Söker bot mot efter-semestern-depp


Ett mörkt moln seglar in över den grekiska ön Amorgos just som vi lämnar ön. Det blåser och havet guppar. I just det ögonblicket har vi på ett guppigt hav vi lämnat Greklands förmodligen vackraste ö bakom oss, men har fem dagar av vår resa kvar, på öarna Donousa och Paros, att se fram emot.

De dagarna flyter också iväg och nu är vi hemma sedan en och en halv vecka. Och mitt humör speglar ganska väl den där sista bilden från Amorgos. Mörka moln som ligger och trycker över mitt mående.

Jag har alltid haft lite problem med det där. Att landa i vardagen efter en semesterresa. Ju längre och häftigare resa desto djupare depp. Men jag tycker ändå att det har blivit värre med åren. Eller kanske minns jag bara fel hur det brukar vara? För det borde inte vara så. Jag borde ha lärt mig. Hittat nycklar. Men inte.

Visst. Ett sätt är ju att tillåta sig att vara låg. Bara vänta på att det går över. De där mörka molnen som seglade in mot Amorgos var så klart tillfälliga. När det är högsommar i Grekland kommer solen snart tillbaka efter ett oväder.

Men jag känner mig mer otålig när det gäller mitt efter-semestern-humör och googlar efter snabba lösningar. ”Drick mycket vatten för att undvika jetlag och undvik att dricka mycket kaffe”, är det första rådet jag hittar. Nu dricker jag inte kaffe, så det är lätt avklarat. Check på den. Däremot, om vi ska vara ärliga, kompenserar jag tröttheten med att dricka mycket te, som också är både vätskedrivande och uppiggande. Så. Inga goda nyheter detta.

Att sova mycket är ett råd som jag något lättare tar till mig. I mångt och mycket är det å andra sidan redan avklarat. Men det gäller så klart att vara vaksam på att inte glida tillbaka in i sena kvällar igen.

Ett annat av råden, att komma hem några dagar innan semestern är slut, har jag faktiskt levt efter den här gången. Och jag tyckte faktiskt att det var behagligare att komma hem på en fredag än på en söndag, som vi annars brukar göra.

Likaså är rådet att spendera mycket tid utomhus i stora drag redan avbockat. Utom när jag är på jobbet då. För lika mycket utomhus som på semestern blir det ju aldrig i vardagen.

Att komma igång med motion är ytterligare ett råd. Det har gått sådär. Två pass i simbassängen som borde ha varit fyra är avklarade. Jag skyller på att det var Östersjöfestival hemma i Karlshamn förra veckan.

Bokat nästa resa har jag redan gjort. Det är annars ytterligare ett råd du får om du googlar; just att boka nästa resa. Men jag tycker att det känns skönt att inte ha all planering inför höstlovet hängandes över mig, faktiskt. Men läsa på kanske? Jag såg faktiskt en dokumentär om Borneo, dit vi ska, på SVT igår.

Så särskilt upplyftande var den dock inte.

Det sista rådet är att blicka tillbaka och minnas den resa du just varit på. Som resebloggare borde det vara enkelt. Jag har massor av inlägg om resan oskrivna. Men mitt i efter-semester-deppen tar till och med det emot. Men ändå. Jag tror att jag ska försöka börja där. Och kanske också planera en kortare utflykt, kanske rent av en vandring, till helgen. Om jag orkar.

Vilka är dina bästa råd för att hitta tillbaka till ork och glädje efter semestern?

7 kommentarer

Under personligt, resor

7 svar till “Söker bot mot efter-semestern-depp

  1. Jag led mer förr i tiden av att semestern var slut. Jag försöker tänka på det roliga som har varit och att nya upplevelser väntar. Dessutom ger jag mig själv en uppsträckning när efter-semestern- deppet hotar: jag ska vara glad att jag har ett jobb, att jag tjänar pengar så att jag kan fortsätta resa och uppleva nya miljöer och kulturer. Det är inte alla förunnat. Det brukar fungera hyfsat för att komma in i rutinerna igen med relativt god entusiasm och glädje 😊.

  2. Jag

    Nu har det gått ett tag sen du kom hem och jag hoppas att efter-semester-deppen har gått över. Jag har svårt för övergångar och blir alltid deppig när vi anländer till ett nytt ställe eller kommer hem. Det brukar ge sig bara jag får vila. Den riktiga deppigheten brukar jag känna om vi besökt ett land där det mesta är annorlunda, där det finns fattigdom och vårt liv i Sverige framstår som privilegierat lyxliv. Men att börja jobba efter en semester var nästan alltid roligt.

    • Jo, jag har landat i vardagen nu. Jag upplever oftast även deppigheten över orättvisorna kraftigare när jag kommer hem till vårt priviligierade hörna av världen. Minns särskilt när jag kom hem från Vietnam vid mitten av 90-talet. Det liv jag levde här upplevde jag plötsligt som ”overkligt”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s