klunga med turister med systemkameror i högsta hugg. Tydligen är grejen här att fotografera solnedgången bakom en klocka på en kyrka, eller om det är ett kloster, jag vet inte. Jag fotograferar i alla fall jag också. Men med mobilen.

Nästa förmiddag checkar vi ut och tar bilen in till byn. Men jisses! Nu är här smockfullt med folk. Tydligen pågår det någon slags marknad. Så vi vänder om och tänker att vi får ta frukost någonstans längs vägen istället. För det där myllret orkar vi inte med. Bara att försöka hitta en parkeringsplats… Nej, det får vara.