Först dök det upp en kyckling i den gula tulpanen. Han kände sig lite ensam. Vilken tur då att det snart kom en till tulipankyckling. ”Precis en sån kycklingbebis som jag önskat mig.”, sa den första tulipankycklingen.

Min treåring brukar vilja leka att han är en ”kycklingbebis”.

– ”Mamma”, säger han, ”du sa att du önskar dig en kycklingbebis”.

– ”Åh , vad jag önskar mig en kycklingbebis”, säger jag då.

Sedan ska jag kläcka ägget och ut kommer min kycklingbebis. ”Precis en sån som jag hade önskat mig.” Och så frågar jag om han kan sjunga ”räknasången”. Det gör han och så räknesjunger han till 16 och därefter kommer ett annat ord. T.ex. ”popcorn”.

– ”Sa du popcorn?” frågar jag då och jagar honom sedan runt i lägenheten tills jag får fatt i honom och kittlar honom tills han kiknar. Och sedan börjar det om igen.

Så går det alltså till hemma hos oss. Och nu är det hög tid att avsluta min sena lunch och ta mig tillbaka till jobbet. Än en gång: