resor

Att långresa eller inte långresa – det är frågan

Det finns flera aspekter på att resa långt bort och då gärna också länge. Som hur det inkräktar på ditt vardagsliv. Jobb. Skola. Husdjur. Eller hur det påverkar klimatet. Och hur du får semestern att räcka. Eller hur du står ut med så långa transportsträckor. Och hur du får råd.

Det finns människor som reser riktigt långt bort en eller flera gånger om året. Och det finns andra som aldrig gör det. Att långresa eller inte långresa. Det är det som är frågan i det här inlägget.

Det finns egentligen inga bättre resor än riktiga långresor. Det är så klart en subjektiv bedömning. Jag tror ändå att många som provat är beredda att hålla med. Och för min del så är det nästan bara långresorna som riktigt mycket har påverkat mig som person. Men. Det är just alla men.

En takpool i Singapore.

På väg tillbaka?

Många hävdar nu att intresset för långresor är på väg tillbaka efter pandemin. Särskilt är det olika resebolag som hävdar detta. Efter att i ett par år ha nöjt oss med resmål i Europa så vill vi nu längre bort igen. Det är säkert sant i sig. Den här julen är förmodligen fler iväg riktigt långt bort än förra året vid den här tiden, till exempel. Men hur mycket långresandet i verkligheten har ökat vet vi först när statistiken är klar.

Och personligen tror jag inte att långresorna är igång på samma sätt som före pandemin på länge än. Om någonsin. Men det återstår att se.

Men även om pandemi, ekonomi och miljösamvete har förändrat bilden så finns ju möjligheten kvar. Både för alla oss som brukade långresa ibland och för er som ännu aldrig provat.

Koh Chang i Thailand.

Men är det inte jobbigt?

Visst finns det baksidor med att långresa. Alla trivs inte med att ”leva i kappsäck” under en längre tid. Själv har jag dock svårt att se just det problemet. Men reser du längre bort och under längre tid så tillkommer det en del bekymmer som att flygresorna blir längre och att du behöver tvätta under resan. Du kan också behöva skruva ner tempot ibland och behöva hantera att resan också blir en slags vardag efter en tid.

Och det ska erkännas. Att långflyga är obekvämt. Sitta still i många timmar på ett litet utrymme. För min del har det lättaste sättet att klara en riktigt lång flygresa varit att dels ha med en bok att läsa. Eller kanske två. En roman och en guidebok om resmålet. Kanske kolla in en film om jag hittar någon som väcker mitt intresse. Anteckna i mobilen eller paddan inför kommande blogginlägg. Att ha stödstrumpor och ett täcke på kan också underlätta flygresan. Bäst tycker jag det är att långresa på natten och slumra bort en del av resan. Men min sambo har svårare att sitta och sova. Samma sak gäller för riktigt långa bussresor. Tåg åker jag också gärna på natten. Då helst i sovkupé. Men utanför Europa har jag faktiskt bara åkt dagtåg.

Att köra bil kräver rimliga dagsetapper. När vi reste i Australien på vår jordenruntresa valde vi att förlänga några dagar i Noosa och köpa var sin flygbiljett till Sydney istället för att bila den sträckan. När vi väl insett hur lång sträckan faktiskt var. Då hade vi redan bilat från Brisbane till Noosa.

Att ”leva i kappsäck”. Här i Palma Rubia på Kuba.

När det blir vardag på långresor

Är du iväg mer än ett par veckor kommer du att att behöva hitta möjligheter att tvätta på resan. Beroende på var i världen du reser så finns det olika alternativ från tvättomat på stan, via tvättmaskin på boendet till att lämna bort hela tvättpåsen till hotellets tvättservice. Utbud och priser är olika i olika länder.

Du kommer antagligen också att behöva planera en del av själva innehållet i resan efter hand. Leta och boka boenden och transporter.

Om du är iväg en längre tid kommer du också med hänsyn till ekonomi och hälsa sannolikt dra ner lite på tempot jämfört med under en vanlig semesterresa.

Ovanpå det vänjer du dig vid att vara på resande fot och upptäcka nya saker kontinuerligt. Du och ditt ressällskap hittar en lunk som passar er. Det uppstår alltså en slags vardag i långresan. Det är inga konstigheter. Men kan vara bra att vara beredd på.

Vissa blir till och med reströtta ibland och längtar hem till sin vanliga vardag. Det har aldrig hänt mig. Men jag tänker att om det händer så behöver man nog fundera igenom vad det är som tröttar och om möjligt göra om upplägget för sin resa så att den ger mer kraft än den tar.

Tea Tree Bay, Noosa, Australien.

Att resa långt i ett osäkert läge

Många har efter pandemin nöjt sig med kortare resor inom Europa. Det beror så klart på det osäkra läge som rått efter pandemin. Dels att det säkerhetspolitiska läget har blivit sämre än före pandemin. Dels att detta i sin tur har lett till en kostnadskris.

Vad vågar man planera för? Hur kommer det gå med den egna ekonomin? Vad händer med säkerheten på resmålen? Ska man oroa sig för att flygbolag och andra reseföretag går i konkurs? Eller bara fortsätter att om- och avbokar resor hej vilt strax före avresan som de gjorde under pandemin? Och hur orolig ska man vara för att kronan tappar ännu mer mot dollarn?

Jag har inga färdiga svar på de frågorna. Var och en måste avgöra själv. Vi reste jorden runt under pågående finanskris 2008. Men å andra sidan är osäkerheten i världen rimligen ännu större den här gången?

New York.

Att få ledigt från jobbet

Att få ledigt fyra fem veckor på sommaren är som regel inga problem. De flesta par brukar dessutom kunna vara lediga samtidigt. I alla fall vissa år. Har ni skolbarn är det också den period som finns att tillgå om ni vill resa iväg hela familjen på en långresa. Även om Europa kanske inte riktigt räknas som ett långresmål full ut är det här en utmärkt årstid för en längre tågluff eller bilsemester i vår egen världsdel.

För den som vill längre bort är USA ett bra alternativ och bland mer tropiska länder har till exempel Zanzibar och Bali torrperiod när det är sommar här hemma.

Att ge sig av på sommaren har dock sina baksidor. Ofta är det den här tiden på året som du vill umgås med släkten och besöka vårt eget land. Kanske har barnen sommaraktiviteter de vill delta i. Men något år då och då går det kanske att få till en längre resa?

Louisana, USA, är ett häftigt resmål på sommaren.

Att få långledigt andra tider på året

Under vinterhalvåret är det klurigare att få ledigt. Beroende på vilket jobb du har. Men ofta är det då du vill vara iväg. Ett sätt är att passa på när barnen är små och använda en del av föräldraledigheten. Vanliga dagar eller garantidagar (dagar med ersättning på lägstanivån). Om ni har två barn med dagar kvar av föräldraledigheten kan ni vara föräldralediga med var sitt barn samtidigt. Fördelen med att ta ut föräldraledighet är att du då har rätt att vara ledig från ditt arbete. Förutsatt att du säger till i tid.

Semester går ju också att ta ut på vinterhalvåret hos många arbetsgivare. Några kanske till och med är tacksamma att vissa tar ut sin semester på vintern. Åker du över årsskiftet kan du i så fall använda semesterveckor från två olika år.

När vi var yngre, innan vi fick barnen, gjorde vi flera långresor på runt fyra veckor under hösten eller våren. Ett knep är då att spara lite semester i några år för att ändå kunna ha lite ledighet på sommaren, samma år som du reser.

När vi reste jorden runt med våra barn när de var små använde vi semester från två olika kalenderår och föräldraledighetsdagar till det.

Anton, då 4 år, på Fiji 2008.

Barn i skolåldern

Det är lika bra att säga som det är. Ju äldre barnen blir, desto svårare blir det att få ledigt utanför loven. Men om någon inom familjen har en högtidsdag att fira kan det vara lite lättare att få någon vecka extra ledigt i samband med ett lov.

Men dessutom. Alla barn klarar inte av skolarbetet om de är borta för mycket.

Därför är det lika bra att passa på att långresa när barnen är små. Eller på sommaren.

Fungerar inget av det är det längre resor på jullovet som gäller. Det blir ofta dyrt då stora delar av världen har ledigt samtidigt. Ofta kan ni då som längst vara iväg drygt två veckor. Men det kan bli ganska bra resor det också.

Albin och Anton i Buzios, Brasilien, på julen 2014.

Vad händer med karriären?

Jag tillhör de som aldrig riktigt har tänkt på mitt yrkesliv som en karriärstege. För mig har det handlat mer om att utvecklas tillsammans med andra, att göra samhällsnytta och ha roligt. Utöver att tjäna pengar till resorna. Denna inställning har lett mig till flera intressanta jobb varav ungefär hälften varit chefsjobb. I tid är det ungefär två tredjedelar av mitt yrkesliv som jag har haft chefstjänster. Ändå har jag kunnat göra en del långresor. Och jag har aldrig upplevt att det varit till nackdel för mig på jobbet att jag rest lite mer, och ibland på andra tider, jämfört med andra.

Självklart gäller det att du har en bra dialog med din chef i god tid och att du planerar ditt eget arbete så att det fungerar.

Beroende på var du jobbar och för vem kan det kanske till och med ses som lite av en merit att inte alltid göra allt på samma sätt som andra. Dessutom lär du dig saker genom att resa.

Jag upplever inte att mina resor på något sätt hindrat mitt yrkesliv. (Tanzania.)

Klimatpåverkan då?

Det går inte att komma ifrån att långa flygresor ger större påverkan på klimatet än korta. En flygresa till medelhavet tur och retur orsakar ca 0,5 ton koldioxidekvivalenter. En tur och retur till Bangkok, Thailand 2,3 ton och till Sydney, Australien 4,3 ton. En jordenruntresa som den vi gjorde skulle idag orsaka utsläpp motsvarande 5,7 ton per person bara för flygresorna. (Källa: Klimatsmart semester).

För mig är detta något som skaver.

Detta ska nämligen sättas i relation till att varje svensk orsakar i snitt ca 8-9 ton utsläpp totalt för all sin konsumtion på ett år. Detta inkluderar då även utsläppen för konsumtion inom offentlig sektor och resor inklusive flygresor till utlandet där flygplanet tankats i Sverige. Och att vi brukar anses behöva komma ner till 1 ton per person och år för att vi ska kunna bromsa klimatkrisen.

Å andra sidan. Om du använder en månad av din semester på en resa till Thailand är det kanske ett antal resor inom Europa som då istället inte kan bli av. (Eftersom tid och pengar ska räcka.) Hur många beror ju på hur ditt resemönster brukar se ut. Om du gör många enveckors och weekend-resor inom Europa varje år kan du ju till och med i värsta fall komma upp i större utsläpp totalt än för en långresa. Ännu värre är ju så klart om du gör en resa till Thailand på en vecka och en weekend till New York ovanpå dina frekventa flygresor inom Europa.

Du gör ju knappast en sån långresa varje år heller, som tar fyra veckor eller mer. Och en resa jorden runt gör du kanske bara en gång i livet.

Men ja, jag är medveten om att det finns personer som reser till Thailand varje år eller till och med flera gånger om året. Så att.

På senare år (sedan 2016 om jag minns rätt) så är mitt sätt att hantera det där skavet att jag klimatkompenserar alla våra flygresor genom att skänka träd till Vi-skogen.

Redan sedan långt tidigare (1990-talet) har jag försökt att begränsa hur många långresor vi gör. Men det är svårt att inte hela tiden vilja ha mer och mer. De senaste 10 åren har vi gjort 6 resor utanför Europa. Alltså lite drygt en vart annat år.

Flygplansvinge över Färöarna på väg hem från USA.

Reseförsäkring och folkbokföring

De flesta hemförsäkringar innehåller någon form av reseförsäkring som gäller för resor upp till 45 dagar.

Ju längre tid du ska vara iväg, desto viktigare blir det att kolla upp vad din försäkring gäller för och vad den täcker.

Men var beredd på att du kan behöva teckna en kompletterande försäkring. Särskilt stor är den risken om du ska vara iväg längre än 45 dagar.

Tänk dock på att det kan vara svårare att hitta en reseförsäkring som gäller mer än ett år.

Och tänk också på att om du planerar att bo utomlands ett år eller mer ska du anmäla det till Skatteverket. Samma sak gäller om du planerat att stanna kortare tid men sedan förlänger din vistelse till ett år eller mer.

Om du flyttar till ett land utanför Norden registrerar Skatteverket dig som utflyttad från Sverige från och med dagen du flyttar, förutsatt att du gör anmälan senast den dagen. Om du anmäler flytten senare registreras du som utflyttad den dag Skatteverket får din anmälan.

Ett konstverk på Nya Zeeland.

Hur göra med husdjur?

Det här är en riktig kluring. Att ha katten eller hunden på pensionat i flera veckor känns sällan bra. Har du någon i din bekantskapskrets som fungerar bra tillsammans med ditt husdjur? Då kanske den personen kan hjälpa till?

När vi var iväg på jordenruntresan hade vi vår katt hos goda vänner som själva var ”mellan katter”. Annars hade vi oftast katten på kattpensionat när vi reste. Som längst tror jag att vi var borta 25 dagar med katten på pensionat. Enda fördelen med det var att han alltid var mycket glad att få komma hem därifrån.

När vi flera år senare blev tvungna att ta bort vår katt på grund av sjukdom bestämde vi oss för att inte skaffa något nytt husdjur så länge som vi reser så mycket som vi gör. Ironiskt nog har det ändå inte blivit några riktigt långa långresor för oss sedan dess. Det är ju det där med barn i skolåldern också.

Varje mynt har två sidor. Jag saknar att ha katt. Men jag saknar inte att ha dåligt samvete över att ha en katt på pensionat när vi reser.

Är du ”mellan katter”? Kanske ett bra läge att passa på att göra den där långresan du länge längtat efter att göra?

När vi hade katt hade vi honom oftast på pensionat när vi reste.

Hur går det med krukväxterna? Trädgården?

Att vi har varit borta ett par veckor över julen har i regel inte varit några som helst problem för mina krukväxter. Det är en period på året när de ändå får lite ljus och inte behöver så mycket vatten.

Det är länge sedan vi var iväg flera veckor eller mer, men som jag minns det har vi då i regel bett en granne vattna någon gång. Det har oftast hjälpt.

Någon gång har jag till och med tagit med en favoritväxt till jobbet och bett någon kollega vattna.

Men ska jag vara ärlig är det inte alltid som jag lyckats hålla liv i alla mina krukväxter så som jag hoppats. Jag har då valt att se det som ett naturligt urval. De bäst anpassade överlever. Det finns nya krukväxter att köpa.

Samma sak med trädgården. Du får be någon om hjälp eller ta hand om eländet när du kommer tillbaka. Vi har ingen egentlig egen trädgård eftersom vi bor i marklägenhet, men där är delar av den gemensamma trädgården som jag åtagit mig att sköta. För den kör jag med den senare metoden. Jag tar tag i den när jag kommer hem.

Mina utomhus-krukor brukar jag gömma i buskarna i hopp om att de blommorna ska ha större chans att överleva. Med blandat resultat.

Näckrosor i Sydneys botaniska trädgård.

Hur får man råd?

Att få råd att resa handlar så klart om att du tjänar mer än vad du gör av med i vardagen. Det handlar då också om något så tråkigt som att prioritera och att spara. Stora utgifter som många har i vardagen här hemma är boende och bil. Du behöver kanske välja billigare alternativ där om du också ska få råd att långresa? Särskilt om du vill göra det många gånger. När du väl reser iväg kanske du kan hyra ut ditt boende?

Ska du vara borta länge gäller det att hålla i pengarna även under resan. Vara beredd att resa på obekväma tider och bo på enklare boenden och/eller i ett mindre centralt läge än du annars tänkt. Hitta sätt att äta billigare. Som att handla mat och fixa själv istället för att alltid äta på restaurang. Eller att välja streetfood ibland.

Det finns också pengar att spara på att – om det är möjligt – undvika att resa när det är som dyrast att resa på året. Ett råd som dock är svårt att kombinera med att resa tillsammans med skolbarn.

Olika länder är olika dyra att resa i och det kan vara värt att titta på en lista över prisläget i olika länder.

Två saker som jag absolut avråder ifrån: att låna eller spela för att få råd att resa.

Att låna till en resa är tokigt därför att när du kommer hem har du inte bara att betala tillbaka för själva resan. Därutöver tillkommer ränta. Det är väldigt lätt att hamna i en skuldfälla om du börjar låna pengar för att ha råd att resa. Så. Låt bara bli. Dessutom föreställer jag mig att det är betydligt roligare att lägga undan pengar till något du har att se fram emot än till något som redan är över.

Många spelar därför att de drömmer om att resa jorden runt när de vunnit. Det där är dyrköpta drömmar som nästan aldrig leder till målet. Lägger du istället undan pengarna du tänkt spela för, på ett sparkonto eller ett fondkonto, under lång tid, så är chansen betydligt större att den där resan en dag faktiskt blir av. 100 kronor i veckan i 30 år blir 156 000 kr redan innan räntan på pengarna. Räknar du med en årlig ränta på 2 % blir beloppet istället 213 000 kr. Det är så klart en bra bit ifrån de miljoner du drömmer om. Å andra sidan är det bra mycket mer än noll kronor, vilket det mesta spelande resulterar i. (För vissa blir slutresultatet till och med stora spelskulder.)

Drömmer du om Australien? Då är det dags att börja spara till resan.

Hur tänker jag själv just nu?

Någon ”riktig” långresa där vi både rest utanför Europa och varit iväg runt en månad har vi inte gjort sedan 2009. Någon bilsemester i Europa har varat i 25 dagar (2016). Annars har det längsta i tid på senare år varit drygt två veckor. Med hänsyn till skollov och annat vi också velat göra på sommaren har det inte funnits utrymme till mer.

Vi har inte gjort någon långresa alls sedan 2019. Och det har väl mest haft med pandemin att göra.

Så visst kan jag ibland bli riktigt sugen på att komma iväg igen på en riktig långresa. Jag har dock inte någon på gång just nu.

Och att långresa både länge och långt bort kräver en hel del planering. Både av själva resan men också av återstoden av semesterdagarna aktuellt år. Kommer de att räcka till?

Innan allt det här med pandemin, krig och inflation, och allt vad det är, skrev jag en lista över 20 resmål jag ville besöka under 20-talet. Av dem är 16 långresmål. Lika bra att genomföra de mest krävande resorna medan vi orkar, ungefär. Men nu har 40% av 20-talet gått utan att jag har betat av ett enda av dessa. En resa var bokad till Japan, men blev inställd på grund av pandemin.

Och nu känns hela den där listan mer utopisk än någonsin.

Men jag hoppas att jag någon gång får chansen att göra en riktig långresa igen. En som både går riktigt långt bort och som varar länge, länge.

(Och då pratar jag inte om döden.)

Översta bilden i inlägget är ifrån ön Lankayan, utanför Borneo, Malaysia.

Läs mer: Länderna och resmålen jag vill besöka på 20-talet – en lista i 20 punkter

4 reaktioner till “Att långresa eller inte långresa – det är frågan

  1. Stanna lång tid kan man ju faktiskt också göra i Europa om man inte lockas av eller gillar att flyga långt. Jag har t ex spenderat 5 mån resp 4 mån på Kreta.

  2. Ni har verkligen rest långt och ofta, det avundas jag. Vår enda långresa var till Indien med ryggsäck, allt utom flyget obokat, borta fem veckor. Jag hade gärna gjort fler resor av den typen men hälsan kom emellan. Men till Spanien åkte vi ofta med barnen och var borta en månad, då gjorde vi ju utflykter därifrån med bil. Min man och jag är båda såna som behöver tid på oss på ett ställe, gärna minst en vecka för att långsamt känna in oss, flanera och insupa atmosfären. Vi skulle inte klara av till exempel en bussresa där man stannar till i en stad, tittar runt några timmar och sen far vidare.

    Tack för en bra sammanfattning av vad man behöver tänka på vid långresor.

    Jag kan trösta mig med att vårt miljösamvete blir ganska gott av att vi inte orkat/kunnat resa så mycket på många år.

    1. Jag skulle verkligen också någon gång vilja göra en riktig långresa till Indien. Det verkar finnas så mycket att se, uppleva och smaka på där. Tråkigt när hälsan kommer emellan.

      Jag gör gärna resor med många korta stopp men dock inte fullt så korta som på färdigpaketerade rundresor. Jag har ofta använt sådana som förelaga när jag planerat våra långresor, men då alltid lagt till mer tid på varje plats. Det är fascinerande att se hur få timmar som vissa rundrese-företag tillbringar på de olika resmålen och hur många timmar i buss eller på flyg. Det där är inte riktigt för mig.

Lämna ett svar till iamittilivet Avbryt svar