Uncategorized

Bilder: Före och efter.

Före:

Efter:

 

Före och efter vaddå? Kan du gissa?

30 reaktioner till “Bilder: Före och efter.

    1. Ja, det stämmer nog, i och för sig, att jag satte tillbaka den efter att jag fotograferat den andra bilden. Men det var ju inte det jag tänkte på.

  1. Känns lite som om detta handlar om det som jag borde ha gjort och som varje dag visar sig… Som ligger där och gror, ett samvete som blir allt svårare att se igenom… Är så väldigt dålig på detta, att vänta en smärre evighet gör inte resulatet bättre… i mitt fall. Du är välkommen hit… ser att du har talang …. mina fönster skriker högt… SNÄLLA :)

    1. Tja, att jag skryter om detta på bloggen är knappast ett uttryck för att jag gör det så där jätteofta.Jag brukar väl putsa fönstren två gånger om året ungefär, vare sig det behövs eller inte :)

    1. Nja. Jag har börjat med en av dem. Den längst till vänster. Men det var före förebilden. Resten återstår. Något ska man ju ha kvar att göra!

  2. bs; =) skulle skett för en vecka sen:p …o bara en, fast magen är mega… eller så är det jag som är liten.. som en BM sa, det finns liksom ingen annanstans att ”gömma bebben” tyckte väl att det röda på dörren syntes extra tydligt *S*

  3. Jag tror det är före o efter finanskrisen, hmprf??! Hahahaha!!:DNeerå, säkert nåt annat o mycket bättrigare, som typ fönsterputs eller nåt sånt! *gissar vilt o kikar inte alls på de andras kommentarer* hihi!:)Kramkram!:))*ler*

  4. Os mitt i byn!Det hade varit så roligt om man kunnat hoppa och hurra bara få vara med om något sådant… Men som tiderna är finns det miljoner och ett hål att lägga krut och kronor i/på… Grunden bör nog läggas innan man lyfter taket… =)Det såg väldigt fint ut… tycker visst att du ska sträcka på halsen och vara stolt över ditt fina ”påsk-fönster” !!!

    1. Ja – det är svårt med sådana där vågspel. Lyckas man är det kanon och annars har man slösat pengar…

  5. Fönsterputsningen, fint det blev. BS Känner att det lär bli svårt, har nyss fått mig en avhyvling. Hon är inte den tacksammaste jag känner. Jag tänker inte finna mig i hennes oförskämdheter längre. Klart jag är orolig och måste protestera när hon ger ungen godis lite nu och då, tycker nämligen inte att 2 åringar behöver godis. Vore bättre hon lärde både sig själv och henne att äta mat istället.Men svärsonen är iaf resonabel och det känns ju bra. Jag kan inget göra när hon säger att de bara behöver hjälp i nödfall, fine ! Väx på er och klara er själva då, tycker jag. Kom inte bara när det gäller pengar, för det är jag trött på.Duger jag inte annars duger heller inte mina pengar. Älskar ju den där omöjliga människan, men vet ingen levandes råd vad jag ska ta mig till med henne.

Lämna ett svar till Agnetha Avbryt svar