Trinidad på Kuba – en mysig landsortsstad

Det är vår andra dag på Kuba, annandagen 2018, som vi gör en utflykt till staden Trinidad. Det är en mysig liten landsortsstad med kullerstensgator och hästskjutsar, som en gång var centrum för den tidigaste sockerproduktionen på Kuba. Staden är en del av ett världsarv och verkligen sevärd, men också ganska turistisk.

Jag hade inför vår resa till Kuba funderat på om vi skulle välja Trinidad som vårt första stopp på resan och bo där tre nätter. Men jag ville också att vi skulle besöka staden Cienfuegos och då den ligger en dryg timmes resa i taxi närmare både flygplatsen och resten av vår Kubavistelse så fick det istället bli tre nätter i Cienfuegos. Båda städerna har stränder på dagsutflyktsavstånd, så för vår del fick det bli en utflykt till stranden Rancho Luna utanför Cienfuegos istället för den kanske mer berömda Playa Ancón utanför Trinidad. Men jag ville ändå att vi skulle få uppleva staden Trinidad.

Taxi till Trinidad

Vi frågar därför på det Casa Particular där vi bor vad det kostar att åka taxi tur och retur till Trinidad. De ordnar en taxi för 80 cuc (vilket motsvarar 80 amerikanska dolllar). Det är ungefär 8,5 mil enkel resa. 17 mil tur och retur. Då ingår det att chauffören väntar medan vi turistar i staden. Från Havanna är det drygt 30 mil och då kostar det så klart mer därifrån. Ett alternativ är att åka buss.

Eftersom jag hört en taxichaufför ropa ut priset ”Trinidad – taxi – 100 Euro” inne i centrala Cienfuegos vid det stora torget och även om det var oklart om priset gällde enkel eller dubbel väg så drar jag slutsatsen att vi fått ett bra pris. Men det är möjligt att det går att pruta, jag vet inte. Vi provar aldrig.

Resan sker sedan i en ljusblå Audi av äldre modell, utan mycket till stötdämpare. Även säkerhetsbälten saknas. Det är lite som det var att åka bil hemma i Sverige på 1970-talet. Ett stort grönt och ovalt klistermärke med texten ”TAXI” är fäst på framrutan. Längs vägen ser vi många hästar utöver gamla amerikanska bilar och marginellt yngre europeiska modeller. Landskapet är bitvis lätt kuperat.

Vår chaufför parkerar taxin precis utanför de mest centrala delarna och vi kommer överens om att ses på samma plats två och en halv timme senare.

En mysig bar och ett fint museum

Vi promenerar in mot torget, Plaza Mayor. Och det märks direkt att Trinidad är ett populärt stopp i backpacker-svängen. Det syns på de resenärer vi möter men det är också på utbudet av barer och restauranger som är karakteristiskt.

Jag dricker en kopp svart te med mjölk  – något som inte är helt lätt att få tag på på Kuba och jag har inte fått någon till frukost –  och min sambo Anders tar en mojito på baren som har samma namn som drinken (Mojito) och som ligger precis vid torget.  Ungdomarna provar alkoholfri mojito. Lime och färsk mynta. Miljön är mysigt bohemisk med växter som klättrar längs väggarna. Vi sitter under bar himmel. Som plötsligt öppnar sig. Och vi byter snabbt bord.

Efter regnet promenerar vi runt lite längs gatorna som är formade med lågpunkten i mitten, för avrinningens skull. I staden som blomstrade tack vare handel med socker på 1700-talet och som då formades till en spansk drömstad i tropikerna med gator i rutnätsmönster. Gatstenen hämtades från Europa som barlast när de skepp som transporterat socker skulle tillbaka till Kuba. Husen är mestadels färgglada. Anton, som här är nyss fyllda 15 år,  lånar min systemkamera en stund. 

Många hästar syns på gatorna. Vilka av dem som är här för turisternas skull och vilka som skulle ha varit här ändå är något oklart. På Kuba används ofta hästar som transportmedel, även i vardagen. 

Sedan besöker vi Palacio Cantero – Museo de Historia Municipal som ligger strax sydväst om Plaza Mayor. Museet beskriver historien om Trinidad, tyvärr på spanska, i ett hus som är större än de flesta byggnader i närheten. Det var en av de rikaste männen i Trinidad, Don Jose Mariano Borrell y Padron, som 1828 lät uppföra den palatslika byggnaden. När vi kliver in i den ser vi att den har den en rymlig hall som öppnar sig mot en stor innergård. Från andra våningen leder en blå trappa av trä upp i ett torn med utsikt över staden Trinidad, omgivande berg och även ett plattare landskap.

Det är ofta vyer fotograferade härifrån som får symbolisera staden Trinidad i olika sammanhang. Då alltid med det gula, vackra klocktornet Convento de San Francisco de Asis, i blickfånget. Det tillhör ett gammalt franciskanerkloster som numera också är museum. Men det hoppar vi över. Men vi kommer under vårt besök att se det kända klocktornet från många vinklar.

Lunch och avslutning

Äter gör vi på en restaurang som Anders sett ut. Tavernan La Botija. Jag tar två tapas-rätter: en med fisk och en med friterade majsbollar. Gott! De andra tar pasta och får vänta länge på maten. Men alla tycker att det smakar bra.

Vi promenerar ytterligare ett par varv i staden innan det är dags att avsluta vårt besök i Trinidad. Det är inga problem att hitta taxin när vi turistat klart. På återresan gör bilen en liten omväg för att chauffören ska kunna uträtta ett privat ärende. Jag tror att det är ett flak öl som han lägger in i bagageutrymmet. Hur som helst blev det här en riktigt trevlig utflykt, även inklusive resan fram och tillbaka.

Jag ångrar inte att vi valde Cienfuegos före Trinidad för våra första nätter på Kuba. Staden tycker jag var den vackraste vi såg på Kuba. Men jag ångrar inte heller att vi gjorde denna utflykt till Trinidad, även om vårt program därmed blev ganska hektiskt. Det är verkligen en stad värd att se. Och om vi haft mer tid tillgodo än våra 14 dagar på Kuba hade jag gärna stannat lite längre här – och då även tittat på de omgivningar som också är en del av världsarvet här. Men nu kändes detta som en lagom avvägning.

Har du också besökt Trinidad på Kuba? Vad tyckte du?